Differentiell psykologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Differentiell psykologi"

Transkript

1 Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet

2 Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on internal structure Evidence based on the response process Evidence based on relationships with other variables Evidence based on consequences of testing Mer om laboration och seminarier nästa vecka Petter Gustavsson 12 september

3 Övning: tolkning mot kriterium: Underlag Petter Gustavsson 12 september

4 Petter Gustavsson 12 september

5 Ur Olsen et al 2003 Methods: Cronbach s coefficient alpha was used to evaluate internal consistency. A coefficient of 0.80 or higher was considered adequate (Nunnally & Bernstein, 1994). Results: Cronbach s coefficient alpha was Petter Gustavsson 12 september

6 På fredag Frågor att fundera över Hur skapar vi mer precisa mätningar? Varför är inte Cronbach s alpha ett estimat för dimensionalitet? Hitta uppgifter om ett instruments reliabilitet (se artikel om MDI) Hur har de estimerat instrumentets reliabilitet Vilket blev deras resultat Petter Gustavsson 12 september

7 Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Validitet

8 Validity Validity refers to the degree to which evidence and theory support the interpretations of test scores entailed by proposed uses of test Standards, Petter Gustavsson 12 september

9 Validation Validation involves accumulating evidence to provide a sound scientific basis for the proposed score interpretations Standards, Petter Gustavsson 12 september

10 Validity evidence A sound validity argument integrates various strands of evidence into a coherent account of the degree to which existing evidence and theory support the intended interpretation of test scores for specific uses. Petter Gustavsson 12 september

11 Forskningsprocessen Teori => hypoteser => prövning Petter Gustavsson 12 september

12 Men vad är det som skall påvisas? Petter Gustavsson 12 september

13 4. Antagandet om upprepade mätningar: Upprepade mätningar generar i längden ett bra mått - Ju fler mätningar desto bättre! Idé tagen från astronomin där upprepade mätningar görs och ett medelvärde bestäms baserat på alla utförda mätningar. Den bästa (i termer av reliabilitet) indirekta mätningen erhålls via en sammanvägning av de kvantifierade upprepade mätningarna. Detta beräknade medelvärde får representera det direkt ej mätbara. Konsekvens: Vi behöver flera indikatorer för den latenta variabeln Petter Gustavsson 12 september

14 5. Antagandet om dimensionalitet Med flera indikatorer får vi bättre mätningar men skaffar oss samtidigt ett nytt problem. Vi måste göra antagandet om dimensionalitet, dvs att indikatorerna avspeglar samma bakomliggande latenta variabel (ett validitetsproblem) Petter Gustavsson 12 september

15 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Response processes Internal structure Relations to other variables Consequenses of testing Petter Gustavsson 12 september

16 Evidence based on test content: Test content Relevans Prototyp (construct-relevance) Irrelevans (construct-irrelevance) Omfattning Överepresentation Underrepresentation Petter Gustavsson 12 september

17 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Hur skulle vi kunna gå tillväga för att ta fram evidens för HADS? Vilka metoder har vi då att använda? Petter Gustavsson 12 september

18 Hur kan vi gå tillväga för att ta fram evidens för att testfrågorna är lämpliga? Forskningsprocessen: Givet att frågorna är lämpliga, vad förväntar vi oss för resultat om vi sätter detta antagande under vetenskaplig prövning? TEORI och antagande om fenomenet Generera hypoteser Empirisk prövning Petter Gustavsson 12 september

19 Petter Gustavsson 12 september

20 HADS: Konstrukt Att mäta depressionsdjup (och ångestdjup) hos patienter inom somatisk vård pga depressiva symtom är underdiagnostiserade samt att sådana symtom förväntas påverka den kliniska bilden och det kliniska förloppet Att särskilt beakta att mätningen inte inkluderar (inte dubbelrapporterar) symtom som kan likna fysiska symtom central för den somatiska sjukdomen. Att särskilt differentiera mellan depressions- och ångestsymptom Petter Gustavsson 12 september

21 Petter Gustavsson 12 september

22 Petter Gustavsson 12 september

23 Petter Gustavsson 12 september

24 Evidence based on:test content enhancing validity by consulting members of the target population Fråga experterna! Petter Gustavsson 12 september

25 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Petter Gustavsson 12 september

26 Evidence based on response process: Analys av (den kognitiva) processen vid testning Kognitivt/neuropsykologiskt test: Hur gör testpersonen när den läser av uppgiften och vilka steg gås igenom när uppgiften löses Kliniskt symptom instrument Hur förstår patienten frågan, vilka känslor tänker patienten på, vilka avväganden görs, hur kommer patienten fram till ett svar Petter Gustavsson 12 september

27 Evidence based on reponse processes Petter Gustavsson 12 september

28 Utgångspunkt Petter Gustavsson 12 september

29 Inkodning och tolkning Processen av texten Processen om texten Petter Gustavsson 12 september

30 Hämta information och minnas Petter Gustavsson 12 september

31 Överväga och besluta Petter Gustavsson 12 september

32 Leverera svaret! Petter Gustavsson 12 september

33 Petter Gustavsson 12 september

34 Exempel Petter Gustavsson 12 september

35 Sources of validity evidence Evidence based on: Reponse processes Hur skulle vi kunna gå tillväga för att ta fram evidens för HADS? Vilka metoder har vi då att använda? Petter Gustavsson 12 september

36 Hur kan vi gå tillväga för att ta fram evidens för att testfrågorna förstås och bearbetas rätt? Forskningsprocessen: Givet att frågorna förstås och bearbetas rätt, vad förväntar vi oss för resultat om vi sätter detta antagande under vetenskaplig prövning? TEORI och antagande om fenomenet Generera hypoteser Empirisk prövning Petter Gustavsson 12 september

37 Petter Gustavsson 12 september

38 Petter Gustavsson 12 september

39 Cognitive interviews=think aloud interviews Observations Focus groups interviews Petter Gustavsson 12 september

40 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Petter Gustavsson 12 september

41 Evidence based on internal structure Internal structure Dimensionalitet Petter Gustavsson 12 september

42 Intern struktur (en/unidimensionalitet) T Variation i de sanna värdena på en latent variabel x Påverkar svaren på indikatorerna Petter Gustavsson 12 september

43 Faktoranalys och evidens om intern struktur Eg klassisk hypotesprövning efter teoretiska utsagor Uni dimensionalitet - Samvariation mellan svaren på indikatorerna reflekterar en bakomliggande faktor/latent variabel Ingen annan faktor kan utöver denna påvisa samband mellan indikatorerna. Dvs, det får inte finnas något samband mellan den unika variationen inom respektive indikator Unik variation = den variation inom en indikator som INTE reflekterar den gemensamma bakomliggande faktorn) EXTREMT VIKTIGT OCH GRUNDLÄGGANDE FÖR ALLA TEST!!! UTAN EVIDENS FÖR DETTA.? Petter Gustavsson 12 september

44 Intern struktur (en/unidimensionalitet) T Variation i de sanna värdena på en latent variabel x Påverkar svaren på indikatorerna Petter Gustavsson 12 september

45 T x T2 Petter Gustavsson 12 september

46 Petter Gustavsson 12 september

47 Petter Gustavsson 12 september

48 Sources of validity evidence Evidence based on: Internal structure Hur skulle vi kunna gå tillväga för att ta fram evidens för HADS? Vilka metoder har vi då att använda? Petter Gustavsson 12 september

49 Hur kan vi gå tillväga för att ta fram evidens för att testfrågorna återspeglar en (och endast en) bakomliggande latent variabel? Forskningsprocessen: Givet att frågorna indikerar en och samma latenta variabel, vad förväntar vi oss för resultat om vi sätter detta antagande under vetenskaplig prövning? TEORI och antagande om fenomenet Generera hypoteser Empirisk prövning Petter Gustavsson 12 september

50 Petter Gustavsson 12 september

51 Petter Gustavsson 12 september

52 Petter Gustavsson 12 september

53 Petter Gustavsson 12 september

54 Petter Gustavsson 12 september

55 Petter Gustavsson 12 september

56 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Relations to other variables Petter Gustavsson 12 september

57 Evidence based on relations to other variabels Relations to other variables Sambands och gruppjämförelser Samtidigt Prediktivt Korrelations- och regressionsanalyser utifrån uppställda hypoteser Petter Gustavsson 12 september

58 Forskningsprocessen Teori => hypoteser => prövning Petter Gustavsson 12 september

59 Vad påverkar en validitetskoefficient? Mätfel Restricted range Metodvarians Petter Gustavsson 12 september

60 Vad påverkar en validitetskoefficient? Mätfel: Petter Gustavsson 12 september

61 Vad påverkar en validitetskoefficient? Restricted range Petter Gustavsson 12 september

62 r=0,61 r=0,60 r=0,55 Petter Gustavsson 12 september

63 Vad påverkar en validitetskoefficient? Metodvarians Petter Gustavsson 12 september

64 MTMM matrix Convergent Confirmation by independent measurement procedures Discriminant Estimate the relative importance of trait and method variance

65 Petter Gustavsson 12 september

66 Vad påverkar en validitetskoefficient? Mätfel Vanligaste problemet är att mätfel påverkar så att den observerade korrelationen blir lägre Restricted range Vanligaste problemet är att begränsningar i variation påverkar så att den observerade korrelationen blir lägre Metodvarians Vanligaste problemet är att metodvariansen påverkar så att den observerade korrelationen blir högre Petter Gustavsson 12 september

67 Sources of validity evidence Evidence based on: Relations to other variables Hur skulle vi kunna gå tillväga för att ta fram evidens för HADS? Vilka metoder har vi då att använda? Petter Gustavsson 12 september

68 Hur kan vi gå tillväga för att ta fram evidens för att testfrågorna relaterar i förväntad riktning till andra variabler och kriterier? Forskningsprocessen: Givet att frågorna indikerar en latent variabel, vad förväntar vi oss för resultat i relation till andra variabler och kriterier när vi sätter detta antagande under vetenskaplig prövning? TEORI och antagande om fenomenet Generera hypoteser Empirisk prövning Petter Gustavsson 12 september

69 Petter Gustavsson 12 september

70 Petter Gustavsson 12 september

71 Petter Gustavsson 12 september

72 Petter Gustavsson 12 september

73 Petter Gustavsson 12 september

74 Petter Gustavsson 12 september

75 Petter Gustavsson 12 september

76 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Relations to other variables Consequenses of testing Petter Gustavsson 12 september

77 Evidence based on consequenses of testing Consequenses of testing Petter Gustavsson 12 september

78 Konsekvenser 1. Kan psykologiska mätningar detektera symtom som leder fram till diagnos, rätt val av behandling, osv? Till exempel, leder användandet av screening-instrument till att fler patienter med misstänkt depression fångas upp av sjukvården, utreds adekvat och får rätt diagnos och behandling? 2. Finns det bias i testet så att specifika grupper för lägre/högre testpoäng pga av testets utformning och inte på grund av egentliga skillnader? Till exempel, leder visa testuppgifter till att grupper diskrimineras på grund språkförståelse, ordförståelse, kultur, etc Petter Gustavsson 12 september

79 Sources of validity evidence Evidence based on: Consequenses of testing Hur skulle vi kunna gå tillväga för att ta fram evidens för HADS? Vilka metoder har vi då att använda? Petter Gustavsson 12 september

80 Hur kan vi gå tillväga för att ta fram evidens för att resultatet på testet ger bedömningar som resulterar i rimliga konsekvenser eller inte felaktigt missbedömer en specifik grupp? Forskningsprocessen: Hur beforskar vi att korrekt besluts tas på grundval av testresultat, och att detta får rimliga konsekvenser eller inte skapar felaktiga värden för specifika grupper? TEORI och antagande om fenomenet Generera hypoteser Empirisk prövning Petter Gustavsson 12 september

81 Exempel: Typ I 1. Kan psykologiska mätningar detektera symtom som leder fram till diagnos, rätt val av behandling, osv? Till exempel, leder användandet av screening-instrument till att fler patienter med misstänkt depression fångas upp av sjukvården, utreds adekvat och får rätt diagnos och behandling (=> högre livskvalitet etc)? Petter Gustavsson 12 september

82 Petter Gustavsson 12 september

83 Petter Gustavsson 12 september

84 Petter Gustavsson 12 september

85 Exempel: Typ II 2. Finns det bias i testet så att specifika grupper för lägre/högre testpoäng pga av testets utformning och inte på grund av egentliga skillnader? Till exempel, leder visa testuppgifter till att grupper diskrimineras på grund språkförståelse, ordförståelse, kultur, etc Begrepp: Measurement invariance/equivalence Differential item functioning Petter Gustavsson 12 september

86 Ilustration: Faktor Analys T Variation i de sanna värdena på en latent variabel x Påverkar svaren på indikatorerna Petter Gustavsson 12 september

87 Measurement invariance/differential item functioning Eg klassisk hypotesprövning efter teoretiska utsagor Uni dimensionalitet och frånvaro av korrelerade fel Jämförelser mellan teoretiskt intressanta grupper eller mellan olika versioner Petter Gustavsson 12 september

88 Metod: Samtidig Faktor Analys i flera subgrupper Variation i de sanna värdena på en latent variabel Gr 1 Gr Påverkas svaren på indikatorerna, på samma sätt? Petter Gustavsson 12 september

89 Petter Gustavsson 12 september

90 Petter Gustavsson 12 september

91 Petter Gustavsson 12 september

92 Sources of validity evidence Evidence based on: Test content Reponse processes Internal structure Relations to other variables Consequenses of testing Uppgift till 20-21/9 (kommer på kurswebben senast 17/9 kl 16.) Petter Gustavsson 12 september

93 Laboration den 17och 18/9 Mer info ligger nu på kurswebben. Läs där inför laborationen. SPSS Syfte? Gruppindelningar? Petter Gustavsson 12 september

94 www/ www/ www/

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet

Läs mer

Psykometrins grunder. Agenda för dagen

Psykometrins grunder. Agenda för dagen Psykometrins grunder Agenda för dagen Psykometri en kärnkompetens inom psykologyrket Det psykologiska instrumentets anatomi Antaganden och teori bakom psykologiska mätningar Petter Gustavsson 5 september

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Anvisningar till kursen

Anvisningar till kursen Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011

Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011 Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-09-29

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik.

Läs mer

Bedömning av läsförmåga. Michael Tengberg Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet

Bedömning av läsförmåga. Michael Tengberg Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet Bedömning av läsförmåga Är PISA bra? NEJ! JA! Två ämnesdidaktiska utgångspunkter för bedömning Kunskap om det som ska bedömas Kunskap om bedömning som fenomen och process Teoretisk bakgrund Läsförståelseteori

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Anvisningar till kursen

Anvisningar till kursen Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2013 Momentansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Momentanvisningar Momentets innehåll

Läs mer

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete Göteborgs Universitet Institutionen för Social Arbete Torun Österberg Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen kommer att baseras på föreläsningar, seminarier

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Höstterminen 2016 Laboration 3 Övningsuppgifter Baserade på datasetet energibolag.rdata

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Susann Ullén FoU-centrum Skåne Skånes Universitetssjukhus Hypotesprövning Man sätter upp en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1) H0: Ingen effekt H1:

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa. Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. Anta att budgeten för utbytet är beräknad på att kopparhalten ligger på 70 %. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten

Läs mer

2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna. 4. Lära sig skatta en linjär regressionsmodell med interaktionstermer

2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna. 4. Lära sig skatta en linjär regressionsmodell med interaktionstermer Datorövning 2 Regressions- och tidsserieanalys Syfte 1. Lära sig skapa en korrelationsmatris 2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna mot varandra 3. Lära sig beräkna

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F4

Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Modellbygge och residualanalys. Kap 5.1-5.4 (t.o.m. halva s 257), ej C-statistic s 23. Linda Wänström Linköpings universitet Wänström (Linköpings universitet) F4 1

Läs mer

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell Datorövning 1 Regressions- och tidsserieanalys Syfte 1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell 3. Lära sig beräkna en skattning

Läs mer

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid

Läs mer

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Lunds Tekniska Högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 2 Styrkefunktion & Regression FMSF70&MASB02, HT19 Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Syfte Styrkefunktion Syftet med dagens

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp

Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp Psychology Ba (C), Bachelor thesis, 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

10.1 Enkel linjär regression

10.1 Enkel linjär regression Exempel: Hur mycket dragkraft behövs för att en halvledare skall lossna från sin sockel vid olika längder på halvledarens ben. De halvledare vi betraktar är av samma storlek (bortsett benlängden). 70 Scatterplot

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Enkel linjär regression. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression

Enkel linjär regression. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression Enkel linjär regression Exempel.7 i boken (sida 31). Hur mycket dragkraft behövs för att en halvledare skall lossna från sin sockel vid olika längder på halvledarens ben och höjder på sockeln. De halvledare

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Skriv tydligt. Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan sammanhängande och tydligt. Visa även dina beräkningar.

Skriv tydligt. Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan sammanhängande och tydligt. Visa även dina beräkningar. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Vetenskapsteori och forskningsmetod Ansvarig lärare: Anders Biel Tentamensdatum: 2014-09-30 kl. 13.30 17.30

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Användning Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Kärt barn har många namn: (1) Random coefficient models; () Mixed effect models; (3)

Läs mer

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-11-13 kl. 14:00 18:00

Läs mer

Kulturella aspekter på individuella differenser

Kulturella aspekter på individuella differenser Kulturella aspekter på individuella differenser Ronja Brandt Rebecka Bratt Mirjam Dahl Erika Demner Mathilda Eriksson Gertrud Grevesmuhl Erika von Heijne Soheil Mahdi Therese Montgomery Tove Nordström

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006

Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006 Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006 Per Sjölander Kristian Stålne Swedish network for Adult development Stages according to EDT (Loevinger) Stage Characteristics E4 Conformist/Diplomat

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:

Läs mer

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt. Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer