Delårsrapport 2014:1 Handlingar i ärendet:

Transkript

1 Delårsrapport :1 Handlinar i ärendet: Landstinsstyrelsens skrivelse till landstinsfullmäktie Delårsrapport 1 - Protokollsutdra från landstinsstyrelsens sammanträde

2 MISSIV LJ/612 Förvaltninsnamn Avsändare Landstinsfullmäktie Delårsrapport :1 För att säkerställa att verksamheten utvecklas mot de mål som beslutats i budet och flerårsplan har landstinsfullmäktie i budet enom direktiv till landstinsstyrelsen beärt en återrapporterin till fullmäktie. Detta ska ske enom två delårsrapporter (tertial 1 och 2) samt i årsredovisnin. Landstinsstyrelsen har behandlat ärendet Försla till beslut Landstinsstyrelsen föreslår landstinsfullmäktie besluta att delårsrapport :1 odkänns. LANDSTINGSSTYRELSEN Håkan Jansson Landstinsstyrelsens ordförande Aneta Jansmyr Landstinsdirektör

3 DELÅRSRAPPORT :1 Från mycket bra till bästa möjlia Det överripande målet för Landstinet är en bra verksamhet som enomförs med tillänlia resurser. En od hushållnin såväl verksamhetsmässit som finansiellt är utånspunkt för Landstinets styrnin. Föreliande delårsrapport återrapporterar och beskriver hur landstinsfullmäkties mål uppnås. Kraftsamlinsarbeten påår för att förbättra verksamheten samtidit som kostnaderna ska minska enom nya arbetssätt och minska det som inte skapar värde. I början av året jordes en analys av kostnadsutvecklinen i hälso- och sjukvården. Den har lett till en åtärdsplan för att å från mycket bra till bästa möjlia med fem målområden, som ska öka värdet för invånarna samtidit som kostnaderna ska minska. Att verksamheten är mycket bra visas bl a av att Ryhov är etta och Värnamo sjukhus tvåa i Daens Medicins lista över landets medelstora sjukhus. Samtidit visar analysen förbättrinsmöjliheter inom måna områden. Landstinets ekonomiska situation visar en neativ utvecklin emot budet vilket understryker behov av beslutad åtärdsplan på 150 mnkr för kostnadsanpassnin inom. hälso- och sjukvården Verksamhetsmålen för hälso- och sjukvård fokuserar på bland annat tillänlihet, bemötande, patientsäkerhet, folkhälsa och kostnadseffektivitet. Målen för reional utvecklin har sin utånspunkt i att skapa attraktivitet och tillväxt för länet. Arbetet med att bilda en reionkommun i läet påår. Tabell: ändamålsenli och kostnadseffektiv verksamhet Andel Andel Antal mål som är uppfyllda % % Antal mål som är delvis uppfyllda 12 24,5 % % Antal mål som inte är uppfyllda 12 24,5% % Antal mål som mäts i delåret Efter fyra månader nås 51 procent av målen och sammanlat 75,5 procent av målen nås helt eller delvis. Av de 43 mått som kan jämföras med samma period förra året har en förbättrin skett avseende 20 mått (46,5 procent), en försämrin avseende 17 mått (39,5 procent) och med ett resultat i samma nivå som förra året avseende 6 mått (14 procent). Det innebär att resultatet förbättrats eller är i samma nivå som förra året i 60,5 procent av mätetalen. Landstinet redovisar efter första tertialet ett överskott på 29 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor sämre än periodbudet. Det pronostiserade årsresultatet visar ett överskott på 220 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor sämre än budet. 1 (23)

4 Pronostiserat resultat motsvarar 2,5 procent av skatter och statsbidra vilket innebär att finansiellt resultatmål nås. Investerinarna beräknas bli cirka 75 miljoner kronor läre än budeterat, vilket innebär att även eenfinansierinsmålet förväntas nås. Finansiella mål kommer inte att nås kommande år om inte beslutade kostnadsanpassninar kan enomföras. VERKSAMHET Hälso- och sjukvård Primärvård Perspektiv: Medborare och kund Den nationella patientenkäten mäter patienterfarenheter. Den enomfördes under hösten, med redovisnin av resultat i början av. Vårdcentralerna i Jönköpins län fortsätter att vara bra på bemötande, er od vård och låter patienter vara delaktia i sin vård och behandlin. Landstinet resultat i enkäten lier enomående bland de bästa. Förbättrinsområden är information om läkemedels biverkninar och om orsaker till att vårdbesök börjar efter utsatt tid. Inom vårdval är det 52 vårdcentraler som är odkända för att driva primärvård, varav 21 är privat äda. Andelen listade invånare som finns på vårdcentraler inom landstinets rei respektive privat rei, är 74 procent respektive 26 procent. Invånarna i Jönköpin, Österötland och Kalmar län har nu möjlihet att välja vårdcentral över länsränserna. Familjeläkarnas vårdcentraler i Anderstorp, Gislaved, Mullsjö och Smålandsstenar drivs från och med första januari under namnet Hälsoteamet, som äs av Hälsoteamet i Småland AB. Sensias vårdcentraler i Värnamo och Vetlanda har sedan februari varit satta i rekonstruktion. Vårdcentralernas verksamhet har dock fortsatt utan avbrott under perioden. Barnahus som är ett samarbete mellan kommunernas socialtjänst, polismyndiheten, åklaarmyndiheten och Landstinet startade sin verksamhet 6 maj. Målruppen är barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för våld eller överrepp av olika sla. Barnahuset ska vara en helhetslösnin för de insatser som är tänkta att e barnet upprättelse, skydd, stöd och behandlin. Kontakt med vårdcentralen, andel patienter som kommit 100% 100% fram på telefon samma da Väntetid till besök hos allmänläkare, andel patienter 90% 91% som fick komma på läkarbesök inom fem daar Tillänliheten till primärvården är fortsatt mycket od. 2 (23)

5 Perspektiv: Process och produktion Andel 40-, 50- och 60-årinar som enomått hälsosamtal 50 % Totalt 9,9% varav kvinnor 11,2% och män 8,6% Andel förstaånsföräldrar som enomått hälsosamtal 50 % 13 % Andelen 40-, 50- och 60-årinar och förstaånsföräldrar som har enomått hälsosamtal januari till och med april är betydlit fler än motsvarande period förra året. Det har enomförts 470 fler samtal för 40-, 50- och 60-årinar (806 samtal mot 1276 samtal tom april). Tabell: Produktionstal Förändrin Primärvård Läkarbesök Besök annan personalkateori Antalet läkarbesök är i nivå med föreående år. Besök hos annan vårdivare har ökat med cirka fyra procent. Perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet Underskott 1,9 % - nettokostnad per verksamhetsområde Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Primärvård 553, ,3-31, ,3 För primärvården pronostiseras ett underskott på 31 miljoner kronor, vilket är 1,9 procent av budet. Underskottet beror på ökade kostnader för ST-läkare och på underskott inom sjukvårdsområdena för Barn- och kvinnohälsovård. Specialiserad vård Perspektiv: Medborare och kund 3 (23)

6 Faktisk väntetid till första besök i 80% 82 % specialiserad vård - andel kvinnor och män som fick komma inom 60 daar (somatisk och psykiatrisk vård) Faktisk väntetid till besök inom barn- och 90% 87 % undomspsykiatri andel flickor och pojkar män som erhållit nybesök inom 30 daar från remissdatum Faktisk väntetid för utrednin inom barn och 80% 81 % undomspsykiatri andel flickor och pojkar män där det påbörjat en utrednin eller en åtärd inom 30 daar från beslutsdatum Andel kvinnor och män som väntat höst 30 daar 90% 95 % till undersöknin inom radioloi o klinisk fysioloi Andel kvinnor och män som väntat höst 60 daar 80% 77 % till operation, åtärd Fått hjälp och lämnat akutmottanin inom 4 timmar 90% 83 % En vikti framånsfaktor för att nå det strateiska målet om od vård är en bra tillänlihet. Målen för specialiserad vård, enomförda besök inom 60 daar uppnås. Resultatet för operation/åtärd har försämrats jämfört med föreående redovisnin och målet för andel patienter som fick operation eller åtärd inom 60 daar uppnås inte. Brist på operationspersonal, främst sjuksköterskor är en bidraande orsak till denna försämrin. Upphandlin av allmän kiruri och hudläkare planeras för att öka tillänliheten. Inom psykiatrin riktas särskild uppmärksamhet mot att klara målsättninarna avseende väntetider till besök och utrednin inom barn- och undomspsykiatrin. Vid två av sjukhusen klaras målsättninarna fullt ut medan det i dasläet finns problem att nå målsättninen vid ett sjukhus. Under har även rapporterin av väntetider för återbesök påbörjats. Sedan en tid tillbaka påår arbete med behovsstyrd planerin som innebär att balansera behov, efterfråan och kapacitet. Förutom utbildnin i produktions- och kapacitetsplanerin som även innefattar utarbetande av en metodhandbok, inår praktiskt arbete utifrån ett länsemensamt anreppssätt. Flera verksamheter har jort sin behovsanalys för mottaninsverksamhet, som bryts ner till produktionsplaner, samt så kartläs och tidssätts resurser. Nästa ste är att säkra datafånst ällande operationsverksamheten. Målet ällande andel patienter som fått hjälp och lämnat akutmottaninen inom fyra timmar har inte uppnåtts. Resultaten för akutmottaninarna i länet varierar från 80 procent till 92 procent under perioden, vilket är en viss förbättrin jämfört med föreående mätperiod. Till följd av ökad patienttillströmnin under en länre tid är målet en utmanin att nå. 4 (23)

7 Inom länet ser den kortsiktia utvecklinen lite olika ut. Läkarbesöken på akutmottaninen i Jönköpin fortsätter att öka och ökninen avser främst kiruri och ortopedi medan besök på akutmottaninarna på Hölandet och i Värnamo minskar nåot. Nya anreppssätt prövas, bland annat möjliheter till ökad läkarbemannin, vårdcoach i samarbete med primärvården och snabbspår för palliativa patienter inom kiruri. Perspektiv: Process- o produktion Patientsäkerhet antal skador per Minsknindor/ ,3 ska- Vårddaar vård- Vårdprevention, riskbedömnin av fall, nutrition och trycksår Röknin inför operation Alla rökare ska före operation ha fått remiss till rökavvänjare daar 80% 85 % 100 % Måttet kan i nuläet inte mätas Antalet vårdskador varierar över tid och det finns inen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren. Sedan 2008 har motsvarande tertial i två av åren haft läre antal skador och tre av åren fler skador per 1000 vårddaar. Trenden visar en fortsatt sva minsknin av antal skador. En nationell mätnin som Sveries Kommuner och Landstin enomfört under v 10 visar att 9,7 procent av dem som vårdades på länets sjukhus hade en tryckskada eller ett trycksår. Landstinet har den näst lästa andelen patienter med trycksår i landet och ett bättre resultat än riksenomsnittet på 14,1 %. Tabell: Produktionstal Förändrin Somatisk vård Vårdtid Läkarbesök Besök annan personalkateori Psykiatrisk vård Vårdtid Läkarbesök Besök annan personalkateori Eenproducerad vård: Somatik fastställda vpl Psykiatri fastställda vpl Somatik vårdtillfällen Psykiatri vårdtillfällen Antal DRG-poän somatik Antal DRG-poän psykiatri (23)

8 Antalet vårdtillfällen inom den eenproducerade somatiska vården minskar med nåra procentenheter. Minskninen av vårdtiden är större, vilket också innebär att medelvårdtiden minskar. Till närmare en tredjedel förklaras minskninen av ombynation på medicinkliniken i Värnamo, som tillfällit minskat med cirka 14 disponibla vårdplatser. Minskat har också kirurin. Inom den köpta vården minskar vårdtillfällen och vårdtid kraftit jämfört med samma period förra året. Läkarbesök och besök hos annan personalkateori ökar med nåra procentenheter inom eenproducerad somatisk vård men läkarbesöken minskar kraftit inom köpt vård. Detta sammantaet lier i linje med landstinets strävan att föra över vård från den slutna till den öppna vården, och skapar möjliheter att reducera antalet vårdplatser. Utvecklinen, med ökad öppen vård, medför också att antalet DRG-poän minskar nåot. Med ambition att öka operationer i dakiruri har det inom de opererande specialiteterna enomförts en inventerin ällande operationer som skulle kunna föras över från sluten vård till dakiruri. Det har också startat nåra projekt med att överföra operationsinrepp från operationscentralen till dakirurisk enhet eller mottaninsverksamhet. Bristen på operationssjuksköterskor ör också att det testas olika lösninar för att upprätthålla operationsverksamheten. Inom psykiatrin har antalet läkarbesök och besök hos annan personalkateori ökat nåot i den eenproducerade vården. Läkarbesöken hos vårdivare utanför Landstinet har minskat som följd av att en privatpraktiserande läkare i Jönköpin slutat. När vårdvalet inom psykiatrin startar kommer sannolikt dessa värden att förändras så att fler besök enereras av vårdivare utanför Landstinet. Inom den slutna vården lier antalet vårdtillfällen på en oförändrad nivå jämfört med föreående år. Antalet överbeläninar har minskat under de fyra första månaderna jämfört med samma period. I enomsnitt har det varit nåot mer än 300 överbeläninar per månad. Som ett led i arbetet med sammanhållen vård och för att minska återinskrivninar inom 30 daar arbetar vi med utskrivninsprocess och fokusremisser. Under årets första månader har cirka 740 stycken fokusremisser skickats i samband med att patienter skrivits ut från sjukhus. Den planerade hemtaninen från Linköpin vad äller vård vid akut leukemi och myelom (benmärstransplanterade) har fått flyttas fram på rund av att ombynationen inte är klar. I början av 2015 beräknas lokalerna vara klara. Viss efterbehandlin har dock kunnat utföras på Länssjukhuset Ryhov. Den planerade tillbynaden på onkolokliniken med två strålninsbunkrar och administrativa lokaler har påbörjats. En länsöverripande onkoenetisk mottanin dit patienter kan remitteras för utrednin och rådivnin har startas inom onkoloiska kliniken på Ryhov och verksamheten utvecklas successivt. Inom sydöstra sjukvårdsreionen och med stöd från Reionalt cancercentrum sydöst (RCC) utvecklas vården krin cancerpatienter. En redovisnin av resultat och måluppfyllelse i för- 6 (23)

9 hållande till de sex fastställda patientlöftena kommer fortlöpande att tas fram. Reionala processledare för olika cancerformer finns som med ett patientprocessinriktat arbete ska driva förbättrins- och utvecklinsarbete inom respektive cancerform. Kontaktsjuksköterskor är en ny funktion vid våra specialistkliniker som utvecklats i syfte att stödja en mer sammanhållen vårdkedja och vara en direktkontaktyta för patient med cancer och dess närstående oavsett var i vårdkedjan patienten befinner si. I samarbete med RCC sydöst och Hälsouniversitetet i Linköpin har en höskoleutbildnin startats upp under våren där nåra av länet kontaktsjuksköterskor deltar. Perspektiv: Lärande och förnyelse Under 2012 infördes en ny ledninsstruktur för kirurin med ökat samarbete som utånspunkt. I enlihet med direktiven i dokumentet Framtidens kiruri har oranisationen formerats med sektioner och ett utvecklinsarbete har kommit iån. Från och med 1 maj finns ett beslut om att koppla ihop kirurklinikerna på Hölandet och Ryhov. Oranisatoriskt kommer klinikerna även i fortsättninen att höra till respektive sjukvårdsområde men de kommer att ha emensam verksamhetschef. Det påår också arbete med att läa fram ett försla för poliskt beslut om en översyn av kirurisk verksamhet. Arbete påår att införa vårdval inom den specialiserade vården. Målet är att utveckla bättre och effektivare sätt att möta befolkninens vårdbehov och skapa ett närmare samarbete mellan specialistsjukvård och primärvård. Efter årsskiftet annonserades öonsjukvård inom vårdval och i april startade de första enheterna. Utredninsarbetet fortsätter med psykiatri, hud- och öron- näs- och halssjukvården. Inom de opererade specialiteterna påår ett arbete med att få patienter att avstå från röknin inför operation och under läkninstiden. En modell har taits fram och verksamheterna har börjat arbeta efter denna. Satsninar inom området Bättre för sjuka äldre fortsätter. Tillsammans med kommunerna har arbetssätt utvecklats för att förstärka insatser vid hemån, till exempel Try hemån och Hemtaninsteam. Mobila Geriatriska team finns på samtlia sjukhus för att ytterliare förstärka vården i hemmet för sjuka äldre. I samverkan med kommunerna påår en satsnin, Förbättrinsresan, för att stärka kompetensen i förbättrinskunskap och användnin av kvalitetsreister i systematiskt förbättrinsarbete. Ett flertal förbättrinsarbeten påår inom alla länets medicinska proramrupper kopplat till landstinets åtärdsplan för att skapa ekonomisk balans. Målområden för förbättrinsarbetena är: Personcentrad vård Prevention och behandlin av nästa ste Minska under-, över- och felanvändnin Standardisera arbetsätt, specialiserin Snabbare spridnin, jämlik vård Inom psykiatrin påår arbetet med att utveckla psykiatrins processer. De processer som kommit i ån är psykossjukdomar, neuropsykiatri, processen för nybesök/dianostik och processen för självskadebeteende. 7 (23)

10 Perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet Överskridande somatisk - nettokostnad /verksamhetsområde vård 3,4 % r Kostnaderna för somatisk vård bedöms överstia budeten med 153 miljoner kronor vilket mot bakrund av tillfälli förstärknin av budetramen med 50 miljoner kronor är en krafti försämrin i förhållande till bokslut. Sjukvårdsförvaltninarnas underskott fortsätter att öka under första tertialet. Förklarinar till detta är höa kostnader för personal i kombination med ökade kostnader inom måna andra områden. Resultatpronosen förutsätter att förvaltninarna får effekt av åtärdsplaner. Kostnaderna för köpt somatisk rikssjukvård har varit betydlit läre under årets första månader jämfört med tidiare år. En ekonomisk avstämnin för perioden innebar att Landstinet måste förstärka reionbudeten med 14,4 miljoner kronor och redan betala denna kostnad. Vid föreående avstämnin för perioden fick istället Landstinet tillbaka 17 miljoner kronor. Arbete påår utifrån en åtärdsplan med målsättnin att minska kostnaderna med 150 miljoner kronor. Kostnaden per DRG-poän för eenproducerad somatisk vård har i fast pris ökat krin 3 procent jämfört med samma period. Det innebär en försämrad produktivitet. Vissa delar av den psykiatriska verksamheten i länet har svåriheter att klara ekonomisk balans beroende på för höa personalkostnader samt kostnader för hyrläkare. Helårspronosen för psykiatrin som helhet i länet visar dock enbart på en mindre obalans. Den köpta vården inom psykiatrin utörs i första hand av rättspsykiatrisk slutenvård. Kostnadsutfallet för det första tertialet håller si här i stort sett inom budetramen. Remitterad vård utöver rättspsykiatri har ökat nåot jämfört med föreående år. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Somatisk vård 1 610, ,3-153, ,9 Psykiatrisk vård 250,7 731,9-1,2 690,7 Summa 1 861, ,2-154, ,6 Inom den psykiatriska vården införs ett nytt ersättninssystem under som dels kommer att e verksamhetens enheter ersättnin för utförd produktion i form av besök och vårddaar, dels ersättnin vid uppfyllande av fastställda kvalitetsmål. 8 (23)

11 Övri Hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporter är ett delområde med ett förväntat underskott på cirka 20 miljoner kronor. Ett ökat antal transporter och länre körsträckor har bidrait till ökade personalkostnader och övria driftkostnader. Under våren kommer ambulansverksamheten slås samman till en landstinsemensam oranisation. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Övri Hälso- och sjukvård Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Ambulans o sjuktransp 51,7 155,3-20,0 151,2 Sjukresor 21,7 65,9 0,0 58,7 Handikapp/hjälpmedelsv. 36,0 109,9-2,0 109,2 Bidra handikapp.or 1,5 4,5 0,0 4,6 Ortopedtekn.verks 11,8 38,2-3,2 37,5 Social verksamhet 0,4 0,1-0,8 1,1 Samhällsmed/folkhälsa -1,4-4,3-3,9 34,2 Bidra inom folkhälsa 4,6 13,9 0,0 13,3 FOU 27,6 79,6-2,1 5,0 Övrit 34,0 91,6-2,1 130,2 - varav smittskydd 9,8 34,1-1,7 29,5 Summa övri hälso- och sjukvård 174,8 511,8-39,2 489,6 Hälso- och sjukvård emensamt Perspektiv: Medborare och kund Ohälsa Ska Öknin med 0,3 minska daar. För kvinnor var ökninen 0,3 daar och för män 0,2 daar. Ohälsotalet har ökat med 0,3 daar under första tertialen till 28,1 daar. Öknin har skett med 0,3 daar bland kvinnor och med 0,2 daar bland män. I riket har ohälsotalet ökat med 0,1 da till 26,9 daar. Perspektiv: Produktion och process Följsamhet till riktlinjer, Rätt klädd 100% 99% Följsamhet till riktlinjer, basala hyienrutiner 100% 90% 9 (23)

12 Tandvård Perspektiv: Medborare och kund För att patienter ska känna förtroende för tandvården och bli nöjda krävs od tillänlihet, bra bemötande och omhändertaande. Möjlihet att få tid för undersöknin utan akut behov. 100% 100% inom 60 daar Väntan till specialisttandvård för patienter med remiss. Inen 359 patienter väntat mer än 60 daar. Samtlia kliniker tar ida emot nya patienter inom 60 daar. 359 remisspatienter har väntat mer än 60 daar till specialisttandvården. Det är nåot fler patienter jämfört med utånen av. Kösituationen kommer att förbättras enom att personalsituationen förbättras. Folktandvården utökar öppettiderna på en allmäntandvårdsklinik till Efter utvärderin med patienter och medarbetare kan öppettiderna komma att utökas på fler kliniker i länet. Perspektiv: Process och produktion Tabell: Produktionstal tandvård Förändrin :1 :1 - Barn- och undomstandvård Antal behandlade barn, ftv Antal behandlade barn, privat Vårdtimmar (tandläkare) Vårdtimmar (övri vårdpersonal) Vuxentandvård Antal behandlade vuxna Vårdtimmar (tandläkare) Vårdtimmar (övri vårdpersonal) Specialisttandvård Antal behandlade patienter Antal tandläkartimmar Uppsökande och nödvändi tandvård Antal patienter, ftv Antal patienter, privata (23)

13 Perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budevård Barn och undomstand- -1,6 % Kostnaden för barn- och undomstandvård överstier budeten. För Folktandvården har kostnaden minskat vilket är i linje med anpassninen till en läre kostnadsnivå. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) tandvård Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Allmäntandvård Vuxna -1,9 1,5 6,6 1,5 Tandvård, patienter med 7,4 21,8 13,2 22,6 särskilda behov Barn o undomar 34,1 98,8-1,6 104,4 Specialisttandvård 30,8 102,9 4,2 93,0 Mervärdeskatt -5,0-18,0 0-19,0 Summa tandvård 65,3 207,9 22,5 202,5 När det äller tandvård till patienter med särskilda behov är kostnaden läre än beräknat. Det beror bland annat på läre kostnader för det nya tandvårdstödet för patienter med lånvari sjukdom och funktionsnedsättnin. Reional utvecklin Utbildnin Perspektiv: Medborare och kund Naturbruksymnasierna utvecklas i samråd med länets kommuner. En utrednin har enomförts som visar hur naturbruksutbildninen i länet kan effektiviseras med bibehållen kvalitet. Länets kommuner har enats om att enomföra den förändrin som presenterades i naturbruksutredninen. Stora Seerstads och Värnamo naturbruksymnasiums skosutbildnin flyttas från Värnamo till Reftele dit skolans övria utbildnin är förlad. Förändrinen kräver initiala investerinar men innebär på länre sikt en stor besparin. Perspektiv: Process och produktion Folkhöskoleverksamhetens omfattnin bedöms i stort vara i nivå med föreående år. Minskade elevkullar leder till att naturbruksprorammet enererar färre elevveckor. Antalet 16-årinar vilka utör underla för sökande till ymnasieskolan sjunker fram till I nuläet ser elevantalet för naturbruksymnasierna ut att i stort motsvara budeterat antal. 11 (23)

14 Tabell: Produktionstal utbildnin Elevveckor Tert LJ/612 Tert1 Gymnasieskola - Naturbruk Folkhöskola Perspektiv: Ekonomi Verksamhetens nettokostnad för utbildnin exklusive naturbruksutbildnin bedöms vara i nivå med anvisad ram. Naturbruksutbildninarna som drivs på entreprenad åt kommunerna redovisade för ett underskott på 7,1 miljoner kronor Det samlade underskottet som ska releras i en framtid uppår vid inånen av till 12,7 miljoner kronor. Naturbruksymnasierna har under året tait fram en omfattande åtärdsplan för att komma till rätta med obalanserna i ekonomin. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) utbildnin Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Utbildnin Folkhöskoleverksamhet 11,1 34,5 0,2 34,0 Höskoleverksamhet 0,6 1,8 0,0 1,8 Gymnasieverksamhet 1,3 0,6 0,0 0,6 Summa utbildnin 13,0 36,9 0,2 36,4 Kultur Perspektiv: Medborare och kund Systemmätetal Mål helår Resultat Publik vid Smålands Musik och Teater, totalt > Ekonomi i balans Ej överstia budet 0,5 % - nettokostnad / verksamhetsområde Publik Smålands Musik och Teater produktion utanför Kulturhuset Spira (23)

15 Systemmätetal Antal föreställninar/konserter för barn och undom, Smålands Musik och Teater Besökare/publik vid föreställninar riktade till barn och undom Andel kommuner inom länet där det varit föreställninar Mål helår Resultat Uppfölj följninsmått 100 % 85 % Smålands musik och teater (vuxen såväl som barn- och undomsverksamhet) har under året enomfört aktiviteter i 11 kommuner i länet. Målsättninen att besöka alla kommuner under förväntas uppfyllas. Smålands Musik och Teater har till och med första tertialet haft en publik på Publikmålet på helår är Under våren har Smålands Musik och Teater spelat pjäsen den flyande handläaren. Antalet föreställninar för barn/undom uppår till 249 första tertialet vilket är en betydande öknin jämfört med motsvarande period föreående år. Målet på helår är 450. Bakom ökninen står framförallt projektet Rytmen i blodet där elever från länets skolor fick möjlihet att delta aktivt i föreställninen (rytmik/ljud/rörelser). Perspektiv: Process och produktion Tabell: Produktionstal Smålands musik och teater Antal föreställninar och publik/föreställnin Tertial 1: tertial 1: Antal föreställninar varav föreställninar utanför kulturhuset SPIRA varav riktade till Barn och undom Publik per föreställnin Perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet -0,2 % -nettokostnad /verksamhetsområde Verksamhetens nettokostnad för kultur bedöms i stort sett vara i balans. 13 (23)

16 Tabell: Driftredovisnin (mnkr) kultur Tertial 1: LJ/612 Pronos Diff. mot budet Bokslut Kultur Teater o musikverksamhet 25,3 75,3-0,5 70,7 Museiverksamhet 4,0 11,9 0,0 11,7 Övri kulturverksamhet 13,6 41,9 0,2 40,3 Summa kultur 42,9 129,1-0,3 122,7 Trafik och infrastruktur Perspektiv: Medborare och kund Nöjda kunder allmän trafik - alla länsbor 60 % 55 % tot varav 56 % kvinnor och 54 % män Nöjda kunder allmän trafik resenärer 72 % 74 % tot varav 72 % kvinnor och 77 % män Nöjda kunder serviceresor 85 % 81 % Prisvärdhet 50 % 42 % Den kundupplevda kvaliteten får mycket höt bety av resenärerna. Även bland allmänheten lier betyen höt vid en jämförelse med övria landet. Den upplevda prisvärdheten når inte målet, vilket kan bero på att prishöjninar enomfördes i december. Öknin antal resor 5,0 % 2,25 % Perspektiv: Process och produktion Resandet i den allmänna kollektivtrafiken har ökat med 2,25 procent jämfört med motsvarande period föreående år. Stadstrafiken står för den största ökninen, medan reionbusstrafiken minskar nåot. För ett ökat resande och nöjdare kunder enomförs ett antal olika aktiviter. Bland annat har en stor kampanj riktad mot bilister Pendlarexperimentet enomförts. Antal påstiande/ mil (reional trafik) 10 8,82 14 (23)

17 Perspektiv: Ekonomi Nettokostnad Nettokostnad -2,0 % inom ram Kostnad per resenärkilometer (serviceresor) Inte öka 16,37 kr/km mer än index (16,70 kr/km) Självfinansierinsrad allmän trafik 50 % 42 % Kollektivtrafikens nettokostnad är första tertialet 5,9 miljoner kronor höre än anvisad ram. Den neativa avvikelsen beror bland annat på att biljettintäkterna och skolkortsintäkterna inte uppnått budeterad nivå samt att Krösatåstrafiken överskrider budet vilket är förväntat efter skiljenämndsutånen och den direktupphandlin av ny operatör som är jord. För serviceresor finns enånskostnader i samband med övertaandet av färdtjänsthandläninen. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Trafik Tertial 1: Pronos Diff. mot budet Bokslut Kollektivtrafik 205,5 630,3-14,2 468,3 Jönköpins flyplats 2,0 6,0 0,0 6,0 Summa trafik och infrastruktur 207,5 636,3 14,2 474,3 Allmän reional utvecklin Landstinet kommer den 1 januari 2015 att ta över det reionala utvecklinsansvaret och därmed de uppifter som Reionförbundet i Jönköpins län har inom området reional utvecklin. Ett omfattade arbete påår med länets kommuner och andra reionala aktörer för att forma den nya reionkommunens innehåll och oranisation. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Allmän reional utvecklin Tertial 1: Pronos 15 (23) Diff. Mot budet Bokslut Närinsliv och turism 5,2 16,2-0,3 14,5 Interreional/inter-nationell verksamhet Övri allmän reional Verksamhet Summa allmän reional utvecklin 0,7 2,6 0,2 2,0 7,0 21,2 0,1 20,4 12,9 40,0 0,0 36,9

18 Medarbetare Perspektiv: Medarbetare Medarbetarsamtal 90% 94 % tot varav 94 % kvinnor och 92 % män Sjukfrånvaro, totalt kvinnor och män 3,5 % 3,9 % eller mindre Sjukfrånvaro, kvinnor 3,7 % 4,3 % eller mindre Sjukfrånvaro, män 2,3 % 2,3 % eller mindre Frisknärvaro >66% 66,9 % tot varav 64,3 % kvinnor och 77,8 % män Kompetetvecklinsplan 90% 89 % tot varav 90 % kvinnor och 86 % män I april har 94 procent av personalen haft medarbetarsamtal under de senaste 15 månaderna. 89 procent av personalen har en kompetensutvecklinsplan. Sjukfrånvaron och frisknärvaron mäts som rullande 12 månader. I hela Landstinet påår det ett aktivt arbete med arbetsmiljö och hälsa enom hälsofrämjande, förebyande och rehabiliterande insatser. Sjukfrånvaron uppick i april till 3,9 procent i snitt under de senaste 12 månader, vilket är höre än föreående år. I april var den 3,7 procent. Sjukfrånvaron har ändå minskat om man jämför de fyra första månaderna jämfört med samma period. Den neativa trenden med ökad sjukfrånvaro verkar inte hålla i si. Frisknärvaron på 66,9 procent är en klar förbättrin jämfört med april föreående år då den var 64,2 procent. Tabell: Förändrin av antalet årsarbetare, enomsnittsvärden för januari till april - Årsarbetare Öknin av tillsvidareanställda 117 Öknin av visstidsanställda 0 Ökade tjänstörinsrader 20 Öknin av timanställda 17 Summa förändrin 154 Minskad frånvaro 8 Förändrin av antal årsarbetare (23)

19 Ökninen av årsarbetare beror till viss del på nya verksamheter som 1177 och sjukhusapoteket, men det förklarar bara en tredjedel av ökninarna. Tabell: Förändrin av faktiska årsarbetare för olika personalrupper, enomsnittsvärden för januari till april - Personalrupper Årsarbetare Sjuksköterskor 52,9 AT-läkare och underläkare 20,5 ST-läkare 16,0 Undersköterska/Skötare m fl 12,0 Specialistkompetent läkare 11,5 Handläare och administratörer 10,7 Kurator m fl 10,0 Övri vård- och omsorsarbete 8,2 Tandhyienist 7,0 Kök och service 6,6 Ledninsarbete 6,5 Teknisk personal och hantv 6,3 Psykoloer 2,9 Biomedicinska analytiker m fl 1,8 Sjukymnast/ arbetsterapeut 1,8 Övri rehab och föreby arb 0,8 Utb fritid och kultur 0,4 Administration vård -0,3 Tandläkare -5,1 Tandsköterskor m fl -8,7 Summa 162 I enomsnitt var tjänstörinsraden under andra tertialet 94,0 procent. Det finns även en lastadad sjukfrånvaroredovisnin som alla kommuner och landstin redovisar. Mättekniken skiljer si från Landstinets redovisnin och därför skiljer si värdena från den. Tabell: Sjukfrånvaro till och med tertial 1 (lastadade sjukredovisnin) (i procent) Tertial 1 Tertial 1 Total sjukfrånvaro 5,0 5,2 Kvinnor 5,5 5,7 Män 2,9 3,3 Olika åldersintervall: -29 år 3,7 3, år 4,8 4,7 50 år- 5,5 6,1 Andel lån sjukdom, över 60 daar av total sjukfrånvaro 48,5 44,3 Miljö - hållbar utvecklin Landstinet arbetar för en hållbar miljöutvecklin som är hälsofrämjande och jämlik med barnens bästa i centrum. Miljöarbetet styrs av Landstinets Proram för hållbar miljöutvecklin I prorammet har Landstinsfullmäktie anivit inriktninen för Landstinets hållbara utvecklin för utifrån ett miljöperspektiv. 17 (23)

20 Prorammet ska användas där Landstinet har betydande påverkan som samhällsaktör, finansiär, i den ena verksamheten och som deläare i bola för att bidra till enerationsmålet och de nationella folkhälsomålen. Prorammet omfattar tre prioriterade framånsfaktorer och är en bärande del för landstinets hållbara miljöarbete för att nå visionen ett bra liv i ett attraktivt län Klimatsmart landstin Klokt resurstänkande Sund livsmiljö I prorammet anes mål som ska vara uppfyllda Mätbara nyckeltal ska fram till 2016 funera som indikatorer på måluppfyllelse. Här redovisas aktuellt läe för vissa av miljömålen. Under första tertialet har Landstinet skaffat sin första elbil, upphandlin har enomförts för en fast och mobil destruktionsanlänin på Ryhov samt provborrninar har påbörjats för Aquisfärprojektet på Ryhov. Perspektiv: Process och produktion Andel bilar i Landstinets bilpooler klassade enlit 85 % 73% nationella miljöbilsdefinitionen 2016 Andelen materialåtervunnet avfall av totala mänden, inklusive oraniskt avfall Minsknin av den totala enerianvändninen Kostnaden för ekoloiska livsmedel av den totala livsmedelskostnaden Miljökrav som relerar innehållet av särskilt farlia ämnen i varor i prioriterade upphandlinar Ställa krav i upphandlinar på uppförandekod för leverantörer (nationell uppföljnin) 65 % 2016, 52 % Minska med 27 % från till 2016, Minska med 21,7 % 30 % % av prioriterade upphandlinar 100 % av prioriterade upphandlinar 38% 21,9% 31% 5 st och 100 % av de prioriterade 4 st nationella upphandlinar där vi deltar, dvs 100 % 18 (23)

21 Avtalstrohet Avtalstrohet 90% 91,8% FINANSIERING Finansiellt resultat Landstinet 2 % av skatter o 2,5 % statsbidra Eenfinansierin av investerinar >100 % 99,9 % Resultat Landstinet redovisar efter första tertialet ett överskott på 29 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor sämre än periodbudet. Det pronostiserade årsresultatet visar ett överskott på 220 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor sämre än budeterad nivå 342 miljoner kronor. För att möta försämrinen i utjämninssystemet samt klara en höre investerinsnivå, höjdes skatten med 40 öre. Pronostiserat resultat motsvarar 2,5 procent av skatter och statsbidra. Landstinets finansiella resultatmål på 2 procent beräknas därmed att nås. Investerinarna beräknas bli cirka 75 miljoner kronor läre än budeterat, vilket innebär att även eenfinansierinsmålet förväntas nås. Tabell: Resultaträknin (mnkr) Tertial 1: Pronos Diff. mot årsbudet Bokslut Intäkter Kostnader Avskrivnin Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidra/kom utjämnin Finansnetto Årets resultat (23)

22 Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden beräknas bli dryt 8,8 miljarder kronor vilket är 181 miljoner kronor över budet. Jämförelsen med störs av huvudmannaskapsförändrinen för färdtjänst, vilket från inår i Landstinets verksamhet, samt återbetalnin från AFA. Nettokostnadsökninen justerat för jämförelsestörande poster beräknas bli 4,6 procent. För skatteintäkter och statsbidra, exklusive skatteväxlinen för färdtjänst, utör intäktsökninen 4,8 procent. Exklusive skattehöjnin och utjämninsminsknin utör intäktsökninen 2,5 procent. Personalkostnader Personalkostnaderna, beräknas öka med 4,5 procent. Avtalsökninen inklusive överhän från utör 2,6 procent. Ökninen utöver avtal motsvarar cirka 150 årsarbetare. Verksamhetsutökninar i form av 1177 och sjukhusapoteket motsvarar cirka 50 årsarbetare. Kostnaden för köp av inhyrda läkare uppick till 33,7 miljoner under första tertialet, vilket är 2,2 miljoner kronor höre än samma period föreående år. Fortsätter utvecklinen visar en pronos för hela att kostnaderna kommer att uppå till närmare 110 miljoner kronor. Nåot mer än en tredjedel av kostnaderna avser primärvården, som har minskat sin andel. Ökat har däremot kostnaderna inom somatisk vård, radioloi och i viss mån patoloi och psykiatri. Läkemedel Kostnaden har ökat med cirka 3 procent jämfört med motsvarande period. På årsbasis beräknas kostnaden understia budet med cirka 40 miljoner kronor. Tabell: Läkemedel (öppen- och slutenvård) (Belopp i mnkr) Tertial 1: Tertial 1: Förändrin % Pronos Diff mot budet helår Recept Basläkemedel 100,6 104,7-3,9 301,7 13,9 Sjukhusspecifika 109,5 105,4 3,9 328,5-3,9 Läkemedelskommittén m.m. 22,6 23,2-2,6 72,5-3,0 Central periodiserin* 3,8 4,9 0 Summa 236,5 238,2-0,7 702,7 7,0 Rekvisition Slutenvård** 85,8 93,0-7,7 267,5 51,1 Rabatter -3,9-22,6-82,7-10,0-17,8 Summa 81,9 70,4 16,3 257,5 33,3 Totalt 318,4 308,6 3,2 960,2 40,3 * Apoteksfakturan ällande receptläkemedel bokförs med en månads eftersläp. Denna post avser kostnadsskillnaden för april jämfört med mars.** Inklusive central budet nya dyra läkemedel Nåra förklarinar till överskottet för basläkemedel är fortsatt kvalitetsarbete, beslut om förmånsberänsninar fattade av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt prissänkninar vid patentutånar. Förändrad redovisninsprincip för slutenvårdsläkemedel inklusive rabatter försvårar att öra pronos för helår. I dasläet redovisas i stort sett alla kostnader för slutenvårdsläkemedel inklusive rabatter, nettopriser. Föreående år var det bruttopriser. 20 (23)

23 Ett prioriterat område är en sammanhållen vård och omsor av mest sjuka äldre. Här redovisas fortsatt oda resultat ällande användnin av olämplia läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel. Det är nu en läre andel invånare (75 år och äldre) i vårt län jämfört med riket som får dessa läkemedel. Gällande antipsykotiska läkemedel lier Jönköpin fortsatt höre än riket. Verksamhetsintäkter Bidraet avseende den så kallade kömiljarden fördelas mellan de landstin som klarar minst 70 procent av tillänlihetsmålen för besök samt operation varje månad. Ytterliare bidra es till de som klarar 80 procent. Till och med april har Landstinet fått ett bidra på 10,5 miljoner kronor baserat på månaderna januari-mars, vilket är 1,5 miljon höre än periodbudet. En årspronos är svår att öra då bidraets storlek inte bara är beroende på de ena resultaten utan även hur andra landstin klarar målen. I här redovisad resultatpronos beräknas bidraet uppå till 40 miljoner kronor vilket är cirka 4 miljoner kronor över budet. Kösituationen för besök har för januari och februari leat runt 75 procent för att i mars öka till 82 procent medan operation klarade 70 procentsränsen precis först i februari och hamnade på 77 procent i mars. Bidraet inom sjukskrivninsmiljarden redovisas från och med som ett bidra i verksamhetens nettokostnad. Bidraet beräknas för bli cirka 30 miljoner kronor. Då inår 7 miljoner kronor, som redan erhållits avseende. Detta är i nivå med budeten på 31 miljoner kronor. Skatteintäkter Skatteintäkterna beräknas uppå till miljoner kronor vilket är 21 miljoner kronor bättre än budet. Pronosen byer på Sveries Kommuner och Landstins (SKL) bedömnin i april. Tabell: Skatteintäkter under Prel. skatteintäkt år Pronos slutavräknin 25 Justerinspost -7 Summa Statsbidra och utjämnin Tabell: Statsbidra och utjämnin Belopp i mnkr Tertial 1 Pronos Diff mot budet Bokslut Inkomstutjämnin Kostnadsutjämnin Införandebidra Strukturbidra Reler.bidra/avdra Läkemedelsbidra HPV-bidra Summa (23)

24 Det slöts inet avtal mellan SKL och staten avseende läkemedelsbidraet för 2012 eller och nåot avtal finns inte heller för. Årspronosens bedömnin på 747 miljoner kronor baseras på reerinens beslutade utbetalninsplan för januari-auusti. Till detta kommer 5 miljoner kronor höre bidra för än beräknat i bokslutet. Finansnetto Risknivån i Landstinets totala portfölj är lå, vilket ör att finansiella svänninar på kapitalmarknaderna beränsas för Landstinet. Till och med första tertialet redovisas ett neativt finansnetto på 38 miljoner kronor som för helår beräknas uppå till 33 miljoner kronor. Rebalanserinen mellan aktier och räntor kommer under året medföra ökade realiserade vinster som beaktats i pronosen. Utöver det redovisade finansnettot finns per orealiserade värdeökninar på 494 miljoner kronor. Avkastnin på finansiella tillånar är till och med första tertialet 43 miljoner kronor vilket tillsammans med årets orealiserade värdeökninar motsvarar en avkastnin och värdesterin på fyra månader på 2,7 procent. Eenfinansierin av investerinar Tertial :1 Pronos Diff. mot årsbudet Bokslut Årets resultat Avskrivninsmedel Tillförda medel Nettoinvesterinar Summa Årets pronostiserade resultat på 220 miljoner kronor jämte avskrivninsmedel på 346 miljoner kronor er ett maximalt utrymme för investerinar på cirka 566 miljoner kronor. Då investerinarna netto beräknas uppå till 566 miljoner kronor innebär det att årets investerinar finansieras med ena medel. I investerinspronosen och även i tertialets investerinar inår köp av tå från JLT AB för 180 miljoner kronor, med ett investerinsbidra från Trafikverket på 56 miljoner kronor. Likviditeten vid årets slut beräknas uppå till miljoner kronor, vilket är en öknin under året med 400 miljoner kronor. Ökninen består, utöver eenfinansierinen enlit tabellen ovan, av pensionsavsättnin på 160 miljoner kronor samt rörelsekapitalförändrin inklusive minsknin av lånfristia fordrinar på 240 miljoner kronor. Ekonomisk ställnin Det ena kapitalet beräknas öka under året motsvarande överskottet på 220 miljoner kronor. Den neativa soliditeten förbättras till minus 7,7 procent vilket motsvarar minus 758 miljoner kronor. 22 (23)

25 Tabell: nyckeltal Pronos Bokslut Soliditet % -7,7-10,3 Likviditet (omsättninstillånar/kortfristia skulder) 3,5 3,3 Redovisninsprincip Landstinet redovisar pensionskostnader enlit fullfonderad modell. Då delårsrapporten främst bidrar till den interna styrninen och uppföljninen, redovisas detaljerade jämförande resultat och ställnin enlit blandmodell endast i årsredovisninen. Resultatet enlit blandmodellen visade ett underskott med 104 miljoner kronor främst till följd av förändrin av RIPS-räntan, vilket försämrade resultatet med 310 miljoner kronor. Blandmodellens pronostiserade resultat visar på ett överskott på 173 miljoner kronor. Underskottet beräknas därmed kunna återställas. Åren påverkas mellan åren mycket ryckit av basbeloppsförändrinar och den så kallade bromseffekten. För att utjämna detta redovisas pensionernas finansiella kostnader som ett enomsnitt för dessa år, i enlihet med beslut i budet. Bilaor: Driftredovisnin Balansräknin Resultaträknin Systemmätetal, mål och resultat 23 (23)

26 Tertialutfall Pronosutfall Diff mot Resultaträknin T1 budet Verksamhetens intäkter 568, , ,6 Verksamhetens kostnader , , ,1 Avskrivninar -109,7-345,8-335,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,5-181, ,6 Skatteintäkter 2 367, ,3 21, ,3 Generella statsbidra o utjämninssystem 665, ,2 21, ,4 Finansiella intäkter 55,2 240,0 58,0 200,3 Finansiella kostnader -92,9-273,0-41,0-258,4 RES FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 29,1 220,0-122,0 271,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 29,1 220,0-122,0 271,0 Tertialutfall Pronosutfall Finansiella nyckeltal T1 Likviditet 1) 3,41 3,48 3,33 Kassalikviditet 1) 185 dr 195 dr 187 dr Soliditet fullfonderin 1) -9,9% -7,7% -10,3% Soliditet blandmodell 47,9% 47,9% Nettokostnad/skatt o bidra 97,8% 97,2% 96,2% Resultat före extraord./skatter o statsbidra 1,0% 2,4% 3,2% Nettkostnadsöknin mot föreående år 7,3% 1,0% Skatte-och statsbidrasöknin mot får 6,1% -0,5% Eenfinansierinsrad investerinar 99,9% 172,6% Rörelsekapital 1) mkr mkr mkr Rörelsekapital i förhållande till ext utifter 42,9% 41,6%

27 Uppiftslämnare Förvaltnin/resultatområde Landstinet totalt BALANSRÄKNING (mnkr, en decimal) Tertialbokslut Pronos Bokslut Tillånar A. Anläninstillånar per I. Immateriella anläninstillånar 10xx 96,0 109,9 94,7 II. Materiella anläninstillånar 1. Mark och bynader 11xx 2 539, , ,4 2. Maskiner och inventarier 12xx 831,7 809,5 656,2 III. Finansiella anläninstillånar 13xx 28,5 28,6 209,4 Summa Anläninstillånar 3 496, , ,7 B. Omsättninstillånar I. Förråd 14xx 38,9 37,6 37,1 II. Fordrinar 15xx-17xx 619,2 686,4 806,0 III. Kortfristia placerinar18xx 4 957, , ,1 IV. Kassa och bank 19xx 479,2 416,8 487,1 Summa Omsättninstillånar 6 094, , ,4 Summa Tillånar 9 590, , ,1 Eet kapital, avsättninar och skulder A. Eet kapital I. Landstinskapital -978,4-978, ,4 III. Årets resultat 3xxx-8xxx 29,1 220,0 271,0 Summa Eet kapital -949,3-758,4-978,4 B. Avsättninar I. Avsättninar för pensioner 221x-222x 8 401, , ,3 II. Övria avsättninar 223x 0,0 0,0 0,0 Summa Avsättninar 8 401, , ,3 C. Skulder I. Lånfristia skulder 23xx 353,2 350,3 354,3 II. Kortfristia skulder 24xx-29xx 1 785, , ,9 Summa Skulder 2 139, , ,2 Summa Eet kapital, avsättninar och skulder 9 590, , ,1 Ansvarsförbindelse: Pensionsåtaande inklusive löneskatt 0,0 0,0 Pensionsåtaandeförändrin 0,0 0,0 Borensåtaande (motorvanar m.m.) 46,1 46,1

28 Delårsrapport 1: DRIFTREDOVISNING VERSION tert 1 Budet Pronos Avvikelse Bokslut mot Budet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård 553, , ,3-31, ,3 Specialiserad somatisk vård 1 610, , ,3-153, ,9 Specialiserad psykiatrisk vård 250,7 730,7 731,9-1,2 690,7 Övri hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporter 51,7 135,3 155,3-20,0 151,2 Sjukresor 21,7 65,9 65,9 0,0 58,7 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet 36,0 107,9 109,9-2,0 109,2 varav handikapp hjälpmedel 22,7 68,4 67,2 1,2 67,2 varav bidra till handikapporanisationer m fl 1,5 4,5 4,5 0,0 4,6 varav ortopedteknisk verksamhet 11,8 35,0 38,2-3,2 37,5 Social verksamhet 0,4-0,8-0,1-0,8 1,1 Folkhälsofråor 3,3 5,6 9,6-3,9 34,2 varav samhällsmedicin och folkhälsoarbete -1,4-8,3-4,3-3,9 20,9 varav bidra inom folkhälsoområdet 4,6 13,9 13,9 0,0 13,3 FoU avseende hälso- och sjukvård 27,6 77,5 79,6-2,1 5,0 Övrit 34,0 81,2 91,6-10,4 130,2 varav smittskyddsverksamhet 9,8 32,4 34,1-1,7 29,5 Summa övri hälso- och sjukvård 174,8 472,6 511,8-39,2 489,6 Tandvård Allmäntandvård vuxna -1,9 8,2 1,5 6,6 1,5 Tandvård för patienter med särskilda behov 7,4 35,1 21,8 13,2 22,6 Allmäntandvård barn och undomar 34,1 98,2 99,8-1,6 104,4 Specialisttandvård 30,8 107,0 102,9 4,2 93,0 Mervärdesskatt, tandvård -5,0-18,0-18,0 0,0-19,0 Summa tandvård 65,3 230,4 207,9 22,5 202,5 Andel av övria emensamma kostnader -34,8-8,9-43,5 34,6-125,5 (inklusive avsatta medel för löneavtalseffekter) Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Andel av politisk verksamhet och central administration 67,3 183,9 185,1-1,2 201,0 TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 688, , ,8-169, ,4

29 Delårsrapport 1: REGIONAL UTVECKLING Utbildnin Folkhöskoleverksamhet 11,1 34,8 34,5 0,2 34,0 Höskoleverksamhet 0,6 1,8 1,8 0,0 1,8 Gymnasieverksamhet 1,3 0,6 0,6 0,0 0,6 Summa utbildnin 13,0 37,1 36,9 0,2 36,4 Kultur Teater- och musikverksamhet 25,3 74,9 75,3-0,5 70,7 Museiverksamhet 4,0 11,9 11,9 0,0 11,7 Övri kulturverksamhet 13,6 42,1 41,9 0,2 40,3 Summa kultur 42,9 128,9 129,1-0,2 122,7 Trafik och infrastruktur 207,5 622,1 636,3-14,2 474,3 Allmän reional utvecklin Närinsliv och turism 5,2 15,9 16,2-0,3 14,5 Interreional och internationell samverkan 0,7 2,8 2,6 0,2 2,0 Övri allmän reional utvecklin 7,0 21,3 21,2 0,1 20,4 Summa allmän reional utvecklin 12,9 40,0 40,0 0,0 36,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Andel av övria emensamma kostnader 68,7 206,0 206,0 0,0 196,0 (inklusive avsatta medel för löneavtalseffekter) -1,8-0,5-2,3 1,8-6,6 Andel av politisk verksamhet och central administration TOTALT REGIONAL UTVECKLING VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 3,5 9,7 9,7-0,1 10,6 277,9 837,3 849,7-12,4 674, , ,0 8832, , ,8

30 Systemmätetal, mål och resultat Delår 1 Resultatet är bättre än (+) Resultatet är i nivå med (0) Resultatet är sämre än (-) Måttet är nytt eller kan ej jämföras med förra året (n) Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Resursfördelninso Resultat - / mråde Perspektiv Systemmätetal Mål (+/0/-/n) Primärvård Medborare Kontakt med vårdcentralen, andel patienter som 100% 100% (+) och kund kommit fram på telefon samma da Primärvård Medborare Väntetid till besök hos allmänläkare, andel patienter 90% 91% (-) och kund (kvinnor och män) som fick komma inom fem daar Primärvård Process och produktion Andel 40-, 50- och 60-årinar som enomått hälsosamtal 50% Totalt 9,9% varav kvinnor 11,2% och män 8,6% Primärvård Process och Andel förstaånsföräldrar som enomått 50% 13,0% (+) produktion hälsosamtal Primärvård Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet -1,9% (-) Specialiserad vård Specialiserad vård Specialiserad vård Specialiserad vård Specialiserad vård Medborare och kund Medborare och kund Medborare och kund Medborare och kund Medborare och kund Specialiserad vård Medborare och kund Specialiserad vård Process och produktion Specialiserad vård Specialiserad vård Specialiserad vård Process och produktion Process och produktion Process och produktion Faktisk väntetid till första besök i specialiserad vård, andel patienter (kvinnor och män) som fick komma inom 60 daar (somatisk och psykiatrisk vård) (+) 80% 82% (0) Faktisk väntetid till operation/åtärd inom 80% 77% (-) specialiserad vård, andel patienter (kvinnor och män) som fick en operation eller åtärd inom 60 daar Faktisk väntetid till besök inom barn- och undomspsykiatri, andel patienter (flickor och pojkar) som erhållit nybesök inom 30 daar från remissdatum Andel patienter inom barn- och undomspsykiatri där utrednin påbörjats inom 30 daar från beslut Väntetid till undersöknin inom radioloi och klinisk fysioloi, andel patienter (kvinnor och män) som fick komma inom 30 daar Fått hjälp och lämnat akutmottanin inom 4 timmar (kvinnor och män) 90% 87% (-) 80% 81% (-) 90% Totalt 95% Radioloi 98% Klinisk fysioloi 73% (+) 90% 83% (+) Ohälsotalet Ska minska bland Öknin med både män och kvinnor 0,3 daar. För kvinnor var ökninen 0,3 daar och för män 0,2 daar Antal skador per 1000 vårddaar Minsknin 17,3 skador/1000 vårddaar Vårdprevention, riskbedömnin kvinnor och män, fall, nutrition och trycksår Minst 80% av patienterna i sluten vård som är 65 år och äldre ska riskbedömas. (-) (-) 85% (+) Röknin inför operation 100% Måttet kan inte mätas i tertialet Specialiserad vård Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet Somatisk vård - 3,4% Tandvård Medborare och kund Möjlihet att få tid för undersöknin utan akut behov 100% 100% (+) Tandvård Medborare Antal remisspatienter specialisttandvård, som väntat 0% 359 (-) och kund mer än 60 daar Tandvård Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet Barn och (+) undomstandv ård -1,6% Utbildnin Ekonomi Ekonomi i balans Ej överstia budet +0,5% (+) Kultur Kultur Kultur Kultur Medborare och kund Medborare och kund Medborare och kund Medborare och kund Publik vid Smålands Musik och Teater > helår (+) Publik Smålands Musik och Teater - produktion utanför Kulturhuset Spira Antal föreställninar/konserter för barn och undom, Smålands Musik och Teater Publik vid föreställninar riktade till barn och undom (-) helår (n) 450 stycken helår 249 (+) Gränsvärden för måluppfyllelse (G/Y/R) Grönt Gult Rött > % >95-99 % 0-70 % G G r y r G Y y G Y r Y G r G r r > % >80-90 % 0-80 % > % >30-49 % 0-29 % > % >30-49 % 0-29 % Målet nått Neativ avvikelse Neativ avvikelse på mellan 0 och >1 % för 1%, för nåot nåot delområde delområde > % >70-80 % 0-70 % > % >70-80 % 0-70 % > % >70-90 % 0-70 % > % >70-80 % 0-70 % > % >70-90 % 0-70 % > % >75-90 % 0-75 % Minskat för både män och kvinnor Minsknin Minskat för antinen män eller kvinnor Öknin <10% Inte minskat för varken män eller kvinnor Öknin >10% % 75-79% <75% % 70-89% <70% Målet nått Neativ avvikelse Neativ avvikelse på mellan 0 och >1 % för 1%, för nåot nåot delområde delområde > % >70-80 % 0-70 % 0% fler än 200 Målet nått Målet nått eller fler helår, eller fler delår eller fler helår, eller fler delår eller fler helår, 200 eller fler delår 1 Inet målvärde Uppföljnins mått. Neativ avvikelse mellan 0 och 1%, för nåot delområde Neativ avvikelse mellan 0 och 1%, för nåot delområde helår, delår helår, delår <350 Neativ avvikelse på >1 % för nåot delområde Neativ avvikelse på >1 % för nåot delområde < helår, < delår 1 < helår, < delår 1