Invandrade akademiker hur tufft är det?

Transkript

1 Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har medlemmar och är ett av de största förbunden för akademiker i Sverige. Invandrade akademiker hur tufft är det? Jusek. Box 5167, Stockholm. Tel E-post jusek@jusek.se. Lubber T ex Billes Tryckeri AB Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.

2 Ingen vill ju bli omhändertagen utan bara få chansen Redan minuterna efter att Göran Arrius blivit vald som Juseks nye ordförande betonade han mångfaldens betydelse. Det är en av våra viktigaste frågor. Mångfald är en fråga med många bottnar men jag tänker gräva där jag står. Idag är hans engagemang lika stort som då. Han var exempelvis med och prioriterade de frågor som Juseks driver just nu: förbättrad svenskundervisning för invandrare fler möjligheter för invandrare att komplettera sina utländska examina bättre erkännande och validering av kompetens nätverk för de med utländsk examen. Jusek arbetar med mångfald på olika plan. Debattartiklar, egna seminarier, undersökningar och karriärvägledning är några. Förvånansvärt lite hörs från vår fackliga omvärld. Det är som om den här typen av frågor inte prioriteras. Eller hur ska jag annars tolka tystnaden, undrar Göran Arrius. För honom är det självklarheter. Rent mänskligt är det förskräckligt. Ingen av våra medlemmar vill ju bli omhändertagen, utan bara få en chans att visa vad de går för. Arbete med mångfald är också en fråga om respekt och självkänsla. Inte om välgörenhet. Frågan har även andra dimensioner, Göran Arrius Ordförande, Jusek exempelvis som ett rent resursslöseri. Vi har många driftiga och kompetenta utländska akademiker, som lagt ned åratal av studier. Men de ses inte som resurser i Sverige. Egendomligt, inte minst när vi står inför en brist på arbetskraft, när 40-talisterna går i pension. En tredje dimension är den rent kommersiella. Göran Arrius är ekonom och han minns när en försäkringsrådgivare klagade på att invandrande entreprenörer bara säger nej tack när han kontaktar dem. Det handlar ju om att lära sig koderna. I vissa affärskulturer hör det till att säga nej några gånger, innan man säger ja. Ett annat exempel är ett bankkontor i Skärholmen i Stockholm, ett invandrartätt område. De kan idag betjäna kunder på ett 30-tal språk. Det är smart och ger mångfald ytterligare en dimension, nämligen den kommersiella. Utvecklingen under 2000-talet Trots högkonjunktur har situationen för invandrade akademiker inom Juseks utbildningsområden varit fortsatt besvärlig under 2000-talet. Inom vissa utbildningsgrupper har utvecklingen till och med varit negativ. I den här rapporten studeras situationen åren 2001 och Jusek har undersökt hur väl personer med utländsk bakgrund och samhällsvetenskaplig utbildning, det vill säga jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Under våren 2009 presenterades rapporten Ge mer plats för invandrade akademiker. Den visade att personer födda utomlands har en betydligt svårare situation på den svenska arbetsmarknaden än de med svensk bakgrund. Hur många samhällsvetare finns det i Sverige? Vid årsskiftet 2007/08 fanns i Sverige personer i yrkesför ålder med en samhällsvetenskaplig högre utbildning. Av dessa hade 16 procent utländsk bakgrund. Sex år tidigare, vid årsskiftet 2001/02, var antalet samhällsvetare sammanlagt och av dem hade 12 procent utländsk bakgrund. Hela gruppen har därmed vuxit med 31 procent under perioden. Fortast växer gruppen kvinnor med utländsk bakgrund, som nästan har fördubblats sedan 2001/02. Gruppernas demografi Det är få under 25 år som tar examen. Men för gruppen med utländsk bakgrund ser det annorlunda ut. Hela 41 procent av dem med examen i åldern år har utländsk bakgrund. En förklaring kan vara att de med utländsk bakgrund tar sig igenom utbildningssystemet på kortare tid men gruppen kan också bestå av personer som har flyttat hit direkt efter studier utomlands. Hur kvalificerat arbete har samhällsvetarna? Den stora majoriteten av dem som hade samhällsvetenskaplig utbildning år 2007, fyra av fem, hade arbeten som kräver en högskoleutbildning. Men skillnaden mellan dem med svensk och utländsk bakgrund är slående. Av gruppen med svensk bakgrund hade år 2007 nästan 85 procent ett arbete som krävde högskoleutbildning. För dem med utländsk bakgrund var motsvarande siffra enbart 50 procent.

3 De sa att det var omöjligt att bli ekonom Skillnaden har vuxit sedan 2001, trots god ekonomisk utveckling under stora delar av perioden. I den svenska gruppen, har andelen med jobb som kräver högskoleutbildning vuxit med fem procentenheter. För den utländska ser vi istället en minskning med sex procentenheter. Risken att vara arbetslös eller att sakna yrkesuppgift 1 var sex gånger så stor för en med utländsk bakgrund jämfört med en med svensk bakgrund år var skillnaden dubbelt så stor. De med svensk bakgrund har med andra ord i mycket högre utsträckning fått arbeten än de med utländsk under de sex åren. Negativ trend för de med utländsk bakgrund Trenden har genomgående varit negativ för de med utländsk bakgrund. Sannolikheten att en person med utländsk bakgrund har ett yrke som kräver kortare eller längre högskoleutbildning samt ledningsarbeten har i alla kategorier minskat under perioden. Sammantaget är det nästan akademiker med utbildning inom det samhällsvetenskapliga området i arbetsför ålder som saknar yrkesuppgifter eller har ett arbete som inte kräver högskoleutbildning. Ungefär hälften av dem har utländsk bakgrund. Den undersökning som Jusek presenterade i februari 1. Den som saknar yrkesuppgift kan till exempel studera och inte ha något arbete vid sidan om, vara arbetslös eller pensionär. De kan också röra sig om personer som inte längre befinner sig i Sverige, men där myndigheterna inte känner till att de har emigrerat visade att det skiljer stort mellan dem som själva har invandrat till Sverige och dem som är födda här med utländska föräldrar var det nästan dubbelt så vanligt att den som var född i Sverige med utländska föräldrar hade ett arbete som krävde högskoleutbildning än att den som själv hade invandrat hade det. Om undersökningen och definitioner För att få en bild av situationen för invandrade akademiker under början av 2000-talet har Jusek sammanställt statistik från SCB. Den omfattar uppgifter om ålder, inkomst och arbetets kvalifikationsgrad åren 2001 och Vi har särskilt fokuserat på skillnader i lön och arbetets kvalifikationsgrad mellan samhällsvetare med svensk respektive utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avser vi i denna rapport, liksom SCB, personer med två utländskt födda föräldrar, oavsett om de är födda utomlands eller i Sverige. Personer som enligt statistiken har utländsk bakgrund kan alltså antingen vara nyligen invandrade eller vara födda och uppvuxna i Sverige. Med samhällsvetenskaplig utbildning avses utbildningar inom Juseks medlemsgrupper, det vill säga jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. För att ange sannolikheten har vi använt oss av så kallade oddskvoter. En oddskvot på ett innebär att sannolikheten är lika stor att en akademiker med svensk bakgrund som en med utländsk återfinnas i en viss kategori. En kvot på under ett ger en lägre sannolikhet för gruppen med utländsk bakgrund och en på över ett högre. Ahmad Ghasimi var revisor på ett ministerium i Teheran. Innan han flydde Iran hade han arbetat med internationell handel. Ahmad var med andra ord en framgångsrik ekonom, i sina bästa år kom han till Sverige. Det tog Ahmad tio år i sitt nya hemland innan han fick sitt första jobb som ekonom. Jag ville naturligtvis lära mig språket och börja arbeta så fort som möjligt när jag kom, minns han. Gärna få praktik inom mitt yrkesområde. Jag var ju trygg i min kompetens. Den första tiden på SFI, svenska för invandrare, gick bra. Hans studiegrupp var blandad, med invandrare från Latinamerika, Ryssland, Tyskland. Under utbildningen fick han träffa arbetsförmedlaren vid SFI-skolan. Men arbetsförmedlaren sade gång på gång att jag skulle glömma bort någon typ av ekonomiarbete. Istället för praktik inom mitt yrkesområde erbjöds När kriget bröt ut mellan Kuwait och Irak sökte Mohammad Mukahhal ett nytt hemland tillsammans med sin fru. De hamnade i Sverige, två akademiker och ett väntande barn. Jag var företagsekonom och hade studerat ekonomisk vetenskap i flera år på ett universitet i Algeriet, berättar Mohammad. Min fru var lärare i engelska och vi var nog mycket målmedvetna. De var aktiva redan från början, jag en utbildning med samhällskunskap och matematik. Problemet var att nivån var grundskolematte och Ahmed var fullfjädrad ekonom med många års universitetsstudier bakom sig. Det var då jag förstod att framöver fick jag klara mig själv. Han hade 20 års yrkeserfarenhet men i sitt nya hemland var han beredd att ta ett jobb som ekonomiassistent. Jag sökte jobb själv över hela landet och fick arbeta deltid som modersmålslärare. Nästa steg var att skaffa sig en svensk universitetsutbildning, i svenska och samhällsvetenskap för internationella studenter. Sedan yrkesutbildningar i ekonomi och programmering. Ahmad gav inte upp, strävandet gav resultat och han fick jobb som tolkförmedlare i en kommun. Efter ett decennium i Sverige fick han så sin iranska Resan till ett jobb blev mycket längre än jag anade ville bygga upp egna nätverk, validera sina examina och plugga svenska. Men etableringsprocessen blev mycket lång. Högskoleverket validerade endast hans omfattande universitetsstudier till motsvarande tre år i Sverige. Han behövde komplettera. Jag fick en chock av universitetsvärlden. De gav inget stöd utan bara signalerade att det skulle bli svårt att komplettera och sedan få jobb. Resan blev mycket längre än jag anade. Han fyllde på med mer svenska och engelska. Pluggade på Folkuniversitetet och Komvux, bland annat företagsekonomi och en 25-veckors starta-egetkurs. I praktiken fick han läsa in massor av kunskaper han redan hade. Men det jobb han fick var som förpackningsoperatör på Astra. Då läste jag en annons om ett statligt starta-egetprojekt. Jag hade redan studerat tre fyra år i onödan i Sverige examen validerad av kommunen. Därefter sitt första ekonomjobb, på gymnasieförvaltningen. Svårigheterna i Sverige började efter SFI, minns han. Då saknade man kontakter och referenser. Allt verkade omöjligt och åren började gå. Det fanns arbetsförmedlare som var både hjälpsamma och kunniga. Men nyanländas framgång påverkas mest av den inställning myndigheternas handläggare har, snarare än regelverket. Nu har jag referenser. Här får jag äntligen visa vad jag kan. men nu fick jag äntligen möjlighet att arbeta. Platsen var ett rådgivningskontor och uppgiften att hjälpa andra att starta egna företag. Efter sju år lades projektet ned. Sju månaders arbetslöshet följde. Han använde då sina kunskaper i svenska och engelska för att arbeta som tolk i svenska-arabiska. På omvägar fick Mohammad reda på att kommunen startat en verksamhet med rådgivning och stöttning för människor som en gång varit i samma situation. Han tog kontakt med kommunen, erbjöd sina tjänster och fick jobb. Idag, sedan kort tid tillbaka, är Mohammad Mukahhal tillsvidareanställd som arbetslivskonsulent. När jag kom till Sverige fick vi asylsökande inte söka jobb eller starta eget företag. Det får de som kommer hit idag. Min uppgift nu att inspirera och stötta. Jag vet vad som behövs.

4 Jusek anser Det ska finnas ett språkpaket, Svenska för samhällsvetare, för invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning i de tre storstadsregionerna år Ett sådant paket ska innefatta sfi, SAS grund, SAS A+B och studiebesök. Därefter bör det erbjudas en högskolekurs Svenska språket för studenter med annat Modersmål, för den som behöver fördjupa sina svenskkunskaper ytterligare. Invandrade akademiker måste erbjudas snabbt erkännande av sin utländska högskoleutbildning och en effektiv och rättssäker validering i de fall intyg inte kan uppvisas. I bedömningsutlåtandet ska det anges vilka behov av och möjligheter till kompletterande utbildning som finns. Generella samhällsvetarinriktade kompletteringsutbildningar ska finnas i de tre storstadsregionerna år Ett viktigt inslag i de kompletterande utbildningarna ska vara kunskaper i svenska på en hög nivå. Om den studerande inte har tillräckliga kunskaper ska utbildningen förlängas genom att studier i svenska bedrivs parallellt. 120 Invandrade akademiker har svårare att få ett kvalificerade jobb och lön i paritet med sina svenskfödda kollegor. Skillnaderna har inte bara hållit i sig de har ökat. 100 Stora löneskillnader För hela gruppen samhällsvetare på den svenska arbetsmarknaden har löneutvecklingen under åren 2001 till 2007 varit positiv med ökningar inom alla sektorer. Men det gäller inte dem med utländsk bakgrund. Nästan var fjärde samhällsvetare med svensk bakgrund tjänar kronor eller mer per år. Det är mer än en dubbelt så stor andel som bland samhällsvetare med utländsk bakgrund. I den lägsta inkomstklassen, andelen med deklarerad lön under kronor, hittar vi däremot nästan sex av tio av samhällsvetarna med utländsk bakgrund. Motsvarande andel för den svenska gruppen är tre av tio. Inkomstskillnaderna ökar Utländsk 2007 Svensk 2007 Utländsk 2001 Utländsk ,9% 31,6% 57,4% 34,6% % 11,4% 12,4% 14,5% ,7% 20,3% 13,8% 20,2% Vilken samhällsvetare har det svårast? 7,4% 13,4% 7,4% 12,5% ,2% 23,3% 9,0%!8,2% na har det svårast att få ett arbete i nivå med sin utbildning. Sannolikheten att samhällsvetare med utländsk bakgrund saknar yrke är sex gånger så stor jämfört med samhällsvetare med svensk bakgrund. För ekonomer däremot är den nästan nio gånger så stor. För juristerna är sannolikheten lika stor som genomsnittet. Det finns två tänkbara förklaringar till att det ekonomerna har det svårast att få ett arbete i nivå med sin utbildning. Dels har det totala antalet ekonomer ökat med drygt 40 procent under sexårsperioden en expansion som arbetsmarknaden inte har mäktat med att svälja. Dels är andelen unga förhållandevis stor, framför allt ekonomerna med utländsk bakgrund. Men det förklarar inte skillnaderna mellan de med svensk och de med utländsk bakgrund. Arbetets kompetensnivå för de olika samhällsvetarna Sannolikheten att person med utländsk bakgrund har arbete på viss kompetensnivå jämfört med en person med svensk bakgrund. Angivet i oddskvoter 2. Organisation, administration och förvaltning 3 Psykolog 4 Journalistik och media 5 1 0,38 1 0, Ledningsarbete ,68 Längre högskoleutbildning 6 0,61 1,24 1 1, Kortare högskoleutbildning 1,90 2,01 1,51 3,34 1,48 1,64 1,48 1,72 Ej högskoleutbildning 6,25 8,77 2,57 6,17 2,59 4,17 4,87 2,78 Saknar yrkesuppgift 2. Här har vi använt oss av så kallade oddskvoter. En oddskvot på ett innebär att sannolikheten är lika stor att en akademiker med svensk bakgrund som en med utländsk återfinnas i en viss typ av arbete. En kvot på under ett ger en lägre sannolikhet för gruppen med utländsk bakgrund och en på över ett högre. 3. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar. 4. Kategoriseras som personalvetare bland Juseks medlemmar. 5. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar. Organisatörer och administratörer har det enklare Bäst går det för dem med organisations- och administrativ utbildningsbakgrund. Åtta av tio har endera ledningsarbete eller ett arbete som kräver en högskoleutbildning. Det kan jämföras med ekonomerna och juristerna där mer än varannan antingen saknar yrke eller har ett arbete som inte 60 kräver högskoleutbildning. Löneskillnader För både jurister och ekonomer med utländsk bakgrund finns 0 över 60 procent i den lägsta inkomstklassen, vilket är förväntat då många saknar arbeten som kräver högskoleutbildning. Var tionde tjänar minst kronor. Andelar med deklarerad inkomst på viss nivå för dem med utländsk bakgrund För samhällsvetare är det en lika stor andel med utländsk som svensk bakgrund som ligger under kronor i deklarerad inkomst, men samtidigt är det betydligt färre med utländsk bakgrund som har en deklarerad inkomst på minst kronor. För ekonomer och jurister är skillnaderna större. Sannolikheten för att en person med utländsk bakgrund har en deklarerad inkomst om högst kronor är i båda fallen mer än dubbelt så stor som sannolikheten att en person med svensk har det. För de som arbetar med organisation med mera är inkomsterna relativt lika mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund. Inkomstfördelning 100% 80% 60% 80 40% 40 20% 0% Organisation, administration och förvaltning 6 Psykolog kr kr Journalistik och media 8 Organisation, administration och förvaltning 5 1,8 2,4 1,2 2,1 1,1 1,4 1,7 1, ,3 1,2 1, Psykolog kr kr 0,6 1,0 1, Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar. 7. Kategoriseras som personalvetare bland Juseks medlemmar. 8. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar. 0, Journalistik och media kr 0,