Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial"

Transkript

1 Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial

2 Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att arbeta utifrån denna handledning men också utifrån två böcker; bok A : Det sista kapitlet och bok B: Asta och hennes närmaste. Så går vi tillväga Ni ska tillsammans diskutera utifrån materialet på åtta sammankomster. Ni kommer att ha ytterligare två sammankomster där ni själva i gruppen bestämmer vilket område ni vill fördjupa era diskussioner runt. Ni ska också genom att lyfta bemötandefrågorna aktivt träna det ni samtalar om. Erfarenhetsseminarium Efter TRÄFF 8 kommer ett erfarenhetsseminarium att äga rum. Vi träffas under en dag för att delge varandra vad ni diskuterat i de olika grupperna. Ni kommer att få beskriva era reflektioner över hemuppgifterna där ni aktivt har tränat bemötandefrågor. För att detta ska bli möjligt måste ni skriva ner resultatet av hemuppgifterna från varje cirkel. Under dagen kommer ni att sitta i blandade grupper och diskutera. Vad är en studiecirkel? Studiecirkeln är en arbetsform som används för att tillsammans inhämta kunskap och bearbeta den. All kunskap kopplas till den egna upplevelsen och vardagssituationer i arbetet. Syftet med samtalscirklarna Vi ska på vår arbetsplats få en bättre och fördjupad kunskap om hur vi ska bemöta vårdtagare, närstående och varandra i arbetsgruppen. Studiecirkelns yttre former Studiecirkeln är upplagd och planerad för tio sammankomster på två timmar. Om ni vill träffas fler gånger tas ett gemensamt beslut om detta i gruppen och i samråd med enhetens chef. Tid och plats för sammankomsterna tar ni ett gemensamt beslut om i gruppen. Klimat och arbetsformer Studiecirkelarbete bygger på ett aktivt deltagande av samtliga i gruppen. Öppenhet, humor, tillåtenhet, förmåga att ge och ta, generositet. Disciplin, förmåga att hålla sig till ämnet, att ibland stå tillbaka för andra och inte minst att inte berätta vidare för andra vad vi diskuterar i gruppen. Alla som deltar i en studiecirkel har rättighet och skyldighet att dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter, idéer och tankar på samma villkor. Alla är lika viktiga! Alla deltagarna ska vara införstådda med och ha accepterat syftet med cirklarna. Alla träffar: Läs igenom kapitlet ni ska prata om innan ni träffas. Tänk över och reflektera på uppgiften ni fick i hemarbete föregående träff. Lycka till med samtalscirklarna! Margareta Andersson Lisbeth Sjöling SDF Tuve-Säve SDF Tynnered 2

3 Innehållsförteckning Träff 1 - Lagar och riktlinjer... 4 Träff 2 - Därför har vi valt att arbeta i vård och omsorg.. 6 Träff 3 - Synsätt och värderingar... 8 Träff 4 - Bemötande...10 Träff 5 - Att möta människor i kris Träff 6 - Att vara professionell Träff 7 - Att leva tills man dör Träff 8 - Stöd till personalen Träff 9 - Valfri fördjupning Träff 10 - Valfri fördjupning Till TRÄFF 1 Börja dagens cirkel med en presentationsrunda i gruppen. Var och en ger också feedback på frågeställningarna som inleder träffen. Diskutera syftet med cirklarna! Att reflektera över innan första träffen: Gör din egen reflektion över syftet med cirklarna. Vilka förväntningar har du? Vad behöver du för att bli bättre i mötet med människor? Varför har du valt att arbeta med vård och omsorg?

4 1. Lagar och riktlinjer Inledning Jag kommer just från ett hembesök hos en av våra vårdtagare. Vad jobbigt de har det. Jag blir så uppfylld av känslor varje gång jag möter familjen. Hur ska det bli när Erik dör? Hur ska Signe klara sitt liv utan honom? Hon är ju så beroende av hans hjälp. Efter hembesöket går Eva till hemtjänstlokalen helt uppfylld av sina tankar. På vägen möter hon Anette som arbetar på ett äldreboende i samhället. Hej, vad skönt att träffa någon som kan förstå hur jag känner just nu. Har varit på hembesök hos Signe och Erik, du vet de som bor på Rusthållarvägen, han som hade åkeriet säjer Eva. Anette svarar: Jag vet vem du pratar om. Han är rätt dålig har jag hört. Är det inte så att han skulle behöva en plats snart hos oss? Jo, det tror jag med. Det dröjer inte länge innan det inte går alls hemma. Ni har väl lägenheter där båda skulle kunna bo? Ja, det finns ju några större lägenheter och vi har ju Anderssons där han är döende och då skulle ju hustrun kunna flytta till en mindre så att Signe och Erik skulle kunna flytta in. Jag ska ta upp det med min biståndshandläggare. Eva berättar vidare om vårdsituationen hemma hos paret Signe och Erik och känner det bra att få ventilerat sina känslor hos en person som verkligen kunde förstå hur det låg till. Anette har ju också tystnadsplikt. Vem bestämmer? Det finns många lagar som styr vår verksamhet inom vård och omsorg. Det finns lagtext som kräver ett stort ansvar mot vårdtagarna av oss som personal. Vem som helst får inte göra vad som helst i vården. Man måste ha kunskap. I Socialtjänstlagen beskrivs alla människors lika värde och allas rätt till lika stor trygghet, vård och omsorg. Det gäller för den ekonomiska och sociala tryggheten, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Alternativmedicinkommittén har diskuterat etiska problem som kan uppstå i anslutning till att vårdtagare som vårdas inom hälso- och sjukvården önskar få behandling med alternativ terapi. Enligt kommittén har personalen alltid rätt att vägra att medverka till att själv ge sådan behandling. Om en person då önskar hjälp med sådan behandling t.ex. injektion av naturmedel och personalen endast vill arbeta efter tanken vetenskap och beprövad erfarenheter. Var kommer vårdtagarens självbestämmande och integritet in då? Arbetsgivaren skall skydda personalen från arbetsskador. Om vårdtagaren då inte vill anpassa sitt hem till detta t.ex. säng som ej går att sänka/höja. För mycket husdjur som skrämmer vårdpersonalen osv. Vem skall lagarna skydda mest? 4

5 FAKTARUTA Sekretesslagen (i denna finns tystnadsplikten) Vet vi att vi alltid håller lagen om tystnadsplikten? Lagar om dokumentation, spårbarhet. Identitet av vårdtagare. Flyktingar som uppehåller sig illegalt i Sverige, har gömt sig och behöver vård. Vem skall vårdpersonalen lyda? Författningar om hjälpmedel: De skall vara individuellt utprovade osv. Om visst material inte hinner komma så snabbt som man önskar till exempel till en enhet på ett äldreboende eller i hemtjänst. Skall vårdtagaren få vara kvar i sin säng tills rätt utprovat hjälpmedel kommer. Hur skall personalen göra här? Helger om reparationer dröjer osv. Lagar som styr vården: Sekretesslagen Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SOL, Socialtjänstlagen Förvaltningslagen HSL, Hälso- och sjukvårdslagen Tankeövning Fundera över orden självbestämmande och integritet. Vad betyder de för dig? Skriv ner några exempel som ni kan diskutera utifrån. Läsa mera Läs och diskutera ur bok A: Kråkans andra vinge sidan Diskutera 1. Händelsen som beskrivs i inledningen utspelar sig i ett litet samhälle där nästan alla känner alla. Eva och Anette vill ju bara väl, då kan det väl inte vara fel att diskutera personer vi vårdar även om inte båda just nu hade med saken att göra? Båda har ju tystnadsplikt. Diskutera huruvida Eva och Anette bryter mot tystnadsplikten eller ej (Sekretesslagen). 2. Hur ofta tänker du på din tystnadsplikt? 3. Pratar ni i arbetsgruppen om tystnadsplikten? 4. Tystnadsplikten är som trafikregler - tycker du att vi följer dem? 5. Fundera en stund har du själv varit med och brutit mot tystnadsplikten? 6. Hur skulle du vilja att man pratade om dig om du vore vårdtagare? 7. Vårdens mål en god hälsa och vård på lika villkor hur ser du på detta? 8. Hur hjälper vi vårdtagaren att behålla sin integritet och sitt självbestämmande? 9. Hur kan du förklara för en vårdtagare så att hon ska förstå, utan att bli sårad, att du inte får ta emot gåvor och pengar? Hemuppgift till TRÄFF 2 Till nästa gång, skriv ner dina tankar runt och ge ett praktiskt exempel på när du upplever att vi tangerar att inte följa de lagar som styr vår verksamhet. Hur handlar ni på din enhet? 5

6 2. Därför har vi valt att arbeta i vård och omsorg Med försiktiga steg halkade hon fram på höstens våta blad Hon var en liten och späd madam. Osäker och rädd. Men plötsligt sa hon högst bestämt: Det här går inte an. Andas djupt, sträck på din rygg Tag stora steg. Du kan! Och efter några sekunder blott. Blev hon som förbytt. Kände sig ung och gnolade glatt: Det blir nog en vår på nytt. Redovisning av hemuppgift Britta af Geijerstam Delge varandra tankar utifrån hemuppgiften sedan förra träffen. Funderingar över hur ni uppfyller kraven i de olika lagarna. Inledning Från ett samtal i en personalgrupp: Inger: Tänk vilken förmån vi ändå har som får arbeta med människor. I går när jag gick hem så tänkte jag på alla de möten jag varit med om under dagen. Först var det våra vårdtagare jag redan känner. Sedan flyttade ju Axel in och jag fick träffa honom och hans anhöriga. Vi hade också många andra besök med olika samtal. Ibland blir det rutin men igår reflekterade jag verkligen. Tänk så många olika livsöden. Jag kände mig verkligen prioriterad igår kväll och blev varm i kroppen när jag tänker på mitt arbete. Eva: Då måste du väl glömt bort hur jobbigt det var med Agnes... Ja, jag blev också varm i kroppen men det berodde på allt stök som var här. Ibland eller ganska ofta undrar jag hur vi orkar. Jobbet i kassan jag hade förut där hade jag nya möten med människor hela tiden men jag behövde inte engagera mig. Det var skönt. Christer: Jag kan förstå hur ni tänker bägge två. Jag känner mig ändå nöjd när jag går hem för jag känner att jag har gjort nytta. Tycker framför allt det känns bra när man kommer på någon lösning för hur Agnes eller någon av de andra boende ska bli lugnare och må bra. Shava: Jag fattar inte vad du menar när du säjer att du känner dig nöjd när du går hem. Jag känner mig alltid stressad och att jag inte hunnit med och räckt till för alla under dagen. Marianne: Jag älskar mitt arbete. Tycker oftast det känns bra att gå till jobbet. Ibland är det jobbigt men det är det ju på alla arbeten. Jag 6

7 skulle ha svårt att inte arbeta med människor. Jag tycker också att det känns roligt att ha så mycket eget ansvar. Så mycket viktigt eget ansvar! Vi lägger upp dagarna och arbetet själva i arbetslaget och det tycker jag är positivt. Alla dagar är ju också så olika. Ingen dag är den andra lik. Allt beror på hur våra vårdtagare mår just den dagen. Jag gillar det arbetssättet. Eva: Gör du? Det gör inte jag. Tänk om vi hade en chef som kunde vara här lite mer och fördela våra arbetsuppgifter. Inte nog med att vi ska sköta om de gamla på alla möjliga sätt. Vi ska också vara chefer. Jag tycker också att det är alldeles för mycket ansvar. Marianne: Vad tänker du på då? Eva: Ja, bl.a. medicindelegering. Ska det verkligen vara vi som ska ansvara för om de gamla får rätt mediciner eller ej? Det borde komma en sjuksköterska och dela ut mediciner! Inger: Det vore tråkigt om vi inte fick ansvar. Det fria arbetet och det stora ansvaret tycker jag är en av fördelarna i arbetet. Jag tycker det skulle vara jobbigt att ha chefen här varje dag. Jag tycker att vi är självständiga och klarar att lägga upp våra dagar själva. Diskutera 1. Finns det någon grundinställning som är viktig när vi arbetar med människor? 2. Vad är viktigt i arbetslaget? Vad händer om någon bara är på arbetet utan engagemang? 3. Påverkar vår syn på arbetet vårdtagarna på vår enhet? 4. Är det viktigt med ambitionen att nå samma resultat på arbetsplatsen? Hur har ni det med målbeskrivning hos er? 5. Hur viktigt är det med arbetsplan för den enskilde utifrån att vi har olika syn på vårt arbete? 6. Idag har vi ögonen på oss i media. Diskutera hur det påverkar oss. Läsa mera Läs igenom kapitlet I olivträdets skugga, sidan i bok A. Tankeövning I en arbetsgrupp finns det många olika åsikter. Det finns också många olika skäl varför vi valt att arbeta i äldreomsorgen. Hur viktigt är det att vi arbetar åt samma håll för att våra vårdtagare ska känna sig trygga? Hemuppgift till TRÄFF 3 Fortsätt att reflektera över varför du arbetar i äldreomsorgen. Skriv ner fem orsaker och ha med dig till nästa gång. 7

8 3. Synsätt och värderingar Om inte Om inte färger fanns skulle våren inte blomma. Ingen vit eller blå, eller gul eller röd. Ingen skillnad på sippa och sippa. Om inte skillnad fanns skulle inga sånger sjungas. Alla toner vore lika, all musik utan klang. Och allting lät alltid likadant. Om inte olikhet fanns skulle sagorna inte finnas. Alla tänkte detsamma, och sa samma sak Ingen mångfald och inga möten. Om inte mångfald fanns hur skulle världen då vara? Kanske fridfull och lugn, eller livlös till döds. Kanske alla människor var grå. Om inte färger fanns skulle regnbågen inte finnas. nget skimrande band ingen båge av färg. 8 Redovisning av hemuppgift Var och en redovisar fem orsaker varför man valt att arbeta i vård och omsorg. Övriga reflektioner sedan förra gången. Ingrid Nilsson Inledning På äldreboendet har Ali flyttat in. Ali kommer från Iran men har bott i Sverige i många år. I sin demenssjukdom har Ali utvecklat ett aggressivt beteende och slår och nyper både personal och de andra boende. Diskussion i personalgruppen: Vad ska vi göra med Ali. Vi kan inte tolerera att han går på de andra vårdtagarna. Igår kväll gick han in till Anna, den lilla söta gumman som aldrig gör en fluga för när, och skällde på arabiska och hotade henne med sin käpp. Som tur är kom jag precis in och kunde rycka in och ta ut honom. Diskussionen fortsätter: Är det verkligen rätt att en person som inte kan tala svenska och inte är född i Sverige ska få bo i ett kommunalt boende och trakassera både vårdtagare och personal? Jag för min del tycker det är viktigt att vi som är svenska prioriterar och försvarar de som kommer från vårt eget land. Människors värde Grunden för hur vi formar vården, handlar om vilka värderingar vi har som personal. Därför är det mycket viktigt att fundera kring vilket synsätt som blir synliggjort i mötet med våra vårdtagare. I Sverige, såväl i formandet av våra lagar som i vår kultur, har humanismen varit ett grundfundament. Den viktigaste idén inom humanismen är att alla människor har lika värde, tack vare att vi är människor. Värdet finns inte i vad vi gör, äger eller åstadkommer, utan just i att vi är människa. I mötet med en medmänniska ska vi visa respekt för hennes människovärde, det vill säga att vi alltid under alla omständigheter behandlar henne som en individ. Att visa respekt är att aldrig göra en människa mindre än hon är. Vi är etiskt ansvariga då vi i våra möten med patienten ska stärka hennes självkänsla som människa.

9 FAKTARUTA Värdebasen handlar om vårt synsätt och värderingar. Dessa har stort inflytande över vad vi gör i omvårdnadsarbetet och hur vi gör det. Varje individ har medvetet eller omedvetet en grundläggande livsåskådning. Dessa innehåller oftast både ideologiska, politiska och religiösa komponenter. Där alla våra synsätt, värderingar och åskådningar möts, där bildas vår värdebas. Vår gemensamma värdebas på arbetsplatsen kan vi kalla för människosyn. Humanistisk människosyn varje människa är unik och lever i viss livssituation och miljö. Människan kan känna och tänka och har förmågan att lära. Hon kan därför själv påverka sitt liv och ta ansvar. Humanismen är ingen sammanhållen filosofi med svar på alla åsiktsfrågor. Den är en grundsyn i vissa avseenden vad det gäller människan. Etik står för värderingar och normer vi bär inom oss, vårt inre tänkande, våra regler, normer och principer. Jag visar min etik i mitt uppträdande och mitt bemötande. Moral avser människans praktiska handlande moraliskt eller omoraliskt, det utgår från vårt etiska tänkande. Mångfald och jämställdhet - bygger på grundsynen att varje människa är unik och har sina personliga egenskaper och önskningar. Mångfald utgår från att alla människor har lika värde och att varje människa ska ha möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, oavsett ålder, kön, etniskt/kulturellt ursprung, religion, sexuell läggning och fysiska och psykiska funktionshinder. Jämställdhet syftar på förhållanden mellan kvinnor och män. Tankeövning Tänk över dina tankar och associationer kring begreppet humanistisk människosyn. Dela in er i smågrupper och diskutera. Diskutera: 1. Har alla människor samma värde? 2. Ska vi ha en gemensam människosyn? 3. Hur ser du på att synen på människan förändras när hon flyttar in på ett äldreboende? 4. Hur ser du på att man stänger av larmet hos en vårdtagare som larmar för mycket? 5. Påverkar mina attityder och förhållningssätt mitt omvårdnadsarbete? 6. Påverkas min omvårdnad av mitt sätt att se på människan invandrare kontra svenskar, ung kille med ryggradsfraktur kontra en äldre man med demens? 7. Hur kan vi ha ett gemensamt förhållningssätt i vården? 8. Skulle du vilja ha omsorg av dig själv? 9. Om du ser något som är fel i omsorgen om de äldre på din arbetsplats, vad gör du? Läsa mera Läs igenom kapitlet om människosyn i bok B på sidan Du kan också använda bok A, kapitlet Farbror Anderssons päronträd på sidan Diskutera frågorna i böckerna. Hemuppgift till TRÄFF 4 Pröva hur dina egna värderingar kan påverka ett möte med en vårdtagare. Berätta din erfarenhet för gruppen nästa gång. Tänk på att möta vårdtagaren i den situationen han eller hon är i - inte utifrån vad du själv värderar. Gå gärna tillbaka till inledningen i detta kapitel. 9

10 4. Bemötande Människors möte Om i ödslig skog ångest dig betog Kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog. Giva om vägen besked därpå skiljas i fred: Sådant var främlingars möte enligt uråldrigt sätt att se. Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så. Att övervinna världen (1937) Hjalmar Gullberg Inledning Min man var svårt cancersjuk och skulle dö. På sjukhuset fick jag vid flera tillfällen träffa en kurator. Hon ville stötta mig att orka vårda min man hemma. Jag var väldigt orolig och förklarade för henne att jag inte visste något om sjukvård. Hon berättade om hemsjukvården och om hemtjänst. Jag skulle få mycket hjälp. Hon sa också att vi skulle komma så nära varandra den sista tiden och det skulle jag må bra av efter min mans död. Jag försökte förklara för henne om vår relation men hon förstod inte vad jag menade. Vid en vårdplanering med personal från kommunen blev det bestämt, som jag upplever över mitt huvud att min man skulle vårdas och dö i vårt hem. Det blev så hemskt som jag hade föreställt mig. Min man ville inte ha hjälp av hemtjänst eller av sjuksköterskan så jag arbetade dygnet runt. Vi kunde inte prata med varandra vilket inte var så konstigt eftersom vi aldrig tidigare haft en nära relation. Sista tiden blev kaotisk och min man dog på väg till sjukhuset i en ambulans. Att se och bli sedd I varje möte mellan mig och andra människor skapas ett unikt tillfälle som endast vi som möts kan forma, ögonen kallas ibland för själens spegel och i dessa speglar ger jag alltid en känsla. Redovisning av hemuppgift Diskutera dina erfarenheter om din påverkan i mötet med vårdtagare, hemuppgiften från förra gången. Det är en ömsesidighet att se och bli sedd, och när mina ögon möter en annan människas ögon sker något intuitivt, en granskning. Vad är det jag ser? Svaret finns mer inom mig än utanför, det vill säga, att det jag tror att jag styrs av är mer de inre bilderna och erfarenheter. 10

11 För att bli medveten om mina inre bilder behöver dessa bli synliggjorda genom andra människor. Därför kommer det alltid att bli en egen prestation så fort jag börjar samtala med någon, och ju känsligare frågor jag kan dela desto närmare har jag kommit den andre. Känslor är huvudvägen in i en annan människas liv. Jag tror att hos människor jag möter under en längre tid utan att jag vågar ta upp känsliga frågor lämnar jag med en känsla av ensamhet. Ensamhet är att vara ensam utan att kunna dela sitt inre med någon annan. Alla människor har varit med om att träffa någon annan som reducerat en till någon konstig varelse. FAKTARUTA Kommunikation kan indelas i två delar; den verbala kommunikationen det talande ordet och den ickeverbala kommunikationen mitt kroppsspråk. Att lyssna aktivt kan ibland vara både min allra viktigaste arbetsuppgift och den mest krävande. Empati innebär förmågan att sätta sig in i och förstå en annan människas upplevelsevärld. Att kunna kommunicera med vårdtagaren genom att bli berörd men ändå upprätthålla gränsen mellan sig själv och den andre. Tankeövning Tänk efter vad som är bra idag vad det gäller bemötande i vård och omsorg. Tänker vi alltid på mötets betydelse? Fortsätt med att fundera kring vad vi inom vården lärt oss kring bemötande under senare år. Läsa mera Läs i bok A: Elin och hårborsten, sidan Bok B: Det viktiga samtalet sidan Diskutera: 1. Vad innebär ett bra möte med en vårdtagare för dig? 2. Att respektera vårdtagarnas integritet, vad innebär det för dig? 3. Vad tror du att ett bra möte innebär för vårdtagaren? 4. Tycker du att vi är lyhörda för vårdtagarnas och de närståendes behov? 5. Hur kan du ta reda på vad en svårt sjuk vård tagare eller dess anhörig har för behov? 6. Hur ser och bekräftar vi andra människor? 7. Beskriv utifrån dina erfarenheter vad det inne bär att möta vårdtagare på ett värdigt sätt? 8. Vad innebär lyhördhet för dig? 9. Hur möter du en anhörig som känner att vårdpersonalen har kommit emellan henne och hennes älskade man? 10. Hur möter du en aggressiv anhörig? 11. Pratar vi samma språk som våra vårdtagare? 12. Vad är det som gör att mitt liv är värt att leva? Tror du att vårdtagarens behov är det samma? 13. Hur är det att möta en vårdtagare med en demenssjukdom? En vårdtagare med en alkoholdemens och i ett aktivt missbruk? Hemuppgift till TRÄFF 5 Fundera över till nästa gång något möte som du haft med en vårdtagare som blivit bra och något som var mindre bra. Om det varit mindre bra vad skulle du kunnat göra för att det skulle blivit bättre? Skriv ner dina erfarenheter och delge gruppen nästa gång. 11

12 5. Att möta människor i kris Inledning Lena arbetar på ett boende i kommunen. På sista tiden har Lena kommit sent till arbetet, varit irriterad på sina arbetskamrater och ibland även på de boende. Varje gång du tänker att du inte orkar längre kommer från ingenstans ett ljus. Detta lilla ljus kommer att förnya din styrka och ge dig kraft att gå ett steg till Okänd författare Arbetskamraterna undrar vad det är för fel. Hon har helt avskärmat sig. Ibland sitter hon bara och stirrar och ibland får hon gråtattacker som synes helt utan anledning. Alla undrar naturligtvis vad det handlar om och hur man ska kunna hjälpa henne. Idag sprack bubblan och vi fick reda på orsaken till att hon mår så dåligt. Lena berättar: För en månad sedan låg det ett brev i köket från Bosse. Han berättar att han ska flytta och att han vill att vi ska skiljas. Det kom som en blixt från en klar himmel. Jag har inte fattat någonting. Han har ju arbetat mycket sista tiden, men det var något vi kommit överens om eftersom han just startat egen firma. Jag har ju också mycket med våra tre små flickor. Han har träffat en ny kvinna och har lämnat oss. Jag har berättat för flickorna som är helt förtvivlade. Vad ska jag göra? Jag älskar honom och vet inte hur jag ska klara allt som jag nu ensam har ansvar för. Bara han kommer hem Allt kan väl bli bra igen, eller? Jag känner det som att jag befinner mig i ett vaccum och vet inte hur jag ska orka vidare. Redovisning av hemuppgift Delge gruppen dina reflektioner över ett möte med en vårdtagare, hemuppgiften från förra gången Krisen - något helt naturligt En kris är när jag möter något nytt, något som jag inte tidigare varit med om. Det finns helt enkelt inte ett inlärt reaktionssätt hos mig, jag är tom på erfarenheter och verktygslådan är tömd på verktyg. 12

13 Villkoret för att en människa skall förbli psykiskt levande är en ständig omprövning av hennes identitet, denna omprövning sker genom mognadskriserna. Därför kan vi säga att en äkta identitet blir aldrig färdig, utan är något ständigt pågående. En identitetskris är alltid också en värderingskris, och denna omprövning sker i mötet med nya människor, nya känslor, nya livsbetingelser eller nya kulturer. Varje gång en människa väljer att genomgå en kris, hellre än att fly, skapas värden som byggs in i hennes identitet. Inför döden är det inte bara jag som individ som sitter utan erfarenhet, utan hela mänskligheten, vilket gör döden till något som skapar en kris, men också en spänning och nyfikenhet, döden kan skapa förtvivlan men också hopp. FAKTARUTA Tankeövning Fundera över vad en kris handlar om för dig, diskutera sedan i gruppen. Diskutera 1. Hur kan du hjälpa en vårdtagare i kris? 2. Hur kan du hjälpa en anhörig i kris? 3. Hur kan du bemöta en människa i chockfas? 4. Vad upplever du som svårt när du ska samtala med en människa i kris? Läsa mera Ur boken A: Fönstret mot ängen, sidan Bok B: Att möta kriser, sidan 23.25, Många lagrade kriser, sidan Läs igenom och diskutera frågorna efter kapitlen i böckerna. Vad är en kris? Utvecklingskriser, en förutsättning för utveckling och självkännedom ex. att bli tonåring, att få barn, att gifta sig, bli pensionär. Traumatiska kriser, när man utsätts för eller befinner sig i en situation som man ej har beredskap eller handlingsplan för ex. en närståendes död, skilsmässa, sjukdom eller plötslig invaliditet, uppsägning. Ur Johan Cullbergs bok, Kris och utveckling - krisens olika faser: Chockfasen (minuter - dygn), Reaktionsfasen (månader), Reparationsfasen (månader - år) Nyorienteringsfasen (år). Hemuppgift till TRÄFF 6 Har du några erfarenheter av egen/egna kriser du gått igenom? Reflektera och fundera över om du kan dela dessa erfarenheter med övriga i gruppen nästa gång. Du kan ju också välja att berätta om en vårdtagare eller en närstående i kris som du mött i ditt arbete. 13

14 6. Att vara professionell Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål Måste jag först finna henne där hon är och börja just där Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon, måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kirkegaard Redovisning av hemuppgift Delge varandra erfarenheter av kriser i man upplevt själv eller i mötet med vårdtagare eller närstående. 14

15 Inledning Ylva är kontaktperson för Karin som bor på ett demensboende. Karin är lite svår att förstå och Ylva skulle vilja ha en dialog med Karins dotter och få råd hur de ska bete sig i mötet med Karin. Gun, som dottern heter, kommer på besök hos Karin ganska ofta. Gun skyndar sig alltid in i sin mammas lägenhet utan att prata med någon. Personalen som arbetar på boendet börjar prata om dottern och tycker att hon verkar lite folkskygg. Ylva, Karins kontaktperson, bestämmer sig för att ta kontakt med Gun vid nästa besök. Sagt och gjort. När Gun kommer på besök så knackar Ylva på och ber Gun att kontakta Ylva innan hon går hem för en liten pratstund. Gun säjer då att det har hon inte tid till utan hon behöver genast gå. Ylva tänkte att detta misslyckade försök till kontakt berättar hon inte för sina arbetskamrater för att de ska få ytterligare vatten på sin kvarn att Gun verkligen är folkskygg. Nästa gång dottern kommer på besök har Ylva en ny strategi. Hon knackar på lägenhetsdörren och frågar om hon får komma och bjuda på lite kaffe inne hos Karin. Gärna, svarar Gun, Om vi sitter i mammas lägenhet. Det samtal som kom till över en kopp kaffe blev så bra. Ylva fick mycket bra information om Karin som har stor betydelse för att underlätta vardagssituationen för Karin. Gun fick också förklara varför hon alltid skyndar sig in i sin mammas lägenhet vid besöken. Hon säjer: Jag har så svårt att se dessa sjuka människor och vet inte riktigt hur jag ska bete mej. Idag har Gun fått information om demenssjukdomar och alla olika symtom. Tack vare Ylvas professionalitet i samtalet med Gun har Karins dotter nu en bra relation med personalen på boendet och är inte rädd för mötet med de dementa. FAKTARUTA Vad menas med att ha ett professionellt förhållningssätt? Att ha ett professionellt förhållningssätt innebär att man som personal tar ansvar för hur kontakten med vårdtagare och närstående utformas och utvecklas. Man tar reda på varje individs behov och eftersträvar att tillfredställa detta behov. Relationer och professionalitet I den dagliga kontakten mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare kan relationen fördjupas. Relationen kan kännas bra till en början men kan i längden bli svår att hantera. Personalen kan då komma att balansera mellan att vara personal och någon slags närstående. Nära relationer som ibland utvecklas gör att det finns risk för att snärjas in i omsorgsrelationer som inte är sunda.¹ Det kan även försvåra upprätthållandet av en yrkesetik. Kunskaper utvecklas genom det praktiska arbetet dessutom lär man av varandra. Personalen formar tillsammans strategier för att kunna hantera olika situationer. En bra arbetsgrupp förstärker såväl kunskaper som det professionella förhållningssättet. Vårdtagare och närstående är ofta i en beroendeställning vilket innebär att de kan stå i tacksamhetsskuld till personalen. Det ingår i det professionella förhållningssättet att vara medveten om detta vilket ställer krav på relationen till vårdtagare och närstående. Att kunna visa respekt även om man blir ifrågasatt och känner sig kränkt. ¹ Scebehely, Marta Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Lund: Arkiv förlag. 15

16 6. Att vara professionell Känslor och kontroll I mötet med vårdtagare och närstående uppstår situationer där personalens egna känslor väcks, speciellt då vårdtagare och närstående uttrycker känslor som ilska, upprördhet och sorg. De riktas ofta mot personalen. Genom att personalen klarar att ha kontroll över sina egna känslor och hålla sig lugn ges förutsättningar för ett bra möte med empati och respekt för individens behov och önskningar. Försvarsmekanismer vid kris När en människa drabbas av en kris skyddar hon sig genom att använda olika psykologiska försvarsmekanismer. Försvaret är ett sätt att göra det möjligt att överleva mentalt och inte behöva ta in allt det svåra samtidigt. FAKTARUTA Psykologiska försvarsmekanismer Förnekande sker vanligtvis i början av er kris. Regression är ett vanligt försvar där individen bl.a tänker och beter sig som ett barn, får omotiverade aggressionsutbrott, glömmer bort sådant som hon tidigare har kunnat. Projektion I samband med en kris är det vanligt att människan känner skuld för något som inträffat och behöver bli av med sin börda. Det sker genom att lägga skulden på någon annan. Detta kallas för projektion. Tankeövning Fundera över vad du tycker utmärker ett professionellt förhållningssätt. Delge de andra i gruppen. Diskutera: 1. Vilken betydelse har arbetsgruppen/kamraterna för att kvalitén i omsorgen och arbetsklimatet skall bevaras? 2. Vad tänker du kring att du i ditt arbete skall hålla dina egna känslor i schack? 3. Hur kan du möta en människa som är i en förnekelsefas? 4. Hur kan du möta en människa som plötsligt beter sig som ett barn, är omotiverat aggressiv m.m, (regression)? Hur kan du förhålla dig till en människa som lägger skuld på dig för något som du inte har kunnat påverka eller har med att göra (projektion)? 5. Hur skall vi som personal förhålla oss när vårdtagaren har ett behov och anhörig propsar på ett annat? Läsa mera Läs kapitlet Att vara professionell i bok B. Diskutera frågorna efter kapitlet. Hemuppgift till TRÄFF 7 Fråga en arbetskamrat vad hon/han menar att ett professionellt förhållningssätt innebär. Fundera över något möte där du har blivit orättvist behandlad eller anklagad och vilket du haft svårt att förhålla dig till. Delge gruppen nästa gång. 16

17

18 7. Att leva tills man dör Vi behöver varandra Vi behöver händer att hålla i när vi avslutar våra liv vi behöver ögon att se i när vi möter det okända vi behöver varandras famn i mötet med ångest och smärta vi behöver varandra tillsammans i växlingarna mellan ljus och mörker fram till den fullkomliga befrielsens dag Erland Svenungsson Inledning Igår förmiddag dog Anders. Anders har vi haft i hemtjänsten i nästan fyra år. Jag tycker så mycket om hela familjen. Jag satt och höll Anders i handen när han dog. Jag tycker det är ett så stort ögonblick när hjärtat på en människa slår mer och mer oregelbundet för att till slut sluta slå. När jag satt efter att Anders hjärta slutat slå till-sammans med Ester, Anders fru, var det så stilla. Vi tände ett ljus och Ester berättade om deras liv tillsammans. Det är stort att få vara med när någon dör. Ofelbart tänker man då också på hur det ska bli att själv dö. Hur känns det? Är man medveten om vad som händer? Gör det ont? Är det mörkt eller ljust efter döden? När Anders dog pratade vi precis innan med honom. Även om han var svag, lite orolig så hörde han ändå vad vi sa. Sedan slutar hjärtat slå och man kan aldrig mera kommunicera med honom. Döden är märklig. Det finns heller ingen man kan fråga. Redovisning av hemuppgift Delge övriga gruppen vad din arbetskamrat menar att professionellt förhållningssätt innebär. Beskriv dina erfarenheter när du upplevt dig orättvist behandlad och hur du har förhållit dig till det. 18

19 FAKTARUTA Den döende människans rättigheter Ett exempel på en etisk principförklaring är Förenta Nationernas Förklaring om den döende människans rättigheter. Den kom 1975 och innehåller 16 punkter som är ämnade att bland annat styra vårdpersonalens handlande till att vara moraliskt gott. Några exempel är: Jag har rätt att delta i avgörande som gäller min egen vård. Jag har rätt att inte dö ensam. Jag har rätt att vara fri från smärta. Jag har rätt att dö i frid och med värdighet. Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden. Tankeövning Fundera över hur kan vi hjälpas åt att upprätthålla känslan, värmen och närvaron i varje möte med en döende patient och samtidigt vara så professionella som behövs för att vi ska kunna orka vårda svårt sjuka och döende? Diskutera med varandra. Diskutera: 1. Hur vet du när det är dags att samtala med en vårdtagare om att han ska dö? 2. Vad är en idealisk död? 3. Hur skulle du vilja dö? 4. Vilka känslor har jag inför min egen död? 5. Vad är en värdig död? 6. Vilka känslor har jag inför andra människors död? 7. Vilken betydelse har synen på din egen död när du vårdar en svårt sjuk patient? 8. Vilka känslor har jag inför mitt sätt att leva mitt liv? 9. Är livet rättvist? Ska det vara rättvist? 10. Hur lindrar vi en gammal människas dödsångest? 11. Vad tror du kan ge dödsångest? 12. Hur kan personal och medboende ta farväl? 13. Pratar vi om döden i på våra arbetsplatser? 14. Hur kan du som personal se de närstående och hjälpa dem att bli delaktiga i vården? 15. Hur kan du svara en döende vårdtagare som undrar om hon håller på att dö? Läsa mera Ur bok A: Vingslag och vila, sidan och i bok B Inför döendet, sidan Hemuppgift till TRÄFF 8 Diskutera med dina arbetskamrater om vilken betydelse ni tror synen på den egna döden har när ni vårdar en svårt sjuk patient. Delge övriga i gruppen nästa gång. 19

20 8. Stöd till personalen Inledning Igår arbetade jag kvällen. Vi hade mycket att göra så Eva och jag fick arbeta en och en. När jag kom hem till Karl, som vi har haft som vårdtagare i flera år satt han död i sin rullstol. Jag blev naturligtvis chockad och ringde sjuksköterskan. När hon hade kommit var det en massa praktiskt att ta hand om och när vi var färdiga hos Karl fick jag skynda vidare för att hinna med de övriga vårdtagarna. I natt har jag sovit dåligt. Hur hade Karl det innan han dog? Hur kommer jag att känna nästa gång jag öppnar dörren till en vårdtagare? Jag tänker också på när samma sak hände för några år sedan. Detta hade jag glömt men nu kom det så tydligt tillbaka till mig. Kommer jag att orka arbeta kvar i hemvården? Kamratstödet är viktigt Det bästa personalstödet är arbetskamratstödet. Vi arbetskamrater måste bry oss om varandra, vara lyhörda och våga störa! Tänk inte att Det kanske är något privat och det ska inte jag lägga mig i utan våga fråga: Kan jag hjälpa dig med något? Är det något du vill prata om? Du får gärna ringa mig i kväll om du vill och behöver någon att prata med. Vid tillfällen då hela personalgruppen mår dåligt måste någon komma utifrån och ge stöd. Detta stöd kan ges i form av kontinuerlig processhandledning i omvårdnad. FAKTARUTA Omvårdnadshandledning En kvalitativ god handledning är enligt vårt synsätt i första hand en pedagogisk process som utgör ett möte. Mötet sker här och nu. Den som blir handledd ska hjälpas att frigöra tankar och känslor som kan stå i vägen för en klar och rättvis bild av patienten och den aktuella situationen. Handledningen ska ta till vara på och lyfta fram den styrka, den kreativitet och de resurser som finns hos mottagaren, som då förhoppningsvis känner sig stimulerad att utvecklas vidare. Redovisning av hemuppgift Delge övriga i gruppen från en diskussion med arbetskamrater om vilken betydelse synen på den egna döden har när ni vårdar en svårt sjuk patient. Handledningen ska också skapa förståelse och medvetenhet hos mottagaren när det gäller så väl egna reaktioner som patienternas. Målet för handledningen är en god omvårdnad för den enskilda patienten (Pettersson-Valne, 1991) 20

21 Tankeövning Fundera över hur stödet för vårdpersonalen se ut på din arbetsplats? Diskutera: 1. Hur förbereder du dig inför olika möten inom vård och omsorg, så som mötet med: - den som är beroende av dig som vårdare - den som är svårt sjuk och döende - närstående till den sjuke - övrig personal 2. Hur påverkas du i möten med vårdtagare/ patient och närstående där du, p.g.a tystnadsplikten, inte kan prata med vem som helst när det känns svårt? 3. Att ofta möta vårdtagare som ska dö väcker många känslor inom oss personal, hur ska du kunna hitta sätt att samtala, härbärgera dessa känslor? 4. Hur och var ska du få tillfälle att bli avlastad i ditt arbetet? 5. Vad innebär ett bra stöd för dig? Läsa mera Läs kapitlet Nya perspektiv i bok A och Ansvar för egna känslor och eget agerande i bok B sidan

22 Träff 9. Ämnet för dagen: Valfritt efter behov. Under tidigare träffar kanske det har dykt upp nya ämnesområden. Eller kanske det finns särskilda behov i din arbetsgrupp att fördjupa sig ytterligare i ett tidigare ämne. Träffarna görs upp tillsammans, samtalsledare och gruppmedlemmar. 22

23 Träff 10. Ämnet för dagen: Valfritt efter behov på samma sätt som träff 9. 23

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell.

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Värdegrund De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Livet själv och du som människa klarar dig inte utan något av dem. Alla är lika mycket värda hur olika de än är. Låt också det vara

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer