ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag"

Transkript

1 ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014

2 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design AB, Tryck Åtta45, 2014, tredje upplagan ISBNnummer

3 ALLA HAR RÄTT TILL GOD VÅRD Alla har rätt till god vård och ett gott omhändertagande och det är behovet som ska styra inte om man är ung eller gammal, fattig eller rik, tystlåten eller påstridig, svensk medborgare eller gömd flykting. Förenta Nationernas (FN) deklaration om mänskliga rättigheter och de olika konventionerna är glasklara på den punkten och i sjuksköterskornas och andra vårdande yrkens etiska koder är det också självklart att vården ska vara rättvis och ges till den som behöver det. Nu är det inte så. Alla får inte vård utifrån sina behov. På många håll runt om i världen har kvinnor, barn, fattiga, flyktingar och andra utsatta grupper inte samma rättigheter som andra. Därför har FN lagt stor kraft och möda på att utforma dokument till skydd för grundläggande mänskliga rättigheter, som bland annat tar upp rätten till vård och rätten att slippa åtgärder som försämrar hälsan. FN:s medlemsstater har också enats om konventioner för att skydda särskilt utsatta grupper i samhället som kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning. Konventionerna gäller också i Sverige. Inte ens här är vården rättvist för delad. Barns behov glöms bort, kvinnor får vänta längre än män på vård och papperslösa personer har enligt lag endast rätt till vård som inte kan anstå. Du som möter patienter i din vardag har en viktig uppgift att se till att det blir en ändring på det. Vård ska ges efter behov och ingen grupp ska ställas utanför. Om du ser att patienter nekas vård är du skyldig att agera och protestera även om du går emot chefer och kolleger. Vi är alla skyldiga att följa FN:s konventioner. 3

4 Med begreppet papperslös avses alla människor som vistas i Sverige utan tillstånd från staten. Det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan, människor som stannat kvar trots att visumet gått ut eller andra som på icke-konventionella vägar kommit till Sverige. Rent praktiskt saknar dessa personer de fyra sista siffrorna i personnumret eller ett giltigt LMA-kort (lagen om mottagande av asylsökande). Deklaration inte rättsligt bindande regler utan vilje- och åsiktsyttringar från statens sida. Konvention internationella bestämmelser för mänskliga rättigheter. De är juridiskt bindande för staterna. Staten har ett ansvar för att skapa de lagar och de system som behövs för att garantera människor tillgång till sina rättigheter. 4

5 ETT TUNGT LAGLIGT SKYDD FN:s deklarationer och konventioner är ett tungt lagligt skydd för svaga grupper i samhället, oavsett vilket land de bor i. Konventionerna ska driva på politiska beslut som förbättrar situationen för dessa grupper och de är ett redskap för FN:s kontroller, revisioner och offentliga rapporter om hur olika länder lever upp till kraven. De är också tänkta att påverka vården i varje land, region, på varje sjukhus, i varje möte. Dessutom är de ett stöd för ditt personliga ställningstagande, att just du ska känna dig engagerad och i din vardag ta ansvar för att hälso- och sjukvården följer de högt ställda kraven. Vi hoppas att den här broschyren kan ge dig inspiration till det. NÖDVÄNDIG DEL I UTBILDNINGEN FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och skydd av utsatta grupper ska prägla all hälso- och sjukvård. Samtliga vårdutbildningar på universitet och högskolor ska enligt Högskoleförordningen förmedla kunskap om mänskliga rättigheter och också diskutera hur ansvaret ser ut och vad det i praktiken innebär för den egna yrkesgruppen i vardagen. Det betyder också att rätten till vård utifrån ett humanitärt perspektiv är ett område som bör finnas med på varje sjuksköterskeutbildning. Så är det inte, men det kan bli en ändring på det och du kan hjälpa till. Kräv att universitet och högskolor tar sitt ansvar och ger studenterna nödvändig kunskap för att kunna följa internationell rätt och etiska yrkeskoder. 5

6 DET RÄCKER INTE MED ETT GOTT BEMÖTANDE Engagemanget och ansvaret för att all vård ges utifrån FN:s deklarationer berör dig och ditt arbete väldigt konkret. För att vi ska kunna nå upp till de självklara kraven är det nödvändigt att just du som sjuksköterskestudent, lärare eller sjuksköterska i tjänst är med och bidrar. I varje möte med en patient ska du ha med dig detta, som en inre ledstjärna: Vård till den som behöver. Det är inte enkelt. För hur gör du om du anar blåmärken under sminket på en person som söker för något helt annat? Vågar du fråga hur personen har det och vad gör du med svaret? Nöjer du dig med ett undvikande svar, har du mod att fråga om barnen, vet du vilka ord som öppnar upp och vilka som stänger i samtal om våld? I sådana lägen räcker det inte att känna empati och ge ett gott bemötande. Framför dig har du en person som kanske misshandlas av sin partner och för att leva upp till din del av ansvaret att ge vård utifrån FN:s deklarationer krävs att du vågar se vad som händer, att du vågar fråga, vågar agera och att du skaffar dig kunskap om hur du ska göra detta på ett bra sätt. Vad det konkret handlar om kan du till exempel läsa om i The right to health: a toolkit for health professionals (2007) som du kan hämta på: Health/3-2-1_bma_right_to_health_final.pdf Gunilla Backman ed (2012). The right to health. Theory and Practice. Lund: Studentlitteratur. 6

7 FN GER SKYDD TILL UTSATTA GRUPPER Vad är det då du ska följa? Hur ser FN:s regler ut och vad händer om lagen i Sverige säger något annat? Det som medlemsstaterna i FN har kommit överens om i deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionerna är överordnat lagarna i ett land som har undertecknat dokumenten. Det går med andra ord inte att förminska genom landets egna politiska beslut. Följer du det FN säger gör du med andra ord rätt. Dessutom är de formella dokumenten en jättebra utgångspunkt för dig i arbetet som sjuksköterska. De ligger helt i linje med sjuksköterskornas egen etiska kod. Här kan du se en sammanfattning av fyra FN-dokument som berör vården. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter I sin berömda deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 slår FN fast att alla människor oavsett till exempel kön, utbildning, egendom och social ställning har flera grundläggande mänskliga rättigheter. Rättigheterna beskrivs i 30 olika artiklar och tar bland annat upp rätten till lika värde, rätt till liv, frihet, personlig säkerhet och rätt att i såväl fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Den som har besvär ska ha rätt till vård och den ska ges på lika villkor. Alla har också rätt att slippa åtgärder som bidrar till ohälsa. Det land där man befinner sig ska ge var och en skydd så att rättigheterna inte kränks. Det betyder att alla, oavsett om man har medborgarskap eller inte, omfattas av rättigheterna. Staten har det yttersta ansvaret, men även du som sjuksköterska, ansvarar för att patienterna får del av rättigheterna. Exakt hur det ska gå till måste varje arbetsplats diskutera. 7

8 Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter antogs De fyra huvudprinciperna säger bland annat att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras och rättigheterna gäller samtliga barn i ett land, det vill säga även barn till papperslösa, barn i fattiga områden, barn till missbrukare, psykiskt sjuka och så vidare. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller såväl barnets fysiska hälsa som psykisk och sociala utveckling. Det talas till och med om rätt till andlig och moralisk utveckling. I alla åtgärder som gäller barnet ska barnets bästa vara avgörande. Ditt ansvar som sjuksköterska är att bidra till att alla barn som du möter som patienter eller anhöriga ska omfattas av den tryggheten. Kvinnokonventionen FN förbjöd redan på 1960-talet diskriminering av flickor och kvinnor och 1979 antogs dessutom en särskild konvention för att skydda flickor och kvinnor och se till att de fick del av de mänskliga rättigheterna som är grunden för FN:s arbete. Men arbetet har gått trögt och många frågor har varit känsliga för medlemsstaterna antogs trots allt en deklaration för att avskaffa våld mot kvinnor och 2000 betonades återigen flera frågor som måste åtgärdas. Flera av dem hör ihop med kvinnors hälsa som fattigdom, utbildning, våld mot kvinnor, kvinnor och väpnade konflikter, ekonomi, kvinnor och makt, institutionella mekanismer för framsteg för kvinnor, mänskliga rättigheter, miljö, media samt flickors situation. Många svenska studier har visat att hälsa är ett område där det fortfarande finns stora ojämlikheter mellan könen. Skillnaderna är tydliga och visar att kvinnor många gånger har sämre överlevnad vid olika diagnoser och får sämre vård. Ett särskilt problem är omhändertagandet av kvinnor efter sexuella övergrepp och våld mot kvinnor, vilket inte alltid uppmärksammas i deras möte med vården. Ditt ansvar som sjuksköterska är att informera dig om vilka särskilda orättvisor kvinnor drabbas av när det gäller hälsan och fundera över hur du i mötet med patienterna kan se och stödja patienten att få och ta emot den hjälp hon behöver. 8

9 Konventionen om funktionsnedsättning 2009 skrev Sverige under en FN-konvention till skydd för personer med funktionsnedsättning. Konventionen slår fast att även dessa personer omfattas av FN:s regler om mänskliga rättigheter och ger också exempel på vad det handlar om. Det gäller bland annat rätten till hälsa, arbete, fritid, rättsväsendet, utbildning och privatliv. Viktigt att tänka på är att en funktionsnedsättning inte bara är fysisk utan också kan vara psykisk. Socialstyrelsen har i flera stora genomgångar sett att personer med psykisk sjukdom har svårt att få hjälp med och oftare än andra dör i somatiska sjukdomar som går att behandla och förebygga. De får helt enkelt sämre vård och sämre läkemedel. Av de psykiskt sjuka personer som får stroke dör till exempel 30 procent fler inom tre månader, jämfört med övriga befolkningen. Samma problem gäller personer med psykisk sjukdom som får lungcancer. De löper 50 procent högre risk att dö jämfört med andra patienter med samma diagnos. Även personer med utvecklingsstörning och autism kan ha det svårt att få vård som är anpassad efter de egna behoven. De får inte alltid träffa vårdpersonal som kan skilja på symptom av en tillfällig sjukdom och funktionsnedsättningen. Ditt ansvar som sjuksköterska är naturligtvis att hela tiden vara uppmärksam på de hälsoproblem patienten beskriver, oavsett om han eller hon också har en funktionsnedsättning. MÅSTE MAN FÖLJA FN:S KONVENTIONER Jan Eliasson är vice generalsekreterare i FN. Han har sett fruktansvärda konsekvenser av krig och konflikter i världen och i alla lägen lyfter han fram kampen för de mänskliga rättigheterna. De måste försvaras ute i världen och även här hemma och det gäller att se de stora sammanhangen, för att åstadkomma en förändring. Han betonar att global hälsa och välfärd hänger ihop med klimatförändringar och socioekonomisk utveckling. 9

10 Ingen fred utan hållbar utveckling och ingen hållbar utveckling utan fred och respekt för mänskliga rättigheter. I detta ryms alla stora frågor om hälsa, klimatförändringar, sjukvård, krig och svår nöd i flyktingläger, menar han. Vi jobbar med samma sak, att få ihop en värld av mänsklig utveckling där alla delar behövs. I detta finns också en hälsodimension. Ett glas vatten symboliserar de komplexa sammanhangen. Ett glas rent vatten är en dröm för 900 miljoner människor i världen, vatten som en förutsättning för hälsa, utbildning och försörjning. Men vatten kan också vara ett strategiskt vapen i krig, där en förgiftad källa kan slå ut en hel by. Vattenbrist eller översvämningar kan också vara en konsekvens av klimatförändringar. Men mänskliga rättigheter är inte bara en fråga för länder på andra sidan jordklotet, betonar han. Kampen för mänskliga rättigheter måste föras i alla länder, även i Sverige. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. DINA ETISKA REGLER STÄLLER OCKSÅ KRAV Alla professioner inom vården har egna etiska regler som ska styra och vägleda arbetet i vardagen. I den etiska koden för sjuksköterskor ingår att sjuksköterskan ska ha patientens hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika värde. I deklarationer från vårdprofessionernas internationella organisationer anges dessutom att varje patient, utan åtskillnad, har rätt till lämplig vård och att vårdpersonalen har en skyldighet att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status. Sjuksköterskornas etiska kod, som är fastslagen av International Council of Nurses (ICN), lyfter fram fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och att lindra lidande. Svensk sjuksköterskeförening har tillsammans med över 100 andra länders sjuksköterskeföreningar ställt sig bakom den etiska koden. Den etiska koden på svenska hittar du på Svensk sjuksköterskeförenings hemsida. 10

11 Ta ditt yrke på allvar Det handlar om att ta sitt omvårdnadsansvar på allvar och se vilka grundperspektiv som genomsyrar vården. Det menar Anne Sjögren. Gör man det så följer man också det som står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. För henne själv har innebörden av vård och omvårdnad med åren fördjupats och blivit allt tydligare. Sjukvård måste man hela tiden stämma av utifrån olika perspektiv som humanism, medicinsk etik, mänskliga rättigheter och folkhälsovetenskap säger hon. Om vi ska utföra vårt jobb som sjuksköterskor med kvalitet, då ingår just detta att hela tiden låta olika grundidéer genomsyra det vi gör. Anne Sjögren är mest känd för sitt arbete med det medicinska nätverket Rosengrenska, som på ideell grund ser till att även papperslösa flyktingar får vård. Idag är hon anställd av Röda korset för att arbeta med de frågorna, men hon har också lång erfarenhet av annat omvårdnadsarbete som gett henne inblick i människors utsatthet när det gäller hälsa och sociala förutsättningar. Hon har bland annat jobbat som sjuksköterska i Libanon och Moçambique och i 11

12 Sverige som distriktssköterska och skolsköterska i stadsdelar med många nyanlända flyktingbarn. Hon har dessutom haft kontakter på nationell och internationell nivå när det gäller vård till papperslösa och asylsökande och ser så tydligt sambanden mellan de stora orden i formella dokument och sjuksköterskans vardagliga möte med patienten. Hälso- och sjukvården är inte bara en fråga om naturvetenskap och hur kroppen fungerar. Det handlar också om ett helt förhållningssätt och en helhetssyn på kropp, själ och det samhälle vi lever i. Den humanistiska tanken är inte bara tomma ord utan något som är mycket jordnära och nödvändigt för att vi ska lyckas med vår uppgift inom vården. Hon vill betona tyngden i formuleringarna om de mänskliga rättigheterna. När de skrevs var det en gigantisk process i hela världen, det var inte några enskilda personer som träffades och totade ihop några snygga meningar. Det är noga genomtänkt och det håller oftast. Men under åren som har gått har det tillkommit kommentarer som uttalat nämner till exempel asylsökanden och papperslösa, just för att man har sett att denna ömtåliga grupp annars kan förhandlas bort. Sverige som stat har skrivit under deklarationen att alla ska få vård på grund av att man är människa, inte på grund av att man är medborgare, fortsätter hon. Precis som andra stater har Sverige undertecknat att man ska bygga upp sjukvård, att den ska vara tillgänglig, av god kvalitet och utformad så att den kan accepteras av alla. Att inte ge sjukvård till lidande människor bryter därför mot alla regler. Att ge sjukvård på lika villkor för alla är bra, menar hon, inte bara för papperslösa och asylsökande flyktingar, utan också för övriga medborgare. Att inte ge sjukvård till lidande människor bryter mot alla regler. 12

13 Ring inte polisen När Aisha, 32, kommer till akuten är hon livrädd för att bli anmäld till polisen. Hon lever gömd med sin familj, men smärtan och behovet av vård får henne ändå att ta risken. Hon behöver inte vara rädd, menar Kerstin Nilsson, sjuksköterska och vägledare i etik på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sjukhusets riktlinjer säger att alla som behöver omedelbar vård också ska få det. Aisha är ett påhittat fall, men plågsamt många människor befinner sig i hennes situation. De behöver vård men lagen ger dem inte alltid rätt till det i alla fall om de är papperslösa personer. Från och med 1 juli 2013 har gömda vuxna rätt till subventionerad vård som inte kan anstå. De har däremot inte rätt att få vård som kan anstå. Det kan till exempel gälla behandling mot cancer, psykisk sjukdom eller kroniska sjukdomar som astma. På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har ledningen sedan flera år tillbaka beslutat att ta ett större ansvar än vad som sägs i lagar och centrala överenskommelser som slår fast människors rätt till vård. De utgår från vårdpersonalens etiska ansvar och har utifrån det skrivit förhållningsorder till sin personal. 13

14 Reglerna följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och allt fler sjukhus följer efter. Kerstin Nilsson har tidigare arbetat på en akutmottagning på Sahlgrenska universitetssjukhuset och arbetar nu några gånger per år på Rosengrenska mottagningen i Göteborg en mottagning för gömda flyktingar. Det märks med en gång när patienten anmäler sig, säger hon. Du kan se att hon har väldigt ont samtidigt som hon ser vettskrämd ut och flackar med blicken. Det finns en stor rädsla för att bli upptäckt och att personalen ska ringa polisen eller Migrationsverket. En del avstår vård, fast de verkligen skulle behöva, bara för att de är rädda för att bli utvisade ur landet. Tänk dig att inte våga åka till sjukhuset fast ditt barn har bränt hela magen! Enligt sekretesslagen är det förbjudet att ringa polisen och anmäla en patient. Det betonas också i sjukhusets handlingsplan och skulle den någon gång inte följas görs en avvikelserapport och Kerstin Nilsson tar dagen efter ett samtal med berörd chef. Det kan finnas många åsikter om vilken vård papperslösa bör få, men handlingsplanen är ett politiskt beslut, som inte ger utrymme för personligt tyckande, säger hon. Det är finessen med det hela. Men alla praktiska problem, hur hanterar man till exempel personnummer och adresser? Personalen frågar alltid efter legitimation och ska ta reda på om patienten är asylsökande eller lever gömd, men ifrågasätter aldrig uppgifter, säger hon. Har patienten inte de fyra sista siffrorna i sitt personnummer skapar vårt system en tiosiffrig kod. Det är inga problem. Men det är viktigt att patienten använder samma födelseuppgifter vid nästa besök, så vi kan följa henne i journalerna. Det underlättar och skapar säkerhet i den fortsatta vården. Hon är glad för att så många ställer upp för den mänskliga rätten till vård. Polisen känner till hur vi jobbar, men de kommer aldrig hit för att söka någon. Det är många som känner ett samvete och handlar efter det. Det är helt underbart att handlingsplanen finns, men vansinnigt att den ska behövas. 14

15 Fakta om vård till papperslösa Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla människor som vistas i Sverige rätt till akut vård. Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). som ger papperslösa migranter laglig rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. Vuxna papperslösa personer har rätt till samma hälso- och sjukvård som vuxna asyl sökande. Det innebär vård som inte kan anstå, inklusive akut tandvård, mödrahälsovård (graviditetskontroller), preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Utöver det ges landstingen möjlighet att erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Alla barn som vistas i Sverige ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälsooch sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Där slutar landstingens ansvar vilket innebär att asylsökande och papperslösa vuxna kan vägras till exempel vanlig tandvård, all planerad vård, samtal med psykolog eller psykoterapeut, behandling för långvariga sjukdomar och så vidare. Papperslösa kan vägras vård som kan anstå, det vill säga vård som inte är omedelbart akut men som ändå kan vara nödvändig för att ett allvarligt tillstånd inte ska förvärras. Det är vårdpersonalen som bedömer om den vårdsökande behöver vård. 15

16 Våga se de misshandlade kvinnorna Du kan inte vänta på att en expert ska fråga de kvinnliga patienterna om de blivit utsatta för våld, säger Åsa Witkowski, barnmorska och chef för den kliniska verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala. Det är du som sjuksköterska som måste våga ta samtalet, så fort du möter en kvinna som du misstänker inte mår bra. Våld i nära relationer visar sig ofta i försämrad hälsa eller symtom som inte blir bättre. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor lyfter på ett tydligt sätt fram våldet mot just kvinnor. Och det kan se väldigt olika ut. FN definierar våld mot kvinnor som fysiskt, psykiskt eller sexuellt, säger Åsa Witkowski. Här på Nationellt centrum för kvinnofrid arbetar vi för att på regeringens uppdrag höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Ett uppdrag har varit att frågan om våld ska ställas rutinmässigt i mötet med vården och ett annat har varit omhändertagandet efter ett sexuellt övergrepp. Våldet förekommer i alla samhällsklasser och visar sig på många sätt, menar hon. Varje år anmäler över kvinnor i Sverige att de utsätts för våld i nära relationer. Runt anmäler att de utsatts för sexuellt våld. 16

17 Det är du som sjuksköterska som måste våga ta samtalet. De senaste åren har man talat mycket om våld som en fråga om kvinnors hälsa. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med drabbade kvinnor, men det gäller att ha kunskap för att se och förstå sambandet mellan de hälsoproblem kvinnan berättar om och det faktum att hon utsätts för våld i sin relation. Det gäller också att ha mod att våga fråga hur det egentligen är, menar Åsa Witkowski. Så fort en kvinna inte blir bättre i de symtom som hon har, är det viktigt att fråga. Det kan gälla högt blodtryck som inte blir bättre eller allergier som fortsätter att ställa till med problem. Det finns kvinnor som har det så stressigt hemma på grund av våld eller hot om våld, att de aldrig kan koppla av och därför blir blodtrycket inte bättre. Andra kan bli tvingade att äta mat som de är allergiska mot eller bli hindrade från att ta sin medicin, som en del av våldet. Det kan också gälla en narkossjuksköterska som vid förberedelserna inför en operation ser att kvinnan har blåmärken runt halsen eller på kroppen. För barnmorskor är det numera självklart att vara uppmärksam på om kvinnan utsätts för våld. Att våga fråga handlar om omvårdnad, att se helheten, fundera över kvinnans hemsituation, betonar Åsa Witkowski. Det kan gälla frågor som: Vilka möjligheter har du att vila när du är hemma? Kan du träna som du ska? Har du möjlighet att sköta din medicinering? Man kan också ställa frågan rakt på sak: Är du rädd för någon? Eller säga: Jag möter ofta våldsutsatta kvinnor och jag undrar hur du har det hemma. Eller: Har du någon som stöttar dig eller är det någon som försvårar livet för dig? Även om kvinnan förnekar att det skulle finnas några problem så kan frågan ändå starta en process, menar Åsa Witkowski. Kvinnan kanske inte själv har märkt att relationen som från början var passionerad, har glidit över till en relation där hon blir kontrollerad. Hon kanske inte längre ser vad som är normalt. Det är också viktigt att se till att det finns broschyrer och visitkort i väntrummet med telefonnummer till kvinnojourer, Kvinnofridslinjen eller terapeuter. Många samtal börjar med orden Jag har fått det här numret av någon som tyckte att jag behövde det. Vad tror du? 17

18 Barnens behov går först FN:s konvention om barns rättigheter säger att alla barn ska ha rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller både fysisk och psykisk hälsa och även social utveckling. Skolsköterskan Pia Ohlsson vet att alla barn inte har den tryggheten. Hon ser som sin viktigaste uppgift att vara den som dessa barn vågar prata med och som lotsar dem till hjälp. Alla skolsköterskor arbetar på olika sätt beroende på vilken skola de finns på. Självklart måste man följa gällande lagstiftning samt Socialstyrelsen och Skolverkets Vägledning för elevhälsan och följa deras rekommendationer när det gäller hälsokontroller och vaccinering, men det finns så mycket mer man kan göra, säger hon. Som skolsköterska möter man ofta barn och ungdomar som har väldigt stora behov och då finns det hur mycket som helst att göra. Hon arbetar själv på just det sättet och har under många år valt att vara skolsköterska i en större grundskola i en av Stockholms socioekonomiskt svaga förorter, där det finns en större andel ensamstående, arbetslösa, missbrukare och invandrare än på många andra håll. Och där barnen också har en tuffare livssituation än många andra. Jag har jobbat här i tio år nu och känner väldigt många, säger Pia Ohlsson. Jag ser ofta vilka som behöver extra stöd eftersom jag känner syskon och till och med har haft kontakt med föräldrarna när de själva gick här i skolan. Många får 18

19 Det bästa är att allt sker frivilligt. barn väldigt tidigt. Jag har också ett bra nätverk runt mig med duktiga personer från fritidsverksamheten, socialtjänsten och polisen och tillsammans försöker vi hålla koll på de barn vi bedömer är i farozonen på något sätt. Hon rör sig mycket där barnen vistas. Det är det viktigaste i mitt jobb. Om det är någon som jag inte har träffat på ett tag eller jag ser ett barn som jag vill ha kontakt med så slår jag mig ned och spelar spel en stund eller bara pratar lite. Jag vill att de ska känna att de kan komma till mig, att de kan ha förtroende för mig. Det är viktigt för barn idag, att ha någon de vågar prata med. Sekretessen är helig för henne, samtidigt som hon är väl medveten om sin anmälningsplikt till socialtjänsten, om hon misstänker att ett barn far illa och vet när hon måste agera snabbt. Om någon har skurit sig och måste sys, måste jag ringa föräldrarna och det förstår barnen, säger hon. Om barnet blir hotat, inte får träffa kompisar eller ha pojkvän är situationen allvarlig, men inte lika akut. Då spelar det ofta ingen roll om det tar en, två eller tre månader att motivera och stärka barnet att vi tar kontakt med socialtjänsten. Det viktigaste är att barnet är med i processen. Det bästa är att allt sker frivilligt, men barnens problem är så olika och man får fundera på hur man bäst till exempel hjälper flickor som lever i hederskulturer. Kanske är det viktigast att de lär sig socialtjänstjourens nummer utantill, kanske måste de tvingas med till socialtjänsten för att få en första kontakt där. I flera fall har flickor på skolan fått hjälp att flytta hemifrån och till ett skyddat boende. Själv har Pia Ohlsson inte använt FN:s barnkonvention som argument för olika insatser. Jag kan inte de exakta formuleringarna i konventionen, men jag vet att barn har rätt att må bra, att skolan ska fungera för dem, att de ska slippa leva under stor press och har rätt till samma villkor som andra barn. När det inte fungerar måste vi gå in och ge stöd. Sedan vet jag att barnkonventionen och olika lagar är viktiga för vår rektor, inte minst i hennes kontakt med föräldrar, där hon behöver göra klart vilka rättigheter barn har och vilka skyldigheter föräldrar har. 19

20

21 SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DRIVER PÅ Etiken är en mycket viktig fråga i ditt arbete som sjuksköterska och alla människors lika värde och rätt till vård är en självklar del i det. Det finns förstås med i sjuksköterskornas etiska kod, i internationella överenskommelser och också i Svensk sjuksköterskeförenings framtagna Värdegrund för omvårdnad. För Svensk sjuksköterskeförening är det viktigt att samtalet om etik handlar om din vardag och de svåra situationer som kan uppstå. Etiska regler och värdegrunden för omvårdnad är viktiga utgångspunkter för det. Du och dina kollegor måste sedan föra samtalet vidare till situationen på just din arbetsplats och med just dina patienter. Svensk sjuksköterskeförening samarbetar med flera olika organisationer för att sprida kunskap om FN:s deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter. Vi tar också ställning i konkreta frågor och har till exempel varit med och arbetat fram ett upprop om rätt till vård för papperslösa (2008) och tillsammans med 22 professionsorganisationer ett konsensusdokument om vård som inte kan anstå (2013). 21

22 22

23 VÅGA SÄG IFRÅN! Jag brukar säga att vi ska assistera folk till ett liv i hälsa, det är vår uppgift. Det som ligger som grund för att lösa den uppgiften är etik, moral och mod. Det krävs speciella kunskaper för att kunna behandla människor på ett värdigt sätt trots att behandlingsmetoderna många gånger upplevs som kränkande för patienten. När man stödjer en patient måste man vara beredd på svåra situationer, till exempel måste man våga stanna kvar i svåra samtal och man måste våga vara nära döden. Många, många av de kvinnor och män som är utbildade sjuksköterskor klarar detta alldeles utmärkt. Dom är jättemodiga. Det jag skulle önska var att de var mer aktiva på samhällsnivå och använde sitt mod till att också säga ifrån! Professionella sjuksköterskor kan sin etiska kod och de känner till FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter men alltför ofta väljer de att se bort eller att vara tysta när de möter orättvisor och ser att personer kränks. Jag vet att det kostar på att stå upp för sin etik och våga tala högt, men som Skorpan i Bröderna Lejonhjärta säger: man vill ju inte vara en liten lort. Ania Willman Ordförande Svensk sjuksköterskeförening Fotograf: Tomas Södergren Man vill ju inte vara en liten lort. 23

24 ALLA MÅSTE FÖLJA REGLERNA FN:s deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara. De är inte en fråga om tyckande och rätt till personlig integritet för dig själv. Konventionerna ska följas. Så tufft är det både för dig och din arbetsgivare. Ingen kan naturligtvis styra en annan människas värderingar eller beordra fram känslor som empati och en personlig önskan att ta ansvar. Du har självklart rätt att tycka vad du vill det är också en mänsklig rättighet men på samma sätt som du måste låta bli att dricka alkohol om du ska köra bil och betala den skatt som samhället kräver, måste du uppträda korrekt i din yrkesroll. Det ingår att du som anställd i vården tar hänsyn till och följer de överenskommelser som har gjorts mellan världens länder. OM DU INTE FÅR Det är mäktigt att ha Förenta Nationerna i ryggen, men alla arbetsplatser förstår inte det. När det kommer till kritan saknas ibland kunskapen och ibland också viljan att faktiskt anpassa arbetet och resurserna till de internationella överenskommelser som är gjorda. Konkret innebär det att vården kan bli väldigt ojämlik. Vad som räknas som vård som inte kan anstå ska bedömas av vårdpersonal. På andra håll får inte personalen resurser att arbeta med insatser som man vet är de bästa för patienten. Det kan handla om förebyggande arbete bland barn, kvinnor som misshandlas och funktionshindrade. Oavsett hur hindren på just din arbetsplats ser ut, äger du dina händer, dina ögon och ditt hjärta. Du kan agera ändå och göra det på många plan, enklast tillsammans med andra. Sök stöd och hjälp hos Svensk sjuksköterskeförening, Röda korset eller organisationer som förmedlar hjälp, som exempelvis Läkare i världen eller Rosengrenska stiftelsen. 24

25 SKAFFA DIG KUNSKAP Det är viktigt att skaffa sig kunskap. Detta är inget som kommer av sig självt bara för att du arbetar i ett yrke där du har en självklar uppgift att hjälpa människor. Vi bär alla med oss fördomar och begränsningar, vilket också påverkar våra handlingar. Trots att vi vill det goda i varje stund, blir det inte alltid rätt. Det finns många studier som lyfter fram det som går snett när det gäller olika patientgrupper: att äldre kvinnor får sämre och äldre läkemedel jämfört med män, att barn som bor i fosterhem har sämre fysisk hälsa än andra, att psykiskt sjuka har svårt att få vård för sina somatiska besvär. När du känner till kraven kan du fundera på hur du för egen del kan låta respekten för andra människor visa sig i ditt eget sätt att vara och bemöta patienter och närstående. Du kan också ta upp frågan med dina arbetskamrater. Vad betyder FN:s konventioner konkret på just din arbetsplats och i mötet med patienterna? Hur kan du, dina arbetskamrater och dina chefer tillsammans komma fram till ett arbetssätt som ligger i linje med FN:s konventioner. En bra början kan vara att bjuda in någon som kan förklara hur FN:s deklarationer ser ut och hur hälso- och sjukvården i Sverige påverkas av det. ATT GÖRA DET GODA Allt du gör i mötet med patienter och hur du hanterar information och vård insatser innehåller på ett eller annat sätt frågan om hur du ska göra det goda. Du tänker säkert inte på ordet etik när timmarna rusar fram, men i praktiken handskas du i varje stund med denna stora fråga: Hur gör jag det goda och det rätta i mötet med patienter som befinner sig i en skör situation i livet? Vad kan jag göra för att mötet med vården ska vara så positiv som möjligt och ge vård efter behov? Att arbeta utifrån ett humanitärt perspektiv handlar om detta, men också om att bemötandet och insatserna i vården ska vara jämlika och rättvisa. Alla ska utifrån just sin situation få del av hälso- och sjukvårdens insatser för bot och lindring. Inte bara de flesta, inte bara de yngre, inte bara de som talar svenska eller som kan uttrycka sig väl. 25

26 TIPS PÅ HEMSIDOR OCH KONTAKTER Det finns många webbplatser som beskriver FN:s olika deklarationer och konventioner och hur hälso- och sjukvården påverkas. Här kan du läsa mer: Regeringens hemsida om mänskliga rättigheter Här hittar du fakta, inbjudningar till konferenser och en del utbildningsmaterial. Rosengrenska stiftelsen finns i Göteborg och ger på ideell grund medicinsk hjälp till gömda flyktingar när de inte vågar eller får tillgång till den vanliga vården. Stiftelsen sprider också kunskap om hur det är att leva som flykting, varför vissa hamnar utanför sjukvården och vanliga medicinska tillstånd. På kan du läsa mer och också se vilka andra nätverk det finns som hjälper flyktingar. Röda korsets hemsida har samlat fakta om just mänskliga rättigheter och vård. Här hittar du kortfattade presentationer, rapporter, uppsatser och inbjudningar till konferenser och utbildningar. Här finns också en bra lista på argument för att ge papperslösa vård på samma villkor som andra. Handisam är en statlig myndighet som samordnar handikappolitiken. ANDRA HAR OCKSÅ TAGIT STÄLLNING Det är inte bara Svensk sjuksköterskeförening som har tagit ställning för en vård som följer FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Många andra organisationer inom vården tar också sitt ansvar. Inom nätverket Rätt till vård-initiativet samarbetar Svensk sjuksköterskeförening bland annat med Rädda barnen, olika yrkesorganisationer, fackliga organisationer, kyrkor och många andra. Läs mer på 26

27 27

28 Svensk sjuksköterskeförening Baldersgatan Stockholm Tel Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar.

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Varför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag

Varför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag Varför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag Detta argumentationsunderlag är en uppdatering av skriften Varför ska

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN Etiska vägmärken 9 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD 1 Beställningsadress: Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post fritzes.order@sliber.se

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD I Svensk sjuksköterskeförenings arbete med att ta fram en Värdegrund för omvårdnad har många personer varit delaktiga och bidragit med sina kunskaper.

Läs mer

I mötet med en våldsutsatt person... 1

I mötet med en våldsutsatt person... 1 I mötet med en våldsutsatt person... 1 Att möta en våldsutsatt flicka/kvinna första gången... 3 Handlingsplan och samarbete med andra aktörer... 4 Att möta människor i en krissituation... 4 Vilken hjälp

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Att få vara precis som jag är. - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10

Att få vara precis som jag är. - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10 Att få vara precis som jag är - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården 1 FÖRORD Tror du att du har ett beroende? Läs det här! Den här skriften vänder sig till dig som vill sluta använda droger eller beroendeframkallande läkemedel.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Nu känner jag mig som en del av världen

Nu känner jag mig som en del av världen Nu känner jag mig som en del av världen En studie om ungas liv idag och deras erfarenheter av att tidigare ha levt gömda Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Karin Andersson & Johanna Korol Handledare:

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Innehåll När flickor och pojkar förtrycks i hederns namn en handbok om arbetet mot hedersrelaterat våld.................. 3 De mänskliga

Läs mer

Vägen ut från familjevåld

Vägen ut från familjevåld Vägen ut från familjevåld Information för hedersvåldsutsatta kvinnor och flickor Boken innehåller fakta om våld i nära relationer, om hedersrelaterat våld och om kvinnors rättigheter i det svenska samhället.

Läs mer

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

av människor med funktionshinder

av människor med funktionshinder Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande UTGIVEN AV SISUS Bemötandeuppdraget BEMÖTANDEUPPDRAGET Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper.

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer