Ge mer plats för invandrade akademiker

Transkript

1 Statistik Ge mer plats för invandrade akademiker Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.

2 Ge mer plats för invandrade akademiker Rapport om invandrade juristers, civilekonomers, systemvetares, personalvetares och samhällsvetares möjligheter på arbetsmarknaden. Sätt den enskildes kompetens i fokus! Arbetsmarknaden för dem med utländsk bakgrund är svårare än för dem med en svensk bakgrund. Det gäller alla, även akademiker. För utrikesfödda samhällsvetenskapligt 1 utbildade akademiker är situationen dessutom svårare än för andra invandrarakademiker. För att underlätta integrationen finns det ett antal områden där politiken måste förändras. Det handlar bland annat om utbildning i svenska, bedömning och validering av utländska utbildningar samt kompletterande utbildningar, men även den allmänna integrationspolitiken. Ofta utmålas ofta invandrare som offer, med stora stöd- och omvårdnadsbehov. Det är dags att ändra den synen. I stället bör vi se till individens kompetens och hur hon kan berika samhället. Med andra ord: sätt den enskildes kompetens i fokus. Regeringens integrationspolitik syftar till att alla så fort som möjligt ska komma i arbete. Det är en vällovlig ambition, men fungerar inte för alla. Ska invandrade samhällsvetare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar krävs i de flesta fall goda kunskaper i svenska. Därför är satsningar på svenskundervisning centrala. Invandrade akademiker måste få en reell chans att läsa svenska till den nivå som krävs i deras yrke, att få sina utländska examina godkända och få sina kunskaper validerade eller komplettera sina utländska studier. Arbetslinjen får därmed inte innebära att invandrade akademiker fastnar i yrken som inte kräver akademisk kompetens. De studier som erbjuds i svenska i dag är inte tillräckligt strukturerade och syftar alltför sällan till en framtid inom det yrke man är utbildad för. Därför måste utbildningarna ses över. Det bör till exempel finnas ett sammanhållet paket av Svenska för samhällsvetare, för invandrade akademiker med samhällsvetenskapliga utbildningar. Det ska leda till så pass goda kunskaper i svenska att man kan komplettera sin utbildning alternativt att ta ett arbete inom sitt yrke. När det gäller bedömning och validering av utbildning tar detta oftast för lång tid, om det över huvud taget sker. Bedömningar av utländska utbildningar måste ske snabbt. I utlåtandet ska även anges vilka möjligheter till kompletterande utbildning 1 Med samhällsvetare avses i den här rapporten jurister, ekonomer, personalvetare, systemvetare och samhälls vetare, alltså de grupper som Jusek har som medlemmar. 2

3 Alltför få invandrade akademiker får i dag en möjlighet att komplettera sina utbildningar med det som behövs för att kunna arbeta inom sitt yrke. som finns. Akademiker måste få en reell möjlighet att få sina utbildningar och andra kompetenser validerade. Denna validering måste ske utifrån den enskildes behov inte efter arbetsmarknadens behov, vilket ofta är fallet. Alltför få invandrade akademiker får i dag en möjlighet att komplettera sina utbildningar med det som behövs för att kunna arbeta inom sitt yrke. Därför bör det finnas fler kompletterande utbildningar, både sådana som är generella och sådana som är riktade till invandrare med specifika kompetenser. Samtidigt måste ett viktigt inslag i de kompletterande utbildningarna vara kunskaper i svenska på hög nivå. Om den studerande inte har tillräckliga kunskaper ska den kompletterande utbildningen förlängas genom att studier i svenska bedrivs parallellt. 3

4 Hur ser det ut för invandrade akademiker? 2004 hade 47 procent av samhällsvetare födda utomlands som jobbade, ett arbete som överensstämde med deras utbildning, mot 56 procent för samtliga akademiker födda utomlands. Det visar en SCB-undersökning. För svenskfödda var motsvarande siffror 85 procent för samhällsvetare och 86 för alla. 2 Sysselsättningsgraden för samhällsvetare födda utomlands var dessutom betydligt lägre än för svenskfödda. Enligt samma undersökning hade 66 procent av samhällsvetarna födda utomlands ett jobb, jämfört med 82 procent av dem födda i Sverige. Det innebär att i realiteten är det endast 31 procent (47 procent av 66) av samhällsvetarna födda utomlands som arbetade med det de var utbildade för jämfört med 70 procent (85 procent av 82) av dem som var födda i Sverige. Slutsatsen är självklar: det finns en mycket stor grupp med utländska akademiker som borde få bättre nytta av sin utbildning på arbetsmarknaden. Situationen har inte heller förbättrats. Jusek har bearbetat statistik i LISA 3 om läget 2006, det senaste året som det finns data för. Andel sysselsatta av den samhällsvetenskapligt utbildade befolkningen relaterat till utländsk bakgrund Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Utrikes född med minst en inrikes född förälder 83% 7% 11% 87% 5% 8% 79% 7% 13% Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 88% 5% 7% Utrikes född med två utrikes födda föräldrar 59% 10% 31% Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande, med kontrolluppgift under året Ej förvärvsarbetande, utan kontrolluppgift under året 0% 20% 40% 60% 80% 100% Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal. Bland dem som själva har invandrat till Sverige finns en stor grupp som saknar arbete. Andelen är också mycket högre än för övriga grupper. Bland dem som är födda i Sverige eller har en svenskfödd förälder är det fyra av fem som har ett förvärvsarbete. Bland de utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är det bara tre av fem. 4 2 SCB UF 56 SM Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, som finns hos SCB, samt innehåller uppgifter om samtliga över 16 år som varit folkbokförda 31/12. Uppgifterna gäller för SUN2000-grupperna 35E, 35F, 35M, 35P, 35S och 35X, med andra ord de som här ovan har definierats som samhälls vetare.

5 När det gäller på vilken kvalifikationsnivå personens yrke återfinns är bilden liknande. De utrikes födda med utrikes födda föräldrar har arbeten som i mindre utsträckning kräver en akademisk utbildning. Kvalifikationsnivå på arbetet hos den samhällsvetenskapligt utbildade befolkningen relaterat till utländsk bakgrund Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 16% 41% 21% 16% 6% Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Utrikes född med minst en inrikes född förälder 14% 41% 21% 17% 7% 13% 41% 19% 16% 11% Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 11% 36% 25% 21% 7% Utrikes född med två utrikes födda föräldrar 5% 19% 12% 30% 34% Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal. Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Högskoleutbildning krävs ej Saknar yrkesuppgift För dem som är födda i Sverige och vars föräldrar också är födda här är det 16 procent som har ett arbete där det inte krävs högskoleutbildning. Av dem som är födda utomlands med utländska föräldrar är motsvarande siffra 30 procent. Samtidigt är andelen som saknar yrkesuppgift betydligt lägre bland de inrikesfödda: 6 procent mot 35 av de utrikesfödda. Sammantaget har alltså 22 procent av de inrikes födda samhällsvetarna med inrikesfödda föräldrar inte ett jobb som motsvarar deras utbildning, mot 64 procent av de utrikes födda med utrikes födda föräldrar 4. Det är uppenbart att det i gruppen samhällsvetare, födda utomlands med utrikes födda föräldrar, finns många vars utbildning inte tas tillvara på den svenska arbetsmarknaden. Skälen till detta varierar naturligtvis. Från dåliga språkkunskaper i svenska, utbildningar som inte är jämförbara med svenska till att arbetsgivare är dåliga på att se invandrares kompetens och hur den kan användas. Självfallet förekommer också ren diskriminering eller alltför negativ bedömning av kulturella olikheter. 4 I den tidigare omnämnda SCB-undersökningen var det 10 procent av de invandrade samhällsvetarna som arbetade som hade ett arbete som krävde högskoleutbildning med en annan inriktning än den de hade på sina studier. Eftersom vi vid registerkörningen endast har sett om de 2006 hade ett arbete som krävde högskoleutbildning är även dessa inräknade i gruppen som har rätt arbete. Gruppen som har arbete som kräver högskoleutbildning är alltså större än gruppen som har arbeten som kräver samhällsvetenskaplig utbildning. 5

6 Löneskillnader Ytterligare en aspekt på hur det går för dem utländsk bakgrund på arbetsmarknaden är vilka inkomster de har. För dem med samhällsvetenskaplig utbildning är bilden följande när det gäller deklarerad lön: Deklarerad lön för de med samhällsvetenskaplig utbildning Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Utrikes född med minst en inrikes född förälder Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 40% 12% 19% 11% 18% 38% 13% 19% 12% 18% 46% 9% 17% 11% 16% 39% 15% 19% 11% 16% Utrikes född med två utrikes födda föräldrar 70% 10% 10% 4% 6% < kronor kronor kronor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal kronor > kronor Ungefär 70 procent av dem som är utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar hade en deklarerad lön som var lägre än kronor. I de övriga fyra grupperna varierar denna andel mellan 38 och 46 procent. I den övre delen av inkomstgruppen de som tjänar minst kronor är andelen av de utrikesfödda med utrikes födda föräldrar 6 procent mot för de andra grupperna. Om man även tittar på dem som tjänar mer än kronor blir skillnaden än mer markant. Då är det 10 procent av de utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar som har en deklarerad lön som är över kronor, jämfört med procent i de andra grupperna. Oavsett vilken variabel som används är det tydligt att samhällsvetare som är födda utomlands av utrikesfödda föräldrar har det svårt på den svenska arbetsmarknaden mycket svårare än alla andra grupper. Det finns flera olika faktorer som gör att invandrare lyckas olika bra på arbetsmarknaden. Den som har en akademisk utbildning klarar sig bättre i meningen har högre närvaro på arbetsmarknaden och högre lön än den som inte har akademisk utbildning. Den som delvis har en svensk utbildning till exempel hela eller delar av den akademiska utbildningen klarar sig bättre än den som inte har någon svensk utbildning alls. Den som har goda kunskaper i svenska klarar sig bättre än den som inte har det. 5 5 D-O Rooth & O Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska, SNS-förlag. 6

7 Nedanstående tabell visar på den genomsnittliga inkomstskillnaden relativt infödda för olika grupper av invandrade. Siffran visar den procentuella avvikelsen. En juristutbildad kvinna som har invandrat före 17 års ålder (och därmed sannolikt har sin juristutbildning från Sverige) tjänar i genomsnitt 8,4 procent mindre än en juristutbildad infödd kvinna. Den som har invandrat efter 16 års ålder och har en utländsk utbildning tjänar i genomsnitt 28,9 procent mindre. Lärare G-ekonom A-ekonom Juridik Män <17 år vid invandring 0,2 12,3 6,2 9,9 4,0 7,2 2,8 7,4 1,9 >16 år vid invandring och viss svensk utbildning 7,0 21,0 27,7 14,9 4,8 13,1 20,1 0,3 2,0 utländsk utbildning 16,6 18,5 18,6 47,5 2,8 17,2 26,2 4,0 4,0 Natur Gym. ing. Civ. ing. Läkare Sjuksköt Kvinnor <17 år vid invandring 2,2 2,2 1,3 8,4 10,6 3,4 0,1 5,9 2,2 >16 år vid inv. och viss svensk utbildning 0,8 4,9 3,0 14,5 2,7 0,2 8,3 0,8 10,2 utländsk utbildning 9,3 0,2 20,0 28,9 11,1 13,2 23,7 7,7 1,5 Lärare = akademisk lärarutbildning, G-ekonom = gymnasieekonom, A-ekonom = akademisk ekonom utbildning, Juridik = akademisk juristutbildning, Natur = akademisk naturvetenskaplig utbildning, Gym. ing. = gymnasie ingejör, Civ. ing. = civilingenjör, Läkare = läkarutbildning, Sjuksköt. = akademisk sjuksköterske utbildning. (Tabellen kommer från Rooth och Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska, sid 41.) Som syns ovan varierar inkomstskillnaderna mellan invandrade akademiker och infödda kraftigt beroende på utbildningsinriktning. Inte minst är det inom samhällsvetenskapliga ämnen (ovan representerade av A-ekonomi och Juridik) som invandrare har svårt att nå upp till samma inkomstnivåer som dem som är födda i Sverige. Inom vårdsektorn har de med utländsk bakgrund däremot inkomster i nivå med eller till och med högre än de infödda. Det är uppenbart att samhällsvetenskapliga akademiker som inte är födda i Sverige har det svårare på arbetsmarknaden än andra. De som har det svårast är de som flyttat hit efter att ha genomfört sin högre utbildning utomlands. Kunskaper i svenska Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en grundläggande utbildning för vuxna som inte har svenska som modersmål. Genom denna ska eleven få baskunskaper i språket och det svenska samhället. Men att ha läst sfi innebär inte att man har sådana kunskaper i svenska att man kan fortsätta på en svensk högskoleutbildning eller ta ett mer kvalificerat arbete. För att studera vidare och arbeta inom samhällsvetenskapliga yrken behövs mer. 7

8 De grundläggande behörighetskraven till högskoleutbildningar är godkända kunskaper i svenska på gymnasienivå (svenska B/svenska som andra språk (SAS) B alternativt godkänt Tisusprov) eller dokumenterade kunskaper på motsvarande nivå. Därtill krävs det kunskaper i engelska. Man kan få dispens från behörighetskraven genom att ha en reell kompetens som motsvarar kunskapsnivån. I praktiken betyder detta att det inte räcker med sfi-studier för de flesta invandrade akademiker. De måste komplettera sina kunskaper med grundskolesvenska (SAS grund) och gymnasiesvenska (SAS A+B) för att kunna studera vidare eller börja arbeta inom det yrke som de har utbildning för. Enligt en studie genomförd under 1990-talet (IALS, International Adult Literacy Survey) hade 40 procent av de utrikes födda med en högskoleutbildning svenskkunskaper under nivå 3. Det innebär att man endast kan läsa och förstå enklare texter. 14 procent hade å andra sidan kunskaper över nivå 3. Något som innebär att man kan läsa och förstå mer komplicerade texter. Som jämförelse kan göras att av akademikerna med svensk bakgrund behärskade 64 procent svenska över nivå 3 och endast fem under nivå 3. Jusek har genomfört fokusgruppsintervjuer med invandrade akademiker. En av de saker som deltagarna påpekar är att sfi består av för blandade grupper och att undervisningen går för långsamt. Det finns exempel på sfi-undervisning för olika grupper av akademiker som ger större möjligheter och inte minst en snabbare väg fram till det gamla yrket. Exempel på det är Svenska för ingenjörer, Svenska för akademiker medicin och Svenska för pedagoger. Utbildningen Svenska för pedagoger i Stockholm har till exempel följande utseende: Svenska för invandrare (sfi), kurs C + D, 3 6 månaders intensivkurs, betyg Svenska som andraspråk, SAS grund, max. 20 veckor, betyg Svenska som andraspråk, SAS A + B, 5 månaders intensivkurs, betyg Orienteringskurser Studiebesök och skolförlagda fältstudier Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet efter SAS B, individuellt anpassad studiegång under 6 18 månader Invandraren börjar studera på den språkliga nivå som man befinner sig på. När kunskaperna motsvarar SAS B kan man fortsätta på Lärarutbildningen vid Stockholms universitet för att få behörighet som lärare i Sverige. Den sammanlagda utbildningen i svenska pågår under högst 1,5 år, vilket är en klart kortare tid än vad det brukar ta att läsa in dessa kunskaper. 8

9 Något liknande finns inte för Juseks medlemsgrupper. De tvingas i stället läsa den vanliga vägen, vilket oftast tar längre tid och innebär att de i högre utsträckning får gå i samma kurs som personer som kan vara mindre motiverade. Det borde därför finnas en liknande utbildning, Svenska för samhällsvetare, bestående av sfi och SAS-kurser, plus kanske även en universitetskurs i svenska. Efter att ha genomgått den kursen bör man behärska svenska så väl att man kan sköta ett svenskt akademikerarbete där språket är ett viktigt arbetsverktyg. Det kommer också att vara en god grund att stå på för att kunna läsa eventuella kompletterande utbildningar. Jusek anser att Det bör finnas ett sammanhållet paket Svenska för samhällsvetare, för invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning. Detta ska innefatta sfi, SAS grund, SAS A+B och studiebesök. I anslutning till paketet bör det också erbjudas en poänggivande högskolekurs så som Svenska språket för studenter med annat modersmål, för den som vill fördjupa sina svenskkunskaper ytterligare. Bedömning av utbildning och validering Högskoleverket bedömer huruvida en slutförd utländsk utbildning är jämförbar med en svensk och ger ett utlåtande om vilken svensk examen den utländska utbildningen motsvarar. (Detta gäller inte vissa legitimationsyrken där andra myndigheter står för bedömningen.) För att det ska vara möjligt att göra en bedömning krävs det handlingar, till exempel examensbevis, som visar utbildningens innehåll. Det som Högskoleverket bedömer är sådant som utbildningens längd, ämnesfördjupning, examensarbete och syfte. Det krävs vidare att lärosätet till exempel är statligt erkänt eller ackrediterat. Värderingen innebär inte att man får en svensk examen, utan är endast tänkt som en vägledning för svenska arbetsgivare och högskolor om vad utbildningen motsvarar. Om man har en icke-avslutad utbildning gäller att man kan söka in till en svensk högskola för att slutföra sin utbildning. Då ska högskolan värdera vad personen har läst och vad som kan tillgodoräknas i den svenska utbildningen. Därutöver är validering en möjlighet för att få sin utbildning bekräftad. Det innebär att man värderar kunskaper och färdigheter oberoende av hur dessa har införskaffats, exempelvis studier, yrkesverksamhet eller fritidssysselsättning, och oavsett om de är formella eller informella. Detta sker dock nästan aldrig för utländska akademiker. För den enskilde är det ett slöseri när den egna kompetensen inte kommer till användning. Därför måste Sverige bli bättre på att erkänna fler människors kompetens. 9

10 Ett av de stora problemen är att det ofta tar lång tid från det att man har anlänt till Sverige tills ens utbildning är bedömd eller, i de fall det sker, validerad. Denna process måste snabbas på. Ett sätt vore att genomföra Valideringsdelegationens förslag som presenterades för ungefär ett år sedan. Jusek anser att Bedömningen av utländska utbildningar måste ske skyndsamt efter att en person har anlänt till Sverige. I utlåtandet ska det anges vilka behov av och möjligheter till kompletterande utbildning som finns. Akademiker måste få en reell möjlighet att få sina utbildningar och andra kompetenser validerade. Validering måste få ske även utifrån den enskildes behov, inte arbetsmarknadens. Kompletterande utbildningar För invandrare med akademiska utbildningar erbjuds det i vissa fall kompletterande utbildningar på högskolenivå. De flesta erbjuds dock akademiker inom andra områden än de samhällsvetenskapliga, eller som regeringen beskriver det i ett pressmeddelande: Insatserna innebär framförallt kompletterande högskole utbildningar för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med utländsk examen. De kompletterande utbildningarna som finns är lyckade på så sätt att deltagarna ofta får arbete efter utbildningen och att de får kvalificerade arbeten i linje med sina studier. 6 I dagsläget finns det två pågående projekt med kompletteringsutbildningar för jurister med en utländsk utbildning, vid Göteborgs respektive Stockholms universitet. Vid Malmö högskola, Linköpings universitet och Högskolan i Borås finns aspirant program, där invandrade akademiker kan komplettera sina studier. De flesta av studenterna har utbildats till lärare. Även på många andra lärosäten finns det aspirantutbildningar. Vid Malmö högskola fanns tidigare en utbildning som syftade till arbete inom svensk offentlig förvaltning: Högre praktisk förvaltningsutbildning. Avsikten var att de skulle kunna jobba inom den svenska förvaltningen inom sin profession, en ingenjör skulle exempelvis få en möjlighet inom en teknisk förvaltning. En stor del av studenterna hade en bakgrund inom samhällsvetenskap. Ett problem som har noterats är kunskaperna i svenska. Antagningskravet är att den studerande ska ha kunskaper som motsvarar Svenska B. Men många som har antagits har ändå haft för dåliga kunskaper i svenska för att klara studierna och därmed för dåliga kunskaper för att kunna arbeta på den svenska arbetsmarknaden i mer kvalificerade yrken. Studenterna på de kompletterande utbildningarna anger själva, i en av HSV:s uppföljningsrapporter, följande områden som de skulle vilja ha mer av: mer språk, 6 HSV:s rapport Hur går det efter kompletterande utbildning för utländska akademiker?, 2008:30R. 10

11 mer praktik, mer kontakt med företag, mer information, bättre och tydligare valideringsarbete, mer flexibilitet för tillgodoräknande och större möjlighet till formell behörighet. Jusek anser att Det bör finnas fler kompletterande utbildningar än i dag, både sådana som är generella och sådana som är riktade till invandrare med specifika kompetenser. Ett viktigt inslag i de kompletterande utbildningarna ska vara kunskaper i svenska på en hög nivå. Om den studerande inte har tillräckliga kunskaper ska utbildningen förlängas genom att studier i svenska bedrivs parallellt. Integrationspolitik i allmänhet Den nuvarande regeringens politik syftar till att personer snabbt ska komma ut på arbetsmarknaden. Regeringen skriver i Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24) på följande sätt om invandrade akademiker: Det är viktigt att invandrare som har högre utbildning eller kvalificerad yrkes erfarenhet får möjlighet att snabbt komma ut på arbetsmarknaden och utöva ett yrke som motsvarar deras kompetensnivå. För många akademiker, åtminstone för dem som ska ha svenska som arbetsspråk, krävs avancerade kunskaper i svenska innan de kan arbeta med ett yrke som motsvarar kompetensen. Ett snabbt inträde på arbetsmarknaden kan därför bli ett hinder för att akademiker kan få kvalificerade arbeten, eftersom de inte får möjlighet att nå tillräckligt goda kunskaper i svenska. Det är viktigare att en akademiker får rätt jobb i relation till sin samlade kompetens, än att den snabbt får ett jobb på en låg kvalifikationsnivå och sedan fastnar där. Ibland kan självfallet ett arbete på en låg kvalifikationsnivå leda till kontakter som leder en person vidare. Men det kan också bli ett hinder för framtiden. Arbetslinjen måste hanteras på ett sådant sätt att den enskilde kommer till sin rätt! Jusek anser att Den enskildes kompetens måste sättas i fokus. Arbetslinjen får därmed inte innebära att invandrade akademiker fastnar i yrken som inte kräver akademisk kompetens. De måste få en reell möjlighet att läsa svenska till den nivå som krävs i deras yrke, få sina utländska examina godkända, sina kunskaper validerade och eventuellt kompletterade. 11

12 Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har cirka medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige. Jusek. Box 5167, Stockholm. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB 0902