Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Transkript

1 Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag

2 Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Samhällsvetare 1 med utländsk bakgrund 2 har betydligt lägre lön och mer sällan jobb som motsvarar deras utbildning än sina kollegor med svensk bakgrund. Detta har Jusek visat i tidigare undersökningar. Svårast är det för personer med både utländsk bakgrund och utländsk utbildning. Juseks undersökningar visar att skillnaden ökar, trots högkonjunkturen under 2000-talets början. I rapporten Invandrade akademiker Hur tufft är det? visade vi bland annat att enbart 50 procent av personerna med utländsk bakgrund hade ett kvalificerat arbete 2007 jämfört med 85 procent av personerna med svensk bakgrund fanns i Sverige personer med en i bred mening samhällsvetenskaplig utbildning och utländsk bakgrund. Av dem hade bara personer ett yrke som motsvarade deras utbildning. Det är ett uppenbart slöseri att inte tillvarata en sådan resurs personer både ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhälleligt. 1 Med samhällsvetare avses jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. 2 Utländsk bakgrund innebär att man endera är född utomlands eller att man är född i Sverige, men har två utländska föräldrar. 2

3 Behov av en undersökning Jusek förespråkar intensiva och tidiga insatser för att tillvarata invandrarakademikers kompetens. Genom att satsa på yrkesinriktade svenskkurser, kompletterande utbildningar, snabb bedömning eller validering av utländska examina samt tillgång till professionella nätverk ökar sannolikheten att kompetensen tillvaratas. Med rätt insatser minskar inlåsningsrisken i jobb som inte motsvarar utbildningen. Bland annat Långtidsutredningen har slagit fast att insatser för att ta till vara invandrarakademikers kompetens påskyndar arbetsmarknadsinträdet. 3 Tidiga investeringar i utbildning kan förväntas vara samhällsekonomiskt lönsamma. Även Riksrevisionen utgår i sin granskning av statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning att insatser behövs för att tillvarata kompetensen och därmed skapa betydande individuella och samhällsekonomiska vinster. 4 Men hittills har det funnits lite information om insatsernas verkliga effekt. Jusek har därför låtit genomföra en av de första undersökningarna i sitt slag för att kartlägga hur arbetsmarknadsetableringen ser ut för invandrade samhällsvetare. Undersökningen har genomförts av Statistiska Centralbyrån. Snabbt jobb eller rätt jobb? Regeringen genomförde i december 2010 en av de största reformerna på integrationsområdet. Reformens huvudsakliga mål är att korta tiden till arbete. Detta är en viktig ambition, men den måste vara högre nämligen att snabbt komma i rätt jobb. Tillvarata kompetensen hos invandrarakademiker Om fokus enbart läggs på snabbt arbetsmarknadsinträde kommer flera väl utbildade att fastna i arbeten där deras kompetens inte tas till vara. Med tiden föråldras kunskaperna, det blir svårare att få jobb i nivå med den kompetens man har med sig till Sverige. Därmed slösar vi bort en värdefull resurs. Jusekmodellen tidiga och riktade insatser För att förbättra etableringen på arbetsmarknaden föreslår Jusek tidiga och riktade insatser. På kort sikt kan dessa vara kostsamma men uträkningar från bland annat Riksrevisionen talar för stora individuella och samhällsekonomiska vinster på något längre sikt. Jusek vill se: Satsningar på svenska. Det ska finnas ett språkpaket Svenska för samhällsvetare, för invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning i de tre storstadsregionerna. 3 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, LU, 2011, sidan Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning, RiR 2011:6, kapitel 7. 3

4 Satsningar på snabbare bedömning av utländska examina samt ett system för validering av akademiska kun skaper. Invandrade akademiker måste erbjudas snabbt erkännande av sin utländska högskole utbildning och en effektiv och rättssäker validering i de fall intyg inte kan uppvisas. Fler kompletterande utbildningar på högskolenivå riktade specifikt mot invandrarakademiker. Fler samhällsvetarinriktade kompletteringsutbildningar ska finnas i de tre storstads regionerna. Satsningar på professionella nätverk, genom till exempel mentorskaps program. Till gången till professionella nätverk ska förbättras. Jusek vill se fler kompletterande utbildningar på högskolenivå riktade specifikt mot invandrarakademiker. Om undersökningen Den enkätundersökning som Jusek har låtit SCB genomföra har skickats till av de drygt utländska samhälls vetare som kommit till Sverige efter 24 års ålder sedan Upp räknat har ungefär av popula tionen tagit sin examen vid en svensk högskola och dessa har därför exkluderats ur själva analysen. Den undersökta populationen är invandrade samhälls vetare. Hur ser gruppen ut? Gruppen vi studerat har inte kommit i en jämn ström till Sverige. Nästan 75 procent kom de senaste tio åren, lite mer än 20 procent under 1990-talet och reste rande cirka fem procent under 1980-talet. De som kom under 80- och 90-talet var främst asylsökande eller anhöriga till flyktingar, de senaste tio åren har gruppen med borgare från ett annat EU/EES-land varit stor. En annan grupp som har vuxit det senaste decenniet är nordiska medborgare. Har man något jobb i Sverige? Den genomsnittliga arbetslösheten är högre bland de invandrade samhällsvetarna, jämfört med kollegorna med svensk bakgrund. Så mycket som en tredjedel av de svarande saknar ett jobb. En åttondel svarar att de haft ett jobb men att de saknar ett i dag. Men det skiljer sig mycket åt mellan Juseks olika utbildningsgrupper procent av de invandrade systemvetarna har ett jobb mot bara 47 procent av juristerna. De övriga grupperna ligger i nivå med genomsnittet. 5 Svarsfrekvensen 52 procent. 6 Jusek ansluter personer med antingen en juridisk, ekonomisk, system-, personal- eller samhällsvetenskaplig utbildning. 4

5 Arbetslösheten påverkas i hög grad av när man kom till Sverige, ju längre tid i landet desto lägre är arbetslösheten. Även skälen till uppehållstillstånd påverkar. Andelen som arbetar är särskilt låg bland gruppen anhöriga till flyktingar, bara två av fem i denna grupp har ett arbete. Hur kvalificerade jobb har man? Bland de som har jobb uppger bara varannan att jobbet motsvarar utbildningen bra eller mycket bra. 7 Andelarna är ungefär lika stora oberoende av när man kom till Sverige. Detta tyder på att det är svårt att byta till ett sådant jobb om man inte får det snabbt kunskaper och kompetens föråldras. Det är också tydligt att själva yrket påverkar hur kvalificerat jobb man har. Det är lättare för systemvetare, som många gånger har engelska som arbetsspråk, att få ett jobb som passar utbildningen än för jurister vars arbetsmarknad är nationsspecifik. En annan faktor som påverkar om man får ett arbete i linje med sin utbildning är skälet till uppehållstillstånd. Personer från Norden, EU/EES-länder eller som arbetskraftsinvandrat klarar sig mycket bra. Bland flyktingar, anhöriga till dessa samt anhöriga till andra, tar det dock avsevärt längre tid att få ett arbete som motsvarar utbildningen. För varannan ur flyktinggruppen har det tagit minst fyra år att få ett jobb som motsvarar utbildningen. Lika lång tid tog det för var tredje av de an höriga till flyktingar. En stor del av dessa grupper kommer dock aldrig i kvalificerade arbeten. Så mycket som en tredjedel av de svarande saknar ett jobb 7 Motsvarande uppgift för personer med svensk bakgrund saknas, men en uppskattning, baserad på uppgift om vilket yrke personer har, är att minst åtta av tio har ett jobb som överensstämmer bra eller mycket bra med utbildningen. 5

6 Hur lång tid tog det för dig att få ett jobb inom ditt utbildningsområde i Sverige? Skäl till < >10 Uppgift uppehållstillstånd mån mån år år år år saknas Totalt 38% 9% 24% 15% 5% 3% 5% Flykting 8% 6% 36% 33% 10% 6% 1% Anhöriga till flykting 2% 19% 23% 18% 27% 8% 2% Anhörig till annan 13% 6% 43% 26% 3% 1% 8% Arbetstillstånd/ arbetskraftsinvandring 67% 9% 7% 5% 2% 1% 8% Studier 22% 0% 57% 22% 0% 0% 0% Medborgare i EU/EES 52% 10% 26% 4% 2% 0% 7% Nordisk medborgare 82% 6% 3% 1% 4% 4% 0% Population: De som har ett arbete som motsvarar deras utbildning bra eller mycket bra ( personer). Tydlig inlåsningseffekt Regeringens etableringsreform, som trädde i kraft i december 2010, har som mål att korta tiden från uppehållstillstånd till arbete. De nyanlända är berättigade till insatser under de första två åren. Jusek har uttryckt oro för att den kraftiga betoningen på snabbt arbetsmarknads inträde riskerar att leda till att personer fastnar i arbeten som är okvalificerade. Bara en av tre tar sig från arbeten som inte alls motsvarar deras ut bildning till sådana som mot svarar den bra och mycket bra. Det omvända gäller också, de som med en gång får rätt jobb i förhållande till utbildningen stannar där. Risken är stor att personer fastnar i arbeten som är okvalificerade Hur bra motsvarade ditt första respektive ditt nuvarande jobb i Sverige din utbildning? Ditt nuvarande jobb Ditt första jobb Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Inte alls 59% 11% 21% 8% Mindre bra 8% 33% 29% 28% Bra 5% 10% 73% 12% Mycket bra 1% 1% 3% 91% Bas: De som har jobb idag (uppräknat till personer). Hur länge har man försökt byta arbete? Ett annat sätt att observera en eventuell inlåsningseffekt, för de som inte kommer i kvalificerat arbete med en gång, är den tid man söker kvalificerat arbete. Vi frågade de som försöker eller har försökt byta till ett arbete som bättre motsvarar deras utbildning hur lång tid de försökt byta. 6

7 Hur länge har du försökt byta till ett arbete som bättre motsvarar din utbildning? (i år) Medel Nedre kvartil Median Övre kvartil Totalt 4, Flykting 6, Anhöriga till flykting 4, Anhörig till annan 5, Arbetstillstånd/arbetskraftsinvandring 3, Medborgare i EU/EES 2, Population: I tabellen är de som har kommit hit som nordiska medborgare, för studier eller där uppgift saknas uteslutna på grund av sekretesskäl. Få anser att svenska arbets givare sätter värde på utländska utbildningar. Genomsnittstiden är drygt fyra år. För flyktingar och anhöriga till andra än flyktingar är dock medeltiden minst fem år. För flyktingar är också den nedre kvartil tiden och mediantiden klart längre än för andra, fyra respektive fem år mot ett och tre för alla. Det visar att det tar tid för en flykting att etablera sig och få användning för sin utbildning. Frågar vi dem som endera saknar arbete eller som har ett arbete som inte motsvarar deras utbildning om de har försökt byta, svarar var tredje att de nu har gett upp, ytterligare var tredje har aldrig ens försökt att hitta ett kvalificerat arbete. Uppmuntras inte att söka rätt jobb En förutsättning för att få tillgång till insatser är information från myndigheter och kontaktpersoner om insatser och uppmuntran att söka kvalificerade jobb. Vi har därför frågat vilken hjälp man upplever sig ha fått av svenska myndig heter. Det en nedslående bild som framträder. Hela 50 procent svarar att de inte alls eller i liten utsträckning uppmanats söka jobb som motsvarar deras utbildning. Bara var tionde upplever att de uppmanats söka jobb som passar deras utbildningsbakgrund. Väldigt få, ungefär var femte, anser att svenska arbetsgivare sätter värde på utländska utbildningar. Samtidigt anser en stor majoritet att det är genom kontakter och nätverk som man får arbete i Sverige. Insatser ger resultat Validering Idag finns inget enhetligt eller nationellt system för validering av akademiska kunskaper, något som Jusek efterfrågar. Vår undersökning visar dock tydligt att validering har effekt. 56 procent av de som fått sina kunskaper testade anser att deras arbete mot svarar den utbildning de läst, jämfört med 37 procent bland de som inte testats. En trolig förklaring är att arbetsgivare upplever det tryggare att anställa en invandrad akademiker som fått sina kunskaper testade. 7

8 Svenskstudier För samhällsvetargruppen är goda svenskkunskaper avgörande, språket är i regel det huvudsakliga arbetsverktyget. Jusek efterfrågar därför fler intensiva och professionsinriktade svenskutbildningar. Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning och vilken är din högsta nivå på dina studier i svenska språket? Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? Vilken är din högsta nivå Ska ej svara/ på dina studier i svenska? uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Har ej läst svenska 50% 13% 6% 7% 24% Påbörjade sfi-kurser 46% 19% 4% 18% 12% Avslutade sfi- kurser 23% 25% 9% 23% 20% Avslutade komvuxstudier 19% 34% 10% 19% 17% Högskolekurser 14% 22% 23% 13% 28% Population: personer. Nordiska medborgare och de som inte angivit nivån på högsta studier är borträknade. Undersökningen visar klart att de som har läst svenska till en högre nivå har jobb som bättre motsvarar deras utbildning, än de som har läst till en lägre. De som har läst intensivsvenska har i högst grad arbeten som motsvarar deras utbildning. En snabb och effektiv språkinlärning leder till att invandrares kompetens tas tillvara i högre grad. De som har läst intensivsvenska eller mer kvalificerad svenska är också i klart lägre grad arbetslösa. Hur länge har du studerat svenska språket och vilken är din högsta nivå på dina studier i svenska språket? Hur länge har du studerat svenska språket? Vilken är din högsta nivå på dina studier i svenska? <3 mån 3 6 mån 7 12 mån mån >24 mån Påbörjade kurser i sfi Avslutade kurser i sfi Avslutad komvuxutbildning Högskolekurser i svenska språket Studier till lägst komvuxnivå tar tid. För mer än 70 procent av dem som har läst svenska på komvux tog de sammantagna svenskstudierna (det vill säga inklusive sfi-studier) mer än ett år och för 28 procent mer än två år. Regeringens föreslagna tidsgräns för sfi-studier riskerar med andra ord att leda till att utländska akademiker inte hinner läsa in svenska till en sådan nivå att de blir attraktiva på arbetsmarknaden. Utbildning på högskolenivå krävs Att läsa på svensk högskola har positiv effekt på arbetsmarknadsutfallet. Man får i högre grad arbeten som passar utbildningen. Men de som bara har läst generella komvuxutbildningar klarar sig inte bättre än de som inte har läst på komvux. Det räcker alltså inte med generella komvuxstudier, utan det krävs kompletterande utbildningar på högskolenivå för att invandrade akademiker ska få arbeten i nivå med sin utbildning. Att läsa på svensk högskola har positiv effekt på arbets marknadsutfallet 8

9 För samhällsvetargruppen är goda svenskkunskaper avgörande, språket är i regel det huvudsakliga arbetsverktyget. 47 procent av dem som har läst på högskolan, jämfört med 37 för dem som inte har läst, har ett arbete som passar utbildningen bra eller mycket bra. Samtidigt så minskar högskolestudier andelen som inte har något arbete från 30 procent till 17. Om vi tittar på vilken slags utbildning som har störst effekt får vi nedanstående tabell. Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? Har du läst på högskola? Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? Har du läst på högskola Ska ej svara/uppgift saknas Inte alls/mindre bra Bra/mycket bra Ja, kompletterande utbildning 12% 41% 47% Ja, fristående kurs 18% 41% 41% Ja, ny utbildning 25% 25% 50% Nej, inte läst 30% 35% 36% Uppräknat antal svar: De utbildningar som i högst grad leder till kvalificerade arbeten är endera en ny fullständig utbildning eller en kompletterande utbildning. Utbudet av sådana utbildningar är idag begränsat, till exempel är de kompletterande juristutbildningarna vid Stockholms och Göteborgs universitet mycket översökta. Information om möjligheten att läsa kompletterande utbildningar måste också bli bättre, det slog Riksrevisionen nyligen fast i sin granskning av insatserna för akademiker med utländsk bakgrund. Undersökningen pekar på att en satsning på utbildning skulle främja arbetsmarknadsetableringen så att invandrarakademikernas kompetens tas tillvara. En sådan satsning bör ha som mål att invandrarakademikers kunskaper i svenska är på lägst komvuxnivå och att fler får läsa kompletterande utbildningar på högskolenivå. 9

10 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB 1105