Differentiell psykologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Differentiell psykologi"

Transkript

1 Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet

2 Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet ett vardagligt exempel Reliabilitet utifrån Klassisk testteori Reliabilitet för ett instrument (instrumentets precision) Antaganden och olika estimat Exempel ur litteraturen om HADS Item analys Demonstration KSP MA Vad påverkar reliabilitetsestimaten Reliabilitet för en mätning (precision för en mätning) Uppgifter till fredag Petter Gustavsson 11 september

3 Normalfördelningen z-värden T-värden Percentiler Standardavvikelser

4 Petter Gustavsson 11 september

5 Normalfördelningens egenskaper (percentiler och standard poäng) Petter Gustavsson 11 september

6 z-värden, standard avvikelser och T-värden? 1. Ett z-värde på 0 motsvaras av ett T-värde på 0 ( ) Sant ( ) Falskt 2. Ett z-värde på 1 motsvaras av 1 standard avvikelse från medelvärdet, och ett T-värde på 84 ( ) Sant ( ) Falskt 3. Två hela (+) standardavvikelser från medelvärdet = 70 T-poäng ( ) Sant ( ) Falskt Petter Gustavsson 11 september

7 Percentiler, standard avvikelser och T- värden? 4. Flöjande tabell visar det ungefärliga sambandet mellan standard avvikelser och percentiler (kumulativt i normalfördelningen) -2sd 2% -1sd 16% 0 50% +1sd 84% +2sd 98% ( ) Sant ( ) Falskt Petter Gustavsson 11 september

8 Standard avvikelser, T-värden, Percentiler 5. Om mitt T-värde på ett test blir 40, så ligger jag 4 standard avvikelser under vad som är normalt ( ) Sant ( ) Falskt 6. Om mitt T-värde på ett test blir 40, så kan man räkna med att jag presterat bättre än minst 15.8 procent av de som utgjorde standardiseringsgruppen ( ) Sant ( ) Falskt Petter Gustavsson 11 september

9 Mera frågor 7. Om jag presterat bättre än 40% av personerna i standardiserings gruppen så skulle mitt IQ vara över Markus flyttar sig från den 90:e percentilen till den 99:e percentilen på T- fördelningen, detta betyder att han relativt har ökat lika många poäng som Petter som flyttat sig från den 50:e till den 59:e percentilen ( ) Sant ( ) Falskt ( ) Sant ( ) Falskt Petter Gustavsson 11 september

10 Mera frågor 9. Det är en lika stor skillnad mellan Kimmos poäng på den 99.9 percentilen och Arnes på den 98 percentilen, som det är mellan Petters poäng på den 84 percentilen och Andreas på den 98 percentilen. Alltså lika många T-poäng. ( ) Sant ( ) Falskt 10. Under -1 samt över +1 sd från medel i normalfördelningen förväntas sammanlagt ungefär 84% av populationens värden att ligga. ( ) Sant ( ) Falskt Petter Gustavsson 11 september

11 Petter Gustavsson 11 september

12 Övning: tolkning mot kriterium: Underlag Petter Gustavsson 11 september

13 Kvalitetsaspekterna: Reliabilitet och Validitet En kort introduktion inför våra kurstillfällen idag och på fredag Petter Gustavsson 11 september

14 Reliabilitet Varje mätning tenderar vara förknippad med ett större eller mindre slumpmässigt fel (som antas vara okorrelerade) Reliabiliteten handlar om i vilken omfattning våra mätningar också reflekterar mätfel. Metoder finns för att uppskatta (beräkna) mängden mätfel. Reliabilitet beräknas för ett instruments användning vid en specifik situation (många studier lär oss i vilken grad vi kan generalisera kunskapen om ett instruments reliabiliet) Petter Gustavsson 11 september

15 Reliabilitet : hur mycket av den sanna variationen speglas i den observerade variationen Kvoten mellan den sanna variansen/den observerade variansen Korrelationen (den kvadrerade) mellan sann variation och observerad variation Petter Gustavsson 11 september

16 Validitet Validitet handlar om på vilka grunder vi har stöd för att säga att vår testning avspeglar en mätning av fenomenet: Validity refers to the degree to which evidence and theory support the interpretations of test scores entailed by proposed uses of test Petter Gustavsson 11 september

17 1999

18 Validation Validation involves accumulating evidence to provide a sound scientific basis for the proposed score interpretations. A sound validity argument integrates various strands of evidence into a coherent account of the degree to which existing evidence and theory support the intended interpretation of test scores for specific uses. Standards, Petter Gustavsson 11 september

19 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Relations to other variables Consequenses of testing Petter Gustavsson 11 september

20 Evidens för intern struktur:..handlar om att ta fram evidens för att samtliga indikatorer på ett fenomen, verkligen avspeglar detta fenomen och inget annat. Vad skulle konsekvensen bli om det inte var så? Tänk er att ni hade uppgiften att ta fram evidens för att HADS depressionskala hade en godtagbar intern struktur. Hur skulle ni göra? Vad skulle ni testa? Vilken statistisk metod skulle kunna användas? Petter Gustavsson 11 september

21 HADS: Depression T Variation i de sanna värdena på en latent variabel depression Påverkar svaren på de 7 indikatorerna Petter Gustavsson 11 september

22 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Relations to other variables Consequenses of testing Petter Gustavsson 11 september

23 Kvalitetsaspekt: Reliabilitet =precision i mätningarna Ett vardagligt exempel Petter Gustavsson 11 september

24 Petter Gustavsson 11 september

25 Petter Gustavsson 11 september

26 Exempel Egentlig kroppstemperatur (T) Mätning i örat av kroppstemperatur (O=T+E) Petter Gustavsson 11 september

27 Reliabilitet för en metod att mäta kroppstemperatur Hur skulle vi kunna gå tillväga för att lära oss mer om hur precist denna metod mäter? Givet att vi vet den egentliga kroppstemperaturen? Givet att vi inte vet den egentliga kroppstemperaturen? Petter Gustavsson 11 september

28 Reliabilitet: Givet att vi vet den egentliga kroppstemperaturen? : Reliabilitet=>hur mycket av den sanna variationen speglas i den observerade variationen Kvoten mellan den sanna variansen/den observerade variansen Korrelationen (den kvadrerade) mellan sann variation och observerad variation Petter Gustavsson 11 september

29 Reliabilitet: Petter Gustavsson 11 september

30 Reliabilitet: Givet att vi inte vet den egentliga kroppstemperaturen? Petter Gustavsson 11 september

31 Men Vi har ju aldrig tillgång till de sanna värdena, och då inte heller den sanna variansen eller den sanna variationen Gör antagandet om Parallella Test Petter Gustavsson 11 september

32 Utgångspunkt Egentlig kroppstemperatur (T) Mätning i örat av kroppstemperatur (O=T+E) Petter Gustavsson 11 september

33 Reproduktion Egentlig temperatur (T) O1= T + E1 Tillfälle nr 1 O2= T + E2 Tillfälle nr 2 Petter Gustavsson 11 september

34 Reliabilitet som test-retest prövning Egentligt värde (T): samma oavsett tidpunkt O1= T + E1 Testresultat tidpunkt 1 O2= T + E2 Testresultat tidpunkt 2 Petter Gustavsson 11 september

35 Estimering Egentlig temperatur (T) Upprepa Observation samma instrument efter viss tid i annat öra O1= T + E1 Observation nr 1 O2= T + E2 Observation nr 2 r=

36 Reliabilitet : Vid kännedom om sanna värden så kan reliabilitet estimeras genom att den sanna variationen speglas i (eller samvarieras med) den observerade variationen Kvoten mellan den sanna variansen/den observerade variansen Korrelationen (den kvadrerade) mellan sann variation och observerad variation Genom antagandet om parallella test så kan reliabilitet estimeras genom en korrelationsberäkning. Denna estimerade korrelation tolkas direkt som kvoten mellan den sanna variansen/den observerade variansen och som estimat på den kvadrerade korrelationen mellan sann variation och observerad variation. Petter Gustavsson 11 september

37 Reliabilitet : Oavsett om man konceptualiserar reliabilitet som en kvot eller en korrelation: Mellan vilka värden kan reliabilitetsestimat variera? Petter Gustavsson 11 september

38 Reliabiliet Utifrån klassisk test teori Petter Gustavsson 11 september

39 Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet ett vardagligt exempel Reliabilitet utifrån Klassisk testteori Reliabilitet för ett instrument (instrumentets precision) Antaganden och olika estimat Exempel ur litteraturen om HADS Item analys Demonstration KSP MA Vad påverkar reliabilitetsestimaten Reliabilitet för en mätning (precision för en mätning) Uppgifter till fredag Petter Gustavsson 11 september

40 Utgångspunkter Petter Gustavsson 11 september

41 3. Antagandet om slumpmässiga fel Varje mätning tenderar vara förknippad med ett större eller mindre slumpmässigt fel Resultaten av de upprepade enskilda mätningar med sådana slumpmässiga fel följer en sk normal-fördelning Felen antas vara okorrelerade Petter Gustavsson 11 september

42 Estimering av reliabilitet R Reliabilitet (CTT) Estimering av reliabilitet (för ett instrument) Metoder baserade på Classical test theory Parallella test: Test-retest och alternativa test Internal consistency measures Estimeirng av reliabilitet (för en mätning) standard error of measurement

43 Reliabilitet för ett instrument Ur den klassiska testteorins antaganden om true scores, observed scores och measurment error och relationerna mellan dessa kan fyra (helt likvärdiga) konceptualiseringar göras av Reliabilitet: Furr: sid 82-88, Petter Gustavsson 11 september

44 Fyra (helt likvärdiga) konceptualiseringar av Reliabilitet Petter Gustavsson 11 september

45 Men, Men som du kan se i alla fyra konceputaliseringar så efterfrågas information som vi inte kan veta: Test personernas true scores Felen förknippade med deras respektive responser Petter Gustavsson 11 september

46 För att estimera reliabilitet måste därför ytterligare antagande göras: Antagandet om Parallella test förutsätter att 1. Vid en test-retest design så antas att respondenternas true scores är de samma (över tid eller oavsett form. Eftersom klassisk testteori i tidigare skrifter kommit att beteckna true scores med den grekiska bokstaven τ (tau) så benämns detta som tau-ekvivalens. 2. Det förutsätts också att testen (över tid) har samma nivå av mätfel. När dessa två delantagandena (tillsammans benämnda antagandet om parallella test) görs så betraktas den vanliga korrelationskoefficienten i en test-retest design som lika med Reliabilitet. Petter Gustavsson 11 september

47 Med andra ord: Antagandet om parallella test Med parallellitet menas att 1. de mäter samma sak, det sanna värdet för varje person är exakt det samma för respektive test. (=tau-ekvivalens) 2. Testen har samma nivå av fel varians. Enligt klassisk test teori är korrelationen mellan två parallella test lika med reliabiliteten Sid Petter Gustavsson 11 september

48 Är det rimligt att tro att dessa antaganden uppfylls? Furr diskuterar detta på sida Han pekar bland annat på att: Tau-ekvivalens antagandet kan också bli svårt att uppfylla vid en test-retest design om man inte kan vara säker på att respondenternas true scores är stabilt mellan testningarna Tau-ekvivalens antagandet kan bli svårt att uppfylla vid en alternativ-form design då det torde bli svårt att konstruera två alternativa former av ett test som innehållsmässigt är så lika att de kan förväntas reflektera samma fenomen Petter Gustavsson 11 september

49 Hur kommer vi då runt detta? Kan vi inte utnyttja att vi inte bara gör en mätning i de flesta psykologisk test? Kan vi inte dra nytta av att mätningarna vi gör med våra indikatorer? = våra mätningar på item-nivå är ju upprepade mätningar! Petter Gustavsson 11 september

50 teori Population av mätningar/ item representerande egenskap X

51 teori Urval av mätningar/item ur populationen

52 teori Urval av mätningar/item från populationen av mätningar/item =test

53 teori Urval av item/mätningar från populationen av item/mätningar O+E T =test

54 Split-half Split-half korrelationen som estimat på reliabiliteten mellan halvorna baserat på antagandet om parallellitet 2/2 1/2

55 Split-half test Egentligt värde (T): samma oavsett uppdelning O1= T + E1 Testresultat för 1/2 O2= T + E2 Testresultat för 2/2

56 Formel: Split-half reliability Petter Gustavsson 11 september

57 Split-half estimat av reliabilitet Ett försök att förenkla designen för att estimera reliabilitet är att (istället för att administrera testet två gånger) utgå från alla item i testet och dela upp dem (slumpmässigt) i två deltest. Om det är ett bra test så borde antagandet om parallellitet vara lättare att uppfylla Men ett problem uppstår i och med att det finns många sätt att dela upp testet på och hur ska man hantera att reliabiltetsestimatet kommer att variera på grund av detta? Utveckla en estimeringsmetod som bygger på förhållandet mellan alla item (och inte bara två set av item) = Cronbach s alpha Petter Gustavsson 11 september

58 Chronbach s α (1) Ju högre korrelation mellan Ingående item (ju mindre icke-relavant variation och fel) och desto bättre reproduktion.

59 Chronbach s α (2) Ju fler item som används ur populationen desto bättre kan sanna värdet reproduceras

60 Cronbach s α Bestäms utifrån Antal item som utgör skalan Samvariationen mellan dem Kan uttryckas och förstås utifrån medelvärdet av alla möjliga (mellan item) korrelationer

61 Cronbach s α Varianstermer: Total varians för skalan (summerad varians för alla item och deras samband) Summerade variansen för varje item Formel:

62 Cronbach s alpha Antagandet som behöver göras för att estimera C s alpha är en uppluckring av antagandet om parallellitet. För att beräkna C s alpha görs antagandet att item måste vara essentially tau-ekvivalenta. Självklart måste vi ju utgå från att respektive item reflekterar samma true scores (tau-ekvivalens mellan item), men vi lär oss stå ut med de inte behöver ha exakt samma nivå av felvarians (vilket leder fram till benämningen essentially tau-ekvivalens). Petter Gustavsson 11 september

63 Summering av reliabilitetsantaganden Vi har talat om två huvudantaganden: Antagandet om parallellitet (paralella test) Med delantagandena om tau-ekvivalens och samma nivå av mätfel Antagandet om essentiell tau-ekvivalens Som liberaliserar antagandet ovan Petter Gustavsson 11 september

64 Summering av reliabilitetsantaganden Antagandena görs för att beräkna: Antagandet om parallellitet (paralella test) Test-retest reliabilitet Split-half reliabilitet Antagandet om essentiell tau-ekvivalens Cronbach s alpha Petter Gustavsson 11 september

65 Summering av reliabilitetsantaganden Underlaget som krävs för dessa estimeringar är Instrumentets total testpoäng Test-retest reliabilitet Item som utgör testet Cronbach s alpha Split-half reliabilitet Petter Gustavsson 11 september

66 Exempel: Reliabilitestestimat för HADS D Petter Gustavsson 11 september

67 HADS: estimering av test-retest reliabilitet Petter Gustavsson 11 september

68 Petter Gustavsson 11 september

69 Petter Gustavsson 11 september

70 Petter Gustavsson 11 september

71 HADS: estimering av Cronbach s α Petter Gustavsson 11 september

72 Petter Gustavsson 11 september

73 Petter Gustavsson 11 september

74 Petter Gustavsson 11 september

75 Petter Gustavsson 11 september

76 Petter Gustavsson 11 september

77 HADS: Vad blir de olika estimaten? Reliabilitet ANX DEP Test-retest Split-half Cronbach s alpha Petter Gustavsson 11 september

78 Item-analys Analys syftande till att identifiera källor till bristande precision. Petter Gustavsson 11 september

79 Item-analys Analys syftande till att identifiera källor till bristande precision. Statistik baserat på en enskild indikator i relation till alla andra indikatorer som utgör testet, dvs Testet delas upp utifrån sina X ingående indikatorer i En specifik indikator Det ursprungliga testet minus den specifika indikatorn Vanligt är att man studerar korrelationen för alla möjliga uppdelningar Corrected item total correlation Fundera på vad som utmärker ett bra respektive dåligt resultat. Petter Gustavsson 11 september

80 Item-analysen brukar summeras Se resultat från HADS artiklarna ovan. Petter Gustavsson 11 september

81 Petter Gustavsson 11 september

82 Petter Gustavsson 11 september

83 Mer om ITEM ANALYS Item medelvärde Hur borde items medelvärde förhålla sig till varandra (enl KTT) Item varians Hur borde bra och dåliga items varians förhålla sig till varandra (enl KTT) Items bidrag till upprepning av mätningarna Hur borde bra och dåliga items korrelationer med den den totala variationen förhålla sig till varandra Items bidrag till Cronbach s alfa Hur borde eliminering av ett item påverka alfa i det förändrade instrumentet, givet olika karakteristika enligt ovan? Petter Gustavsson 11 september

84 Exempel: Reliabilitetsanalys och item analys av KSP Monotoni undvikande skalan SPSS Data från normeringsstudien 1978 Petter Gustavsson 11 september

85 KSP Monotony Avoidance Petter Gustavsson 11 september

86 Petter Gustavsson 11 september

87 Petter Gustavsson 11 september

88 Petter Gustavsson 11 september

89 Petter Gustavsson 11 september

90 Petter Gustavsson 11 september

91 Petter Gustavsson 11 september

92 Petter Gustavsson 11 september

93 Petter Gustavsson 11 september

94 Petter Gustavsson 11 september

95 Petter Gustavsson 11 september

96 Petter Gustavsson 11 september

97 Petter Gustavsson 11 september

98 Petter Gustavsson 11 september

99 Petter Gustavsson 11 september

100 Petter Gustavsson 11 september

101 Item-total correlation Item-total korrelationen som estimat på reliabiliteten för enskilt item

102 Item-total korrelation Egentligt värde (T): samma oavsett uppdelning O1= T + E1 Testresultat för 9 av 10 O2= T + E2 Testresultat för 1 item

103 Petter Gustavsson 11 september

104 Cronbach s if item deleted Här prövas antagandet om att ytterligare item bidrar till precisionen i mätningen Genom att gå från 9 => 10 item (eller tvärtom, bidrog den till precisionen). Petter Gustavsson 11 september

105 Petter Gustavsson 11 september

106 Vad påverkar ett reliabilitetsestimat? Giltigheten i antagandena Uppmätt variation i undersökningsgruppen Samvariation mellan ingående item. Givet samma antal item: reliabiliteten ökar med ökad samvariation mellan item Antal item Givet samma samvariation mellan item: reliabiliteten ökar med ökat antal item Petter Gustavsson 11 september

107 Petter Gustavsson 11 september

108 Reliabilitetsnivåernas konsekvenser The prophecy formula: Petter Gustavsson 11 september

109 Reliabilitetsnivåernas konsekvenser En korrelation mellan två mätningar torde enligt klassisk test teori bestämmas av Den egentliga korrelationen mellan mätningarnas sanna värden Båda mätningarnas respektive reliabilitet Konsekvens: reliabiliteten i en eller båda mätningarna påverkar taket för hur hög en korrelation kan bli (vad händer om vi säger att den sanna korrelationen är 1?) Hur påverkar detta hur vi tolkar resultat i artiklar? Petter Gustavsson 11 september

110 Petter Gustavsson 11 september

111 Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet ett vardagligt exempel Reliabilitet utifrån Klassisk testteori Reliabilitet för ett instrument (instrumentets precision) Antaganden och olika estimat Exempel ur litteraturen om HADS Item analys Demonstration KSP MA Vad påverkar reliabilitetsestimaten Reliabilitet för en mätning (precision för en mätning) Uppgifter till fredag Petter Gustavsson 11 september

112 Estimering av reliabilitet för en mätning R Reliabilitet (CTT) Estimering av reliabilitet (för ett instrument) Metoder baserade på Classical test theory Parallella test: Test-retest och alternativa test Internal consistency measures Estimeirng av reliabilitet (för en mätning) standard error of measurement

113 3. Antagandet om slumpmässiga fel Varje mätning tenderar vara förknippad med ett större eller mindre slumpmässigt fel Resultaten av de upprepade enskilda mätningar med sådana slumpmässiga fel följer en sk normal-fördelning Felen antas vara okorrelerade Petter Gustavsson 11 september

114 Reliabilitet Den enskilda mätningens fel På individ-nivå Instrumentets nivå av mätfel På grupp-nivå T2 T1 T1 Petter Gustavsson 11 september

115 Standard error of measurement Standard error of measurement (SEm) Att estimera SEm är ytterligare ett sätt att uttrycka reliabiliteten

116 Standard error of measurement SEm uttrycker i vilken utsträckning en individs testresultat skulle kunna variera utifrån en teoretisk slumpfördelning som avspeglar precisionen i mätningen Till skillnad från andra reliabilitetsmått kan man använda detta på individnivå, tex som bas för att bilda konfidensintervall.

117 SEm: Formel

118 SEm: Parametrar SEm S obs Reliabilitet Rxx

119 Petters resultat på Monotoniundikande skalan: Testpoäng: 26 poäng Standardavvikelse i jämförelsegrupp: 4.7 Reliabilitet för mätningen i denna grupp Petter Gustavsson 11 september

120 Petters resultat på Monotoniundikande skalan: Testpoäng: 26 poäng Standardavvikelse i jämförelsegrupp: 4.7 Reliabilitet för mätningen i denna grupp Petter Gustavsson 11 september

121 Konfidensintervall 68%: %: %:

122 Omvandlat till T-värden

123 Övningar Petter Gustavsson 11 september

124 Egen övning: Sätt konfidensintervall runt er egen skattning Ta fram testpoängen för din Monotoni undvikande skattning Reliabilitets estimat (alpha=0,84 se tidigare bild) Ta fram SD för din jämförelsegrupp (se T-värdes tabell från måndagens övning) Bilda ett 95% konfidensintervall Översätt dina gränsvärden till T-tabellen Petter Gustavsson 11 september

125 Övning: tolkning mot kriterium: Underlag Petter Gustavsson 11 september

126 På fredag Frågor att fundera över Hur skapar vi mer precisa mätningar? Varför är inte Cronbach s alpha ett estimat för dimensionalitet? Hitta uppgifter om ett instruments reliabilitet (se artikel om MDI) Hur har de estimerat instrumentets reliabilitet Vilket blev deras resultat Petter Gustavsson 11 september

127 www/ www/ www/

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

Psykometrins grunder. Agenda för dagen

Psykometrins grunder. Agenda för dagen Psykometrins grunder Agenda för dagen Psykometri en kärnkompetens inom psykologyrket Det psykologiska instrumentets anatomi Antaganden och teori bakom psykologiska mätningar Petter Gustavsson 5 september

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik.

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 1 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Kursens uppbyggnad 9 föreläsningar Föreläsningsunderlag läggs ut på kurshemsidan 5 lektioner Uppgifter från kursboken enligt planering 5 laborationer

Läs mer

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva Stat. teori gk, ht 006, JW F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10., 10.4-10.5, 11.5) Hypotesprövning för en proportion Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva H 0 : P = P 0 mot någon av H 1 : P P 0 ; H

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 13 e mars 2015

Lösningsförslag till tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 13 e mars 2015 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Lösningsförslag till tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp Fredagen den 13 e mars 015 1 a 13 och 14

Läs mer

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Användning Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Kärt barn har många namn: (1) Random coefficient models; () Mixed effect models; (3)

Läs mer

Faktoranalys - Som en god cigarr

Faktoranalys - Som en god cigarr Innehåll Faktoranalys - Som en god cigarr Faktoranalys. Användningsområde. Krav/rekommen. 3. Olika typer av FA 4. Faktorladdningar 5. Eigenvalue 6. Rotation 7. Laddningar & Korr. 8. Jämförelse av metoder

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

MVE051/MSG Föreläsning 7

MVE051/MSG Föreläsning 7 MVE051/MSG810 2016 Föreläsning 7 Petter Mostad Chalmers November 23, 2016 Överblick Deskriptiv statistik Grafiska sammanfattningar. Numeriska sammanfattningar. Estimering (skattning) Teori Några exempel

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology April 27, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två numeriska

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology September 21, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två

Läs mer

Vetenskaplig metod och Statistik

Vetenskaplig metod och Statistik Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:

Läs mer

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA 12.1 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION Exempel: Tjänar man mer som egenföretagare? Nedan visas ett utdrag ur ett dataset som innehåller information

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tentamen 2014-12-05 i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare och utdelad formelsamling med tabeller. C1. (6 poäng) Ange för

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större

Läs mer

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen

Läs mer

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Grunden för all analys är ordning och reda! Beskrivande statistik hjälper oss att överskådligt sammanfatta

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Statistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Bivariat analys Wieland Wermke + Bivariat analys n Mål: Vi vill veta något om ett samband mellan två fenomen n à inom kvantitativa strategier kan man undersöka detta genom att

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Första sidan är ett försättsblad (laddas ned från kurshemsidan) Alla frågor som nns i uppgiftstexten är besvarade

Första sidan är ett försättsblad (laddas ned från kurshemsidan) Alla frågor som nns i uppgiftstexten är besvarade HT 2011 Inlämningsuppgift 1 Statistisk teori med tillämpningar Instruktioner Ett av problemen A, B eller C tilldelas gruppen vid första övningstillfället. Rapporten ska lämnas in senast 29/9 kl 16.30.

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6. Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, 28-4-6 EXEMPEL (max och min): Ett instrument består av tre komponenter.

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek

Läs mer

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION Prediktion att estimera "poäng" på en variabel (Y), kriteriet, på basis av kunskap om "poäng" på en annan variabel (X), prediktorn. Prediktion heter med ett annat

Läs mer

Examinationsuppgifter del 2

Examinationsuppgifter del 2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Matematik och Matematisk statistisk Statistik för ingenjörer, poäng, Anders Lundquist 7-- Examinationsuppgifter del Redovisas muntligt den / (Ö-vik) samt / (Lycksele).

Läs mer

Standardfel (Standard error, SE) SD eller SE. Intervallskattning MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1

Standardfel (Standard error, SE) SD eller SE. Intervallskattning MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1 Standardfel (Standard error, SE) Anta vi har ett stickprov X 1,,X n där varje X i has medel = µ och std.dev = σ. Då är Det sista kalls standardfel (eng:standard error of mean (SEM) eller (SE) och skattas

Läs mer

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-09-29

Läs mer

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik (sid 53 i E) III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 II. Beskrivande statistik,

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella tillgångar Beräkning av avkastning och risk

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 12, 2014 Oberoende stickprov Vi antar att vi har två oberoende stickprov n 1 observationer

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 4 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Sannolikhet Vad är sannolikhet? o Slumpvariabel o Sannolikhetsfördelningar Binomialfördelning Normalfördelning o Stickprov och population o Centrala

Läs mer

ANOVA Mellangruppsdesign

ANOVA Mellangruppsdesign ANOVA Mellangruppsdesign Envägs variansanlays, mellangruppsdesign Variabler En oberoende variabel ( envägs ): Nominalskala eller ordinalskala. Delar in det man undersöker (personerna?) i grupper/kategorier,

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare och enkäter "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" September 2011 och enkäter Inledning Inledning Om vi vill mäta en egenskap hos en population individer (individer kan vara personer, företag

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning i Matematisk Statistik med Metoder MVE490 Tid: den 16 augusti, 2017 Examinatorer: Kerstin Wiklander och Erik Broman. Jour:

Läs mer

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT Stat. teori gk, ht 006, JW F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT 7.1-7.4) Ordlista till NCT Sample Population Simple random sampling Sampling distribution Sample mean Standard error The central limit theorem Proportion

Läs mer

Följande resultat erhålls (enhet: 1000psi):

Följande resultat erhålls (enhet: 1000psi): Variansanalys Exempel Aluminiumstavar utsätts för uppvärmningsbehandlingar enligt fyra olika standardmetoder. Efter behandlingen uppmäts dragstyrkan hos varje stav. Fem upprepningar görs för varje behandling.

Läs mer

Kontrollera att följande punkter är uppfyllda innan rapporten lämnas in: Första sidan är ett försättsblad (laddas ned från kurshemsidan)

Kontrollera att följande punkter är uppfyllda innan rapporten lämnas in: Första sidan är ett försättsblad (laddas ned från kurshemsidan) Statistiska institutionen VT 2012 Inlämningsuppgift 1 Statistisk teori med tillämpningar Instruktioner Ett av problemen A, B eller C tilldelas gruppen vid första övningstillfället. Rapporten ska lämnas

Läs mer

Sambandsmått. Centralmått. Det mest frekventa värdet. Det mittersta värdet i en rangordnad fördelning. Aritmetiska medelvärdet.

Sambandsmått. Centralmått. Det mest frekventa värdet. Det mittersta värdet i en rangordnad fördelning. Aritmetiska medelvärdet. PM315 HT016 Emma äck Formelsamling Centralmått Typvärde T Median Md ritmetiska medelvärdet Det mest frekventa värdet Det mittersta värdet i en rangordnad fördelning = n Spridningsmått Variationsvidd (Range)

Läs mer

Anvisningar till kursen

Anvisningar till kursen Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll

Läs mer

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper Tobias Abenius February 21, 2012 Envägs variansanalys (ANOVA) I envägs variansanalys utnyttjas att

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Kontinuerliga fördelningar Uwe Menzel, 8 www.matstat.de Begrepp fördelning Hur beter sig en variabel slumpmässigt? En slumpvariabel (s.v.) har en viss fördelning, d.v.s.

Läs mer

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06 Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06 Bengt Ringnér September 20, 2006 Inledning Detta är preliminärt undervisningsmaterial. Synpunkter är välkomna. 2 Väntevärde standardavvikelse

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology April 7, 2014 Projektuppgift Projektet går ut på att genomföra ett statistiskt försök och analysera resultaten.

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Jointly distributed Joint probability function Marginal probability function Conditional probability function Independence

Läs mer

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik Grundläggande statistik Påbyggnadskurs T1 Odontologisk profylaktik FÖRELÄSNINGSMATERIAL : KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING t diff SE x 1 diff SE x x 1 x. Analytisk statistik Regression & Korrelation Oberoende

Läs mer

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2013-02-19 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Samplingfördelningar 1

Samplingfördelningar 1 Samplingfördelningar 1 Parametrar och statistikor En parameter är en konstant som karakteriserar en population eller en modell. Exempel: Populationsmedelvärdet Parametern p i binomialfördelningen 2 Vi

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2014-09-26 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning i Matematisk Statistik med Metoder MVE490 Tid: den 22 december, 2016 Examinatorer: Kerstin Wiklander och Erik Broman.

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Föreläsning 4. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 4. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 4 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Icke-parametriska test Mann-Whitneys test (kap 8.10 8.11) Wilcoxons test (kap 9.5) o Transformationer (kap 13) o Ev. Andelar

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (9 uppgifter) Tentamensdatum 2013-08-27 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson och

Läs mer

FÖRELÄSNING 8:

FÖRELÄSNING 8: FÖRELÄSNING 8: 016-05-17 LÄRANDEMÅL Konfidensintervall för väntevärdet då variansen är okänd T-fördelningen Goodness of fit-test χ -fördelningen Hypotestest Signifikansgrad Samla in data Sammanställ data

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Att välja statistisk metod

Att välja statistisk metod Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Del 22 Riskbedömning Innehåll Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Vid investeringar i finansiella instrument följer vanligen en mängd olika

Läs mer

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp)

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Uppsala universitet Statistiska institutionen A5 2014-08-26 Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) 2014-08-26 UPPLYSNINGAR A. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Formelsamlingar: A4/A8 Tabell- och formelsamling

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd

PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren PROGRAMFÖRKLARING I Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/4 Statistik

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund Sjö A Sjö B Förekomst av parasitdrabbad öring i olika sjöar Sjö C Jämföra medelvärden hos kopplade stickprov Tio elitlöpare springer samma sträcka i en för dem

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall)

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 9. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) Jan Grandell & Timo Koski 21.02.2012 Jan Grandell & Timo Koski () Matematisk statistik 21.02.2012

Läs mer

Skriv tydligt. Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan sammanhängande och tydligt. Visa även dina beräkningar.

Skriv tydligt. Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan sammanhängande och tydligt. Visa även dina beräkningar. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2013-04-20 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Preliminära lösningar för Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Statistiska institutionen, Uppsala universitet

Preliminära lösningar för Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Statistiska institutionen, Uppsala universitet Preliminära lösningar för Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) 2016-01-13 Statistiska institutionen, Uppsala universitet Uppgift 1 (20 poäng) A) (4p) Om kommunens befolkning i den lokala arbetsmarknaden

Läs mer