Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling"

Transkript

1 Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5 Åldersfördelning... 6 Könsfördelning... 6 Religiös tillhörighet... 6 Yrkesfördelning... 6 Intervjumetodik... 7 Livet som arbetskraftsinvandrare i Sverige: en mångfacetterad bild... 8 De kallar mig för Turbo... 8 Har man inte fått uppehållstillstånd så behandlas man som en insekt. Exakt som en insekt Målet är uppehållstillstånd om vilka faktorer som styr valet av migrationssätt... 5 Vi sprang nästan hela tiden Jag visste inte ens var Sverige ligger Målet är inte ett specifikt land Det var smugglaren som valde Andra nationaliteter kommer kanske hit för att få ett jobb Men egentligen ville vi flytta till England Allt sådant får man veta genom kontakter om olika informationskanalers betydelse...15 Mina släktingar sa till mig att komma hit Jag hade ingen aning om hur Sverige var som land...15 Första gången jag fick höra om arbetstillstånd var på något TV program De enda som inte blir utnyttjade är de som har permanent arbetstillstånd om hur möjligheten till integration påverkas av olika migrationssätt Projektet Ny väg in medfinansieras av Europeiska Integrationsfonden 2

3 Det är först nu folk börjar få lite information om arbetstillstånd om att öka kunskapen om arbetskraftsinvandring...19 Det var först efter sista avslaget på asylansökan som min advokat berättade att jag kan söka arbetstillstånd Information om arbetstillståndet sprids via kontakter De kan göra det lättare när det gäller regler och krav om hanteringen av arbetskraftsinvandring och identifiering av potentiella förbättringar i Migrationsverkets system Jag skulle vilja få mer information om att starta eget och investera pengar Man brukar betala skatt och arbetsgivaravgift Om de inte följer lagen så är det bättre att man inte har någon lag Jag tycker om att jobba och jag vill gärna göra någonting en berättelse om vägen från asylansökan till arbetstillstånd Sammanfattning och slutsatser Val av migrationssätt Olika informationskanalers betydelse Hur möjligheten till integration påverkas Hur kunskapen om arbetskraftsinvandring kan ökas Förslag till förbättringar i Migrationsverkets hantering av arbetskraftsinvandring Referenser...28 Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Formulär för biografisk data Bilaga 3: Förteckning av intervjupersoner

4 Inledning Vad är avgörande när människor väljer att söka sig till Sverige? Varifrån hämtar migranter information om Sverige och om olika möjligheter att migrera hit? Hur påverkas migranters integration i Sverige av deras val av migrationssätt? Dessa frågor står i centrum för projektet Ny väg in som genomförs av Migrationsverket i samarbete med Arbetsförmedlingen och Global Utmaning. Syftet med projektet är att underlätta för människor att välja en ny väg in i Sverige, det vill säga den väg som öppnades i samband med införandet av nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU i december Projektet kommer att empiriskt undersöka vilka faktorer som får migranter att komma till Sverige, samt om det går att omsätta denna kunskap till förbättrade serviceåtgärder och processer hos Migrationsverket för att främja arbetskraftsinvandring och därigenom uppnå bättre och snabbare integration. Denna rapport presenterar resultatet av en intervjuundersökning som gjorts inom ramen för projektet. Intervjuundersökningen har genomförts av Global Utmaning. Intervjuerna ska, tillsammans med den litteraturstudie som tidigare har presenterats, ligga till grund för en analys av kopplingen mellan informationstillgång, migrationskanaler och integration. Vi har intervjuat 45 irakiska migranter. I den här rapporten relaterar vi deras berättelser, erfarenheter och vittnesmål till projektets målsättningar. Studiens resultat kan inte utan vidare generaliseras till arbetskraftsinvandrare från andra länder. Projektet Ny väg in har fem konkreta målsättningar: 1. Öka kunskapen om vilka faktorer som styr valet av migrationssätt. 2. Öka kunskapen om olika informationskanalers betydelse i detta val. 3. Öka kunskapen om hur möjligheten till integration påverkas av dessa val. 4. Öka kunskapen hos målgruppen om arbetskraftsinvandring. 5. En kartläggning av hanteringen av arbetskraftsinvandring genomförs, och potentiella förbättringar i Migrationsverkets system för att bättre kunna utnyttja arbetskraftsinvandring kan identifieras. Efter denna inledning följer ett kapitel där vi beskriver vårt urval och de metoder vi har använt för att rekrytera intervjupersoner och genomföra intervjuerna. I kapitlet efter metodavsnittet kontrasteras två enskilda intervjupersoners mycket olika upplevelser av Sverige som invandringsland, för att illustrera hur mångfacetterat och ibland motsägelsefullt vårt material är. Sedan följer fem kapitel som tar upp var och en av studiens målsättningar. I det näst sista kapitlet låter vi en av våra intervjupersoner tala till punkt, genom att återge hela hans berättelse om vägen in i Sverige. Det sista kapitlet sammanfattar våra slutsatser. 4

5 Bakgrund och metod Tankesmedjan Global Utmaning har utfört intervjustudien. Vi har tillsammans tagit fram en intervjumall och kriterier för urval av intervjupersoner. Joanna Teglund har rekryterat intervjupersoner och genomfört intervjuerna med hjälp av Salwa Barsoun som tolkat från och till arabiska. Joanna Teglund har även transkriberat intervjuerna. Intervjuerna genomfördes i Södertälje och Halmstad. De intervjuer som genomfördes i Halmstad tolkades av Ghassan Al-Hamlawi. Lisa Pelling och Veronica Nordlund har sammanställt och analyserat materialet. Urval Projektet Ny väg in avgränsar sig geografiskt till migrationen mellan Irak och Sverige och syftar till att empiriskt undersöka vilka faktorer som gör att migranter kommer till Sverige. Migrationen från Irak till Sverige har tidigare till största del bestått av asylsökande och anhöriga till asylsökande. Antalet arbetskraftsinvandrare är lågt men stigande, och Irak var 2011 det 6:e viktigaste ursprungslandet för arbetskraftsinvandring till Sverige. Urvalet består av individer som aktivt enskilt eller i samråd med andra tagit beslutet att migrera till Sverige från Irak. Det viktigaste urvalskriteriet var att intervjupersonerna skulle vara villiga och ha förmågan att i viss detalj beskriva processen som ledde fram till beslutet att migrera till Sverige och de eventuella avväganden som gjordes gällande migrationssätt. Det var också önskvärt att personerna skulle vara relativt nyanlända för att få en rättvisande bild av det aktuella läget. Vi har genomfört djupintervjuer och intervjuer i fokusgrupper med sammanlagt 45 personer. Av dessa är femton arbetskraftsinvandrare: fyra har kommit till Sverige direkt som arbetskraftsinvandrare och elva har bytt spår, det vill säga ansökt om uppehållstillstånd på grund av arbete efter det att de fått avslag på sin asylansökan (se tabell 1 nedan). Ytterligare fyra har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning till arbetskraftsinvandrare. Tolv har beviljats uppehållstillstånd på grund av asylskäl och två på grund av anknytning till släktingar som beviljats asyl. Resterande tolv har antingen fått avslag på eller väntar på besked om sin asylansökan. Intervjupersonerna i urvalet har anlänt till Sverige under perioden juni 2006 juni Urvalet inkluderar ingen som beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft Tabell 1. Fördelning av intervjupersoner efter väg in i Sverige Arbete 15 varav Bytt spår 11 Kommit direkt med 4 arbetstillstånd Skydd 24 Varav Beviljats asyl 12 Fått avslag på ansökan/ 12 väntar på besked Familjeband 6 Totalt 45 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/ skyddssökande Sedan de nya reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft 2008 så har andelen irakier som bosätter sig i Sverige med arbete som grund ökat från 0,3 procent 2004 till 6,1 procent Jämförbar statistik saknas för 2011 men antalet beviljade arbetstillstånd till irakiska medborgare ökade från 365 till 554 mellan 2010 och Arbetskraftsinvandringen utgör därför en fortfarande liten men växande del av den irakiska migrationen till Sverige. I vårt fall var det önskvärt att studien omfattade individer som valt olika vägar in i Sverige, för att bäst kunna undersöka vilka faktorer som styr valet av migrationssätt. För att få större spridning är andelen arbetskraftsinvandrare därför betydligt större i vårt urval (33 procent) än bland de irakiska migranterna till Sverige överlag. Under perioden gick ungefär 25 procent av de arbetstillstånd som beviljades irakier till så kallade spårbytare. I en genomgång av arbetstillstånd utfärdade till irakiska medborgare under 2011 konstaterar dock Migrationsverket att i så många som 50 procent av ärendena har den sökande tidigare varit asylsökande i Sverige (Jonsson ). I vårt urval är de före detta asylsökande i klar majoritet bland arbetskraftsinvandrarna (elva av femton beviljade arbetstillstånd). Att hitta irakiska migranter som har ansökt om arbetstillstånd direkt från Irak utan att först komma hit och ansöka om asyl visade sig vara mycket svårt. 1 Källa: SCB 2011 [Invandrare (medborgare utom Norden) GFB 2004 efter grund för bosättning, födelseland, kön och tid] 2 Källa: E-post från Migrationsverket 11 januari

6 Åldersfördelning Fig. 1 jämför åldersfördelningen bland irakiska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under perioden med åldersfördelningen i vårt urval. Figur 1. Åldersfördelning i urvalet jämfört med åldersfördelningen bland irakiska medborgare som beviljats uppehållstillstånd (UT) under perioden UT Intervjupersoner att det är hos denna grupp som skyddsbehovet har varit som störst de senaste åren, men det är även ett resultat av avvägningar vi tvingats göra i rekryteringen av intervjupersoner. Forskningsstudien behandlar frågor och situationer som är av känslig natur. Bland annat har vi intervjuat papperslösa migranter, alltså personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Därför var det motiverat att rekryteringen skedde genom en så kallad gatekeeper en person med nära tillgång till målgruppen som kunde förmedla kontakt med informanterna även om det på den här punkten ledde till ett inte helt representativt urval. Målsättningen var att involvera en större andel muslimer, men detta visade sig vara svårt. Utöver fyra muslimer och 34 kristna omfattar studien även sju mandéer. Yrkesfördelning Bland intervjupersonerna med arbetstillstånd i vårt urval fanns följande yrken representerade: Tabell 2. Yrken bland arbetskraftsinvandrare i urvalet Källa: Författarnas beräkningar utifrån e-post från Migrationsverkets IT-enhet, 16 februari 2012 Åldersfördelningen i vårt urval motsvarar väl hur den irakiska invandringen till Sverige har sett ut de senaste åren. Observera att Migrationsverkets statistik här endast täcker Irakier som beviljats uppehållstillstånd under perioden medan vårt urval även inkluderar personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Vi har inte kunnat få fram någon direkt jämförbar statistik över åldersfördelning som även inkluderar irakier utan giltigt uppehållstillstånd som befinner sig i Sverige. Yrke i Sverige Byggnadsarbetare Bilmekaniker Billackerare Diskare Kioskbiträde Arbetsledare på snabbmatskedja Biträde på bilverkstad Yrke i Irak Läkare Bilmekaniker Civilingenjör Lärare Bilmekaniker Studerande Sjukgymnast Könsfördelning Statistik från Migrationsverkets statistikenhet visar att av de uppehållstillstånd som beviljades irakiska medborgare under perioden 1 januari 2007 till 31 december 2011 så gällde ungefär 25 procent av ärendena kvinnor och 75 procent män. Kvinnorna är något överrepresenterade i vårt urval som innehåller 17 kvinnor och 28 män. Detta beror främst på att två av fokusgrupperna övervägande bestod av kvinnor. I urvalet för djupintervjuer var sju av 25 (28 procent) kvinnor. Religiös tillhörighet Det finns ingen officiell statistik över religiös tillhörighet hos de irakiska migranter som kommer till Sverige. I vårt urval är majoriteten kristna. Detta reflekterar dels det faktum Kock Städare Städare Hotellchef Egen företagare Grafisk Designer Till detta tillkommer fem intervjupersoner med beviljade arbetstillstånd som betecknar sig som egenföretagare. Ingen av dessa har beviljats arbetstillstånd som egenföretagare utan samtliga jobbar någon annanstans på pappret eller har registrerat sig som anställd i sitt eget företag. Som jämförelse visas på nästa sida de tio vanligaste yrkeskategorierna för arbetskraftsinvandrare från Irak tillsammans 6

7 med Arbetsförmedlingens bedömning om var det råder brist och överskott på arbetsmarknaden: Tabell 3. Arbetskraftsinvandrare från Irak efter yrke (topp tio) Yrke (topp 10) Köks- och restaurang-biträden Hotell- och kontorsstädare m.fl. Andel av beviljade AT (%) Arbetsförmedlingens bedömning 16,3 Överskott 11,3 Överskott Bagare och konditorer 9,7 Brist Kockar och kokerskor 9,6 Brist Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 6,0 Brist Försäljare, dagligvaror 5,4 Balans Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 5,0 Överskott Övriga servicearbetare 3,0 Ingen bedömning Lagerassistenter m.fl. 2,3 Överskott Företagssäljare 2,2 Brist Totalt antal beviljade arbetstillstånd: 1081 Källa: E-post från Migrationsverket 26 april 2012 Intervjumetodik Både fokusgruppsdiskussionerna och djupintervjuerna genomfördes enligt en färdig intervjuguide (se bilaga 1) designad utifrån en induktiv ansats, det vill säga utarbetad för att upptäcka och förstå verkligheten, inte för att bekräfta eller förkasta färdiga hypoteser. En samtalsliknande intervjuform användes där intervjuledaren intar en icke-styrande ställning och där informanterna får tala relativt fritt. Enligt denna intervjumetodik begränsas andelen direkta ( stängda ) frågor; målsättningen var att informanterna själva i stor utsträckning skulle få resonera sig fram till en bild av hur de upplevt migrationsbeslutet och valet av migrationssätt. Detta för att förenkla för ny, oväntad information att framkomma och tillåta informanten att ändra åsikt eller revidera sina beskrivningar under samtalets gång. Det minskar även risken för att intervjuledarens egna åsikter styr diskussionen och att informanterna försöker anpassa sina svar till vad denne vill höra. Valet av intervjumetodik innebar att intervjuerna varierade mycket i längd. De kortaste var omkring 45 minuter och den längsta 3,5 timmar. Genomsnittlig längd för både fokusgrupperna och djupintervjuerna låg på omkring en och en halv timme. Samtliga intervjuer har transkriberats på svenska. Ett litet fåtal språkliga fel som gjorts under översättningen från arabiska har rättats till i de citat som redovisas i rapporten för att inte störa läsningen. Intervjuerna byggdes upp i tre sekvenser. I sekvens A redovisar informanterna sina egna, individuella, erfarenheter. I sekvens B vidgar man frågeställningen till vad informanterna känner till om andra irakiska migranters upplevelser på området man kompletterar den specifika tolkningen av frågeställningen med en mer generell. När de två första sekvenserna är avklarade kan ny information föras in i diskussionen för att fånga upp informanternas reaktioner, utan att redan angivna svar påverkas av denna information. I sekvens C tog intervjuledaren fram tio väl valda bilder på temat Sverige och bad informanterna att välja det som bäst motsvarar deras bild av Sverige innan de kom hit och fritt resonera kring sitt val. Tid för frågor och ytterligare funderingar gavs både innan och efter intervjuerna. För många av intervjupersonerna var frågan om anonymitet viktig och vissa behövde särskilt försäkras om att inga personuppgifter eller annat som skulle kunna koppla angiven information till enskilda individer kommer att utlämnas. En provintervju genomfördes innan de ordinarie intervjuerna påbörjades. Tolk användes vid samtliga intervjuer. Som tack för deras medverkan fick samtliga intervjupersoner en symbolisk ersättning i form av presentkort för 250 kronor på ICA eller Åhléns. 7

8 Livet som arbetskraftsinvandrare i Sverige: en mångfacetterad bild Hur är livet som arbetskraftsinvandrare i Sverige? Den bild vi fått från våra intervjuer är mångfacetterad. Vi har mött vittnesmål om utsatthet och utnyttjande, men också berättelser om människor som på kort tid lyckats skapa sig ett bra liv i Sverige. I det här kapitlet har vi försökt illustrera dessa kontraster med hjälp av två individuella öden. Vi beskriver två personers väg in i Sverige: 23-årige Nadir 3 som hamnat på en arbetsplats där han kan lära sig svenska, få fortbildning och avancera, och 43-årige George, framgångsrik företagare som arbetar som städare i Sverige på en arbetsplats där han aldrig kommer i kontakt med svenskar, och där han av rädsla för att förlora sitt arbetstillstånd inte vågar klaga på någonting. De kallar mig för Turbo Nadir är 23 år gammal och arbetar som arbetsledare på en snabbmatskedja. Första gången han kom till Sverige var som asylsökande i oktober Den gången flydde han själv, fick avslag och utvisades till Irak. I januari 2008 flydde han på nytt till Sverige, denna gång tillsammans med sin familj. Hans far, mor och yngre syskon fick uppehållstillstånd men själv hade han fyllt 18 år och bedömdes kunna leva och försörja sig själv i Irak. Första gången han fick höra att man kunde söka arbetstillstånd var vid ett informationsmöte hos Svenska kyrkan strax efter att han fått sitt andra utvisningsbeslut och skulle lämna Sverige. Han hittade en arbetsgivare och i oktober 2010 beviljades han arbetstillstånd. Nadir beskriver en god arbetssituation där han på kort tid kunnat avancera till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Jag visste ingenting när jag började jobba där. Man kan säga att jag inte kunde säga någonting den första veckan eller månaden, men jag trivdes på jobbet. Först fick jag torka bord. De märkte att jag var duktig så de sa att jag kan börja städa. Sedan sa de att jag kan börja jobba i köket. Och när de märkte att jag var duktig sa de att de anställer mig som handledare för de nya som kommer så de lär sig. Så märkte de att när någon apparat gick sönder så lagade jag den för att det är mitt intresse. Då började jag laga deras apparater när de gick sönder. De märkte att jag är duktig på det. De sa att eftersom jag var duktig på det så skulle de skicka mig på en tredagarskurs så att jag lär mig hur man reparerar de här apparaterna. Jag gick på den där kursen, jag lärde mig, och nu är jag ansvarig för 3 Namnen på intervjupersonerna är påhittade för att garantera våra informanters anonymitet. alla [snabbmatskedjans] apparater där. Jag kontrollerar dem enligt ett schema som vi går efter. Sedan sa de att de ska skicka mig på en utbildning för handledare. Kanske kommer jag i framtiden att bli chef för [snabbmatskedjan]. Man har tre steg: assistent, andra assistent och sedan blir man chef. Jag har nu jobbat ett år för [snabbmatskedjan]. Mina arbetskamrater där är lite irriterade på mig att jag kunde klättra så väldigt fort. Vi har en som jobbar i köket som har varit där i sexton år. En som har jobbat som städare i elva år. En till som har jobbat i sju år och en i elva år, och ändå har de inte kunnat klättra. Men jag har alltid ställt upp för företaget. När de ringde och sa kan du jobba extra, kan du komma tidigt så sa jag alltid ja, det kan jag. De kallar mig för Turbo på jobbet. Nadir har i huvudsak lärt sig svenska på jobbet. När jag kom till Sverige så läste jag en svenskakurs bara några månader, kanske sex, sju månader. Senare registrerade jag mig på Komvux och gjorde prov. De placerade mig på nivå C. Jag gick dit två gånger och alla de andra var gamla som min mamma och pappa. Och de pratade hela tiden. En man bakom mig sa att han inte förstod någonting. Och det var två kvinnor som pratade om vad det var för mat som de lagade. Jag lärde mig ingenting. Jag blev jättetrött. Så jag var bara där två gånger. Sedan började jag på [snabbmatskedjan]. ( ) Jag lär mig svenska på jobbet. Alla pratar svenska och jag försöker prata med dem. Jag lärde mig att stå i kassan och jag pratar med kunderna. Jag försöker dra till mig kundens uppmärksamhet, för att kunden ska bli intresserad. Så jag gör att kunden köper mer. Och min chef blir glad för en sådan anställd. Jag höjer försäljningen. Nadir har bra arbetsvillkor och är ledig två dagar i veckan. Han tycker att en skillnad mellan Sverige och Irak är att människor i Sverige spenderar mindre tid med sina släktingar. Jag blev chockad när jag kom hit över att var och en är upptagen med sig själv. Det är inte samma kontakt man har med [sina anhöriga]. Jag märker nu att jag också börjar bli sådan. Jag tror att det är brist på tid som är orsaken. Ta mig som exempel. Jag jobbar och är ledig två dagar. Första dagen då gör jag ingenting, bara vilar. Andra dagen måste jag 8

9 tänka och planera vad jag ska göra. Jag måste hinna med det ena och det andra. Tiden går fort och plötsligt är det kväll. Då måste jag lägga mig tidigt för att jag ska upp tidigt på morgonen. Man har lite kontakt med sina släktingar men inte så mycket för det hinner man inte. Tiden räcker inte till. Har man inte fått uppehållstillstånd så behandlas man som en insekt. Exakt som en insekt. En annan före detta asylsökande som nu lever i Sverige med arbetstillstånd är George. Han beskriver ett mycket annorlunda möte med Sverige än 23-årige Nadir. George är 43 år och arbetar idag som städare. Han berättar att han redan som ung drömde om att lämna Irak, på den tiden mest av personliga skäl. De flesta unga drömmer om ett bättre liv någonstans, menar han. Men innan 2005 kände han sig aldrig otrygg i Irak och han hade också ett ansvar som familjeförsörjare som gjorde att han inte kunde flytta därifrån. I Irak bodde han i ett område där han hade vänner och drev ett eget företag. I februari 2006 förvärrades situationen. Folk började döda varandra. Vem som helst ute på gatan, kanske din granne eller klasskompis eller din vän kunde döda dig. Man bara dödar varandra. Man vet inte varför. Då började folk emigrera. Innan 2006 hade människor lämnat Irak med planering säger George. Det var mer organiserat. Men från 2006 ville folk bara fly, lämna landet utan planering. Själv åkte George till sin bror i Förenade Arabemiraten. Han jobbade där i några år och trivdes bra där, åtminstone till en början. Jag lärde mig andra jobb där och utvecklades som person. Problemet med Förenade Arabemiraten är att man måste ha en garant där och en arbetsgivare. Om det blir minsta konflikt med arbetsgivaren så kan han säga till mig att jag har rätt till flygbiljetten och sista lönen och sedan är det bara att packa dina väskor och lämna landet. Om Förenade Arabemiraten hade samma arbetslagar och regler och även mänskliga rättigheter som här i Sverige så skulle jag aldrig lämnat Förenade Arabemiraten för där finns det alla möjligheter som man önskar och drömmer om. Man kan jobba, utveckla sig, gå kurser, man klarar sig med arabiska men även engelska och det är ett muslimskt land. Så om jag hade samma rättigheter där så skulle jag ha stannat kvar. Det passade mig att man där hela tiden måste följa utvecklingen när det gäller jobb och utbildning för att klara sig. Jag hade för länge sedan suddat bort tanken på att jag skulle åka tillbaka till Irak. En vän ringde honom från Sverige och sa att han borde komma hit. Då var han ännu inte riktigt redo att lämna Förenade Arabemiraten, han jobbade som projektledare med säkerhetssystem inom radio och TV och hade bra betalt och egen chaufför. Men vetskapen att han vid minsta lilla snedsteg skulle riskera att skickas tillbaka till Irak gjorde att hans situation där började kännas otrygg. Dessutom var hyrorna i Förenade Arabemiraten väldigt höga. Jag var tvungen att hitta en lösning som skulle ge mig stabiliteten någonstans. Jag hörde från många att här i Europa kunde man leva bra. Så jag kom hit. Det är inte så att man åker specifikt till Sverige utan man planerar om det finns folk som kan ta emot en. George ville inte åka med flyktingsmugglare utan sparade ihop pengar till ett visum. Det gick inte att skaffa visum på vanligt vis men det fanns folk som kunde ordna ett. Han betalade dollar för ett visum. I oktober 2009 sökte George asyl i Sverige, trots att han visste att chanserna att få uppehållstillstånd här var små: Jag var beredd på att jag skulle få avslag på min asylansökan. [ ] Jag letade efter jobb men tänkte inte på arbetstillstånd för att ingen vill anställa oss vitt. Avslaget kom mycket riktigt, men till slut lyckades George ordna ett arbetstillstånd: Jag var ungefär 15 dagar utan jobb och så ringde en vän och berättade att det finns ett företag som vill anställa folk. Jag jobbade där en kort period på prov. De visste inte att jag saknade uppehållstillstånd och när min vän informerade dem om det så sa de att de inte kunde anställa mig utan uppehållstillstånd. De sa att jag kunde ordna arbetstillstånd. Jag blev överraskad över att de ville anställa mig vitt. Det är en stor skillnad mellan att arbeta lagligt med arbetstillstånd och att jobba svart utan uppehållstillstånd, menar George. Har man inte fått uppehållstillstånd så behandlas man som en insekt. Exakt som en insekt. För uppehållstillståndet är väldigt viktigt för en person som kommer hit. Utan uppehållstillstånd är du ingenting. Även på jobbet behandlar de oss på ett helt annat sätt. [ ] Har man inte uppehållstillstånd och jobbar så blir man utnyttjad som en slav. Ändå tycker han inte att arbetstillståndet gett honom fullständig trygghet eller särskilt goda möjligheter till integration. Om jag hade permanent uppehållstillstånd så kunde jag kanske lära mig språket, utbilda mig och sedan kanske utveckla mig så att jag fick bättre jobb. Nu måste jag koncentrera mig bara på jobbet; att göra ett bra jobb, att arbetsgivaren är nöjd med mig så att jag kan behålla jobbet. För mitt arbetstillstånd är bara tillfälligt, jag måste sköta mig. 9

10 Jag har inte kontakt med svenskar. Jag har inte umgåtts med dem. Jag har inte kunnat lära mig något om deras traditioner, deras kultur och seder. Georges rädsla för att tvingas återvända till Irak präglar hans arbetssituation och hans liv i Sverige. Om jag förlorar det här jobbet och inte lyckas förlänga det här tillståndet efter två år då måste jag åka tillbaka till Irak och då är jag tillbaka på punkt noll. Den här rädslan gör att jag försöker glömma eller undvika vissa saker. Och det är inte bara jag. Det finns två personer till som jobbar på det företaget. De har samma rädsla och oro som jag. Jag är medveten om att mitt uppehållstillstånd är begränsat. Om jag hade permanent uppehållstillstånd så kunde jag kanske klaga på någonting på jobbet. Men jag vågar inte för jag lever i ovisshet. [ ] 10

11 Målet är uppehållstillstånd om vilka faktorer som styr valet av migrationssätt Våra intervjupersoner har inte upplevt att de kunnat välja mellan olika migrationssätt i någon större utsträckning. Det är möjligt att detta kommer att ändras i takt med att reformen om arbetskraftsinvandring blir mer allmänt känd. Självklart kommer situationen i Irak också att påverka valet av migrationssätt: om våldsnivåerna sjunker och säkerheten öka i Irak kommer färre att känna sig tvingade att söka asyl. Arbetskraftsinvandringsvägen kommer också att framstå som ett allt mer attraktivt alternativ till andra vägar in i Sverige i takt med att människor drar positiva erfarenheter från att invandra till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Det kan dock finnas en rad rent praktiska anledningar till att den nya vägen in inte framstår som ett möjligt alternativ för människor som migrerar från Irak till Sverige i nuläget. Idag är det till exempel inte möjligt att ansöka om arbetstillstånd på den svenska ambassaden i Bagdad. Istället måste potentiella arbetskraftsinvandrare från Irak ta sig till de svenska ambassaderna i Damaskus, Amman eller Teheran. Även svårigheten att hitta ett arbete i Sverige är ett hinder som intervjupersonerna ofta återkommer till. Faktorer som styr valet av migrationssätt är alltså också av praktisk natur. 4 I den forskningsstudie som föregick intervjustudien för vi ett resonemang om betydelsen av möjligheten att få permanent uppehållstillstånd som en faktor i valet av migrationssätt. Asylsökande från Irak som beviljas asyl i Sverige får i regel permanenta uppehållstillstånd. Arbetskraftsinvandrare beviljas uppehållstillstånd på högst två år, och kan ansöka om permanent uppehållstillstånd först efter att ha arbetat i Sverige under fyra år. Det empiriska materialet visar tydligt att den beräknade sannolikheten att beviljas uppehållstillstånd i ett givet land är en viktig faktor i valet av destination. Det är dock ingen av intervjupersonerna som nämner att just skillnaden mellan permanent och tillfälligt uppehållstillstånd var något de övervägde innan migrationen ägde rum. 4 Under en tid kunde ansökningar om arbetstillstånd lämnas in på samtliga svenska ambassader utomlands. Det skapade en möjlighet för irakiska medborgare att till exempel lämna in en ansökan vid svenska ambassaden i Oslo, som gjorde att man slapp resa tillbaka till Mellanöstern. Denna möjlighet har dock begränsats genom att krav numera ställs på att ansökan om arbetstillstånd endast får lämnas in i det land där den sökande har uppehållstillstånd. Vi sprang nästan hela tiden Många av intervjupersonerna beskriver situationer där en planerad migration inte varit möjlig, där migranten och hans eller hennes familj känt sig tvingade att ge sig av så snart som möjligt. I en sådan situation är möjligheten att invandra som arbetskraftsinvandrare så gott som utesluten, och även möjligheterna till att välja migrationskanal och destinationsland starkt begränsade. IP2 5 : Det är en stor skillnad mellan de som åkte under Saddams tid och de som åker nu. Under Saddams tid hade de tid att planera för resan och sälja vad de ägde. Det som hände efter Saddams fall det var kaos. Vi levde under hot, rädda och oroliga. Det var hysteriskt. Vi visste inte vad vi ska göra och hur vi ska söka hjälp. Vi kunde inte ta med oss vad vi behövde. Vi ville bara fly. Vi ringde hit och dit, försökte låna pengar. Sedan åkte vi till Syrien. Men efter att min mans vän blev mördad där, då blev det hysteriskt igen. Vi ville fly samma dag. IP4: Vi hade inte tid att fundera vi sprang nästan hela tiden. Vi försökte ordna det så fort som möjligt. IP12: Men sedan när situationen blev allvarlig 2006/2007 då hade man inte valfrihet, man hade inte tid att planera utan var bara tvungen att fly därifrån vart som helst, till vilket land som helst. I den mån våra intervjupersoner faktiskt upplevt att det haft ett val mellan olika sätt att migrera till Sverige beskrivs det ofta som ett val mellan billigare, mer riskabla alternativ och dyrare men tryggare alternativ (till exempel IP10, IP12, IP15, IP16, IP17, PRIP1 ). Smuggling bedöms som riskabelt och ses som en sorts sista utväg. Att få ett visum på den svarta marknaden kostar mer men är ett säkrare sätt att resa på. Flera intervjupersoner återkommer till att metoden helst ska vara laglig : IP12: Och finns det ett lagligt sätt så väljer man naturligtvis det framför det olagliga. 5 För en fullständig förteckning av intervjupersonerna, se bilaga 3. 11

12 Jag visste inte ens var Sverige ligger I vår genomgång av tidigare forskning konstaterar vi att tillgången till sociala nätverk ofta är avgörande för migranters val av destination. Bland de intervjupersoner som beskriver någon form av aktivt val av destination uppger nästan samtliga att anledningen till att de valde att migrera just till Sverige antingen var att de hade familjeband till människor i Sverige eller att Sverige bedömdes vara det land där de hade störst chans att få uppehållstillstånd. IP8: Jag hörde om personer som var kristna, som sökte asyl i Tyskland, väntade åtta år på svar och fick avslag. När min farbror kom till Sverige före kriget och sökte asyl fick han det inom två månader. IP16: Vi valde Sverige för att för det första hade vi släktingar här och så hörde vi att Sverige beviljar uppehållstillstånd för irakier. Det är så man tänker; vem beviljar uppehållstillstånd. På den tiden var det Sverige som beviljade flest uppehållstillstånd för irakier. I Tyskland var det svårt på den tiden. IP20: De flesta kristna kommer till Sverige för att Sverige ger uppehållstillstånd till kristna. Men jag visste ingenting om Sverige. Jag visste inte ens var Sverige ligger. När vi var i skolan läste vi om Asien, men inte så mycket om Europa. [ ] När jag var i Turkiet så började jag läsa lite om Sverige. Jag föreställde jag mig Sverige som ett mörkt och stormigt land. Det finns ingen sol och det är vinter hela tiden som på Nordpolen. IP10: Sverige beviljade uppehållstillstånd för irakier under 2006 och därför tog irakier den här vägen. De fick höra det från någon släkting eller vän, att nu finns det möjlighet för irakier att stanna här. Beviset på det är att under började Belgien bevilja irakier uppehållstillstånd. Då började irakierna åka dit. Målet är inte ett specifikt land. Målet är uppehållstillstånd. Man åker till det land där man har störst chans. Andra, kompletterande motiveringar som nämndes av våra intervjupersoner var att Sverige är ett tryggt land (IP1, IP2, IP13, IP16), ett fritt land (P2, IP13, IP16), ett land med bra framtidsutsikter för familjens barn. IP13: Och sedan att svenska folket är trevliga och fredliga. I Tyskland till exempel är de lite rasistiska. I Frankrike är det väldigt mycket kalabalik. I Italien är det en svår situation. Grekland är som Irak. [Skrattar.] IP21: Min mans bror bor i Amerika och där är det väldigt svårt. Det finns inga jobb där. De har inte det där att mat i skolan är gratis för barnen. Inte heller i Frankrike. Sverige är speciellt för barn. De får lunch och frukost. Det är förbjudet att slå barn. Barnen har rättigheter och kvinnor har rättigheter. Grupp2: Det var fem, sex, sju saker som man skulle kolla när man väljer land: få skydd, vara trygg, barnen får bra möjligheter i framtiden, frun kan leva fritt här och ha sina friheter och sedan att man kan utöva sina religiösa ritualer. Det är det man tänker på när man kommer hit. Och Sverige uppfyllde alla kriterierna. Målet är inte ett specifikt land Andra understryker att de lika gärna hade kunnat hamna någon annanstans. IP7: Vi kristna tänker först och främst på att fly för att vi är den svaga minoriteten där. Man vill bara fly till något europeiskt land, vilket land som helst, för att det finns trygghet här, man får respekt och man behandlas på ett mänskligt sätt. Det saknar vi i vårt hemland. Folk vill rädda sina liv. De flyr för livet. IP11: Det finns folk som flyr till USA, Kanada, vissa kommer hit. Det beror på vilken chans man får. Man tar den första chansen man får. [ ] Det finns inte något land som är bättre än ens hemland. Det är det bästa. Det finns fördelar och nackdelar med alla länder. Men den första chansen man får dit flyr man. IP23: Men egentligen så kunde man inte välja. Man kunde inte säga att man vill hit eller dit. Allt beror på vilka möjligheter man har och vilken väg som är den lättaste att åka. Vi diskuterade aldrig om det ena landet är bättre att fly till än det andra. Vi ville bara lämna landet och komma till den trygga stranden. Det var smugglaren som valde De flesta intervjuade har använt sig av någon form av mellanhand som har tagit betalt för att hjälpa till med resan till Sverige antingen för smuggling eller för att ordna med ett visum. Ett undantag som sticker ut är IP13 som säger att han inte tog hjälp av andra människor utan hittade sina egna metoder och därför blev det billigt. Jag klarade mig men jag var kanske lite arrogant. Ibland är det smugglarna som har sista ordet i valet av destinationsland, ibland har intervjupersonerna själva kunnat helt eller delvis styra över beslutet. IP14: Man väljer själv till vilket land man vill bli insmugglad och priset beror på hur lång sträckan är och vilket land man ska till om det är Tyskland eller Sverige. Det kostar olika. Grupp2: Vilket land som helst i Europa är bra för oss mandéer, men det var smugglaren som valde för att det var lättast att komma till Sverige. Om han hade valt Holland skulle jag också blivit nöjd och tackat Gud för det. 12

13 IP15: [Smugglaren] sa att den här vägen inte fungerar. Jag vet inte varför. Han frågade mig om jag inte ville åka till Holland, Frankrike, Tyskland eller Belgien. Han ville ta mig dit för halva priset. Jag sa nej. Jag ville åka till Sverige. Andra nationaliteter kommer kanske hit för att få ett jobb. Ingen av intervjupersonerna uppger ekonomiska motiv till att migrera till Sverige som arbetskraftsinvandrare. De fyra som kom direkt med arbetstillstånd (IP11, IP14, IP18 och IP19) hade alla hjälp av släktingar för att få arbetserbjudanden i Sverige och de hänvisar samtliga till omständigheter (i form av olika typer av hot mot deras egen eller deras familjs säkerhet) som tvingat dem att lämna Irak. Många menar att deras levnadsstandard i Irak var högre än den levnadsstandard som de kan hoppas få i Sverige. De som invandrat som arbetskraftsinvandrare lyfter istället fram andra fördelar med detta migrationssätt: framförallt att det ger en möjlighet att resa legalt till Sverige, och att detta migrationssätt är mindre oförutsägbart än att försöka söka asyl. IP19: Jag ville inte gå olagliga vägar. Jag ville göra allt lagligt. Min syster blev också hotad på grund av mig. Hon var lärare, tjänade bra. Hon kom hit, sökte asyl, fick avslag och utvisning. Jag ser att svenska myndigheter utvisar, utvisar, utvisar. Jag känner många som har fått utvisning. Skulle jag också komma hit och göra på samma sätt? IP19: Mina två bröder berättade om det här med arbetstillstånd. Arbetstillstånd är det bästa som finns. Den minsta skadan. Den minsta risken. P18: Min farbror fixade arbetstillstånd till mig med hjälp av sin arbetsgivare. Jag tackar gud för det. Jag åkte till svenska ambassaden i Teheran för en intervju. Sedan fick jag vänta en månad tills arbetstillståndet kom. Sedan kom jag direkt till Sverige. Från Arbil till Göteborg. Många av mina kompisar vill lämna Irak, men de har ingen som tar emot dem. Många av intervjupersonerna är skeptiska till att Sverige är ett land irakiska migranter skulle åka till enbart för att jobba. IP10: Som irakier vet jag att varje person som kommer hit har rätt att få asyl här. Alla irakier som kommer hit av en anledning, särskilt nu när det finns gott om jobb i Irak och man kan tjäna pengar. Andra nationaliteter kommer kanske hit för att få ett jobb. Men inte irakier. Man måste då fundera på varför den här personen lämnar sitt hemland. De har sina bostäder där som kostar mycket pengar. De har sina jobb. Och så tar den här personen sin fru och sina barn och flyr därifrån. Det måste finnas en allvarlig anledning för att komma hit även om han inte kan bevisa det. IP13: Jag har många vänner som är läkare som vill flytta till Sverige. Om jag ska vara ärlig så brukar jag inte uppmuntra dem att göra det. Jag berättar inte för dem varför, vad orsakerna är. Det är sant att allt är fint och jättebra här men de kommer att bli trötta och orkar inte med det här med utbildning. De kommer inte kunna jobba som läkare här. Eller så tar det kanske tio år innan de kan det. Och tio år är en lång tid. [ ] Jag jobbar med det här yrket, inte för att jag vill, utan för att kämpa och få permanent uppehållstillstånd. [ ] Jag har ingenting emot att jobba på en städfirma men jag tror att jag skulle kunna bidra mer till samhället om jag hade jobbat som veterinär. Men egentligen ville vi flytta till England Flera av de intervjuade hade inte Sverige som förstahandsval, framförallt för att möjligheten att få ett bra jobb upplevs vara mindre i Sverige än i t ex Kanada eller USA. En vanlig uppfattning är att Sverige är ett bra land för den som inte kan arbeta, för gamla och barn, men för den som kan arbeta erbjuder andra länder bättre möjligheter. De länder där engelska talas är särskilt attraktiva framförallt av språkskäl, men ibland också därför att man via TV och populärkultur har bättre kännedom om de engelskspråkiga länderna. PRIP1: Men egentligen ville vi flytta till England. Min frus bror och hennes släktingar bor i London. Vi försökte mellan 2006 och 2007 att få visum till England men det gick inte. Det skulle vara lättare för oss att flytta dit med tanke på att vi har släktingar där och pratar engelska. IP13: För de som är läkare och vill komma till Europa skulle jag i första hand vilja rekommendera England. Dels på grund av språket de flesta kan engelska och dels på grund av att England tar de högutbildade på allvar. Sverige är bäst när det gäller de sociala förmånerna: barnomsorgen, gratis sjukvård, barnbidrag. Jag tror inte att det finns sådana förmåner i andra europeiska länder. Och nivån på utbildningen, jag ser det på mina barn, är fantastiskt bra. Undervisningen, inte uppfostran (skrattar högt). Sverige ger kvinnorna deras rättigheter och Sverige är unikt när det gäller att respektera alla människor och till och med djur. Det är därför vi kom hit. [ ] Jag har läst många artiklar om folk som kommer hit först och sedan flyttar när de får uppehållstillstånd. De åker till England för att de hittar jobb där. Där tas de emot av myndigheterna på ett bättre sätt. Jag vet inte varför man har gjort det så svårt och krångligt här. IP24: Jag skulle vilja fly härifrån [Sverige] och emigrera till Kanada. 13

14 IP23: Om jag kunde välja så skulle jag ha åkt till Australien eller USA. Situationen där är annorlunda. Jag har släktingar där som berättar att levnadsstandarden där är mycket bättre med tanke på min ålder, att jag är ung. När det gäller Sverige så tänker man på den ekonomiska situationen, att här kan man få hjälp om man inte har jobb, om man är sjuk och om man är gammal. Men eftersom jag är ung och kan jobba så spelar det ingen roll. Jag kan åka till andra länder. Den vanligaste vägen till Kanada och USA går genom möjligheten att bli uttagna som kvotflyktingar av FN. Många av intervjupersonerna har övervägt detta men kommit fram till att väntetiden är för lång, och istället tagit sig till Sverige. IP18: Jag har önskat mig att åka till USA. Men för att komma dit måste du anmäla dig själv till FN. Och för att anmäla sig till FN så måste du åka till Turkiet, Syrien, Jordanien eller till ett annat land. Där kommer du att vänta och det kommer att ta flera år tills du kan åka dit. Jag tycker om Amerika. Jag har tittat på filmer, tittat på TV, tittat på propaganda. Men det blev Sverige tack vare min farbror och hans arbetsgivare. Jag tackar gud för det. IP7: De större familjerna hade inte råd att betala till smugglaren så att alla skulle kunna fly. Då åkte de till Turkiet eller till Syrien för att anmäla sig till FN för att fly till något land. (...) Men vill man få hjälp av FN är det också dyrt. Då måste man kanske åka till Turkiet, vänta där i minst sex månader och det är dyrt att leva där. IP11: Det vanligaste sättet att fly till USA och Kanada är via FN. Jag försökte det också men det gick inte. En intervjuperson har även övervägt att arbetskraftsinvandra till Kanada innan han kom till Sverige som asylsökande. IP12: Jag ville flytta till Kanada på ett lagligt sätt. Men det var mycket krångligt. Man skulle uppfylla flera villkor. Antingen ska man investera pengar där eller samla flera poäng. Handläggningstiden var mycket lång. Det skulle ta tre år tills jag fick svar. Men det var den enda lagliga vägen. 14

15 Allt sådant får man veta genom kontakter om olika informationskanalers betydelse Vilken betydelse har olika informationskanaler i valet av migrationssätt? Vi har frågat våra intervjupersoner om hur de skaffade sig information och kunskap om olika sätt att ta sig till Sverige och olika möjligheter att få uppehållstillstånd här. Den främst citerade informationskanalen är familj och vänner, man har hört att Mina släktingar sa till mig att komma hit IP24: Jag visste väldigt lite. Mina släktingar sa till mig att komma hit, här finns det liv, det finns trygghet, ett bra liv, rättigheter. Då tänker man att de hade bott här länge och de vet hur det är i det här landet. Man litar på dem för att de har erfarenhet. IP9: Vi tänkte först och främst på Sverige. Jag hörde från mina vänner här att Sverige tar emot irakier och beviljar dem uppehållstillstånd. IP11: I Sverige finns det statliga stödet för dem som flyttar hit. Förutom sjukvården får man hjälp med försörjning om man inte kan försörja sig själv. Allt sådant får man veta genom kontakter. IP19: Mina två bröder berättade om det här med arbetstillstånd. Jag hade ingen aning om hur Sverige var som land Flera av våra intervjupersoner betonar att de visste väldigt lite om Sverige innan de kom hit. IP22: Jag hade ingen aning om hur Sverige var som land. Jag hade ingen information varken om Sverige eller om Europa. För man hade inte tänkt på att fly till Europa. Men när jag kom fram till Sverige blev jag överraskad. Här fanns det liv man kunde leva. Livet här är som på en film: enkelhet, glädje, naturen och tryggheten. Det är fint. Väl på plats i Sverige fortsätter släktingar och bekanta att vara en viktig informationskälla. IP24: När jag var i Sverige så kom jag överens med en arbetsgivare att jag ska jobba hos honom, fick arbetserbjudande och ansökte om arbetstillstånd. Jag fick höra om den möjligheten via andra irakier. Den ena informerade den andra. Det blir som en väg. Även för dem som kommit till Sverige direkt från Irak med ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige verkar personliga kontakter vara avgörande. IP17: De irakier som kommer hit direkt från Irak med arbetstillstånd det är sådana som har nära släktingar i första ledet. Någon anhörig som har företag, känner någon som har företag som hjälper en anhörig att komma med arbetstillstånd. Inte annars. Första gången jag fick höra om arbetstillstånd var på något TV program Endast ett fåtal referenser görs till källor andra än de sociala nätverken. Av våra intervjupersoner refererar endast en till Migrationsverkets information kring att söka arbetstillstånd som finns på Internet. IP14: Första gången jag fick höra om arbetstillstånd var på något TV program. Då fick jag höra att man kan söka arbetstillstånd och komma hit. Att många irakier kommer hit, att de får utvisningsbeslut men har möjlighet att ansöka om arbetstillstånd. Det var inte mycket information jag fick höra. Jag ringde till min äldsta son och frågade om det fanns möjlighet för hans bror att söka arbetstillstånd. Han sa att det blir svårt eftersom han inte har något pass och arbetsgivaren inte vill anställa någon i den situationen. IP12: Jag gick in på internet 2007 och kollade. Jag fick lite information om Sverige men inte allt som finns på nätet stämmer med verkligheten. Jag fick även lite information från vänner och bekanta. IP15: När jag bestämde mig att åka till Sverige tog jag fram information på internet. Jag fick veta att i Sverige finns det väldigt mycket öar, vatten och vacker natur. Jag läste även att i norra Sverige finns det snö året runt och djur som älg och andra. Eftersom jag tycker om kylan så tänkte jag att jag kan leva i ett kallt klimat. 15

16 De enda som inte blir utnyttjade är de som har permanent arbetstillstånd om hur möjligheten till integration påverkas av olika migrationssätt I vår forskningsöversikt gjorde vi en analys av hur förutsättningarna för integration skiljer sig åt mellan migranter som beviljats asyl och migranter som har ett uppehållstillstånd kopplat till ett arbetstillstånd. Vi drog två övergripande slutsatser. Å ena sidan är arbete av avgörande betydelse för integrationen. Här har migrationssättet arbetskraftsinvandring en stor fördel: de migranter som kommer till Sverige via arbetskraftsinvandringsvägen börjar arbeta i princip från dag ett. Detta kan jämföras med migranter som beviljas asyl i Sverige, som enligt en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009 arbetar först efter i genomsnitt sju år i Sverige (Ekberg 2009). Å andra sidan har de som kommit till Sverige via asylvägen ofta en tryggare utgångsposition för sin långsiktiga integration, eftersom asylinvandrare i regel beviljas permanenta uppehållstillstånd 6 till skillnad från arbetskraftsinvandrare som enbart beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Dessutom har asylinvandrare tillgång till en rad etableringsinsatser i form av svenskundervisning och stöd från Arbetsförmedlingen som nyanlända arbetskraftsinvandrare inte omfattas av. 7 Vi menar att det faktum att uppehållstillståndet är kopplat till ett tidsbegränsat arbetstillstånd försvårar arbetskraftsinvandrares möjlighet till integration. Det finns många anledningar till att arbetskraftsinvandrare befinner sig i en mer utsatt situation på arbetsmarknaden än andra arbetstagare. Dels handlar det om den utsatthet som förmodligen ofrånkomligen präglar en människas första tid ett nytt land: utsatthet som beror på språkförbistringar, på bristande kunskap om landets regler och lagar, och på brist på kunskap om vart man kan vända sig för att få råd och hjälp. Det faktum att arbetstillstånden är tillfälliga (begränsade till högst två år) innebär en ytterligare källa till utsatthet. Genom att arbetstillståndet är tidsbegränsat riskerar arbetstagaren att hamna i en beroendeställning gentemot arbetsgivaren, 6 Det förekommer dock att även uppehållstillstånd som ges till skyddsbehövande är tillfälliga. För närvande får till exempel asylsökande från Syrien i ganska stor utsträckning tillfälliga uppehållstillstånd med stöd av skyddsgrundsdirektivet. Anhöriginvandring är ett annat exempel där prövotid ofta tillämpas. Det är alltså inget unikt för arbetskraftsinvandringen. 7 Personer som har arbetstillstånd längre än ett år har dock normalt sett rätt till SFI, förutsatt att personen folkbokför sig och därmed räknas som bosatt i Sverige. som genom att han eller hon kan dra tillbaka sitt arbetserbjudande har makt över arbetskraftsinvandrarens rätt att vistas lagligt i Sverige. Personer som är rädda för att återvända är särskilt utsatta i den här bemärkelsen. Bland intervjupersonerna är det många som upplever att de inte kan återvända till Irak, eftersom de inte känner sig trygga där. Andra kan ha bränt sina broar och har svårt att återvända eftersom de har skulder och/eller inte längre någon bostad eller något arbete. IP2: Våra vänner ringer till oss och säger kom aldrig tillbaka. Det är farligt. IP3: Även om jag får avslag kommer jag inte att återvända. Jag har ingenting kvar där. Om man kommer till himlen kommer man att frivilligt återvända till helvetet? Detta beroendeförhållande är särskilt relevant för de arbetskraftsinvandrare som arbetar i branscher som präglas av ett överskott på arbetskraft. Ett överskott på arbetskraft innebär att arbetsgivaren normalt inte har något problem att rekrytera en ersättare för en arbetstagare som arbetsgivaren av någon anledning är missnöjd med, samtidigt som det är svårt för arbetstagaren att hitta en alternativ anställning, eftersom det per definition är ont om lediga jobb i branschen. En hög andel av arbetskraftsinvandrarna från Irak arbetar just inom branscher där det råder överskott på arbetskraft, som städ- och restaurangbranschen. Se tabell 3 på sidan 7. Den 16 januari 2012 införde Migrationsverket nya regler för arbetstillstånd inom den här typen av branscher. Enligt de nya reglerna måste arbetsgivaren kunna garantera att han eller hon kan betala ut den lön som utlovas i arbetserbjudandet under hela den period som arbetserbjudandet avser (maximalt) två år. De nya reglerna gäller för företag i inom branscherna städ, hotell- och restaurang, service, bygg, bemanning, handel, jord- och skogsbruk, bilverkstad samt alla nystartade verksamheter. Enligt de nya reglerna måste också företag inom dessa branscher som tidigare anställt personer från länder utanför EU redovisa att de betalat ut de löner de förbundit sig att betala ut enligt arbetserbjudandet. (Migrationsverket , Migrationsverket ). Arbetskraftsinvandrare vars arbetstillstånd har gått ut har en möjlighet att stanna kvar i Sverige under tre månader för 16

17 att söka ett nytt jobb. För arbetstagare som bara kan söka lågkvalificerade arbeten (t ex på grund av bristande språkkunskaper eller på grund av att de inte har kunnat validera sina yrkeskunskaper eller sin utbildning) kan det vara svårt att hitta ett nytt jobb under en så begränsad tid. Flera av intervjupersonerna är skeptiska till hur systemet med arbetskraftsinvandring är tänkt att fungera. Deras perspektiv kan illustrera hur svårt det är att invandra som arbetskraftsinvandrare till Sverige om man inte besitter specialistkompetens eller yrkeskunskaper som efterfrågas här. Grupp1: Det verkar som att det här att fixa ett anställningserbjudande för att personen ska få arbetstillstånd är en barmhärtighetsgärning från en släkting. Det är ingen bra lösning men det finns inga andra. IP8: Och vem ska lita på den här personen som man aldrig har träffat och inte vet någonting om? Och det handlar inte bara om arbetstillstånd. Jag tror inte att någon kan lita på en person som man aldrig har träffat. Även de som redan finns här har svårt att hitta jobb. Varför skulle de hämta någon därifrån som inte kan språket och inte vet någonting om landet? Jag tror inte på det, så länge det finns folk här som vill jobba. IP10: Men det där med arbetstillstånd här är ett skämt. Vem vet om det här med möjligheten att få arbetstillstånd i Sverige? Även när jag befann mig här i Sverige så hade jag inte fått reda på det om inte en kvinna hade hjälpt mig. Utan henne skulle jag inte fått arbetstillstånd här. Migrationsverket informerade mig inte om det. De räknade bort mig, som om jag inte befann mig här, som om jag inte fanns. IP10: Att irakier ska söka arbetstillstånd och komma hit är bara fantasi. Det är inte logiskt. För även irakier som befinner sig här och har uppehållstillstånd eller till och med svenskt medborgarskap har inte möjlighet att få jobb här. Och hur ska irakier som bor i Irak kunna veta om möjligheten att söka arbetstillstånd här om även de som bor här och har svenskt medborgarskap inte har den här informationen? Hur ska de andra veta? Grupp3: Och en person som är kvar i sitt hemland, hur ska den personen hitta jobb här om han inte har en anhörig eller någon som hjälper? Och sedan, hur kan en arbetsgivare vilja anställa en person som är kvar där och inte har kommit till Sverige och inte kan språket? Det kommer inte att gå. Man skulle kunna beskriva det som en utsatthet som skapas av lager på lager av omständigheter. Undersökningen av den irakiska gruppen ger anledning att anta att många av dem befinner sig i den här typen av strukturell utsatthet. Flera av intervjupersonerna vittnar om utsatta situationer där de utnyttjats av arbetsgivare, och om den klyfta de upplever mellan arbetstagare med tillfälliga respektive permanenta uppehållstillstånd. IP15: Innan jag fick arbetstillståndet behandlade arbetsgivaren mig som vilken anställd som helst. Jag arbetade fem dagar i veckan. De röda dagarna var jag ledig. Arbetstiden var enligt reglerna. Efter att jag fick arbetstillståndet började jag arbeta en eller två timmar extra varje dag. Vardag som helgdag, jag jobbade alla dagar. Och han började belasta mig med fler arbetsuppgifter som inte ingick i min tjänst. [ ] Jag blev utan jobb en månad och gick och provjobbade hos olika arbetsgivare, en dag här och en dag där. Till slut fick jag jobb hos en restaurangägare. I början lovade han mig väldigt mycket, att jag får alla papper jag behöver och den lön jag begär bara för att jag skulle börja jobba hos honom. Vi skrev på lite papper i början och sedan skulle han ge mig arbetserbjudande. Men han försökte förhala det och säga att jag inte kan svenska och jag inte vet hur man gör. I februari fick jag en handläggare som ville ha papper från mig, vissa kompletteringar för att jag skulle byta arbetstillstånd från den ena arbetsgivaren till den andra. Jag kompletterade alla papper förutom arbetserbjudandet. Nu blev jag chockad. Min arbetsgivare ville inte skriva under arbetserbjudandet. Han sa att han inte brukar skriva under något arbetserbjudande eller kontrakt. Han sa det inte direkt men indirekt fick jag veta att han vill ha betalt för att ge arbetserbjudande. Jag sa till honom att jag inte kommer att betala ett öre. Vill du att jag jobbar hos dig skriv under. Annars lämnar jag den här arbetsplatsen och hittar ett annat jobb i morgon. Jag visste att han verkligen behövde mig. Så han skrev under, men bara för ett år. Och jag vet inte om det kommer att funka. Nu väntar jag på beslut. Efter någon månad hamnade jag i samma situation som hos den första arbetsgivaren. Jag jobbar sex dagar i veckan, alla röda och gröna dagar och samma arbetsbelastning. IP16: Man jobbar varje dag, röda dagar, lördag, söndag. Man får ingen semester. Det vanligaste är att en arbetsgivare vill att man ska betala både sin skatt, arbetsgivaravgift och försäkringar som ett pris för att man har fått arbetstillståndet. Plus den summan man betalade i början för att få arbetstillståndet. Jag tror att hälften av dem som har fått arbetstillstånd har det på det sättet. Andra arbetsgivare har lite nåd. De tillåter personen att jobba hos dem för att det är svårt att hitta jobb någon annanstans. Men den anställde får ingen lön. Det finns kanske arbetsgivare som betalar samma lön som det står på anställningserbjudandet och man jobbar samma antal timmar men hittills har jag aldrig hört talas om en sådan arbetsgivare. De flesta som har arbetstillstånd jobbar bara på papper. Det finns folk som har pengar i Irak. De säljer kanske 17

18 mark eller egendomar och sedan betalar de en arbetsgivare. De anställningsvillkoren som står på arbetserbjudandet som Migrationsverket får ser bra ut men i verkligheten behandlas man på ett helt annat sätt av arbetsgivaren. Och det är inte arbetsgivarens fel. Aldrig. Det är Migrationsverkets fel. När Migrationsverket godkänner arbetserbjudandet så säger de till arbetsgivaren att nu får du den anställde och du får utnyttja honom som du vill. Och arbetsgivaren blir glad när han får grönt ljus från Migrationsverket och börjar utnyttja den anställde. Om Migrationsverket skulle följa upp hur det går för den anställde kanske var sjätte månad och se hur situationen är för honom skulle arbetsgivaren kanske inte våga bete sig på det här sättet. Men de gör inte det. Sedan efter två år så ska man lämna ansökan till Migrationsverket igen och de kollar på pappren att allt ser bra ut och förlänger det. IP23: Jag har bott här i fem och ett halvt år och förstått att det är en uppdelad arbetsmarknad när det gäller invandrare och svenskar. Om jag ska söka jobb så måste jag jobba hos någon som har en annan bakgrund; en annan invandrare, inte hos svenska företag. Jag har försökt. Jag har lämnat trettiofem ansökningar till olika svenska företag, ICA Maxi, Lidl och andra. De vill inte anställa mig. Även om jag ska jobba som taxichaufför så kräver de att jag ska ha haft svenskt körkort i två år och först då kan jag söka jobbet. Och det är svårt att få vilket jobb som helst. Så fort de ser att de ska lämna ett arbetserbjudande så tycker de att det är svårt och ingen vill hjälpa mig. [ ] När man har fått arbetstillstånd och börjar arbeta hos en arbetsgivare så har han ett fast grepp om ens nacke. Man blir utnyttjad och så kan man inte sluta arbeta på samma sätt som de andra anställda. Man blir utnyttjad på flera olika sätt, arbetstiden, lönen, arbetsdagarna. (...) De enda som inte blir utnyttjade är de som har permanent arbetstillstånd. De kan säga till arbetsgivaren att de inte vill fortsätta jobba hos honom. Men om jag slutar så har jag tre månader på mig att hitta ett annat jobb. Om jag inte lyckas så förlorar jag arbetstillståndet och måste lämna landet. Andra intervjupersoner beskriver sig inte som utnyttjade, men upplever situationen som otrygg. IP19: Vi har fått arbetstillstånd för fyra år. Vad händer efter fyra år? Kommer vi att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år? Vad händer med mina barn? Kommer vi att bli utvisade?[ ] Kanske [blir vissa utnyttjade] men inte jag. Jag som är irakier, som kommer direkt från Irak, ska inte ta betalt som svenskar som får fyrtio, femtiotusen. Eller som en irakier som har jobbat här i tio år. Jag kan inte få lika mycket betalt som honom. [ ][Arbetsgivaren] ger mig legalt, precis det som står på pappret. Han ger mig till och med mer än det som står på pappret. Men efteråt, efter detta, vad kommer att hända då? Det är den rädslan som finns. Han kan inte ge mig mer. Han kan inte ge mig mer än det jag får nu. IP14: Vi är väldigt oroliga för det här med arbetstillståndet; om vi kommer att få det förlängt eller vad som kommer att hända. Och med allt lidande som vi har gått igenom så känner vi inte att vi lever ett stabilt liv ännu. [ ] Jag brukar be för den här arbetsgivaren att Gud ska ge honom goda inkomster, att det ska gå bra för hans rörelse så att han kan fortsätta att ha den här arbetsplatsen och jag kan fortsätta att jobba hos honom. För oss är arbete en välsignelse. Det är viktigt att man jobbar och försörjer sig. Det är viktigt att påpeka att inte alla vi har intervjuat har negativa erfarenheter av att arbeta i Sverige. Även bland de nyanlända irakier som vi har intervjuat fanns det flera som kunde berätta om väldigt positiva upplevelser. En av dem är Nadir vars historia beskrivs mer ingående i ett tidigare avsnitt. En annan är IP21: IP21: Jag läste SFI och praktiserade på fritids. Och jag tycker om att städa och pyssla. Jag gick en utbildning till städare och fick ett fast jobb som städerska. Och trivs jättemycket på jobbet. Jag jobbar på ett äldreboende och chefen gillar mig. Chefen är svensk. Jag jobbar åtta timmar per dag, två dagar i ett område och tre dagar i ett annat område. Migrationsverkets genomgång av arbetstillstånd som beviljats irakiska medborgare under 2011 visar att många av dem anställts av arbetsgivare som enbart anställt irakiska medborgare. Det tyder på att förekomsten av etnisk rekrytering är stor: det vill säga att irakier anställer sina landsmän (Migrationsverket ). Detta bör ha konsekvenser för migranternas möjlighet till integration, inte minst genom att det kan vara svårt att lära sig svenska på en arbetsplats där svenska inte är arbetsspråket. IP19: Men det är svårt med språket. Jag jobbar från klockan sju till fem. När ska jag lära mig språket? [ ] Om man ska leva och jobba här ska man kunna språket. Det är viktigt. I Irak klarar man sig med engelska, på jobbet och överallt. Men här måste man kunna svenska. När vi jobbar så långa dagar har vi ingen möjlighet att gå i skolan och lära oss språket. Det är ett problem. IP23: Av de som jag känner som har fått arbetstillstånd är den enda som inte blir utnyttjad en som jobbar på Lidl. De som utnyttjas jobbar hos andra invandrare; på restauranger och bagerier. Istället för att anställa tre, fyra personer så anställer de en med arbetstillstånd och säger att du är tvungen att jobba. 18

19 Det är först nu folk börjar få lite information om arbetstillstånd om att öka kunskapen om arbetskraftsinvandring En majoritet av intervjupersonerna menar att de inte kände till möjligheten att söka arbetstillstånd innan de kom till Sverige. Många uppger också att Migrationsverket inte försett dem med någon information kring möjligheten att söka arbetstillstånd, eller att informationen kom sent i asylprocessen. Det var först efter sista avslaget på asylansökan som min advokat berättade att jag kan söka arbetstillstånd Av vårt intervjumaterial framgår det att Migrationsverket inte är den primära informationskanalen för möjligheten att söka arbetstillstånd. Intervjupersonerna vittnar hur man på plats i Sverige genom andra kanaler och nätverk efter en tid fått informationen. I de fall Migrationsverket varit informationskanal har informationen om arbetstillstånd kommit sent i processen, i regel efter avslag på intervjupersonernas asylansökan. Att informationen når den migrerande så sent i processen blir ett stort problem för den som får ett avslag på sin asylansökan. Efter att ett avslag på asylansökan vunnit laga kraft har den sökande bara två veckor på sig att lämna in en ansökan om att byta spår och få uppehållstillstånd på grund av arbete. Informationsbristen försämrar avsevärt den migrerades chanser att hitta en arbetsgivare med ett arbetserbjudande innan det är för sent. Det är inte heller bara den migrerade som upplever reglerna för arbetstillstånd bristfälliga och krångliga, utan detta gäller också i viss mån arbetsgivare med potentiella arbetserbjudanden. Grupp2: Ingen av oss vet hur man ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Det är ingen på Migrationsverket som har berättat det för oss. Och vi känner ingen mandé som har fått arbetstillstånd på grund av arbete eller som egenföretagare. Om jag minns tillbaka lite, har jag ett svagt minne om att de berättade någon gång och sa att det tar två år, men jag kommer inte ihåg exakt. IP4: Jag visste inte att man kan ansöka om arbetstillstånd i Sverige innan jag kom hit. Jag fick veta det först för ett år sedan här i kyrkan. Aldrig från Migrationsverket. IP5: Det var först efter sista avslaget på asylansökan som min advokat berättade att jag kan söka arbetstillstånd. IP7: Det var först efter att jag har bott här ett tag och fick avslag på min asylansökan som jag fick veta från en tjänsteman på Migrationsverket att jag kan söka arbetstillstånd om jag hittar ett jobb. Hon gav mig en broschyr även på arabiska. IP22: Första gången jag fick höra om att man kan söka arbetstillstånd var efter att jag fick sista utvisningsbeslutet och skulle lämna Sverige. Jag gick till ett informationsmöte i kyrkan. Information om arbetstillståndet sprids via kontakter Det framgår att nätverk av släkt och vänner på plats i Sverige är en viktig informationskanal för hur processen med arbetstillstånd fungerar. Kontakter lyfts också fram som mycket viktiga för chansen att få ett arbetserbjudande. Att på egen hand från Irak ta kontakt med svenska arbetsgivare och få ett arbetserbjudande på distans upplever intervjupersonerna som orealistiskt. IP10: Jag som befinner mig i den här situationen kan inte få riktig information, jag vet inte vilken väg jag ska ta. Tänk att jag som är här inte kan få riktig information, hur ska de som befinner sig i Irak få det? Hur ska de kunna veta det? IP13: Det är ett problem med att vi inte känner till reglerna kring arbetstillståndet. Och vi vet inte vem vi ska fråga om de här reglerna. Om jag nu får möjlighet att utbilda mig på universitetet till exempel så vet jag inte om jag har rätt till det eller om jag kommer att förlora mitt arbetstillstånd under den tiden. Eller vad som händer med min familj, om de kommer att förlora sina arbetstillstånd om jag utbildar mig eftersom deras arbetstillstånd är knutet till mitt. IP11: Mina anhöriga i Sverige hjälpte mig. (...) Det som jag fick veta från mina släktingar och vänner i Sverige var att om man hittar ett jobb här så kan man ansöka om arbetstillstånd och man får det för två år och sedan två år till och efter fyra år får man permanent uppehållstillstånd. Och när man kommer hit så får man samma rättigheter som alla andra här så det är ingen skillnad. När jag fick den här informationen då började jag med att leta efter jobb via mina vänner. Vi irakier har många vänner och bekanta och man 19

20 kan få hjälp av dem. Och när jag hittade jobb då började jag med ansökan. Det tog ungefär sju månader tills jag fick det och sedan kom jag hit. Det är en person härifrån som hjälpte mig eftersom jag inte befann mig i landet. Jag fick inte veta från den här personen att man kan ansöka själv på Internet men jag läste om det själv på Migrationsverkets hemsida på engelska. Men det är inte lätt. Jag tror att det är viktigt att man har någon här i Sverige som kan hjälpa till. IP17: Det är först nu folk börjar få lite information om arbetstillstånd. Men det är ingen arbetsgivare som vill anställa någon direkt från Irak. De vill helst anställa någon som befinner sig här, som kan lite svenska, som de kan anställa på prov. Information om arbetstillståndet sprids via kontakter. Man ringer och frågar hur man kan komma till Sverige. Om någon ringer mig så kommer jag att säga: kom inte till Sverige. Jag skulle ge honom rådet att inte komma hit. För jag känner mig inte bekväm här i Sverige. Jag har lidit här. Jag har gått igenom mycket här. Och jag känner inte att jag trivs här. 20

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper.

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Nu känner jag mig som en del av världen

Nu känner jag mig som en del av världen Nu känner jag mig som en del av världen En studie om ungas liv idag och deras erfarenheter av att tidigare ha levt gömda Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Karin Andersson & Johanna Korol Handledare:

Läs mer

Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg?

Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg? Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg? Mirnesa Beganovic Arbetsrapport 17:2014 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Som vilket barn som helst

Som vilket barn som helst RAPPORT 2012:8 Som vilket barn som helst Erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand Författare: David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare Som vilket barn som helst,

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag.

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Mellan avslag och ut visning Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Förstudie Återvändande ensamkommande foto: inga björg förord Med allt fler krig och konflikter i världen ökar flyktingströmmarna.

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser 6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser Anders Nilsson & Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet 1 6.1 Inledning Att vräkas från

Läs mer

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration?

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Beteckning Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Mary Eriksson & Karin Johansson maj 2008 C-uppsats 15 p Sociologi Sociologi C Examinator:

Läs mer

Uthyrd men fast anställd

Uthyrd men fast anställd 1999:6 Uthyrd men fast anställd Katalin Bellaagh Kerstin Isaksson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 515 5 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ a Arbetslivsinstitutet Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring

Ökad medvetenhet men långsam förändring Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Stockholm 2014 SOU 2014:80 SOU och

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson En rapport från FoU Söderhamn Att växa upp i storstadsskugga - i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson Omslagsbilden

Läs mer

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER

HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER TILLGÅNG I ARBETSLIVET? Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Psykologi 15 hp Antonia Axelsson Mikaela Hansson HT-2013 INSTITUTIONEN FÖR

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Man vill ha det lite jämställt sådär

Man vill ha det lite jämställt sådär Jenny Alsarve & Katarina Boye Man vill ha det lite jämställt sådär Planer för föräldraledighet och arbetsdelning bland blivande föräldrar Arbetsrapport 14 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Doing

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

I Sverige gör vi så här

I Sverige gör vi så här Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 hp IMER VT 2013 Programmet för Internationell migration och etniska relationer I Sverige gör vi så här - En undersökning om svenska

Läs mer