Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn"

Transkript

1 Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen, augusti 2010 ISBN: Författare: Susann Swärd Textbearbetning: Hanne Simonsen Rapporten är en förkortad version av en ännu inte publicerad studie som kommer att ingå i Closing a Protection Gap, ett projekt i åtta länder i Europa som finansierats av Europakommissionen och Daphne III. För referenser hänvisas till denna studie. Projektgrupp för studien: Eva Bellander (projektledare), Jessica Storm, Barbro Alm, Maja Salsbäck, Linus Torgeby, samtliga Rädda Barnen, samt Katarina Olander, Lessebo kommun. Rädda Barnen Stockholm Telefon:

3 Den gode mannen - nyckeln till ett bra mottagande Rädda Barnen har arbetat för ensamkommande flyktingbarn sedan 80-talet. Barn och ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl utan någon förälder eller annan vårdnadshavare befinner sig i en mycket utsatt situation. Det första de behöver är en god man, det är nyckeln till ett bra mottagande. Eftersom personer under 18 år inte själva kan ingå avtal eller föra sin talan inför myndigheter eller domstol ska den gode mannen företräda dem i alla frågor som rör deras personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Rädda Barnen arbetar för att alla ensamkommande flyktingbarn ska få en god man inom 24 timmar efter det att barnet har anmält sig hos Migrationsverket. Denna rapport visar att det är långt kvar till målet. En tredjedel av de ensamkommande barn som intervjuats fick en god man inom en vecka, en tredjedel fick vänta upp till en månad, och en tredjedel i två till tre månader. Rädda Barnen anser att lagen om god man för ensamkommande barn bör ändras, så att det tydligt framgår att alla barn har rätt till en god man inom 24 timmar. Rädda Barnen förespråkar vidare att man inrättar ett joursystem för gode män i kommunerna. Rapporten visar också att uppdraget som god man är oerhört otydligt och tolkas olika från kommun till kommun. Otydligheterna innebär att gode män blir hänvisade till att själva tolka sitt uppdrag. Vissa av ungdomarna som intervjuas i denna rapport träffar sin gode man fler gånger i veckan, andra någon gång i månaden. Vissa får hjälp med skolarbetet, andra inte. Vissa känner sig som om de fått en ny förälder, andra har en god man som enbart dyker upp vid möten med myndigheter. Detta system är inte rättssäkert. Den gode mannens roll är att bevaka barnets intressen både privat och i asylprocessen, och se till att barnets bästa sätts främst i alla beslut som rör honom eller henne. Men det nuvarande god man-systemet ger inga garantier för att detta sker. Det är därför av yttersta vikt att uppdraget som god man definieras tydligare och att alla kommuner använder sig av en gemensam uppdragsbeskrivning, gemensamma kriterier för vem som är lämplig för uppdraget och ett gemensamt system för utbildning, fortbildning och handledning. Om rapporten Denna rapport är en kortversion av en längre studie som ingår i ett projekt stöttat av Europakommissionen och Daphne III, och som genomförts i åtta europeiska länder. Syftet med projektet är att hjälpa gode män i Europa att finna fungerande lösningar för ensamkommande flyktingbarn, och att få till stånd en EU-policy och en harmonisering av det praktiska arbetet med gode män inom EU. Sammanlagt har 21 ensamkommande flyktingbarn, sex gode män samt sex vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn intervjuats. Ungdomar vid olika boenden i södra, västra och östra Sverige fick information om denna studie och ombads att anmäla sitt intresse för att dela med sig av sina erfarenheter. Fyra av ungdomarna blev tillfrågade av sina gode män om de ville delta. Deltagandet var frivilligt och medverkan var anonym. Intervjuerna med ungdomarna har tagit ungefär minuter, och drygt en timme för gode män och övriga vuxna. En tredjedel av intervjuerna med ungdomarna har genomförts med tolk, och en intervju har genomförts på engelska. Övriga intervjuer har genomförts på svenska. Alla intervjuer har ägt rum på enskilda platser, utan andra närvarande personer, bortsett från tolken i förekommande fall. 3

4 Följande gode män har intervjuats: Kön Ålder Ursprungsland Uppdragstid Andel av arbetstiden Yrkesstatus GM 1 Kvinna 71 Finland 2,5 år 25 timmar/vecka Pensionär 4 GM 2 Kvinna 54 Rumänien 2,5 år 4 timmar/vecka Egenföret. 2 Antal barn GM 3 Kvinna 64 Sverige 4 år timmar/vecka Halvtidsanst. 10 GM 4 Man 26 Sverige 2 år - Deltidsanst 5 GM 5 Kvinna 51 Sverige 1 år 70 % av Heltid god 8 heltidstjänst man GM 6 Kvinna 66 Sverige 9 år - Pensionär 2 Följande vuxna runt de ensamkommande flyktingbarnen har intervjuats: Yrkestitel Kön Ålder Ursprungsland Arbetserfarenhet Andel av tjänst Advokat Kvinna 50 Sverige 10 år 3 % Beslutsfattare, Man 47 Iran 10 år 70 % Migrationsverket Chef för ett gruppboende Kvinna 43 Sverige 12 år 50 % Socialsekreterare A Man 30 Sverige 3 år 100 % Socialsekreterare B Man 54 Sverige 8 år 100 % Handläggare/jurist på överförmyndarenhet Kvinna 27 Sverige 2 år 20 % Följande ensamkommande ungdomar har intervjuats: Kön Ålder Ursprungsland Boende Varit i Sverige Familjesituation Kille A 15 Somalia Släktingar 1 ½ år Mamma i Sverige, syskon i Somalia, pappan död Kille B 15 Afghanistan Gruppboende 6 månader Inga föräldrar eller syskon Kille C 15 Afghanistan Gruppboende 6 månader Föräldrar och syskon i Afghanistan Kille D 16 Afghanistan Gruppboende 8 månader En bror i Iran, föräldrar döda Kille E 16 Afghanistan Gruppboende 5 månader Föräldrar och syskon i Iran Kille F 16 Afghanistan Gruppboende 2 år - Kille G 17 Afghanistan Gruppboende 7 månader Föräldrar o bröder försvunna Kille H 17 Somalia Gruppboende 1 år Pappa och syskon i Etiopien, mamman död Kille I 18 Afghanistan Gruppboende 3 år Mamma och 2 bröder i Afghanistan, pappan död Kille J 18 Irak Gruppboende 3 år - Kille K 18 Irak Gruppboende 3 år Mamman försvunnen. Pappa och syskon döda Kille L 19 Eritrea Gruppboende 2 år Bror försvunnen, föräldrar döda Kille M 20 Irak Eget boende 3 ½ år Föräldrar och syskon i Irak Kille N 20 Irak Eget boende 3 ½ år - Tjej A 18 Nigeria Familjeboende 2 år, 2 2 systrar försvunna. Föräldrarna döda mån. Tjej B 18 Zambia Släktingar 1 år, 2 mån. Pappa i Danmark, 3 syskon i Sverige, mamman död Tjej C 18 Somalia Delad lägenhet 2 år Mamma i Etiopien, pappa död Tjej D 18 Afghanistan Eget boende 1 år Mamma och syster i Afghanistan, pappan död Tjej E 18 Somalia Gruppboende 1 år, 2 - mån. Tjej F 19 Eritrea Gruppboende 4 år Systrar i Norge. Föräldrarna döda Tjej G 19 Irak Gruppboende 2 ½ år Mamma och systrar i Irak. Pappan död. 4

5 Allt fler ensamkommande flyktingbarn Med ensamkommande flyktingbarn menas personer under 18 år som kommer till Sverige för att söka asyl utan någon förälder eller annan vårdnadshavare. De har självklart samma rättigheter som alla andra barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Men artikel 20 handlar särskilt om dem, och säger att ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö ska ha rätt till särskilt bistånd och skydd från staten. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat från 398 år 2005 till år Majoriteten av de ensamkommande barnen kommer från Somalia, Irak och Afghanistan. År 2009 var 78,5 procent pojkar och 21,5 procent flickor. 56 procent av dem var i åldern år. I övrigt fördelar sig åldersgrupperna enligt följande: 2 procent i åldern 0-6 år, 5,6 procent i åldern 7-12 år och 36,4 procent i åldern år. Under det första halvåret 2010 har Migrationsverket tagit emot ansökningar om asyl från ensamkommande barn. Strax över 40 procent kom från Somalia, och knappt 35 procent från Afghanistan. 5 procent av barnen kom från Irak och 2 procent från Eritrea. Asylansökan från ensamkommande barn tas emot av Migrationsverket på nio orter i Sverige. Det är dessa nio så kallade ankomstkommuner som tar ansvaret för att barnen får sina mest akuta behov tillgodosedda. Efter några dagar är det meningen att barnen ska flytta till en annan kommun, och bo i grupphem eller familjehem under tiden man prövar deras asylansökan. Det kan ta 3-4 månader i första instansen. Men systemet har inte fungerat som det var tänkt. I dag är det stor brist på platser, och i juli 2010 satt omkring 450 asylsökande barn kvar i ankomstkommunerna och väntade på att bli anvisade en plats. Många barn får vänta i månader. Anledningen till platsbristen är att inte tillräckligt många kommuner har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande. I juli 2010 hade 152 av Sveriges 290 kommuner gjort det. Vad är en god man? Den gode mannen har i uppdrag att företräda barnet i förälderns ställe och ska agera både som vårdnadshavare och förmyndare. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Den gode mannen har däremot inte försörjningsskyldighet och inte heller ansvar för att sköta den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Uppdraget som god man är ett tillfälligt uppdrag under barnens asylprocess. När barnet fått uppehållstillstånd, och om det fortfarande är under 18 år, ska det istället utses en särskilt förordnad vårdnadshavare. Uppdraget upphör också om föräldrarna kommer till Sverige och är i stånd att utöva vårdnaden, och om barnet varaktigt lämnar landet. Det är överförmyndaren i varje kommun som utser gode män. De får arvode och kostnadsersättningar. Vidare detaljer finns i Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Som företrädare i asylprocessen får ensamkommande barn ett offentligt biträde. Det är en jurist eller annan juridiskt kunnig person som utses av Migrationsverket. Barnets rätt att påverka Enligt lag ska överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig vid tillsättandet av den gode mannen. Detta efterlevs sällan. I denna studie uppgav 16 av 21 ungdomar att de inte kunnat välja eller blivit tillfrågade om vem de ville ha som god man. Ungdomarna anser inte att den gode mannens bakgrund, nationalitet eller religion spelar så stor roll, men de vill gärna kunna påverka om de ska få en manlig eller kvinnlig god man, och de anser också att den gode mannens språkkunskaper är en viktig faktor som de gärna vill bli tillfrågade om. 5

6 Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (2010) noterar att varje kommun utvecklar sina egna rutiner kring de gode männens arbete. Det är ovanligt att man granskar kvalitén i deras arbete, och man vet inget om hur ungdomarna anser att de gode männen fullgjort sitt uppdrag. Istället fokuserar tillsynen på hur den gode mannen har förvaltat ekonomin och antalet arbetade timmar. Vad som faktiskt gjorts under arbetstiden följs sällan upp, vilket skapar ett system där gode män inte hålls ansvariga för kvalitén på sitt arbete, utan endast för den administrativa redovisningen. Det innebär att ansvaret för att agera om den gode mannen missköter sitt uppdrag hamnar på andra vuxna runt barnet, eller på barnet självt. Barnen får dock sällan information om hur de kan klaga och till vem de ska föra fram sina klagomål. Barnen har inte heller någon formell rätt byta sin gode man om det inte skulle fungera. Varje överförmyndare kan själv besluta om åtgärder vid klagomål. Jag har faktiskt ingen aning. Men jag hade nog sagt nånting och kontaktat personalen, då kunde vi kanske ha gjort något. Jag tror att man får byta god man, men jag har faktiskt inte frågat så mycket om det. Man vet ju aldrig vem man får och frågan är om den nye gode mannen är bättre då? /Tjej F Jag snackade med min god man och hon frågade varför jag ville byta så jag berättade det. Hon sa att jag kanske skulle få en god man som var likadan som henne, så varför skulle jag byta? Jag sa att jag skulle byta igen i så fall. Men kommunen sa till mig att du får inte göra så, du får inte bestämma att du inte vill ha den gode mannen. Hur vet du att inte den andra gode mannen blir precis som henne? De frågade mycket om varför jag ville byta, det var svårt. /Tjej D Så snart det är möjligt Lagen säger att god man ska förordnas så snart det är möjligt. I realiteten tar det allt från ett par dagar till ett par månader. Att det tar lång tid innan barnet får en god man innebär bl.a. att det offentliga biträdet får ta på sig många av de uppgifter som en god man egentligen ska sköta. Att barnet får ett skickligt och lämpligt offentligt biträde är av stor betydelse för att barnets skäl för uppehållstillstånd ska presenteras och handläggas på bästa möjliga sätt. Därför bör den gode mannen vara med och godkänna det offentliga biträdet för barnets räkning. Att senare byta det förordnade biträdet är ofta mycket svårt. Utan god man kan barnet inte få klädbidrag, vilket kan innebära att han (eller hon) får klara sig i de tunna kläder han hade på sig när han kom till Sverige, även om det är full vinter. Utan en god man kan barnet också helt sakna någon vuxen som det har fullt förtroende för. Ungefär var tredje ungdom i denna studie fick träffa sin gode man inom en vecka efter det att de tagit kontakt med Migrationsverket. Ytterligare en tredjedel hade träffat sin gode man inom en månad, medan övriga fick vänta i två till tre månader. Kön Tid innan du fick träffa din gode man? Kön Tid innan du fick träffa din gode man? Kön Tid innan du fick träffa din gode man? Kille A 1 vecka Kille H 5 veckor Tjej A 1-2 veckor Kille B 2-3 dagar Kille I 2 månader Tjej B 3 månader Kille C 2 månader Kille J Direkt Tjej 1 månad C Kille D 2-3 veckor Kille K 1 månad Tjej 3 veckor D Kille E 2-3 veckor Kille L 1 vecka Tjej E 3 dagar Kille F 1 månad Kille M 2 månader Tjej F 1 månad Kille G 1 vecka Kille N 6-7 månader* Tjej G 1 månad * Bodde hos en man som fungerade som god man, tills offentlig god man var utsedd. 6

7 De gode männen anger att det brukar ta mellan en vecka och en månad innan de första gången träffar den ungdom de ska vara god man åt. Enligt lag är den gode mannen skyldig att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd för barnet, men det är inte ovanligt att Migrationsverket redan har förordnat ett offentligt biträde innan god man har tillsatts och då ligger skyldigheten att ansöka på det offentliga biträdet. Socialtjänsten ansöker om god man och i regel tar det mellan en och fyra veckor, ungefär. Och det är för lång tid, egentligen. 24 timmar är ju lagstiftarens intention. En ansökan kan inte börja handläggas förrän den har bekräftas av företrädaren för barnet, eftersom barnen inte har rättskapacitet att föra sin egen talan och lämna in sin asylansökan. Det är därför man registrerar men inte aktivt handlägger ärendet förrän det har bekräftats. Det är därför man har börjat med offentliga biträden, som i avvaktan på god man kan bekräfta asylansökan så att processen kan komma igång. /Beslutsfattare på Migrationsverket Jag ska bekräfta asylansökan och har ofta kontakt med barnet innan god man kommer. Jag är ju lite vilsen i det läget. Dels kan jag inte bekräfta asylansökan eftersom jag inte företräder barnet. Ingen har givit mig uppdraget förutom Migrationsverket, men det finns ju ingen som kan skriva på en fullmakt. Jag tror att det är juridiskt mycket bättre med jourhavande god man. För jag tycker att det är konstigt att jag blir förordnad först. Det måste ju vara juridiskt fel, för jag får ju inte göra något egentligen, utan fullmakt. Och fullmakt kan ju bara god man skriva under. Det skulle behövas någon som går in direkt och företräder barnet. /Advokat De gode männen lyfter även problematiken med att det tar lång tid för överförmyndaren att utse en ny god man om barnen flyttar mellan två kommuner. Barnen träffar oftast inte någon god man under denna period och inga beslut å barnets vägnar kan tas, vilket får konsekvenser för asylprocessen och barnets välbefinnande. Den första gode mannen måste administrativt sköta allt från sin hemkommun och kan kanske inte närvara eller besöka barnet i den nya kommunen. Barnen kommer ofta till Malmö och det kan ta två månader innan de blir placerade här. Då har Malmö redan utsett en god man och deras papper måste sändas till Överförmyndaren här, och det kan ta ytterligare två månader. Pojken här uppe undrar: 'Varför får jag inte hjälp med att skaffa ett bankkort, varför får jag inte hjälp med ID-kort?' För god man sitter i Malmö och de har inte hunnit skicka papperen. Så det kan ta fyra månader innan jag får kontakt med ungdomarna. /God man 3 Om en god man har avsagt sig uppdraget och inte längre uppfattar sig vara ansvarig för barnet, händer det att han/hon inte får information om huruvida en ny god man har utsetts. Han/hon kan bli varse att han/hon inte blivit entledigad när det dyker upp dokument om barnet i fråga. Jag har en pojke som jag har sagt upp god manskapet för, men som det tar väldig tid för kommunen att acceptera. Jag har faktiskt aldrig träffat pojken, det låter hemskt, men så är det i verkligheten. Den 12 november blev jag god man. Den 13 november flyttade han till ett boende i en annan kommun. Och nu är han flyttad till en farbror i en tredje kommun, som ska ha vårdnaden om honom. Men han har fortfarande inte fått bli någon formell vårdnadshavare, det är jag. I förrgår (1 juni) fick jag papper från en skola där jag skulle godkänna en speciell vårdplan för pojken och de ville ha min underskrift. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill egentligen inte skriva under för jag har aldrig träffat pojken. Men verkligheten är sån. /God man 3 Det finns inga rutiner för hur information ska förmedlas mellan gode män. Därmed försvåras uppdraget genom att mycket tid måste läggas på att efterforska information från olika aktörer kring vad som tidigare gjorts för barnet. Många av de vuxna som intervjuats i studien är positiva till idén att skapa ett system med jourhavande gode män som träder in inom 24 timmar från det barnet anländer i Sverige till dess att en ordinarie god man utsetts. De jourhavande gode männen bör ha god kompetens i alla delar av asylmottagandet som aktualiseras under den första tiden barnet befinner sig i landet, t.ex. godkännande av asylansökan, att närvara vid åldersbedömningsprocessen samt ta beslut om lämpligt boende för barnet. 7

8 Vad ingår i uppdraget? I Föräldrabalken kapitel 11 står det att gode män ska: bevaka rätten för barnen de företräder, förvalta deras tillgångar och sörja för deras person omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar barnet se till att barnets medel i skälig omfattning skall användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål skall placeras så att tillräckig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt i viktiga frågor, om det lämpligen kan ske, höra den omyndige, om den omyndige har fyllt 16 år lämna överförmyndaren de upplysningar om sin verksamhet som överförmyndaren begär Utöver lagtexten ovan finns ingen egentlig uppdragsbeskrivning, utan varje kommun definierar på egen hand uppdraget. Juristerna Eva von Schéele och Ingemar Strandberg har skrivit en vägledning för gode män och i denna definierar de den gode mannens ansvar så här: Ansöka om uppehållstillstånd och ha kunskap om hur processen går till, t.ex. det offentliga biträdets roll Biträda vid utredningar hos Migrationsverket Biträda vid utredning hos polis Besluta om skolgång, inklusive utvecklingssamtal och skolresor Företräda barnet inom hälso-, sjuk- och tandvård Besluta i frågor om barnets boende Ansöka om kontaktpersoner eller annat bistånd enligt socialtjänstlagen Medverka till kontakt med föräldrar, släktingar och eventuell återförening Företräda barnet om det utsätts för eller begår brott Efter uppehållstillstånd ansöka om stöd, t.ex. LSS De gode männen och övriga vuxna som intervjuats i denna studie instämmer i att uppgifterna i listan ovan är vanliga arbetsuppgifter som det åligger den gode mannen att sköta. Möjligen poängterar de föräldrarollen och den fostrande rollen mer än vad som framställs ovan, och en del gode män poängterar att det ingår i deras roll att hjälpa barnet att anpassa sig till ett liv i Sverige. De anser att rollen för gode män inte är tydlig för alla aktörer runt barnen. Alla säger åt oss vad vår roll är, men den får vi finna ut själva i princip. Det blir en väldigt varierande kvalitet då. Det borde vara en del av tjänsten, man skulle behöva gå på träffar eller utbildningar, och det borde vara obligatoriskt att man uppdaterar. Det borde gälla alla gode män och det gynnar barnen också. /God man 4 De gode männen tycker att administration och tidredovisningen tar oskäligt mycket tid. De önskar sig mer tid att vara sociala med barnen och introducera dem i det svenska samhället. Jag tycker att vi skulle få lov att ha någon slags fostringsansvar också, något integrationsansvar. Det skulle ingå att lära barnet lite om samhället, lite om vad som ska hända om de stannar här. Lite om hur du fostrar dina egna barn eller hur du ser på saker. För det här känner man att de inte får och sen får de budskap från lite olika håll. Och det är vår uppgift att informera barnen för de lyssnar på oss som föräldrar. /God man 2 8

9 Som god man arbetar man med närliggande kommuner och alla har olika rutiner och avtal. I en kommun får man 200 kronor i timmen och ingen reseersättning. I en annan får man 140 kronor i timmen och resersättning. Administration kring tidsredovisningen på minuten vad man har gjort, och räkna ihop och fylla i en månatlig blankett. Man kan sitta fyra-fem timmar om man har många barn. Det är bortkastad tid. /God man 1 Förälder, fritidspedagog eller ombudsman? Att komma till ett nytt land innebär ofta ensamhet och social isolering under den första tiden. Det är viktigt för det psykiska välbefinnandet att man så snart som möjligt blir del av ett socialt nätverk. För barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige är detta kanske ännu viktigare än för vuxna. Men vem har ansvar för att ge de ensamkommande barnen socialt stöd och stimulans? Vem kan fungera som en vän eller förälder? Det råder oenighet om huruvida detta ingår i den gode mannens uppdrag. Ungefär en tredjedel av ungdomarna i den här studien anser att det ingår i den gode mannens uppdrag att vara social med dem, att minska deras ensamhet och vara som en extra förälder för dem, de känner att den gode mannen har blivit deras mamma eller pappa, och en kille säger att den gode mannen behandlar honom som en son. Andra upplever att de endast har professionella förväntningar, eller inga förväntningar alls, på sin gode man. Fem av de åtta ungdomar som har en god man i dagsläget skulle vända sig till denne om det uppstod något problem och de behövde någon att prata med. En tredjedel uppger att de gode männen visar dem hur det svenska samhället fungerar, och hjälper till i kontakten med myndigheter. Hälften uttrycker att de gode männen har hjälpt dem med allt vad de behöver. Jag lärde känna den gode mannen och hans familj. Vi blev nästan liksom en familj. /Kille M Jag är väldigt nöjd med min gode man. De saker som jag behöver, det får jag hjälp med, så det är bra. Jag förväntar mig inte att han ska följa mig till parken, bjuda in på mat och krama om mig eller så. Jag förväntar det inte och behöver det inte. Det jag har behövt har jag fått, så jag är nöjd. /Kille B Min gode man har behandlat mig som hans son. Det är på riktigt alltså, det handlar inte bara om pengar. Det är många som jobbar som det bara handlar om pengar. De räknar timmar. Han gjorde inte det. Han har spenderat mycket tid med mig, det handlar inte om pengar. Han behandlade mig som en människa. /Kille M De ska visa oss svenska samhällets regler, det är viktigt för oss för vi bor här. Det är stora skillnader mellan vårt land och här, saker som vi inte har någon aning om. Om de är föräldrar så är det deras jobb att visa sina barn hur det går till i samhället. Jag önskar mig inte mer än det. /Kille G Nästan var fjärde ungdom i denna studie uppger att de inte har någon privat kontakt med sin gode man. De uppger att kontakten har begränsats till möten på Migrationsverket eller socialtjänsten, för att den gode mannen bott i en annan kommun, har haft för många barn, eller har saknat intresse av att träffa dem. Den första gode mannen träffade jag inte. Bara när socialen ringde och ville träffa mig, då kom hon och visade sig. När jag saknade uppehållstillstånd hade jag mycket problem, jag var på sjukhuset, hos psykologen, men hon brydde sig inte om mig. Hon ringde inte och frågade vad som hände med mig. /Tjej G 9

10 Fyra av de sex gode männen utgår från att barnen ibland uppfattar dem som en förälder, även om de flesta vill ha en något mer professionell roll. Balansgången mellan att vara social med barnen men ändå inte för privat, att visa empati men se till att hålla ett visst avstånd, upplevs som en svårighet. Det finns även gode män som inte är sociala med de barn de ansvarar för, antingen av tidsbrist eller för att man inte anser att det ingår i uppdraget. Vissa anser att uppdraget som god man bygger på att man lyckas etablera en personlig relation med barnet och att barnet får tillit för den gode mannen. Man lyfter fram att den gode mannen bör ha en aktiv roll i att diskutera barnens bakgrund och föra fram asylskäl för att stödja det offentliga biträdet, vilket kräver att de spenderar tid tillsammans och bygger upp ett ömsesidigt förtroende. Jag vet att det inte är tillåtet, man jag ser mig lite som förälder till nån som man inte behöver vårda. Men jag känner mig inte ansvarig, jag behöver ju inte tänka på mat och pengar och kläder. Men jag känner mig faktiskt som en extramamma. /God man 2 Min mentor säger; du ska inte göra någonting roligt. Men jag skulle nog egentligen vilja bli lite mer privat, men det har de äldre gode männen sagt till mig att försöka ha lite distans till. Men jag skulle ju helst vilja vara med dem mycket mer. Det är jättesvårt, jag vet inte riktigt vad som förväntas av mig. /God man 5 Ibland när man ser nån god man så tänker man; varför är han eller hon god man, han eller hon kommer ju ändå aldrig och verkar inte vara så där värst engagerad heller. Vill man knyta sociala band och få det att fungera då finns det tid. Men om man inte vill, om man har för mycket annat, då gör man sig nog lite onåbar. Då kommer man aldrig på djupet med relationen med ungdomen heller. /Chef för ett gruppboende Ungdomarna jämför sinsemellan och lägger naturligtvis märke till att olika gode män behandlar sina ungdomar på olika sätt. De vuxna noterar samma saker, och dessutom att det finns gode män som gör skillnad mellan barnen de ansvarar för. Det är lätt hänt att barnen får en förväntning på de gode männen som inte är rimlig. Speciellt om de jämför sinsemellan eftersom det på samma boende finns barn med olika goda män. Där den ena gode mannan är där var och varannan dag och kommer med presenter och går på bio, medan den andra kanske visar sig var tredje vecka och har ett tolksamtal och nöjer sig med det. /Beslutsfattare på Migrationsverket Jag tror att de gode männen kommer väldigt nära vissa ungdomar, det är ju så med oss människor, så det tror jag inte är så konstigt. Det är det här att om en god man har två ungdomar och behandlar dem olika; den ena får födelsedagspresent och inte den andra. Såna saker är ju lite skrämmande. /Chef för gruppboende Flickorna vill ha tätare kontakt Två tredjedelar av ungdomarna i studien träffar sin gode man mellan två och fyra gånger i månaden. Tre ungdomar uppger att de träffar sin gode man mindre än en gång i månaden, i ett fall varannan månad och i ett annat fall en gång i halvåret. Tre ungdomar uppger att de har haft gode män som de endast träffat vid möten på Migrationsverket eller socialtjänsten. Två av tre ungdomar är nöjda med hur ofta de träffar sin gode man. Fem av de sju tjejerna önskar tätare kontakt med sina gode män, medan endast två av fjorton killar önskade mer kontakt. Det finns inga regler för hur ofta gode män bör träffa sina ungdomar. Vanligen träffas man oftare under den aktiva delen av asylprocessen och mer sällan under den period när man väntar på besked om uppehållstillstånd, eller när uppehållstillstånd väl har beviljats. De flesta gode män och övriga vuxna som blivit intervjuade anser att normalläget bör vara att en god man träffar barnen och ungdomarna en gång i veckan, men att det kan vara oftare under mer intensiva perioder. 10

11 Jag träffar dem var eller varannan vecka. Jag tycker att det är lagom. Ibland när de är under asylperioden så träffar jag dem flera gånger per vecka, för det händer så mycket, det är olika saker. Sen tycker jag att man kan träffa dem mer sällan när de fått uppehållstillståndet. Inledningsvis kommer ju en kris i måendet, när man får identitetskris efter uppehållstillståndet. Och sen är det mycket administrativa saker som att söka personnummer och man ska ordna ID-kort. Men sen så lugnar det ner sig. /God man 4 Kön Hur ofta träffade de sin gode man? Nöjdheten med hur ofta de träffade sin gode man Hur kontaktar de den gode mannen? Kille A Många gånger i månaden OK Telefon Ja Kille B 4 gånger i månaden OK Telefon Ja Kille C - OK Telefon Ja Kille D 1 gång i veckan OK Telefon Ja Kille E 1 gång i veckan OK Telefon Ja Kille F 1-2 gånger i månaden OK - - Kille G 1 gång varannan månad Önskar oftare Telefon Ja Kille H 3 gånger i månaden OK - Ja Kille I 2-3 gånger i månaden OK Telefon Ja Kille J GM1: Bodde ihop, GM2: - OK Telefon Ja Kille K 1-2 gånger per vecka OK Telefon Ja Kille L 2-8 gånger i månaden OK Telefon Ja Kille M Svårt att få kontakt genom boendet De kontaktade inte GM vid behov Önskar oftare Ringa via boendet de hjälpte ofta inte Kille N 2-3 gånger i månaden OK Telefon Ja Tjej A 2-4 gånger i månaden OK E-post och Ja telefon Tjej B 2-4 gånger i månaden OK E-post, telefon, Ja sms Tjej C 2 gånger i månaden Önskar oftare E-post, telefon, Ja sms Tjej D Bara vid möten med Önskar oftare Nej Nej myndigheter Tjej E 1 gång i månaden Önskar oftare Telefon Ja Tjej F Nån gång per halvår Önskar oftare Nej Nej Tjej G GM1: Aldrig GM2: 1 gång i veckan GM1: önskar oftare GM2: OK Hur många barn hinner man med? GM1: Nej GM2: telefon, sms Möjlighet till kontakt vid behov? Nej GM1: Nej GM2: Ja En god man bör naturligtvis inte ta fler uppdrag än han eller hon hinner med att sköta på ett bra sätt. Ibland framförs misstankar om att detta ändå sker, eftersom man får in mer pengar ju fler barn man ansvarar för. Ungdomarna i studien saknar kunskap om hur många barn, förutom dem själva, som deras gode män ansvarar för. Det finns en tydlig uppfattning om att det inte är antalet barn som är det viktiga, utan inställningen. Ungdomarna tycker att det är viktigt att gode mannen är engagerad och inte tar uppdraget enbart för pengarna. Det beror på vem som är god man. Vissa kan klara upp till tjugo och vissa hinner inte ens med två. Min gode man har nog fem, jag vet inte exakt. Jag själv är nöjd med min gode man för jag har fått allt jag har behövt och han har klarat allt, skött allt pappersarbete och så. Jag är nöjd. /Kille A De gode män som intervjuats i denna studie hade mellan två och tio barn, och lade ned från fyra till 25 timmar i månaden på varje barn. Det syns tydligt i tabellen nedan att de som har flest barn lägger ned minst tid på varje barn. Det blir även tydligt att de som är pensionärer eller arbetar deltid lägger ned mer tid på varje barn. 11

12 Vi pratar ju om att det är många som har för många barn. Någon hade stycken. Jag tror att det handlar om hur mycket tid de har, är det en person som bara har som sysselsättning att vara god man, då har man tid. Men det måste vara jättesvårt om man har 10 olika killar som ska till Migrationsverket och till advokat, att inte missa, att det krockar, och då måste det bli fördröjningar för Migrationsverket har inte en utredning utan att gode mannen är med. Om gode mannen är upptagen med annat blir det förskjutet. /Socialsekreterare B Uppgifter om gode mäns uppdrag i andra kommuner är inte tillgängliga för överförmyndaren i en kommun, och det finns ingen statistik över hur många uppdrag gode män i genomsnitt har. Inte heller finns det regler för hur många barn en god man kan ansvara för eller hur mycket tid han/hon ska lägga på varje enskilt barn. Varje kommun utser sina gode män för sig, så det kan ju hända att en god man har barn i andra kommuner. Och det vill vi gärna ha kunskap om, men det finns ju inte så många sätt att göra det på. Vi funderar på att införa något om att man på heder och samvete ska intyga att man inte har några uppdrag i någon annan kommun, eller ange hur många man har, så att vi får bättre kontroll på det här. Annars kan det bli att de har fler uppdrag än vad vi tycker är lämpligt. /Handläggare och jurist på överförmyndarenhet Kön Ålder Antal barn Andel av arbetstiden Tid per barn Yrkesstatus GM 1 Kvinna timmar/vecka 25 timmar/månad Pensionär GM 2 Kvinna timmar/vecka 8 timmar/månad Egenföretagare GM 3 Kvinna timmar/vecka 4 timmar/månad Halvtidsanställd GM 4 Man timmar/vecka 16 timmar/månad 2 kvällar i veckan GM 5 Kvinna % av heltidstjänst 14 timmar/månad Heltid god man GM 6 Kvinna Pensionär Juridiska kunskaper kan vara avgörande för om barnet får stanna Det finns inga gemensamma krav på vilka kvalifikationer man bör ha för att klara av uppdraget som god man. De flesta betonar att kunskap om det svenska samhället är ett måste, samt att det underlättar om man känner till något om asylprocessen. Eftersom barnet har ett offentligt biträde anser många att en god man inte behöver ha några särskilda juridiska kunskaper. Det finns dock två situationer där den gode mannens kunskaper om asylprocessen kan bli direkt avgörande för om barnet får uppehållstillstånd eller inte. Den ena är då barnet får ett besked om att avvisas till annat EU-land enligt Dublinförordningen. Den andra är om ett avslag på en asylansökan har vunnit laga kraft. Då blir barnet av med sitt juridiska ombud, och om saken ska drivas vidare faller det på den gode mannen att göra det. Det finns också en tredje situation då juridiska kunskaper kan göra stor skillnad. Det gäller i de fall då det ska drivas en ansökningsprocess för barnets familjemedlemmar när barnet väl fått uppehållstillstånd i Sverige. Om ett barn får avslag så gäller det att ha en god man som aktivt driver den här processen med överklagan. Om barnen får avslag i fyra instanser och har ett avvisningsbeslut blir de av med sitt juridiska ombud. Då är det väldigt mycket beroende på vilken god man de har, om den gode mannen har de kunskaperna och den viljan som behövs för att driva processen att ansöka om verkställdhetshinder, nya ansökningar, kanske komma med nya skäl för att ungdomen ska få stanna. Speciellt i ett sånt läge där själva processen är avgjord, där det handlar om att ta egna initiativ när man inte har juridiskt ombud, då får gode mannen ännu större betydelse. Där är det nog väldigt stor skillnad vad man har för god man. Vissa gode män varken kan eller vill driva processen vidare, medan andra lägger ner hela sin själ. /Beslutsfattare på Migrationsverket Framförallt efter att de har fått uppehållstillstånd, så har en del höga förväntningar på att jag ska göra allt för att få hit deras familj, de som har familjer. Det är jättesvårt. Jag fick ta över ett barn från en annan god man för han ville inte göra det. Jag är ju hennes gode man och man ska se till att familjen 12

13 återförenas. Men jag kan ju inte den juridiska processen. Jag vet ju att jag ska lämna in en fullmakt och den ska in i original, och man bara har tre veckor på sig. Hur jag ska skriva för att överklaga processen? Och när jag dessutom vet att just nu så tillåter inte Migrationsverket en enda anhörig att komma hit, de sa att alla får nej. Och då skulle jag egentligen vilja säga nej, tydligt. Men det är svårt för flickan sitter hos mig och gråter och gråter. Så faller jag till föga och tar på mig den rollen ändå. /God man 5 Det är slumpen som avgör om barnen får en ny eller oerfaren god man som inte har de kunskaper som behövs för att driva ett överklagande, eller en god man som inte har intresse av att överklaga. Om en god man mot bakgrund av detta avsäger sig uppdraget och en ny god man kopplas in, måste denne på väldigt kort tid sätta sig in i barnets bakgrund och möjliga asylskäl för att klara av att lämna in en överklagan. Detta är inte ett rättssäkert system. För att garantera rättssäkerheten bör det klargöras om överklaganden och ansökningar om familjeåterförening är den gode mannens ansvar, och om så inte är fallet, vem som då har det. Hemsnickrad utbildning Gode män får viss information om uppdraget och lagstiftningen från överförmyndaren i sin kommun, men får i stor utsträckning själva forma uppdraget och det genomförs inga systematiska utbildningsinsatser för dem. Det finns ingen nationell utbildning, varje kommun utformar sin egen utbildning, ofta med hjälp av ideella organisationer, bland dem Rädda Barnen. De flesta gode män har skaffat sig den kunskap de har behövt på egen hand, och många önskar sig mer kompetensutveckling. Särskilt efterfrågar de kunskap om asylprocessen och djupare kunskaper om de länder barnen kommer från. Nej, jag slängdes in i det. Och sen när jag upptäckte hur mycket det var att lära sig, då skrek jag i höga sky efter utbildning. Och min väninna som hade jobbat på Migrationsverket och som också var god man kunde en hel massa så hon satte ihop ett litet kompendium åt mig, och jag fortsatte att skrika efter utbildning. Och då träffade jag en god man som hade jobbat i mer än tio år och hon fick ihop en utbildning på 16 timmar i samarbete med Medborgarskolan. Men det får man ordna själv. /God man 1 Efter att jag hade hållit på med ensamkommande barn ganska länge så kom några kommuner igång med specialdesignade utbildningar. Man måttsydde en utbildning med fem-sex träffar där överförmyndaren en gång berättade om vad dess funktion är, Migrationsverket kommer och berättar om asylprocessen. Någon från någon mottagande kommun berättar hur dom brukar göra med olika saker när barnen kommer. Någon erfaren god man kanske berättar om sin roll. Och nån gång har det varit att nån från BUP har kommit och berättat om krisrelationer och kanske nån från skolan ibland, det har sett lite olika ut. /God man 6 Gode män träffar ofta barn som varit med om svåra händelser i hemlandet, och de ska hjälpa dem genom en asylprocess som kan vara mycket psykiskt påfrestande. Trots det saknas både handledning och psykologiskt stöd som kan hjälpa dem att sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. I stället tycks många räkna med att de gode männen ska lära sig av erfarenhet och växa in i uppgiften. Detta är inte ett rättssäkert system. Barnets bästa ska alltid beaktas i asylprocessen, men om den gode mannen ännu inte hunnit få den erfarenhet hon eller han behöver, så är det stor risk att besluten inte blir till barnets bästa. Det borde ingå stöd till de gode männen. För alla andra som jobbar med barnen har det, men inte vi. Vi ska klara oss själva. Jag skulle vilja ha en psykolog som man kunde ha debriefing hos. Man skulle vilja ha mer kunskap och bli mer medveten om vad man gör i vissa situationer när barn svarar på ett visst sätt? Hur man ska hantera barn som gör väldigt farliga saker mot sig själv? Och vi åker med barnen till och från Migrationsverket när de får avslag och man är ibland rädd att barn ska explodera, psykiskt. /God man 4 Det är inte många människor som har så goda kunskaper som man skulle behöva i det här med en gång. Men de får ju det. När de går igenom sitt första barn, den första processen, där skaffar de sig 13

14 med tiden sin erfarenhet och blir duktigare och duktigare. Men i början är det ju faktiskt väldigt få gode män som har någon djupare kunskap. /Chef för ett gruppboende Många som informerar, få som lyssnar Majoriteten av ungdomarna i studien säger att de bara har begränsad förståelse av den svenska asylprocessen. De upplever att de fick mycket information i början och att det är svårt att komma ihåg allt. Ingen tycker att man fick tillräcklig information och alla önskade mer information om vad som skulle hända i processen. Just nu kommer jag inte ihåg så mycket. När man är ny är det svårt att komma ihåg all information. Även om man får mycket kan det hända att man glömmer bort sen. Det är bra att man har en god man. /Tjej F Migrationsverket berättade. Det var inte tillräckligt och det gick snabbt. Jag hängde inte alls med. /Kille H Ensamkommande barn har svårt att överblicka asylprocessen och skulle behöva mer information vid upprepade tillfällen. I dagsläget informerar advokater, gode män, Migrationsverket och socialtjänsten om sina delar av asylprocessen och det är svårt för barnen att få en helhetsbild. Det saknas barnvänligt informationsmaterial på barnens respektive språk som informerar om asylprocessen och barnets rättigheter i Sverige. Det saknas också skriftlig information om vad en god man är, vad som ingår i uppdraget och vart man kan vända sig om man inte är nöjd med sin gode man. Information får de, men frågan är om det är rätt information och hur mycket de tillgodogör sig. Så där inledningsvis så tycker jag att de har rätt dålig uppfattning om det. Egentligen skulle man nog inledningsvis ha ett möte där man bara förklarar hur processen går till, vad som är grund för uppehållstillstånd i Sverige. Nu går jag ganska rätt på, när jag träffar ungdomarna så utreder jag ju ofta skälen ganska snart. /Advokat Ensamkommande barn har samma rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på som andra barn. Barnkonventionen pekar särskilt på att barn som är föremål för olika domstols- och administrativa förfaranden ska beredas möjlighet att höras. Detta ställer särskilda krav på alla de yrkesgrupper som kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Det är lätt att glömma bort att den unga flyktingen själv har åsikter och önskemål och att dessa bör styra mottagandet så långt det är möjligt. Fyra ungdomar i den här studien upplevde att deras åsikter inte togs på allvar av Migrationsverket, och att de inte blev trodda i asylprocessen. Övriga upplevde att de blev lyssnade på, främst för att de såg uppehållstillståndet som ett bevis på att man hade tagit deras berättelser på allvar. Några upplevde att de blev behandlade mer som vuxna än som barn, och att processen i sig var skrämmande. Ingen lyssnar på mig. Inte socialen, inte gode mannen. Jag åt tio tabletter och var på sjukhus. Ändå flyttade de mig som de ville, ingen lyssnade på mig här. På Migrationsverket hotade hon mig hela tiden. Jag sa att jag skulle hoppa från fönstret på tredje våningen för att jag kunde inte säga nånting förrän hon sa nej, det är inte så. De tror inte på barnet. De behandlar en som en vuxen människa. /Tjej G Jag vet inte, men jag tror att de har lyssnat på mig. Jag har fått stanna. /Kille D De lyssnade faktiskt, ja. Men sista gången jag hade intervju med Migrationsverket blev jag faktiskt jätterädd. För jag tyckte inte att dom pratar med en ungdom, jag tyckte att dom pratar med en person som kanske är år gammal, som gjort något fel i sitt liv. Och de bara frågade varför gjorde du så?. När jag sover på natten så drömmer jag och vaknar jätterädd. Det var jättesvårt. Jag hade jättesvårt att sova därför. /Tjej D 14

15 Tolken avslöjade hemligheter Det finns en ambition från överförmyndarna att så gott det går para ihop gode män och ensamkommande barn som talar samma språk. Det är dock långt ifrån alla gode män som talar samma språk som de barn de är ansvariga för, så man använder inledningsvis ofta tolk. Åtta av ungdomarna i studien hade gode män som talade ett språk som de själva behärskade, och 13 barn använde sig av tolk eller kompisar som tolkade åt dem. De flesta hade goda erfarenheter, men var tredje ungdom har upplevt att det blivit missförstånd om tolkarna inte använt rätt ord eller inte själva kunnat så bra svenska. Två tjejer lyfter fram att man inte känner sig trygg i att berätta om sitt liv när en tolk närvarar. Jag tycker inte att det är bra att man har tolk. Ibland kan man prata nånting hemligt och det är inte bra att de hör allt. Att tolkarna ska komma att veta allt om mig. Det tycker jag inte om. /Tjej C Tolkarna lovar att inte berätta nånting, men jag fick veta att han berättade min historia till en kille som jag kände. Jag pratade med honom och sa att du har lovat, och om jag berättar detta för socialen så blir du av med ditt jobb. Så han bad mig om ursäkt och bad mig ge honom en chans till, och det gjorde jag. /Tjej G De gode männen säger att de snabbt lär sig vilka tolkar som fungerar och som de ska fråga efter. Det är inte givet att barnet förstår tolken, utan man måste kolla att barnet och tolken verkligen talar samma språk. Det finns bra tolkar och det finns lika ofta riktigt dåliga tolkar och så småningom lär man sig vilken tolk på vilket språk som man ska efterlysa. Jag har lärt mig att fråga barnen i början förstår du allting? Och är det så att det inte funkar så avbryter jag bara mötet och begär en annan tolk. /God man 1 De skickar iranier som ska tolka för afghaner. De säger att de kan tolka, men det är som danska och svenska. Inte många barn i Sverige skulle förstå en tolk som säger att han kan svenska, men pratar som en dansk. Det blir katastrof och det är ett rättssäkerhetsproblem! /God man 4 Hur går det i skolan? Alla ensamkommande barn har rätt till utbildning i Sverige, oavsett om de kommer att stanna i landet eller återvända till hemlandet. Detta ställer krav på skolorna att se till att barnen får den utbildning de har rätt till. Barnen har rätt att börja skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till barnens personliga förhållanden och senats en månad efter ankomsten till Sverige. Men eftersom det tar lång tid att komma till en vistelsekommun och det är långa väntetider i ankomstkommunerna kan detta bli ett problem, och man söker då provisoriska lösningar som innebär att barnen sedan tvingas bryta upp och börja i en ny klass med ny lärare i en ny skola när de väl kommer till ankomstkommunen. Den gode mannen ska följa upp hur det går för barnet, genom t.ex. deltagande i utvecklingssamtal. Om problem uppstår ska den gode mannen finnas till hands för att stödja barnet. I denna studie har två av tre ungdomar haft en god man som har engagerat sig i deras skolgång. Två har haft gode män som har diskuterat strategiska val för utbildningen men inte engagerat sig praktiskt. Fem ungdomar har haft gode män som de upplever inte alls har brytt sig om deras skolgång. Ja, hon frågar hur det går i skolan. I förra veckan sa jag att jag behöver en lärare som kan hjälpa mig med matte, så hon frågade efter en flicka som kan hjälpa mig. /Tjej A Nej, vi har bara haft ett möte en gång på telefon. /Tjej D 15

16 Säg till om du behöver ambulans De gode männen ansvarar för att se till att barnen får den sjukvård de behöver. Det kan t ex röra sig om en hälsoundersökning eller besök på vårdcentraler eller hos tandläkare. Deras ansvar sträcker sig till att boka tid och de har rätt att efterfråga resultatet av undersökningar, men de har inte nödvändigtvis skyldighet att följa med barnen och ungdomarna på besöket. De ensamkommande ungdomarna och de gode männen upplever överlag att kontakten med sjukvården har gått bra, men det finns en känsla av att dessa barn får vänta längre på att få komma till vårdcentraler än andra barn. Om man behöver vård och ringer så säger de att man får vänta tills man får tid, man får vänta i två veckor. Man får inte tid. Om man är allvarligt sjuk kan man få, men om man hostar eller så får man vänta. /Kille D En flicka upplevde att läkaren inte tog hennes hälsoproblem på allvar och kände sig kränkt för att han inte litade på henne. En annan tjej upplevde att gruppboendet försvårat hennes kontakt med sjukvården och nedlåtande sagt att de kunde hjälpa till om hon blev så sjuk att hon behövde ambulans. Jag hade sånt problem med min mage och jag var väldigt stressad. Jag tyckte inte att läkaren förstod vad jag pratade om. Det känns som om han inte tror på mig, att jag har ont i magen. Även när jag var hemma när jag bodde med svenskfamiljen, det kändes som om de inte litade på mig att jag hade ont i magen. Och jag hade ont i magen varje dag, det var jättejobbigt. Det är ingen som förstår att jag har ont i magen. Att gå till läkaren och känna att han inte litar på mig, så varför ska jag gå dit liksom? Men det gjorde ändå jätteont och det skapade extrastress för mig. Det kändes jättejobbigt. /Tjej F När jag var under 18 hade jag lite problem. När jag sa att jag måste gå till läkaren, jag behövde medicin, så var det inte viktigt för dem (personal på boendet). Jag fick ingen hjälp från god man. Så när jag hade tid på vårdcentralen när jag bodde på boendet så körde den personalen alltid mig. Men boendet sa (vid ett tillfälle) att när du behöver ambulans kan vi ringa åt dig. Det kommer jag faktiskt aldrig att glömma. Det betyder inte att alltid när man är sjuk så måste man absolut behöva ambulans. Det finns några personer som när de är sjuka bara behöver medicin. /Tjej D De gode männen ansåg att sjukvården är bättre ju mer vana de har av att ta emot asylsökande barn, och att det inledningsvis kan vara lite bekymmer innan de förstår hur de internt ska hantera besöken. En god man anser att ensamkommande ungdomar behandlas något sämre än andra ungdomar och att det krävs en påstridig god man för att de ska få den vård de har rätt till. Man kommer in på vårdcentralen och sen tittar de och säger men han har inget personnummer?. Nej, han har ett tillfälligt nummer. Vad då, ska han betala? Nej, alla barn har rätt till vård, det kostar ingenting. Vem ska vi fakturera då? Det vet jag inte, säger jag. Och det här händer allt för ofta. Nu har vi gjort så att de vårdcentraler som vi har besökt där har jag haft med mig papper och satt in i deras pärm. God man 1 Slutsatser och krav Denna rapport visar tydligt på alla de oklarheter och som omgärdar uppdraget som god man för ensamkommande flyktingbarn. Den visar också hur bristen på regler och samordning skapar skillnader i bemötande av de ensamkommande ungdomarna. Det är slumpen, de gode männens inställning, engagemang och kunskaper, och egna tolkningar i kommunerna som avgör om ungdomarna får det stöd de behöver och har rätt till. Som exempel på detta kan nämnas att: 16

17 Ungdomarna i studien fick vänta mellan en vecka och tre månader innan de fick en god man. Bara fem av de 21 ungdomarna fick tillfälle att yttra sig om valet av god man. Hur mycket tid de gode männen spenderar med ungdomarna varierar från fyra till 25 timmar per månad. Det finns inga regler för hur många uppdrag en god man kan ha. De gode männen i studien hade ansvar för mellan två och tio barn. Nästan var fjärde ungdom i denna studie uppger att de inte har någon social kontakt med sin gode man, utan enbart träffar honom/henne vid besök hos myndigheter. Rapporten visar att förväntningarna på den gode mannen är mycket varierande på detta område. Vissa anser att en god man ska vara som en förälder, andra ser honom eller henne som en fritidspedagog som ska ansvara för att minska ensamhet och social isolering, åter andra ser den gode mannen enbart som en företrädare för barnet i kontakter med myndigheter. Förväntningarna på juridiska kunskaper varierar också. Detta skapar rättsosäkerhet eftersom det finns flera situationer då den gode mannens juridiska kunskaper kan vara avgörande för om barnet får stanna i Sverige. Om barnet flyttar från en kommun till en annan (t ex efter att det fått lämna transitboendet) tar det ofta orimligt lång tid att få en ny god man. Kommunernas beslutsprocesser är långsamma och informationsutbytet bristfälligt. Gode män på distans har sämre förutsättningar att klara sitt uppdrag och detta minskar rättssäkerheten för barnet. Rädda Barnen anser att: Läs mer Alla ensamkommande barn ska få en god man inom 24 timmar. En grundlig utvärdering ska göras av den gode mannens uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska ta fram kriterier för att bedöma vem som är lämplig som god man. SKL ska ta fram nationella riktlinjer och en tydlig uppdragsbeskrivning för de gode männen. Gode män måste få regelbunden utbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyten. Migrationsverket ska inte uppdra åt den gode mannen att ordna med hemresa och mottagande i barnets hemland. Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Art nr Att få landa tryggt. Om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Art nr

18 Rädda Barnen Stockholm Telefon Plus/bankgiro

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper.

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i

Läs mer

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet med inriktning mot missbruk, ohälsa och rehabilitering Campus Eskilstuna, Mälardalens högskola Socialt arbete C,

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag.

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Mellan avslag och ut visning Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Förstudie Återvändande ensamkommande foto: inga björg förord Med allt fler krig och konflikter i världen ökar flyktingströmmarna.

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

Som vilket barn som helst

Som vilket barn som helst RAPPORT 2012:8 Som vilket barn som helst Erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand Författare: David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare Som vilket barn som helst,

Läs mer

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld

Läs mer

Så här förbättrar kommunerna mottagandet av ensamkommande asylsökande barn

Så här förbättrar kommunerna mottagandet av ensamkommande asylsökande barn Så här förbättrar kommunerna mottagandet av ensamkommande asylsökande barn Rekommendationer från tio kommuner och Barnombudsmannen i en dialog den 8 december 2010 Dnr 9.5:0874/ 10 Barnombudsmannen Box

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR?

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? PROJEKT WITHIN 2014 1 ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? Vad beror det på att så många ungdomar mår psykiskt dåligt? Att de självmedicinerar genom att använda droger? Vad beror det på att

Läs mer

Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg?

Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg? Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg? Mirnesa Beganovic Arbetsrapport 17:2014 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Nu känner jag mig som en del av världen

Nu känner jag mig som en del av världen Nu känner jag mig som en del av världen En studie om ungas liv idag och deras erfarenheter av att tidigare ha levt gömda Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Karin Andersson & Johanna Korol Handledare:

Läs mer

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Välkommen som god man till ensamkommande barn

Välkommen som god man till ensamkommande barn Välkommen som god man till ensamkommande barn Överförmyndare i samverkan hälsar dig välkommen till ditt uppdrag som ställföreträdare. I de ensamkommande barnens situation ligger att de vid sin ankomst

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter STÖDMATERIAL Unga med skyddade personuppgifter Unga med skyddade personuppgifter Om du har fler frågor om unga med skyddade personuppgifter är du välkommen att kontakta Skolverket. I vissa fall kan vi

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

man känner sig alltid bekymrad

man känner sig alltid bekymrad man känner sig alltid bekymrad en undersökning om anhöriga till unga vuxna med ADHD Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för unga vuxna med ADHD.

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer