Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem"

Transkript

1 Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår hemsida på Internet, Rädda Barnen Källa: LunarStorm, januari 2008 och höring med 4 ungdomar, oktober 2007 Ett stort tack till alla ungdomar som medverkat. ISBN: Art nr: Författare: Anna Frenning Arbetsgrupp: Anna Frenning och Michaela Sjögren Cronstedt Layout: Ulla Ståhl Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel:

3 Innehåll 1. Introduktion 5 2. Sammanfattning och slutsatser Barnens/ungdomarnas åsikter Utredningens och Rädda Barnens förslag 6 3. Bakgrund och metoder 8 4. Redovisning av undersökningen Kontakten med socialtjänsten Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet Information Enkäten i korthet Rädda Barnen föreslår i korthet 21

4

5 1. Introduktion Att barn har rätt att bli hörda i frågor som rör dem slås fast i Barnkonventionens artikel 12. Det är också så att de som lever i en situation är de som bäst vet hur det är, och ofta vet hur en situation kan förändras för att det ska bli bättre. Rädda Barnen strävar därför alltid efter att föra fram barns röster i de sammanhang där viktiga frågor rörande deras framtid behandlas. Vi har i denna rapport velat samla barns röster kring tillsynen av familjehem. Dels har vi träffat fyra ungdomar som bor eller har bott i familjehem, dels har vi genomfört en enkät på Lunarstorm där vi bett ungdomar som bor eller har bott i familjehem att svara. Sammanlagt har 120 personer svarat på våra frågor. Den första november 2004 fanns 6270 ungdomar mellan 13 och 21 år placerade i familjehem. Förutsatt att siffrorna ser ungefär likadana ut idag kan man anta att de som svarat utgör cirka 1,8 procent av hela gruppen. Urvalet är självklart inte representativt, men det ger ändå en fingervisning om situationen för och åsikterna hos ett stort antal barn och unga i familjehem. Resultatet bekräftas dessutom av erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris, som träffat ett stort antal familjehemsplacerade barn. Frågorna handlar om den uppföljning/tillsyn som myndigheterna är skyldiga att göra av alla placeringar i familjehem. Ungdomarna har också fått fundera kring andra lösningar än de som finns idag. Vi hoppas att svaren ska bli ett bidrag bland annat i regeringens arbete med att ändra reglerna för tillsyn inom socialtjänsten. Den här rapporten kommer därför att bifogas vårt remissvar till utredningen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten; SOU 2007:82. 5

6 2. Sammanfattning och slutsatser 2.1 Barnens/ungdomarnas åsikter De frågor som ställdes både i direktkontakten och i enkäten rörde i huvudsak tre områden: 1. Kontakten med socialtjänsten 2. Ska det finnas en oberoende kontaktperson utanför socialtjänsten och familjehemmet? 3. Information Rädda Barnens undersökningar visar stora brister i socialtjänstens kontakter med de unga och familjehemmen. Av de barn och ungdomar som svarat på frågorna tror mindre än en fjärdedel att socialtjänsten har koll på hur de har det i familjehemmet. 38 procent anser att socialtjänsten har sådär god koll på hur de har det i familjehemmet. Övriga nästan 40 procent har kryssat för svarsalternativ som visar på dåligt eller mycket dåligt förtroende för socialtjänsten. Ungdomarna uttrycker också att socialtjänsten är dåliga på att hämta information direkt från den unge utan att familjen hör. Endast 6 procent svarar att de träffar sin kontaktperson från socialtjänsten på ett sådant sätt att de verkligen har möjlighet att uttrycka sig fritt och länge utan inblandning från familjen. Ytterligare knappt 30 procent anger att deras socialtjänstkontakt träffar dem enskilt en stund. Resten, nästan 65 procent, anger att de inte träffar sin socialsekreterare enskilt alls. De viktigaste egenskaperna hos en bra företrädare för socialtjänsten är att han/hon är varm och trygg tycker en stor majoritet av dem som svarat, medan ung och rolig bara fick en tredjedel så många röster. Mer än 97 procent svarade att de vill att det ska finnas en oberoende person utanför både socialtjänsten och familjehemmet som de kan vända sig till. Ett argument för detta som återkommer i enkätsvaren är att det behövs någon man kan prata med utan att det blir värsta grejen av det. Det man efterlyser är en ventil för samtal, och hjälp med konfliktlösning - inte bara ytterligare en perifer myndighetsperson. På frågan hur en sådan person ska vara har 55 procent angett att det ska vara en person som de känner bra och som de själva får välja. De svarar också att de vill ha tät kontakt med en sådan person. En majoritet vill ha telefonkontakt en gång i veckan, besök en gång i månaden, samt att personen ska finnas tillgänglig på mail eller telefon även utanför detta. När det gäller information ställdes frågan något olika i vårt direktmöte med ungdomar och i enkäten. Frågan i enkäten anknyter mer till det som tas upp i utredningen; information om barns rättigheter, lagstiftning och om vart man kan vända sig, medan den andra gruppen fick lite öppnare frågor. Båda grupperna svarade dock att de vill ha information både muntligt och skriftligt av sin socialsekreterare. De ungdomar vi träffade personligen valde att lyfta fram sitt behov av information om själva hemmet och planer för vistelsetiden som det absolut viktigaste. 2.2 Utredningens och Rädda Barnens förslag Ungdomarnas svar kring kontakten med socialtjänsten tyder på att det är angeläget att reformera tillsynen snarast. I betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten; SOU 2007:82 föreslås bland annat att det ska inrättas en ny statlig tillsynsmyndighet, med regional organisation. Den ska ansvara för tillsyn inom både socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens områden samt för den verksamhet som bedrivs via SiS institutioner. 6

7 Den nya tillsynsmyndigheten ska enligt förslaget inrättas i två steg. Först ska tillsynen över socialtjänsten föras över till Socialstyrelsen, som redan ansvarar för tillsynen inom hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen får då under en övergångsperiod hand om tillsynsmyndighetens uppgifter. Rädda Barnen tycker att förslaget med en ny tillsynsmyndighet är mycket bra, men vi är starkt kritiska till omvägen över Socialstyrelsen. Det är olyckligt att samma myndighet både utfärdar regler och kontrollerar om de efterlevs vilket blir fallet om Socialstyrelsen sköter tillsynen. Två förändringar tar dessutom mer tid i anspråk än en. Risken är stor att de viktiga reformerna dröjer, och till och med att steg två den nya myndigheten - aldrig blir av. Om tillsynsmyndigheten placeras på Socialstyrelsen finns det risk för att den etablerade myndigheten får en dominerande roll vid starten av den nya myndigheten, vilket också kan vara en hämsko för förändringar. Rädda Barnen föreslår att den nya myndigheten inrättas snarast, utan mellanperiod med placering hos Socialstyrelsen. Vi föreslår också att tillsynsmyndigheten får den kompetenshöjning och det resurstillskott som utredningen föreslagit så snart som möjligt. Utredningen går inte in på hur socialtjänstens företrädare bör vara, men Rädda Barnen vill mot bakgrund av vad som framkommit i undersökningen uppmana kommuner att särskilt söka efter personer som utstrålar värme och trygghet när de rekryterar personer som ska arbeta med familjehemsplaceringar. Utredningen har föreslagit en försöksverksamhet med tillsynsombud under tre år i ett antal kommuner. Dessa personer ska besöka familjehemmen fyra gånger per år, de ska utses av tillsynsmyndigheten, minst ett ombud per kommun. Förslaget motsvarar vår frågeställning om oberoende person. Modellen för utredningens förslag är hämtat från Norge, men har modererats i det svenska förslaget. I Norge har barnen själva stort inflytande över valet av ombud. I det svenska förslaget finns inte sådana valmöjligheter. Utredningen skriver om sitt förslag En sådan modell innebär inte samma möjligheter att skapa direkt tillit mellan ombud och barn och det enskilda barnet begränsas i sin möjlighet att själv påverka valet av ombud. Rädda Barnen anser, efter att ha tagit del av enkätsvaren, att förslaget med tillsynsombud bör ändras i två avseenden. Den norska modellen förefaller ligga närmare de önskemål som de unga själva uttrycker, i vart fal med avseende på val av person. Om barnen i högre utsträckning får välja ökar möjligen kraven på handledning. Rädda Barnen kan inte se något hinder för att dessa personer ändå kan vara anställda av tillsynsmyndigheten, som också i så fall kan stå för handledningen. I enlighet med svaren i undersökningen föreslår Rädda Barnen vidare att tillsynsombuden ska kunna besöka barnen/ungdomarna oftare än fyra gånger per år, samt vara lättillgängliga mellan besöken. Utredningen föreslår också att tillsynsmyndigheten ska ta fram ett informationsmaterial och att den placerande myndigheten, kommunen respektive SiS, ska förmedla informationen. Förslaget stämmer väl med ungdomarnas önskemål i enkäten. Rädda Barnen föreslår mot bakgrund av svaren från våra direktkontakter med ungdomar att man bör överväga om det i samma uppdrag ska ingå att utforma en lathund, med uppgifter om familjen och framtiden, som ska ges varje barn vid en placering. Denna information behöver ges såväl före, som under och efter placeringen. Erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris visar att barn som placeras i familjehem, liksom andra barn i kris, inte förmår ta till sig all information vid ett enstaka informationstillfälle. Att ge rätt information, på rätt sätt, vid rätt tillfälle och i barnets takt är ett kvalificerat arbete som det kan vara bra att få handfast påminnelse om. Det är kanske inte alltid möjligt att ge upplysning om hur länge en placering ska vara, men om så inte är fallet bör detta förklaras och motiveras så att barnet/ungdomen förstår. 7

8 3. Bakgrund och metod Denna undersökning är en uppföljning av tidigare konsultationer med barn och unga i familjehem och hem för vård och boende. Boken Rakt från hjärtat, som bygger på de möten vi kallar höringar, kom ut 2005 och var ett viktigt bidrag till debatten då. Höringar är en metod för att på ett kreativt sätt kommunicera med barn kring deras situation. Metoden har utvecklats av norska Forändringsfabrikken och därför anammade vi det norska ordet för hearing. Boken Rakt från hjärtat överlämnades av ungdomar som deltagit i höringarna till företrädare för den utredning kring den sociala barn- och ungdomsvården som arbetade då, och som sedermera lämnade betänkandet SOU 2005:81. Redan dessförinnan visste man att det finns stora brister i tillsynen inom socialtjänsten, inte minst på de områden som rör barn. Ytterligare en statlig utredning har arbetat med den frågan, och har nu lämnat betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn inom socialtjänsten, SOU 2007:82. I föreliggande rapport redovisas dels resultatet från en uppföljande höring, som gjordes hösten 2007 med fyra ungdomar som bor i familjehem, dels svaren i enkäten på Lunarstorm. Svaren överensstämmer för övrigt väl med erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och unga i kris, som sedan länge träffar enskilda barn i familjehem för samtalsterapier. Eftersom höringen och enkäten berör samma områden är synpunkterna blandade under de tre huvudrubrikerna: 1. Kontakten med socialtjänsten 2. Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet 3. Information Ungdomarnas åsikter om hur kontakten med socialtjänsten fungerar idag är utgångspunkt för resten av frågeställningarna. De har också svarat på frågor om vilka egenskaper som är viktigast hos en riktigt bra socialsekreterare. Frågan om en oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet bygger på röster från unga som medverkat i tidigare höringar, och från barn som fått behandling hos Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. Svaren ger möjlighet till reflektioner kring utredningsförslaget om särskilda tillsynsombud, men ungdomarna har själva haft möjlighet att formulera hur de skulle vilja se att en sådan oberoende instans/person skulle vara, utan bindning till utredningens förslag. Den sista frågan rör information. I Rakt från hjärtat kommer det fram att ungdomar som är placerade i samhällets vård har mycket dålig kännedom om sina rättigheter och upplever en brist på information. Ungdomarna som svarat i den här uppföljande undersökningen har fått mer preciserade frågor om när, hur och av vem informationen ska ges, men också om vad de vill bli informerade om. 8

9 4. Redovisning av undersökningen 4.1 Kontakten med socialtjänsten Höringen: Ungdomarna fick med hjälp av foton visa vad som var bra och dåligt i kontakten med deras socialsekreterare. Citaten är tagna från den muntliga presentationen av arbetet. Bra Information. Soctanten frågar om han vill ha information om fosterfamiljen och om sin framtid. Att han kommer bo där tills han vill flytta. Alltså man ska ju inte ge barn en massa böcker men det visar att man ska vara välinformerad om vad som kommer att hända framöver Visar också att det är bra att soc kommer på regelbundna tider. Min brukar ringa och kolla hur det är. Kommer en gång i halvåret. Skulle vara bra om hon kom en gång i månaden. En kontaktperson kan komma en gång i veckan. 9

10 Dåligt Tvång. Att bli tvingad att göra saker som man inte vill, till exempel skriva om sånt som varit jobbigt, fast man inte vill. Eller att träffa sin mamma, om man inte vill det. Typ om man försöker få kontakt med soc för nåt man kom på som man vill prata med henne om. Då vill man att hon ska komma ut hyfsat tidigt, inte två månader senare. Varför lyssnar ingen på mig? Först kom hon från soc hem till fosterfamiljen, pratade ungefär en timme hon och jag, sedan pratade hon med fosterföräldrarna i flera timmar, även om inte jag var färdig 10

11 Enkäten: Känner du att soc har koll på hur du egentligen har det på familjehemmet? Här händer det så m ycket sjuka grejer att jag inte kan snacka med någon om det. Det skiter väl de i?! Sådär Ja det tror jag. Ja absolut. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% När de är på besök hos dig och kollar hur du har det kallas det Tillsyn. Hur brukar det vara när socpersonen kommer? Jag och socpersonen brukar ta en promenad eller nåt så vi verkligen hinner prata själva ordentligt, innan hon/han träffar familjen. Socpersonen träffar mig en stund först, sen fikar vi alla tillsammans. Vi sitter alla och fikar, sen drar socpersonen. Soc och familjen sitter och pratar, men jag brukar sticka ut. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 11

12 Vad önskar du att han/hon skulle göra/säga/vara/se på besöken? Är det något du känner att de missar? Svararna fick skriva in sina synpunkter fritt. 79 personer skrev något i raden. Så här svarade de: En ja. Åtta nej. Tre vet inte. 19 är positiva till det som händer under besöken. 48 har tydligt formulerad kritik av något slag. 24 anger på olika sätt att soc inte lyssnar ordentligt på dem, eller att de inte får träffa sin kontaktperson ensamma. 12 anger att soc borde titta noggrannare/komma oanmäld/se hur det är egentligen. 2 svarar att soc inte kommer på besök. Exempel på svar: Bry sig lite mera om mig som person, inte bara se till sina lagar å paragrafer. Dom missar ofta att prata med den placerade och pratar ofta över huvudet på en! Mitt intryck då är att familjen sätter upp en fasad och gör sig till. Visar inte sitt rätta jag De tar sällan upp vad man är bra på. Att dom skulle bry sig mer om vad jag tycker och tänker istället för att säga att jag ska prata med familjemamman/familjepappan eller familjeföräldrarna bestämmer vad som ska ske. 12

13 Höringen: Uppdrag: Gör en annons för den person som ska utöva tillsyn över familjehem. Man ska kunna känna sig trygg hos kontaktpersonen. Han/hon ska kunna vara öppen för saker man säger. Vara snäll och omtänksam, det sitter i hjärtat. Hjärtat står för kärlek och värme. Ska vara smart, modig, och ha humor. 13

14 Många barn som har det jobbigt känner sig osynliga. Jobbet är att hjälpa barnen som känner sig osynliga och göra dem synliga. Att barnet känner att man kan ringa när man vill nåt ha den vid sin sida. Det är kanske en småsak för en person men en stor sak för en annan. Ta barnet i första hand, prata enskilt med barnet. Man ska inte fråga inför familjen om man har nåt man vill prata om det ska vara barnet i första hand. Hemmet är bara ett skal det spelar ingen roll hur det ser ut i huset, utan det är hur det är med människorna som är viktigt. 14

15 Enkäten: Vilka egenskaper skulle du efterfråga om du fick göra en jobbannons för den perfekta soctanten? Välj två alternativ. Brinnande intresse för andra människor Kom petent, välutbildad Varm och trygg Ung och rolig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 4.2 Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet Höringen: Ungdomarna fick rösta med röstsedlar på om de ville att det skulle finnas en oberoende person utanför soc och familjehemmet som de kunde vända sig till. Tre JA-röster, en NEJ-röst Enkäten: Borde det finnas någon utanför både soc och familjehemmet, men som ändå fattar vad det handlar om, som man kan kontakta om det kör ihop sig helt? Nej Ja 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 15

16 Varför/Varför inte? Här fanns en rad för egna svar. 77 svarade. 2 anger att det skulle bli jobbigt, eller att man klarar sig med kompisar. Resten är positiva till idén. 3 har svarat saker som handlar om att soc inte alltid har tid eller finns till hands. Exempel på den vanligaste typen av svar: Det skulle bara vara skönt att tala ut om alla saker som har hänt för någon som förstår en väl. För man kanske inte gillar soc och då kan det vara skönt att kunna vända sig till någon annan ifall det kniper. Ja, både soc och familjehemmet gör det bara för pengarna.. jag vill ha någon som gör det för min skull. För att det skulle vara skönt att få snacka ut om saker som hänt utan att det blir värsta grejen av det! Någon som man kan prata kritik med utan att känna att man sårar någon. 16

17 Hur vill du i så fall att en sådan person ska vara? Någon som jag känner bra och som jag får välja En expert på att reda ut jobbiga situationer m en behöver inte vara nån jag känner väl. Ungefär som en socperson Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Annat (några av de förslag som svararna själva lämnade): En som lyssnar och inte bara ser till problemet utan personen En vuxen människa som känner en, men inte ens familj. Och man måste ha kemi. Någon som vet vad det handlar om. Psykolog Höringen: Vad ska en sådan person göra? (och lite hur ska den vara?) Ungdomarna fick skriva sina svar på lappar som samlades in. Om personen: Lättförstående person. Man ska kunna lita på personen. Ha förtroende. Ganska ung, ej sur & tvär. Om ej sociala lyssnar på barnet då ska den oberoende kuratorn göra det. Man/kvinna spelar ingen roll. Göra gemensamma saker. Helt oberoende, alltså en person man ej känner, den personen skall kunna ha egen uppfattning om en själv. 17

18 Om behörighet: Kunna lösa problem i familjen. Personen ska ej kunna flytta på en, men ska kunna ha en påverkan. Ha möten med barnet, på barnets bevåg, skall även ha möten med familjen på familjens bevåg. Förmedlare barn familj. Kommentarer: Det ska vara någon som inte vet något i förväg om personen, som inte har förutfattade meningar. Den ska alltid döma till barnets fördel. Ska göra noggranna utredningar. Ska ha makt att flytta barnet om ingen lösning görs. Vad ska en sådan person INTE göra? Inget beslut utan utredning. Att inte kunna överge makten till barnet eller familjen. Den får inte överlämna till familjen eller barnet att lösa konflikter. Enkäten: Vad ska en sådan person göra? Du behöver nog sätta flera kryss. Ändra soc beslut genast om det verkligen är jobbigt Ändra soc beslut efter noggrann utredning Prata så att konflikter mellan mig och soc/familjen löser sig Finnas tillgänglig på mail eller telefon om det krisar riktigt Göra en extra tillsyn (förutom soc) en gång i halvåret Komma en gång i halvåret, men ska gå lätt att nå Komma en gång i månaden och ska gå lätt att nå Ringa en gång i månaden och ska gå lätt att nå Ringa en gång i veckan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 18

19 4.3 Information Höringen: Barn och unga i familjehem har rätt att få information, men många upplever att de inte får tillräckligt med information, eller att de inte får den på rätt sätt. Ungdomarna på höringen fick stoppa lappar i fyra lådor med orden VAD, NÄR, HUR och VEM. Vad för information behöver du som placerad i familjehem för att kunna utöva ditt inflytande? Vad som kommer att hända i framtiden. Besökstid med föräldrarna. Rättigheter. E dom sportintresserade? Vad har de för intresse helt enkelt. Hur många familjen består av. Har de några husdjur. Bor de i stan eller på landet. Vart ska man flytta, vad familjen har för intresse, vad familjen består av. Period, hur länge man ska bo där. Framtiden? Skola? Fritid? Familjen. Föräldrar/barnen. När behöver man informationen? När fosterbarnet känner att det är OK. Vid nya bestämmelser. ENSKILT (socialsekreterare och barnet). Viktiga händelser. Hur/på vilket sätt ska den lämnas? När man pratar (att prata inte ngt brev eller att familjen säger det). Få papper på informationen (först att prata om det, sedan få det skriftligt). Muntligt (första gången) (vid nya bestämmelser). Skriftligt (pärm). Vem bör ge informationen? Kontaktperson, socialassistent. Socialsekreterare eller kontaktperson. EJ fostermamma/pappa. 19

20 Enkäten: Du har rätt att få information om vad lagen säger, och vart du kan vända dig för att förändra din situation om du skulle vilja. Hur skulle du vilja ha den informationen, och av vem? Du behöver nog sätta flera kryss. Av familjen Av soc På en klisterlapp eller en liten folder som jag kan ha i fickan På en Internetsida Via mail På telefon Skriftligt Muntligt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Finns det något annat du har funderat på som handlar om hur du har det eller hur kontakten med de vuxna funkar? I så fall vad? De flesta skrev nej eller lämnade fältet tomt. Men några lämnade reflektioner, bland dessa fanns: De slår mig Kontakterna fungerar skit! Jag har tur och bor hos en super bra familj Nej, men ofta glömmer de höra av sig 20

21 5. Enkäten i korthet Mindre än en fjärdedel tror att socialtjänsten har koll på hur de har det i familjehemmet. 65 procent anger att de inte brukar träffa sin socialsekreterare enskilt när han/hon är på besök i hemmet. Tre av fyra vill ha med varm och trygg som krav för anställning inom socialtjänsten. 97 procent vill att det ska finnas en oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet som de kan tala med. En majoritet vill att det ska vara en person som de själva får vara med och välja, och de vill att denna person ska komma en gång i månaden samt finnas tillgänglig på mail och telefon. En stor majoritet vill att information om lagar och vart man kan vända sig ska ges muntligt och skriftligt och av socialtjänsten. Det är viktigt att få information om familjen och hur länge man ska stanna. 6. Rädda Barnen föreslår i korthet Att förslaget med tillsynsmyndighet genomförs fullt ut snarast, och att nödvändiga medel för detta avsätts redan nu. Att kommunerna när de rekryterar personer som ska arbeta med familjehemsplaceringar särskilt letar efter personer som är omvittnat bra på att relatera till barn och ungdomar, som har personlig mognad, och som tycker det är viktigt att kunna förmedla värme och trygghet. Att förslaget med en försöksperiod med tillsynsombud för familjehemsplacerade barn ses över så att barnen själva har större möjlighet att påverka valet av ombud. Och att ombuden har tätare kontakter med de barn/ungdomar som så önskar. Att det informationsmaterial som föreslås tas fram av tillsynsmyndigheten också ska innehålla en lathund om vad som ska ingå i den specifika informationen om familjehemmet. Denna information ska lämnas före, under och efter placeringen för att barnet ska kunna ta till sig den. En sådan lathund kan tjäna som påminnelse för den anställde, men den kan också visa för den unge vilka saker han/hon har rätt att få veta inför placeringen. Att kommunerna redan nu ser till att personer från socialtjänsten som besöker placerade barn och ungdomar alltid talar enskilt med dem och ger dem den tid de behöver för att berätta hur de har det. 21

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Hur många vuxna tror på en unge egentligen??? När samhället sviker barn som far illa Rapport 1 "Hur många vuxna tror på en unge egentligen???" en undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? För dig som bor i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem Bra att veta om dina rättigheter Alla människor har lika värde. Du och alla andra barn och unga har rätt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail? FSUM Sammanställning av enkät för Västernorrland 2011-10-25 Jag är kön Antal Procent Tjej 172 91.5 Kille 16 8.5 Annat 0 0.0 Vet ej 0 0.0 Summa 188 100% 6 observationer saknar värde i variabel kön Hur fick

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering

DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering ATT FÅ INFORMATION Har du fått veta vad som ska hända / händer? Hur fick du reda på det? Vad har du fått reda på? Kunde något

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Barnkonventionens artikel 2 Barnombudsmannen i Uppsala gillaboiu 018 69 44 99 boiu@boiu.se BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer