5:e Nordiska polisforskningskonferensen, Växjö HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN?

Transkript

1 5:e Nordiska polisforskninskonferensen, Växjö HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN? Stefan Annell. Le psykolo och doktorand Rekryterinsmyndiheten och Psykoloiska institutionen vid Stockholms universitet Tfn: Mobil: E-post: DENNA PRESENTATION Syftet med presentationen är att redovisa och få synpunkter på en ny studie från projektet Lonitudinell validerin av polisurvalet: Use and interpretation of test scores from limited conitive test batteries: How + Gc can equal Av Stefan Annell, Anders Sjöber och Manus erke Artiklen är förhandspublicerad på nätet, i tidskriften Scandinavian Journal of Psycholoy Aenda: Bakrund, metod, resultat och diskussion 1

2 INLEDNING Konitiva test är populära vid urval de anses vara en av de mest valida, reliabla, och kostnadseffektiva urvalmetoderna för så ott som alla yrken (Ones, Dilchert, Viwesvaran & Salado, 2010) Konitiv förmåa är dessutom betydelse för en lån rad faktorer utanför arbetslivet, bl.a. utbildnin, hälsa och vardalia livsval (Kuncel, Ones, & Sackett, 2010) Men det finns måna typer av konitiva test och det är inte klart hur testresultat från olika test ska tolkas (Gustafsson & Åber-Bentsson, 2010) Det är heller inte klart vilka typer av konitiva test som är bäst för alla yrken (även om måna testförla säer nåot annat) Det äller exempelvis för polisurval! POLISER OCH KOGNITIV FÖRMÅGA En yrkesrupp Poliser har oväntat låa samband med arbetsprestation (Aamodt, 2004; Salado, Anderson, Moscoso, Bertua, De Fruyt, & Rolland, 2003) Konitiva test är dock fortfarande en av de bästa urvalsmetoderna för yrket vad måna forskare säer tycks dessutom verbalt laddade test vara nåot bättre än traditionella beåvninstest (Aamodt, 2004; Postlethwaite, 2011) Användninen av test vid polisurval är omdiskuterad i erie (Uniq och Höskoleprovet) Behov av mer forsknin om poliser och konitiv förmåa! Data från det amla polisurval av en unik möjlihet, då hela tre konitiva test användes Provet i svenska Höskoleprovet Uniq 2

3 VAD ÄR KOGNITIV FÖRMÅGA? De flesta forskare delar ida upp konitiv förmåa i enerell beåvnin () och specifika förmåar (Major, Johnson, & Deary, 2012; McGrew, 2009), exempelvis: Kristalliserad beåvnin (Gc; kunskap och verbal förmåa) Generell visualiserinsförmåa (Gv; spatial förmåa) Fluid intelliens (Gf; förmåa att lösa nya problem) Minne Mental snabbhet m.fl.! Det betyder att konitiv förmåa är ett multidimensionellt berepp! Betydelsefult vid mätnin av konitiv förmåa (hur) och vid tolknin av testresultat (vad) TEORETISKA MODELLER Specifika förmåor Hiher order-models (HO) är ett vanlit sätt att hierarkiskt konceptualisera multidimensionalitet Indikatorer (items eller deltest) Fiur 1. Hiher-order modell För att mätta bör man ha en hetroen och välbalanserad uppsättnin indikatorer (Major, Johnson & Bouchard, 2011) Teoretisk forsknin använder ida ofta mycket stora testbatterier (t.ex. 60 deltest; Major mfl., 2012) Det funkar inte i tillämpade sammanhan som urval! 3

4 TILLÄMPADE MODELLER Fiur 2. Sinelfaktor modell I tillämpade sammanhan lier fokus på nytta och användbarhet Sinelfaktor modeller är vanlia Ledande forskare menar att för att mäta det räcker med två deltest, eller en hetroen uppsättnin item (Salado, m.fl., 2003; Schmidt, 2004) Sinelfaktor modeller lier rund för mycket tillämpad forsknin om Modellen är känsli för vilka indikatorer som används (Major et al, 2011) Olika konitiva test mäter därför inte samma sak (jfr. t.ex. Ravens matriser och Höskoleprovet) Men spelar det nåon roll? ELLER + Gc? Flera forskare säer att specifika förmåor inte har nåon praktisk betydelse över (Brown, Le, & Schmidt, 2006, Ree & Earls, 1991) Andra forskare säer, att i synnerhet breda specifika förmåor kan vara betydelsefulla, utöver, främst Gc (eller motsvarande) (Brunner, 2008; Coyle & Pillow, 2008; Gustafsson & Balke, 1993) Varken HO- eller sinel faktor modeller är lämplia för denna form av analyser (Gustafsson, 2002; Murray Johnson, 2013): Istället rekommenderas en annan typ av hierarkiska modeller bifaktormodeller (eller Nested-factor models) som delar upp varians i unika okorrelerade (ortonala) faktorer Dock finns få sådana studier! 4

5 DENNA STUDIE Det överripande syftet med studien var att undersöka runderna för korrekt tolkninen och användinen av resultat från ett beränsat konitivt testbatteri (från polisurvalet) Tre olika mätmodeller, jämfördes avseende: 1. Graden av unidimensionalitet i testbatteriet Bör vara hö om man använder en sinel faktor modell 2. Internkonsistens (en form av reliabilitet) för olika konitiva komponenter (t.ex. ) Bör vara hö för att arantera rättsäkerhet för enskilda individer 3. Den prediktiva kraften för olika komponenter (t.ex. ) vid prediktion av utbildninsprestation på polisutbildninen METOD Undersökninsrupp Data från projektet Lonitudinell validerin av polisurvalet (Annell, 2012) 1429 sökande enomförde urvalstester på dåvarande Pliktverket våren 2008, varav 1344 (94 %) av samtyckte till att delta 758 (56 %) av dem påbörjade utbildninen hösten av dessa hade fullständia bety på alla kurser med tre betysste (IG/G/VG). Mått 1. Provet i svenska (baserat på fyra deltest) 2. Höskoleprovet (baserat på fem deltest) 3. 6 st deltest från Uniq (satser, loier, truktioner, erserier, iknin och drater) 4. Medelbety på alla kurser med tre betysste Förberedelser av data EM-imputerin (Little & Rubin, 1987) av saknade data på enstaka konitiva test (N = 215) + de som saknade bety (N = 611, inkl. de som ej antos) 5

6 lyser lys i två ste, först med konfirmativ faktoranalys (CFA) och sedan med strukturekvationsmodulerin (SEM) 1. Jämförelser av tre mätmodeller (M) M1 - -faktor modell med en faktor () HP Fiur 3: Mätmodell 1 lyser lys i två ste, först med konfirmativ faktoranalys (CFA) och sedan med strukturekvationsmodulerin (SEM) 1. Jämförelser av tre mätmodeller (M) M1 - -faktor modell med en faktor () M2 - bifaktor modell med två faktorer ( och Gc). HP Gc Fiur 3: Mätmodell 2 6

7 lyser lys i två ste, först med konfirmativ faktoranalys (CFA) och sedan med strukturekvationsmodulerin (SEM) 1. Jämförelser av tre mätmodeller (M) HP Gc M1 - -faktor modell med en faktor () M2 - bifaktor modell med två faktorer ( och Gc). M3 - bifaktor modell med tre faktorer (, Gc och Gv) ärderin med: Anpassninsmått (bl.a. χ2, Gv RMSEA, BIC) Omeaestimat (likt alfa; Reise, Bonifay, & Haviland, 2013, Revelle & Zinbar, 2009) Fiur 3: Mätmodell 3 2. Jämförelser av tre strukturmodeller (SM) baserade på M1-3, med medelbety på polisutbildninen som kriterium SM1 SM2 SM3 ärderin med: Anpassninsmått (bl.a. χ2, RMSEA, BIC) Strukturkoefficienter (γ) och överripande strukturkoefficienter (R) (Jfr Schmidt, Shaffer, & Oh, 2008) HP Gc Gv Fiur 4: Strukturmodell 1/2/3 Bety 7

8 RESULTAT ärderin av mätmodeller Modellpassnin Modell 1 - Dåli passnin Modell 2 - God passnin Modell 3 - Bäst passnin Visar på multidimensionalitet Omea 1. Faktorstyrka/Unidimensionalitet Andel förklarad varians i Modell 3: = 86 % Gc = 12 % Gv 3 % Visar att hö rad av unidimensionalitet! 2. Reliabilitet (internkonsistens) Modell 1: =.83 Modell 2: =.74 och Gc =.32 Modell 3: =.74, Gc =.30 och Gv =.09 Lå reliabilitet i specifika faktorer, det vill säa beränsat med unik och tillförlitli information HP Gc Gv Fiur 3: Mätmodell 1/2/3 ärderin av strukturmodeller Strukturkoefficienter (γ) SM1 SM2 SM3 Gc er ett betydande bidra efter kontroll för Överripande strukturkoefficienter (R) SM1 =.43 SM2 =.43 SM3 =.46 (ΔR = 0.03 = 7 %) Modellerna i princip likvärdia Notera, dessa samband är underskattninar, då de inte korrierats för beskuren spridnin och bristande reliabilitet i kriteriet! HP Gc SM1 =.43 SM2 =.32 SM3 =.36 Gv Fiur 5: Strukturmodell 1/2/3 med strukturkoefficienter SM2 =.29 SM3 =.25 Bety SM3 =

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Studien visar att utöver, är Gc (= kunskap och verbal förmåa) viktit för studieprestationen på polisutbildninen Betyen avser den akademiska delen av utbildninen Stämmer med tidiare forsknin som tittat på observerade data (jfr t.ex. Aamodt, 2004) Modernt polisarbete (t.ex. community policin) har likheter med akademin (analys, självständihet, kommunikation etc.) I tillämpade sammanhan (t.ex. polisurval) så passar en sinel faktor modell bäst (Modell 1) Modell 2 kan antas vara den teoretiskt mest korrekta om beaktar obalansen i data Rimlit att tolka sinel mått (modell 1) från batteriet som ett komposit av och Gc Kan diskutera vad Gc är: Konitiv förmåa, intresse, personlihet, erfarenhet, kultur etc. Kan se styrkan i komponenterna inom testen: Provet i enska: = 34% och Gc = 66 % Höskoleprovet: = 53 % och Gc = 47 % Uniq: = 79 %, Gc = 6 % och Gv = 14 % Talar för att HP skulle vara en lämpli metod vid antaninen till polisutbildninen! Notera dock att Gc-tuna test kan dock missynna rupper (se Kvist & Gustafsson, 2008) Extraanalyser visade att den förväntade prestationen på utbildninen utifrån Gc för män, sökande med utlänska bakrund och äldre överskattades Mer allmänt visar studien vikten av beakta de mätmodeller vi använder för multidimensionella berepp: beåvnin, personlihet, attityder, värderinar, dianoser etc. 9

10 TACK för ert intresse! Fråor? 10