Uppdrag om kompletterande utbildningar avslutad utländsk juristutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag om kompletterande utbildningar avslutad utländsk juristutbildning"

Transkript

1 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Mattias Wickberg Utredare PM BILAGA Diarienummer Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Uppdrag om kompletterande utbildningar avslutad utländsk juristutbildning Sammanfattning Universitets och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att utreda de av Stockholms universitet påtalade problemen med den kompletterande högskoleutbildningen för kvinnor och män med avslutad utländsk juristutbildning, samt att föreslå åtgärder. UHR konstaterar att det råder viss diskrepans mellan syftet med utbildningen och tillämplig lagstiftning. Om syftet är att komplettera utbildningen för invandrade akademiker som har en utländsk juristexamen och som inte befinner sig i yrkeslivet på en nivå som motsvarar deras kompetens och utbildning så gör UHR bedömningen att det befintliga regelverket inte ger Stockholms universitet nödvändiga förutsättningar att fullt ut uppfylla syftet. Om utbildningen istället är tänkt för akademiker som har en utländsk juristexamen, utan ytterligare avgränsningar, så kan utbildningen rimligen inte rikta sig specifikt till utrikes födda eller akademiker som inte är yrkesverksamma varför inget problem i relation till syftet kan anses föreligga. UHR föreslår att de påvisade problemen med studenternas bristande språkkunskaper hanteras genom en preparandkurs som förslagsvis omfattar moment i akademisk svenska och akademisk metod på tillräckligt hög nivå för att säkerställa nödvändiga förutsättningar för att studenterna ska klara av de kommande studierna. Därmed torde även de extrakostnader som i dagsläget belastar utbildningen på grund av studenternas bristande kunskaper i svenska inom den kompletterande utbildningen att minska. Det är rimligt att kostnaderna för preparandkursen inte ska täckas av de nu tilldelade medlen för den kompletterande juristutbildningen. Sida 1 (14)

2 Uppdraget Stockholms universitet har i en skrivelse till regeringen påtalat vissa problem med den kompletterande högskoleutbildningen för kvinnor och män med avslutad utländsk juristutbildning (U2013/6688/UH). Universitets och högskolerådet fick därför i 2014 års regleringsbrev för myndigheten i uppdrag att utreda dessa problem och att föreslå åtgärder. Myndigheten ska genomföra uppdraget i samverkan med Universitetskanslersämbetet, Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Redovisningen av uppdraget ska ske till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 5 juni Tolkningar och avgränsningar UHR har tolkat uppdraget att endast omfatta de problem Stockholms universitet har redogjort för i sin skrivelse till regeringen. De påtalade problemen avser studenternas bristande språkliga förutsättningar, utbildningsbakgrund och situation på arbetsmarknaden för jurister. Eventuella ytterligare problem som andra anordnare av utbildningen kan ha påvisat i andra sammanhang har därför inte beaktats. Frågor om utbildningen i relation till arbetsmarknaden för jurister eller dimensionering av utbildning etc. ingår inte i uppdraget. De förslag som redovisas är i huvudsak avsedda för utbildningen vid Stockholms universitet. Till viss del är dock problematiken sannolikt densamma för Göteborgs universitet och förslagen kan då fungera som stöd även där. Utbildningen vid Göteborgs universitet redovisas därför som referens. Samverkan Uppdraget ska genomföras i samverkan med Universitetskanslersämbetet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet. UHR har därför i arbetet haft kontinuerlig korrespondens via e post med samtliga berörda parter och har vid ett tillfälle träffat representanter från Stockholms universitet och vid ett annat tillfälle Universitetskanslersämbetet. Dialog har även förts med Göteborgs universitet via telefon. Bakgrund Våren 1995 fattade regeringen beslut om ett universitetsförlagt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund, en så kallad aspirantutbildning. Programmet var ett försök att hitta lösningar på problemet med det bristande tillvaratagandet av invandrade akademikers kompetens och syftet var att med en både teoretisk och praktisk utbildning underlätta för personer med en utländsk akademisk utbildning att få ett arbete som matchade deras kompetens. Formen för utbildningen reglerades i förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor. Enligt förordningen riktade sig utbildningen till personer som har en utländsk högskoleutbildning eller annan utländsk eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning som omfattas av högskolelagen (1992:1434), har invandrat, är Sida 2 (14)

3 folkbokförda i Sverige, och har ett annat modersmål än svenska 1. Utbildningen ska ges på heltid, omfatta motsv. 60 högskolepoäng och bestå dels av teoretiska studier, dels av praktik. Förtur ska ges till sökande som var inskrivna vid arbetsförmedlingen 2. Den första satsningen på aspirantutbildningen finansierades med resurser som överfördes från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till högskolan arbetslösa akademiker med företrädesvis utländsk akademisk examen fick under läsåren 1995/96 och 1996/97 möjlighet att genomföra utbildningen i syfte att ge dem en bättre utgångspunkt på arbetsmarknaden. Fr.o.m. läsåret 1997/98 var aspirantutbildningen inte längre ett särskilt åtagande utan en fråga för lokala beslut vid enskilda högskolor varför antalet deltagande lärosäten minskade kraftigt 3. Utredningar som genomförts kring denna satsning visade att sett till de mål och syften som låg till grund för utbildningen så kunde den anses vara ett misslyckande. En stor andel av studenterna hittade inte ett kvalificerat arbete efter utbildningen och av de studenter som hittade ett arbete var det till stor del arbeten som var av tillfällig karaktär. Samtidigt så kunde den anses vara en lyckad satsning ur det perspektivet att studenterna genom utbildningen ökat sitt självförtroende, ökat sin kompetens och sina förutsättningar vad gäller kunskaper och färdigheter i svenska och dessutom fått ett ökat kontaktnät 4. I april 2002 beslutade regeringen att i en ny omgång satsa på utbildningar som specifikt riktade sig till invandrade akademiker. Då gavs Malmö högskola och Linköpings universitet i uppdrag att, med särskilda medel, under perioden bedriva aspirantutbildning för invandrade akademiker. Även den så kallade invandrarakademien vid Högskolan i Borås kom efter särskild ansökan att ingå i regeringens satsning. Utbildningarna har följts upp av både de genomförande lärosätena och av Högskoleverket vid ett antal tillfällen 5. En central slutsats av den uppföljning som gjordes 2006 var.. att det är ställt utom tvivel att det är inom den högre utbildningen och högskolan som invandrade akademiker bäst finner vägarna till den svenska arbetsmarknaden 6. Förordningen om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor upphävdes genom förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Denna förordning, som trädde i kraft 15 januari 2009, är inte lika uttalat avgränsad till en viss kategori studenter utan utbildningar som bedrivs enligt förordningen avser samtliga studenter som har en avslutad utländsk högskoleutbildning eller en annan avslutad utländsk eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434). Enligt förordningen syftar utbildningen till att studenter som har en avslutad utländsk utbildning ska ges möjlighet att få avlägga en motsvarande svensk examen eller få kunskaper för att kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska utbildningen har förberett dem för. Den sammanlagda omfattningen av utbildningen får 1 SFS 1995:889 2 Ibid. 3 BARA JAG FÅR CHANSEN ATT FÅ VISA VAD JAG KAN Satsningen på aspirantutbildning vad blev det av den? En uppföljningsstudie. Högskoleverket (Rapport 1998:6 R) 4 Ibid. 5 Se bl.a. Invandrarakademi och aspirantutbildning erfarenheter av kompletterande utbildning för invandrade akademiker, Högskoleverket (Rapport 2006:35 R) och Hur går det efter kompletterande utbildning för utländska akademiker? Högskoleverket (Rapport 2008:30 R) 6 Invandrarakademi och aspirantutbildning erfarenheter av kompletterande utbildning för invandrade akademiker, Högskoleverket (Rapport 2006:35 R) Sida 3 (14)

4 vara högst 120 högskolepoäng och utbildningen ska planeras med hänsyn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet 7. Det ges idag ett antal kompletterande utbildningar för utländska akademiker vid svenska lärosäten i enlighet med denna förordning. Somliga ges som en del av den ordinarie verksamheten och är då anslagsfinansierade, t.ex. aspirantutbildning vid Malmö högskola, medan andra finansieras av särskilda medel som regeringen avsatt i så kallade integrationssatsningar. Den kompletterande utbildningen för jurister som ges vid Stockholms och Göteborgs universitet är en del av regeringens integrationssatsning. Kompletteringsutbildning för jurister med utländsk examen Integrationssatsningen I regeringens vårproposition 2007 lyftes en satsning på kompletterande högskolutbildning för jurister fram som en del i en kraftfull integrationssatsning med jobbfokus 8 vars syfte var att underlätta för nyanlända invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Göteborgs universitet och Stockholms universitet fick därför i uppdrag att med början 2007 anordna juridisk kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk juristutbildning 9. Den kompletterande utbildningen för personer med avslutad utländsk juristutbildning skulle omfatta högst 120 högskolepoäng och särskilda medel för utbildningen avsattes för åren Utbildningen ska rikta sig till 15 helårsstudenter per lärosäte (sedan 2011 gäller dock maximalt 15 helårsstudenter). Dessa helårstudenter och helårsprestationer ger inte lärosätena rätt till någon ersättning inom ordinarie takbelopp varför ersättningen per helårsstudent är högre än normalt för utbildningsområdet och uppgår 2014 till kronor 10. Under åren var det angivet i regleringsbrevet att utbildningarna skulle anordnas av de båda lärosätena. Nu, 2014, gäller i stället att lärosätena ges möjlighet att anordna utbildningarna 11. Utbildningens innehåll Stockholms universitet Kompletteringsutbildningen omfattar 2 års heltidsstudier och ges på dagtid. Utbildningen ges inte på distans och all undervisning sker på svenska. De obligatoriska kurserna under utbildningens tre första terminer är placerade på grundnivå. Termin fyra, som utgörs av examensarbetet, är placerad på avancerad nivå. Utbildning på avancerad 7 SFS 2008: Pressmeddelande 16 april 2007, Integrations och jämställdhetsdepartmentet 9 Föregicks av att det 2005 vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet på eget initiativ hade startats en kompletteringsutbildning för jurister med utländsk examen som anordnades inom ramen för universitetets vanliga anslag. 10 Denna ersättning kan jämföras med den ordinarie per helårsstudent inom utbildningsområdet som är kronor för Ersättning per helårsprestation uppgår till kronor 11 Den nya formuleringen gäller samtliga i integrationssatsningen ingående utbildningar. Sida 4 (14)

5 nivå ska innebära en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå 12. Den utländska examen tillgodoräknas. Vid Stockholms universitet består utbildningen av följande kurser: Termin 1 Juridisk introduktionskurs (10,5 hp), Europarätt (7,5 hp) och Statsrätt (12 hp) Termin 2 Processrätt (19,5 hp) och Förvaltningsrätt (15 hp) Termin 3 Civilrätt C (10,5 hp) och Straffrätt (18 hp) Termin 4 Examensarbete (30 hp) 13 Examensarbetet består i att självständigt författa en uppsats om 30 högskolepoäng. Uppsatsen skrivs på svenska. Ordningen för de ingående kurserna skiljer sig något från juristprogrammets studieordning. Studenterna har även möjlighet att välja ytterligare kurser på avancerad nivå inom ramen för Juridiska institutionens utbildningsutbud för att ges en möjlighet till specialisering. Göteborgs universitet Utbildningen omfattar två års studier på heltid. Utbildningen inleds med en grundläggande genomgång av svensk juridisk metod. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på civilrätt, straff och processrätt och offentlig rätt. Utbildningen avslutas med examensarbete motsvarande en termins studier. Utbildningen håller enligt universitetet en hög studietakt och studierna anges som mycket krävande. De studenter som examineras från utbildningen har samma kunskapsnivå som övriga studenter som examineras från juristprogrammet. Till detta kommer studenternas kunskaper om det rättssystem där de fått sin ursprungliga juristutbildning samt språkkunskaper i detta lands språk och kultur 14. Vid Göteborgs universitet följer studenterna samma studieordning som för juristprogrammet och läser de kurser som ingår i juristprogrammets termin 1, 4, 5 och 9 (examensarbete). De ingående kurserna vid Göterborgs universitet är: Termin 1 Grundläggande juridisk metod (15 hp) och Offentlig rätt (15 hp) Termin 2 Straff och processrätt (30 hp) Termin 3 Civilrätt II (30hp) Termin 4 Examensarbete (30 hp) Tillsammans med termin 1 tillgodoräknas 60 högskolepoäng från den utländska examen såsom motsvarande termin 1 3 på Juristprogrammet. Därefter tillgodoräknas 90 högskolepoäng från den utländska examen såsom motsvarande termin 6 8 på Juristprogrammet. 12 utbildningar/kompletteringsutbildningen ( ) 13 Den med siffersinne märker genast att omfattningen är 123 hp. 14 ( ) Sida 5 (14)

6 Sökande till utbildningen Antalet sökande till utbildningen har genom åren varit högt och alltid överstigit antalet tillgängliga platser. Stockholms universitet har genomgående haft fler sökande till sin utbildning än Göteborgs universitet. Stockholms universitet har haft antagning till programmet samtliga år utom Antalet sökande till Stockholm har varierat från cirka 75 till, nu senast 2013, 117 sökande (men alla var inte behöriga). I genomsnitt har 15 studenter erbjudits en plats. Göteborgs universitet har haft antagning till programmet 2007, 2009, 2010 och Antalet sökande vid Göteborgs universitet har varierat mellan cirka 45 och 80 och i genomsnitt har 13 studenter erbjudits en plats. Att inga sökande antogs hösten 2011 och 2012 har sin förklaring i att det då fortfarande var många studenter från tidigare kullar som inte hade avslutat sina studier. För att bättre kunna ta hand om dessa studenter beslöt universitetet att inte anta nya grupper. Totalt har 140 personer antagits till de två utbildningarna under åren Utbildningen kommer inte starta till hösten 2014, varken i Stockholm eller i Göteborg. Behörighet och urval Vissa bestämmelser om behörighet och urval finns i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Enligt förordningen så är behörighetskravet till utbildningen en avslutad utländsk högskoleutbildning. Högskolan får därutöver meddela föreskrifter om sådana krav på förkunskaper som är nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen 15. Vid urvalet till utbildningen ska hänsyn tas till de sökandes meriter och följande urvalsgrunder ska enligt förordning användas: betyg, resultat från högskoleprovet, tidigare utbildning, andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och andra för utbildningen sakliga omständigheter 16. Stockholms universitet beskriver antagningsförfarandet enligt nedan. Vid Stockholms universitet krävs för tillträde till utbildningen en minst 4 årig utländsk juristutbildning som skall vara avslutad med examen. Till kravet på examen finns ett krav på styrkta kunskaper i svenska B/Svenska som andra språk B/svenska 3. Behörighetsbedömningen inför antagningarna HT2007, HT2009 och HT2010 gjordes av Juridiska institutionen. Utifrån en sammanställning av alla behöriga sökandes ansökningshandlingar gjordes ett urval av sökande som kallades till intervju. Vid urvalet av behöriga sökande till intervjuerna togs bl.a. hänsyn till behovet av utbildningen, tidigare arbetslivserfarenhet, nuvarande arbetssituation och bakgrund. Intervjuerna utfördes av Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet (SU) i samarbete med Institutet för tillämpad beteendevetenskap och Juridiska institutionen vid SU. Syftet med intervjun var bland annat att mäta motivation, sökandens färdighet i svenska språket och allmänna förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Behörighetsbedömningen inför antagningarna HT2011 HT2013 gjordes av Stockholms universitets antagningsavdelning och utbildningen söktes genom Fr.o.m. HT2011 infördes också ett språktest som var utformat av Institutionen för 15 SFS 2008: Ibid. Sida 6 (14)

7 svenska och flerspråkighet och Konrad Lundberg, universitetslektor i handelsrätt vid Juridiska institutionen. Testet användes som ytterligare urvalsinstrument då kravet på svenska B hade visat sig vara ett trubbigt urvalsinstrument för att avgöra om de sökandes språkliga förutsättningar var tillräckliga för att klara av utbildningen. Språktestet består av tre delar, ett läsförståelsetest, ett skrivprov och en del som utgörs av frågor om ett rättsfallskoncentrat som delas ut vid skrivtillfället. Samtliga behöriga sökande deltog i språktestet. Under antagningarna HT2011 och HT2012 kallades de 30 sökande med bäst resultat på språktestet till intervju hos Psykologiska institutionen. Av dessa 30 antogs 15 studenter. Vid antagningen HT2013 avskaffades intervjuerna och endast språktestet användes. Orsaken till denna ändring var att det hade inkommit anmälningar och klagomål från sökande som inte blivit antagna. Klagomålen avsåg intervjusituationen där de sökande upplevde sig kränkta och orättvist behandlade. Juridiska institutionen bedömde på grundval av anmälningarna att svårigheterna att garantera en transparent och rättssäker antagning med bibehållet intervjumoment var för stora. Detta då intervjuer i ett antagningsförfarande kan innebära en risk för subjektiva bedömningar utan mätbara värden. Institutitonen beslöt därför att avskaffa intervjuerna. För att kunna bli antagen vid Göteborgs universitet ska den sökande ha minst 4 årig utländsk juristutbildning som skall vara avslutad med examen, mycket goda kunskaper i svenska (de sökande genomgår tre språktester) och tillgodoräknande av kurser från den utländska utbildningen motsvarande 2,5 års studier ska kunna ske på både grundnivå och avancerad nivå 17. Göteborgs universitet kallar de sökande som får godkänt på språktesten till en intervjuomgång. Vid intervjun graderas de sökande i en tregradig skala. Baserat på en sammanvägd bedömning av resultaten från språktesten och intervjun rangordnas de sökande i urvalet. Stockholms universitet påtalar brister Stockholms universitet har i en skrivelse till regeringen i november 2013 påtalat vissa problem med den kompletterande högskoleutbildningen för kvinnor och män med avslutad utländsk juristutbildning (U2013/6688/UH). Juridiska institutionsstyrelsen vid Stockholms universitet beslutade vid sitt sammanträde att den kompletterande utbildningen för personer avslutad utländsk juristutbildning ska vara vilande tillsvidare. Bakgrunden till beslutet är att universitetet gör bedömningen att det i nuläget inte går att säkerställa att medlen kan användas i enlighet med kompletteringsutbildningens syfte som enligt universitetet är att underlätta för akademiker med utländsk juristexamen att få anställning som jurist. Skälet är att det har visat sig vara svårt att få anställning på den svenska arbetsmarknaden som jurist med en utländsk juristexamen. Till grund för sitt beslut redovisar Stockholms universitet i sin skrivelse till utbildningsdepartmentet ett antal problem med den nuvarande antagningsformen. 17 ( ) Sida 7 (14)

8 Otillräckliga språkkrav Stockholms universitet konstaterar att svenska B är ett trubbigt urvalsinstrument för att avgöra om de språkliga förutsättningarna räcker för att klara av en så pass, ur ett språkligt perspektiv, komplicerad utbildning. Universitetet har därför sedan höstterminen 2011 ett språktest som urvalsinstrument men konstaterar att trots detta test så har det visat sig att vissa studenter har problem med svenska språket. Till skillnad från andra utbildningar som ingår i regeringens integrationssatsning så är de redan inhämtade kunskaperna i juridik sällan direkt applicerbara i det svenska yrkeslivet. En tandläkare, t.ex., kan applicera sina yrkeskunskaper oavsett var i världen problem med tänder uppstår. Språket är i yrkesutövningen viktigt men sällan ett absolut krav för att yrket ska kunna bedrivas 18. För juristen så är varje rättsordning unik och för de studerande på den kompletterande utbildningen så innebär det i realiteten att de på två år ska lära sig ett helt nytt regelverk på ett främmande språk. Nyckeln till förståelsen är därför språket och det juridiska språket kan även för dem med svenska som modersmål i många fall upplevs som problematiskt. Kompletteringsutbildningen har därför numera en mentor som ska hjälpa de studenter som har problem med utbildningen och med språket. Fel målgrupp Med den nuvarande antagningsformen anger Stockholms universitet att de studenter som antas till utbildningen inte tillhör rätt målgrupp i enlighet med utbildningens syfte (se ovan). Svensk förutbildning Flera av de sökande till utbildningen har svenska gymnasiebetyg och är uppvuxna i Sverige. Av antagna höstterminen 2013 så hade 6 av 15 svenska gymnasiebetyg. Av antagna höstterminen 2012 hade 5 av 14 svenska gymnasiebetyg. Universitetet har i samtal med UHR utvecklat problematiken och anger att det finns indikationer på att personer med otillräckliga gymnasiala meriter för att antas till juristprogrammet i Sverige söker sig utomlands för juridikstudier med målet att återkomma till Sverige och antas till kompletteringsutbildningen. Det är inte ovanligt att sökande kontaktar studievägledningen för att planera sina studier utomlands med detta som uttalat syfte. Jurister i arbete Flera av de antagna har redan heltids eller deltidsarbete och är alltså redan etablerade på arbetsmarknaden för jurister. Uppskattningsvis hade 10 studenter ett arbete med juridisk anknytning (varav 4 hade svenskt gymnasiebetyg) vid antagningstillfällena mellan hösten 2011 hösten Denna uppskattning är baserad på samtal som universitetet genomfört med studenterna där det framgått att de är etablerade på den juridiska arbetsmarknaden. Det har också framgått av studenternas e postadresser. Två av studenterna var delägare i advokatbyråer. Stockholms universitet har dock inte närmare undersökt studenternas anställningsförhållanden. 18 Socialstyrelsen kräver ingen dokumenterad kunskap i svenska språket för att godkänna en ansökan om legitimation för sökande utbildad inom EU/EES. Tredjelandsutbildade tandläkare måste ha kunskaper i svenska motsvarande svenska B. Tandläkare som arbetar i Sverige ska ha för yrkesutövningen nödvändiga baskunskaper om svenska samhällsförhållanden samt om lagar och författningar som gäller inom verksamhetsområdet. För att kunna ansöka om legitimation ska den sökande därför ha genomfört ett prov i samhällsodontologi och författningskunskap. Sida 8 (14)

9 Det har i samtal med universitetet framkommit att många av dem i arbete har svenska som modersmål. Dessa har då kunskaper i det rättssystem där de fått sin juristutbildning samt språkkunskaper i detta lands språk och kultur. I kombination med deras kunskaper i det svenska språket är det för vissa juridiska arbeten en tillräcklig merit, främst inom internationell juridik. Frånvaron av dokumenterade kunskaper i den svenska rättsordningen är dock en begränsning och för att öka sitt attraktionsvärde på arbetsmarknaden söker de sig till kompletteringsutbildningen. En svensk juristexamen innebär i många fall dessutom en högre lön. Dessa studenter har en lägre närvaro än övriga studenter där ett antal registerar sig men inte dyker upp på undervisning och/eller vid tentamenstillfällena. Eftersom dessa har registerat sig så förväntar sig institutionen att de ska delta i utbildningen varför en plats på utbildningen tas i anspråk som annars kunde ha fördelats till en mer studiemotiverad sökande. Genomströmning Genomströmningen på utbildningen är enligt universitetet inte god men ingen student har hittills ansökt om avbrott på programmet. Komplettera avslutad utländsk juristutbildning, för vem och varför? Enligt regeringen ska de integrationspolitiska målen (lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) främst nås genom generella insatser som når ut till hela befolkningen. Eventuella riktade insatser ska baseras på särskilda individuella behov och förutsättningar, inte på att en person är född i ett annat land. Säråtgärder som riktar sig till utrikes födda som grupp ska inte förekomma efter den första tiden i Sverige 19. Samtidigt i proposition 2006/07:1 nämns den kompletterande utbildningen för jurister i samband med en integrationsfrämjande satsning som syftar... till att invandrade akademiker med utländsk utbildningen i större uträckning skall kunna erbjudas kompletterande utbildning Även i budgetpropositionen 2013/14: 1 lyfts utbildningen fram i en kontext där regeringen konstaterar att Utrikes födda har svårare att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetensnivå. Kompletterande högskoleutbildning för akademiker med utländsk examen har visat sig underlätta deras inträde på arbetsmarknaden på rätt kompetensnivå 21. Det får därför förstås att integrationssatsningen, vari den kompletterande utbildningen för jurister med utländsk examen ingår, riktar sig mot en viss kategori individer, nämligen utrikes födda akademiker som inte befinner sig i arbetsmarknaden på rätt kompetensnivå. Enligt förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avlutad utländsk utbildning 22 så syftar utbildningen som bedrivs i enlighet med denna till att studenter som har en avslutad utländsk utbildning ska ges möjlighet att få avlägga en motsvarande 19 Regeringens skrivelse 2009/10:223 Egenmakt mot utanförskap redovisning av regeringsstrategi för integration, s Regeringens proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 16 (7.1.13) 21 Regeringens proposition 2013/14:1 (1.3.4) 22 SFS 2008:1101 Sida 9 (14)

10 svensk examen eller få kunskaper för att kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska utbildningen har förberett dem för 23. Till skillnad från vad som angavs i förordningen om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor 24 enligt vilken den sökande skulle ha invandrat, vara folkbokförd i Sverige, och ha ett annat modersmål än svenska för att delta i utbildning, så saknas i den nu gällande förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning 25 en lika avgränsad avnämare för utbildningen. Förordningen anger i stället att det är utbildningens ursprung som är relevant och inte studenternas ursprung. Något utrymme för tolkningar avseende vilka som ska ges tillträde till utbildningen finns inte. En person som uppfyller behörighetskraven och har en svensk gymnasial utbildning ska därför ha lika möjligheter att söka och antas till utbildningen. Likaså ska en sökande som redan är etablerad på arbetsmarknaden ha lika möjligheter att söka och antas till utbildningen. Stockholms universitet gör bedömningen att antagningsformen därför inte är lämplig för att uppfylla de intentioner som regeringen har uttryckt för utbildningen. UHR ser följande möjliga åtgärder Avgörande för huruvida de problem som Stockholms universitet har aviserat vad avser de antagnas utbildningsbakgrund och arbetsstatus är att anse som ett problem är definitionen av utbildningens syfte. Om syftet med den kompletterande utbildningen för jurister med utländsk examen är i linje med en definition enligt vilken utbildningen riktar sig till akademiker med utländsk juristexamen som har annat modersmål och inte befinner sig på arbetsmarknaden för jurister, så ger inte det befintliga regelverket stöd för att uppfylla syftet. Om å andra sidan integrationssatsningen är att anse som en generell satsning, ja då kan utbildningen rimligen inte rikta sig specifikt till utrikes födda eller akademiker som inte är yrkesverksamma varför inget problem i relation till syftet kan anses föreligga. De angivna problemen är då istället sådana att de med stor sannolikt delas av ett flertal utbildningar inom det ordinarie utbildningsutbudet och lämpligen utreds lokalt. De beskrivna problemen vad avser studenternas bristande språkliga förkunskaper är dock oberoende av vilket syfte utbildningen kan anses ha. Bristande språkliga förkunskaper Det får förstås att kravet på kunskaper i svenska måste vara högt ställt för att studenterna under en tvåårsperiod ska kunna ta till sig kunskaper om en hel rättsordning ( legalese ) på ett för dem främmande språk. De krav på analys och problemlösning som finns i utbildningen innebär ett ofrånkomligt användande av svenska språket och när deltagarna, som ofta är vana vid helt andra undervisningsformer och har andra förväntningar vad avser problemlösning och kritiskt tänkande från sin tidigare utbildning, ställs inför detta så får de i vissa fall svårt att hänga med. Följden blir en 23 SFS 2008: SFS 1995: SFS 2008:1101 Sida 10 (14)

11 ökad grad av individualisering, språkinsatser och lärarledd undervisning som ger ökade kostnader som inte alltid täcks av den ersättning som ges 26. Det nuvarande behörighetskravet, godkänt betyg i Svenska B/Svenska 3 (eller motsvarande kunskaper), har i tidigare granskning visat sig i realiteten innebära stora variationer i studenternas svenskkunskaper där variationerna bland annat anses bero på olika krav för godkänt betyg bland anordnare av svenskundervisning 27. Detta gör att kravet blir ett, som Stockholms universitet anger, trubbigt instrument för att avgöra förutsättningarna att klara av utbildningen då samma betyg speglar olika kunskaper. Högre behörighetskrav i svenska Enligt 5 andra stycket förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning får lärosätena som bedriver utbildning enligt förordningen meddela föreskrifter om sådana förkunskaper som är nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Om lärosätet gör bedömningen att ett nödvändigt krav för att tillgodogöra sig utbildningen är kunskaper i svenska som är högre än de nuvarande angivna kraven Svenska B/Svenska 3, så ger förordningen stöd för lärosätet att föreskriva om detta 28. Att denna möjlighet ges har redan påtalats av bl.a. Riksrevisionen 29 och ter sig spontant som en lättillgänglig och enkel väg för att komma tillrätta med problemet med studenternas bristande språkkunskaper. Frågan är emellertid om ett sådant högre krav kan anses vara rimligt eftersom den enskilde, förutom de särskilda kompletterande utbildningarna för utländska akademiker, även har en möjlighet att ansöka om antagning till motsvarande nybörjarprogram/till senare del av program och efter tillgodoräknande ansöka om svensk examen 30. Behörigheten till juristprogrammet som vänder sig till nybörjare regleras i högskoleförordningen. Då kraven på kunskaper i svenska för juristprogrammet är kunskaper motsvarande svenska B/ svenska 3 31 så kan det svårligen motiveras varför kraven i svenska skulle vara högre till just den kompletterande utbildningen. De studerande på den kompletterande utbildningen deltar ju i samma kurser som studerande på juristprogrammet och utbildningen ger i slutändan samma examen. Det är även rimligt att förmoda att de flesta av de sökande till den kompletterande utbildningen uppfyller kraven för den särskilda behörigheten som är Historia A och Samhällskunskap A 32 eller motsvarande kunskaper och det är även ett rimligt antagande att mångas gymnasiala meriter skulle stå sig väl i konkurrensen i ett urval baserat på betyg. Det kan därför inte uteslutas att problemet med bristande svenskkunskaper skulle kvarstå och istället överflyttas till grundutbildningen om kraven i svenska höjdes för den kompletterande utbildningen. Samma problematik torde uppstå 26 Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? Riksrevisonen, RiR 2011:16 27 Ibid. 28 Ett krav som går utöver Svenska B/Svenska 3 måste emellertid kontrolleras genom prov eftersom kursen Svenska 3 i nuläget är den högsta nivån i ämnet på gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. 29 Ibid. 30 Kapitel 6 6 8, Högskoleförordningen (1993:100). 31 Utgör alltjämt i realiteten ett krav då kravet nu ingår i den grundläggande behörigheten. Notera att för sökande med svensk gymnasieutbildning före 2010 finns inte kravet på godkänt betyg i svenska 3 åk. 32 Vid avsaknad av formella gymnasiala meriter ska en prövning av den reella kompetensen göras. Sida 11 (14)

12 även för olika former av behörighetsprov eftersom prov inte förekommer till juristprogrammet. Att öka behörighetskraven är möjligt men ter sig enligt vad som ovan beskrivits som en sannolikt mindre lämplig lösning då problemen istället kan komma att förflyttas till grundutbildningen med de nuvarande reglerna. Vad kan då göras för att säkerställa att de nödvändiga förutsättningarna föreligger utan att öka behörighetskraven? SFI till Svenska 3 På längre sikt kan det handla om att profilera utländska sökandes svenskkunskaper mot juridik. Det finns idag utbildningar i svenska som är särskilt inriktade mot akademiker med utländsk utbildning, bland annat för jurister. I till exempel Stockholm ges utbildningen och där läser studenterna under 1,5 år kurser från kursen Svenska för invandrare C till kursen Svenska som andraspråk 3 i kombination med orienteringskurser i yrket. En utvärdering som Stockholms universitet genomfört av utbildningar i svenska för specifika yrkeskategorier i Stockholms län för yrken inom medicin, företagare, hantverkare och pedagoger, visar att det finns ett mervärde i att placera deltagare med samma yrkesbakgrund i samma klass 33. Det är inte känt om det finns en motsvarande utvärdering för utbildningen för jurister men det är inte omrimligt att tro att de studenter som genomgår utbildningen får ett motsvarande resultat som de tidigare utvärderade yrkesgrupperna. En bättre självkänsla och en solidare språklig kunskap inom det juridiska området är därför trolig. Riksrevisionen påvisar dock i sin rapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? 34 att tillgängligheten till målgruppsanpassad svenskundervisning kan förbättras då den i nuläget endast är tillgänglig i 8 av 21 län. Eftersom den kompetterande juristutbildningen endast ges vid två lärosäten så rekryteras sökande från hela landet som då i större omfattning måste ges denna möjlighet. Preparandutbildning En snabbare och mer tillgänglig lösning är att erbjuda samtliga antagna studenter till den kompletterande juristutbildningen en preparandkurs till studier i svensk juridik. Denna utbildning kan då förslagsvis innehålla moment i akademisk svenska och vetenskaplig metod på tillräckligt hög nivå för att säkerställa att de nödvändiga förutsättningarna för att klara av de kommande studierna föreligger. Under det nuvarande regelverket 35 så är den kompletterande juristutbildningens längd maximerad till 120 högskolepoäng, och det utrymmet behövs för juridikstudierna. Det är av det skälet inte möjligt att låta ytterligare kurser ingå som obligatoriska delar av de 120 högskolepoäng som den kompletterande jurisutbildningen omfattar. För att ge sökande möjlighet att delta i preparandkursen måste den därför vara fristående från den kompletterande utbildningen och lämpligen erbjudas före programstart. Av tidigare angivna skäl så är det sannolikt mindre lämpligt att använda resultat från preparandkurs som behörighetskrav för att påbörja den kompletterande utbildningen, även om möjligheten naturligtvis finns. Alternativet skulle istället vara att satsa på frivillighet med tydlig information och en starkt rekommendation för att påvisa den stora nyttan av preparandkursen. I det fall kursen ger både högskolepoäng och rätt till 33 Höghielm, R. och Gougoulakis, P. (2009) De är ju mina kolleger En metastudie av Sfx. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. 34 Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? Riksrevisonen, RiR 2011:16 35 SFS 2008:1101 Sida 12 (14)

13 studiemedel så torde intresse finnas, det finns ju inga skäl att tro att de antagna till den kompletterande utbildningen inte skulle vara intresserade av att maximera sina egna förutsättningar att bli klara i tid. Lämpligen kan preparandkursen ligga så i tiden att den går att genomföra under senare del av vårterminen vid programstart på hösten. Ett villkor är i det fallet att lärosätet långt tidigare än i dag ges uppdraget att anordna utbildningarna, alternativt att den kompletterande utbildningen istället ingår i det ordinarie utbudet och inte ingår som en del i integrationssatsningen. Utformning, innehåll, nivå och omfattning för preparandkursen är det lämpligt att samarbeta kring då behoven är snarlika för de båda lärosätena. Det vore önskvärt att utbildningen är utformad så att den ger de antagna rätt till studiemedel eftersom det skulle reducera frånvaro av ekonomiska skäl. Finansieringen av preparandkursen måste utredas vidare om den blir aktuell. Värt att notera är att det redan har framförts synpunkter på att ersättningen per student på kompletteringsutbildningen inte täcker de kostnader som nu är förenade med utbildningen. Det får därför anses rimligt att preparandkursen inte omfattas av de tilldelade medlen för den kompletterande juristutbildningen, alternativt att ersättningen per helårsstudent höjs för att täcka de tillkommande kostnaderna för preparandkursen. Om syftet med preparandkursen uppfylls så torde även de kostnaderna som nu uppstår på grund av bristande kunskaper i svenska inom den kompletterande utbildningen att minska. Fel målgrupp Stockholms universitet påtalar att flera av de sökande till utbildningen har svenska gymnasiebetyg och är uppvuxna i Sverige. Flera av de antagna anges vidare redan ha heltids eller deltidsarbete och är alltså redan etablerade på arbetsmarknaden för jurister. Stockholms universitet bedömer att dessa sökande inte uppfyller kompletteringsutbildningens syfte, men någon möjlighet att stänga dem ute finns inte. UHR tolkar regelverket som det är skrivet idag att alla, oavsett gymnasial bakgrund och arbetssituation, ges tillträde till utbildningen under förutsättning att de uppfyller de föreskrivna behörighetskraven. Tillträde till utbildningen kan emellertid begränsas i det fall det finns fler sökande än det finns platser att fördela. Då sker ett urval bland de sökande där principen för urvalet är att de mest studielämpliga ska antas i första hand. Rangordningen av de sökande ska ske med hänsyn till de sökandes meriter. De meriter som är aktuella för rangordning är betyg, resultat från högskoleprovet, tidigare utbildning, andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Lärosätet får föreskriva om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Även om urvalsreglerna ger lärosätet möjligheter att i stor utsträckning avgöra vilka urvalsgrunder som ska användas och då även att avgöra vilka som är mest lämpade att delta i utbildningen så gör UHR bedömningen att det rimligen inte kan anses att det till exempel är särskilt värdefullt för utbildningen 36 att den sökande inte har svenska gymnasiebetyg eller inte befinner sig i arbetslivet på rätt kompetensnivå. 36 Regeringens proposition, Ny värld ny högskola (2004/05:162) understryker att denna regel inte skall användas för att ge förtur för sökande från vissa grupper eller med viss bakgrund Sida 13 (14)

14 Det saknas därför även i urvalet möjlighet att avgränsa utbildningen till den kategori sökande som Stockholms universitet anser uppfyller kompletteringsutbildningens syfte. UHR gör bedömningen att det befintliga regelverket inte ger utrymme att lösa de av Stockholms universitet påtalade problemen avseende studenternas svenska förutbildning eller deras arbetssituation. Det är inte möjligt att i antagningen särskilja sökande som befinner sig i arbete eller sökande med en svensk förutbildning från övriga sökande. Andra urvalsgrunder UHR konstaterar att den urvalsgrund som Stockholms universitet har valt är ett särskilt prov som rangordnar de sökande efter språkkunskaper. I det fall det ges möjlighet och medel till en preparandutbildning som säkerställer de antagnas språkliga förutsättningar så ges det möjlighet att använda andra urvalskriterier än språkkunskaper. Det finns skäl att tro att många sökande med utländsk gymnasial bakgrund har ett konkurrenskraftigt meritvärde i sitt avgångsbetyg. Att fördela ett antal platser till urvalsgrunden betyg skulle sannolikt hindra att de som genomgår juristutbildning utomlands p.g.a. otillräckliga gymnasiala meriter för antagning till utbildningen i Sverige antas till den kompletterande utbildningen. Genomströmning Eftersom en svag genomströmning är ett symptom på de påvisade bristerna så torde åtgärder för att komma till rätta med dessa öka även genomströmningen. Sida 14 (14)

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Sidan 1 av 13 Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Högskolan Kristianstad 2015 Sidan 2 av 13 Innehåll 1 Övergripande regelverk... 3 2 Anmälan... 3 2.1

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(16) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr. o m: antagning till utbildningar med start vårterminen 2016 Fastställd av Försvarshögskolans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för programmet Professionellt idrottsutövande, inriktning golf vid Högskolan i Halmstad

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för programmet Professionellt idrottsutövande, inriktning golf vid Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010 4700365 BESLUT 2014 03 27 Reg. Nr. 411 637 14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet 1(10) DNR: 2014.1.1.1-2821 Exp. den: 10/2-15/CH Sakområde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå STYRANDE DOKUMENT Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Student- och

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Ge mer plats för invandrade akademiker

Ge mer plats för invandrade akademiker Statistik Ge mer plats för invandrade akademiker Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Ge mer plats för invandrade akademiker Rapport om invandrade

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram vid Göteborgs universitet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet Handelshögskolan Box 601 405 30 GÖTEBORG Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010-470 03 65 BESLUT 2015-03-25 Reg. Nr. 411-02497-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m.

Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m. Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Innehåll 1. Inledning 3 2. Besluts- och delegationsordning

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet Dnr: 1-609/2013 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Fastställd av Konsistoriet 2013-12-02 Denna antagningsordning ersätter

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Kör 1 vid Mälardalens högskola. Universitets- och högskolerådets beslut

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Kör 1 vid Mälardalens högskola. Universitets- och högskolerådets beslut Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-470 06 37 BESLUT 2015-03-13 Reg. Nr. 411-20637-14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Styrelsen Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet Fastställd

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Karin Lindforss Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

FÖRESKRIFTER ANTAGNINGSORDNING

FÖRESKRIFTER ANTAGNINGSORDNING ANTAGNINGSORDNING Enligt högskoleförordningen 2 kap. 2 8. samt 6 kap. 3 (SFS 1993:100) föreskrivs att högskolans styrelse ska besluta om högskolans antagningsordning. Följande antagningsordning gäller

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN Följande dokument måste bifogas din ansökan Tjänstgöringsintyg - Se mer information i blanketten UNDER PUNKT 4. Intyg

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016

Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016 Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-01 Dnr: MDH 2.1 591/14 1 (15) Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016 2 (15) Innehåll Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016...

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

RiR 2008:22. Rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten

RiR 2008:22. Rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten RiR 2008:22 Rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten ISBN 978 91 7086 161 1 RiR 2008:22 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2008 Till regeringen Utbildningsdepartementet Datum

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401 3509 Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2009:1) om grundläggande behörighet och urval; Utkom från trycket den 30 november 2012 beslutade

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Antagning till senare del av Apotekarprogrammet och Receptarieprogrammet för studenter med tidigare högskolestudier Farmaceutiska fakulteten

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA Beslutad av Högskolestyrelsen 2010-05-06 gällande från och med 2010-07-01. Med ändringar i punkt 1(f), 2.1.2 och 5.5, enligt beslut av Högskolestyrelsen 2010-12-21,

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer