Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning"

Emil Lind
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Presentation vid konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Stockholm Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet

2 Två huvudansatser vid urval till högre utbildning Tidigare prestationer och utbildningsresultat ( achievement ): Betyg Färdigheter mätta med prov på generaliserade färdigheter (läsförmåga, matematiska färdigheter) Kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden Förutsättningar och förmåga ( aptitude ) Generell kognitiv förmåga ( intelligens ) Specifika förmågor Personliga egenskaper (t ex social förmåga, kommunikationsförmåga, empatisk förmåga, uthållighet)

3 Två huvudansatser, forts Båda dessa ansatser har vetenskapligt stöd Meta-analyser av bl.a. Hunter/Schmidt har resulterat i slutsatsen att generell kognitiv förmåga (intelligens, IQ) är den bästa prediktorn för framgång såväl i högre utbildning som i arbetslivet Forskningsöversikter av Atkinson, bland andra, når slutsatsen att tidigare utbildningsprestationer och i synnerhet betyg, ger bäst prediktion av framgång i högre utbildning

4 Är de två ansatserna separerbara i praktiken? In public controversies about tests, disputants have failed to recognize that virtually every bit of evidence obtained with IQs would be approximately duplicated if the same study were carried out with a comprehensive measure of achievement. (Cronbach, 1976). Insofar as general intellectual capacity affects school achievement, individual differences in this capacity can be inferred better from a valid general school achievement test than they can from a general intelligence test. (Cureton, 1951, pp ).

5 Två sätt att definiera och mäta allmän kognitiv förmåga IQ. Poäng på en skala (medelvärde 100, sd = 15) för prestationer på en heterogen samling uppgifter som mäter problemlösning och förvärvade kunskaper inom flera olika innehållsområden (verbal, numerisk och visuell-spatial) Den högsta faktorn (g) i hierarkiska modeller över de kognitiva förmågornas struktur

6 En hierarkisk modell över de kognitiva förmågornas struktur (Gustafsson, J. E. (1984). A unifying model for the structure of intellectual abilities. Intelligence, 8(3), ) Gf = formbar förmåga, mäts med komplexa, oftast ickeverbala, problemlösningsuppgifter g 1.0 Gc = formad förmåga, mäts med kunskaps- och färdighetsprov, som oftast är verbala Gc Gf Gv V R I S P

7 Vad kännetecknar IQ och g? IQ ligger nära Gc g ligger nära Gf g = Gf när alla har haft samma möjlighet att lära det som uppgifterna prövar

8 Investeringsteorin Enligt den av Cattell utvecklade Investeringsteorin påverkar Gf kausalt utvecklingen av Gc, genom tid och ansträngning nedlagd i inlärningsaktiviteter Eftersom Gf påverkar utvecklingen av kunskaper och färdigheter inom alla områden blir den en generell förmåga, som uttrycker förutsättningar för lärande Gf representerar bland annat förmågan att syntetisera partiell information från olika källor, vilket kännetecknar mycket lärande (t ex att lära sig ords innebörd) Enligt Investeringsteorin är Gf en viktig förmåga vad gäller utbildning, medan Gc representerar förvärvade kunskaper och färdigheter inom olika områden. Efter det att personer specialiserat sig på olika utbildningsområden blir det svårt att få jämförbara mått på Gc

9 Prediktorer av framgång i högre utbildning Gf (sämst) Gc (bättre) Betyg (bäst) Betygen har bäst prediktionsförmåga därför att de inte endast fångar Gf och Gc, utan också personliga egenskaper som akademiska intressen, uthållighet, samvetsgrannhet, och prestationsorientering, liksom även sociala och kommunikativa färdigheter (Factor X). Sådana egenskaper har betydelse för framgång både inom ungdomsskolan och högre utbildning.

10 Prediktion av avlagda poäng under första året på civilingenjörsprogrammen N = 9000 Militära Inskrivningsprovet: 10 delprov som mäter Gf Högskolprovet: 5 delprov som mäter Gc Medelbetyg från gymnasiet (Betyg) Avlagda poäng under första året på något av civilingenjörsprogrammen

11 Korrelationer mellan variablerna

12 Resultat Gf.69 Gf Gc Betyg Gc Betyg HP HP

13 Inkapslingsmodellen Resultat Mått på Gc innehåller all information om Gf. Betyg innehåller all information om Gc och Gf, tillsammans med X Betyg (akademiska intressen, uthållighet, samvetsgrannhet, Gc prestationsorientering, och sociala och kommunikativa färdigheter Gf

14 Olika urvalsintruments för- och nackdelar Gf Gc, allmän Gc, ämne Betyg Personliga egenskaper Befintlig information Jämförbarhet mellan personer Prognosförmåga +(+) Mätbarhet (x) +

15 När behövs information om Gf? När betyg inte är tillgängliga När det funnits skillnader i tillfälle att lära det som Gc-prov mäter. När innehållet i utbildningsprogrammet inte bygger på tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter

16 När behövs information om Gc När betygen brister i jämförbarhet och/eller har låg reliabilitet När betygen återspeglar annat än kunskaper och färdigheter.

17 När behövs information om personliga egenskaper För urval till utbildningar/yrken som ställer speciella krav på personliga egenskaper Som komplement till mått på Gf och Gc

18 Slutsatser En meningsfull distinktion kan göras mellan förmåga ( aptitude ) och kunskaper/färdigheter ( achievement ) inom ramen för psykometriska modeller av kognitiva förmågor. Mått på tillägnade kunskaper och färdigheter har bättre prediktiv validitet än mått på förmåga. Betyg har mycket god prediktiv validitet, vilket dels beror på att de fångar en större bredd av kunskaper och färdigheter än test, dels på att de återspeglar psykologiska egenskaper av betydelse för framgång i studier.

Relevanta dokument

Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat

Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 3 s 168 175 issn 1401-6788 Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat BERIT CARLSTEDT Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan,