Delårsrapport Handlingar i ärendet:

Transkript

1 Delårsrapport 1 Handlinar i ärendet: Landstinsstyrelsens skrivelse till landstinsfullmäktie Delårsrapport 1

2 LJ /628 Förvaltninsnamn Avsändare Landstinsfullmäktie Delårsrapport :1 För att säkerställa att verksamheten utvecklas mot de mål som beslutats i budet och flerårsplan har landstinsfullmäktie i budet enom direktiv till landstinsstyrelsen beärt en återrapporterin till fullmäktie. Detta ska ske enom två delårsrapporter (tertial 1 och 2) samt i årsredovisnin. Landstinets kansli överlämnar härmed delårsrapport 1 för år. Försla till beslut Landstinsstyrelsen föreslår landstinsfullmäktie besluta att delårsrapport :1 odkänns. LANDSTINGSSTYRELSEN Håkan Jansson Landstinsstyrelsens ordförande Aneta Jansmyr landstinsdirektör

3 DELÅRSRAPPORT :1 Året har inletts med flera utmärkelser Det överripande målet för Landstinet är en bra verksamhet som enomförs med tillänlia resurser. En od hushållnin såväl verksamhetsmässit som finansiellt är utånspunkt för Landstinets styrnin. Föreliande delårsrapport återrapporterar och beskriver hur landstinsfullmäkties mål uppnås. Verksamhetsmålen för hälso- och sjukvård fokuserar på bland annat tillänlihet, bemötande, patientsäkerhet, folkhälsa och kostnadseffektivitet. Under årets första månader rankades Ryhov som bästa och Värnamo sjukhus som tredje bästa sjukhus i Daens Medicins rankin av mellanstora sjukhus. Hölandssjukhuset har tilldelats Svenska Hyienpriset. Primärvården hade landets bästa resultat i den nationella patientenkäten. I vårdbarometern är länets invånare de som känner störst förtroende för hälso- och sjukvården. Målen för reional utvecklin har sin utånspunkt i att skapa attraktivitet och tillväxt för länet. Arbetet med att bilda en reionkommun i läet påår. Kraftsamlinsarbeten påår för att förbättra verksamheten samtidit som kostnaderna ska minska enom nya arbetssätt och minska det som inte skapar värde. Som ett led i förbättrinsarbetet har en beskrivnin enlit kriterierna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet påbörjats. Tabell: ändamålsenli och kostnadseffektiv verksamhet Andel Andel Antal mål som är uppfyllda % % Antal mål som är delvis uppfyllda % % Antal mål som inte är uppfyllda % 5 13 % Antal mål som mäts i delår Efter fyra månader nås 46 procent av målen och sammanlat 76 procent av målen nås helt eller delvis. Landstinet redovisar efter första tertialet ett överskott på 30 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor sämre än periodbudet. Det pronostiserade årsresultatet visar ett överskott på 170 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor sämre än budet. Pronostiserat resultat motsvarar 2,0 procent av skatter och statsbidra. Landstinets finansiella resultatmål på 2 procent beräknas därmed ändå att nås. Investerinarna beräknas bli cirka 100 miljoner kronor läre än budeterat, vilket innebär att även eenfinansierinsmålet förväntas nås. 1 (19)

4 VERKSAMHET Hälso- och sjukvård Primärvård Medborar- o kundperspektiv Tidiare nationella patientenkäter om upplevd kvalitet visar att Landstinet lier över riksenomsnittet. I den mellanårsmätnin som nu jorts och där 14 landstin deltait har vårt landstin bästa bety. Att läkaren lyssnade till vad patienterna säer och att man blir bemött med respekt och hänsyn var de enskilda fråor som resulterade i den hösta patientupplevda kvaliteten. Enlit vårdbarometern är Jönköpins län det landstin där medborarna har störst förtroende för hälso- och sjukvården. Det är särskilt förtroendet för vårdcentralerna som har ökat jämfört med Fritt vårdval Inom vårdval är det 52 vårdcentraler som är odkända för att driva primärvård, varav 21 är privat äda. Andelen listade invånare som finns på vårdcentraler inom landstinets rei respektive privat rei, är 75 procent respektive 25 procent. 1177/kundcenter Arbetet med att etablera kundcenter och sjukvårdsrådivnin 1177 i Nässjö påår. Verksamheten startar 2 september. Tillänlihet Kontakt med vårdcentralen, andel patienter som kommit 100% 99% fram på telefon samma da Väntetid till besök hos allmänläkare, andel patienter som fick komma på läkarbesök inom fem daar 90% 93% y Process och produktion För att beränsa risken för utvecklin av resistenta bakterier påår ett stort arbete för att minska förskrivninen av antibiotika eller att använda så smala antibiotika preparat som möjlit. Under första tertialen är det 36 vårdcentraler som helt eller delvis uppnår de mål som har satts upp. Andel 40-, 50- och 60-årinar som enomått hälsosamtal 50 % 6 % r 2 (19)

5 En förklarin till att siffrorna är låa för tertial 1 är trolien att man fick ersättnin även under tertial 1 för att enomföra hälsosamtal som inte hanns med under, dvs. bland de som är födda 1952, 1962 respektive Ekonomiskt perspektiv Ekonomi i balans Ej överstia budet Ett överskott med 1,0 % Driftredovisnin Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Primärvård 532, ,1 15, ,4 Specialiserad vård Medborar- och kundperspektiv Andel patienter som väntat höst 60 daar till första 80% 87% besök (somatik och psykiatri) Första besök enomförda inom 60 daar 80% 82% Andel patienter som väntat höst 60 daar till operation/åtärd 80% 80% Operation/åtärder enomförd inom 60 daar 80% 71% Faktisk väntetid till första besök inom barn- och undomspsykiatri Andel patienter inom barn- och undomspsykiatri där utrednin påbörjats inom 30 daar från beslut Andel patienter som väntat höst 30 daar till undersöknin inom radioloi och klinisk fysioloi 90% 92% 80% 89% 90% 91% Fått hjälp och lämnat akutmottanin inom 4 timmar 90% 82,5 % Andel förstaånsföräldrar som enomått hälsosamtal 50 % 9 % r y y 3 (19)

6 En vikti framånsfaktor för att nå det strateiska målet om od vård är en bra tillänlihet. Redovisninen av tillänliheten har till och med baserats på månatlia avstämninar av hur måna som väntar på vård och hur läne de hittills har väntat. För att få del av de statlia stimulansmedlen för tillänlihet, den så kallade kömiljarden, ska från och med också redovisas den faktiska väntetiden. Målet för tillänliheten till besök inom 60 daar för specialiserad vård uppnås medan andelen patienter som fått tid till operation/åtärd inom 60 daar uppår till 71 procent, 9 procentenheter från målet. Kiruri, ortopedi och öron-näs och halssjukvård är områden som kan förbättras och planerin för extra insatser påår. En extern upphandlin har enomförts för köp av plastikkiruri efter fetmakiruri. Sedan en tid påår ett arbete med behovsstyrd planerin som innebär att balansera behov, efterfråan och kapacitet. Arbetet utvecklas nu vidare i ett länsemensamt anreppssätt för såväl besök som operation, där kirurklinikerna och öron-näs och halsklinikerna påbörjar arbetet under våren, vilket också innefattar införande av ett IT-stöd. Målet ällande andel patienter som fått hjälp och lämnat akutmottaninen inom fyra timmar har inte uppnåtts. Resultaten för akutmottaninarna i länet varierar från ca 78 procent till cirka 90 procent. Till följd av ökad patienttillströmnin är målet en utmanin att nå. Nya anreppssätt prövas, bland annat möjliheter till ökad läkarbemannin och utvecklinsarbetet Akut Förbättrin. Akutsjukvården på länets tre sjukhus får beröm av patienterna i flera avseenden. En stor majoritet tycker att de får ett ott bemötande. Det visar den nationella patientenkäten för akutsjukvård som enomfördes under hösten, där samtlia landstin och reioner delto. Totalt sett lier Landstinets resultat i nivå med eller strax över riksenomsnittet. Process- o produktion Ohälsa Ska 27,5 daar minska Vårdprevention, riskbedömnin av fall, nutrition och trycksår 80% 80% r G Ohälsotalet ökade med 0,1 daar under det första tertialet. Ökninen har skett bland kvinnor medan det varit oförändrat bland män. Ohälsotalet i riket har minskat med 0,1 da under första tertialet till 26,9 daar. Andelen patienter med trycksår är läre inom Landstinet i Jönköpins län jämfört med riksenomsnittet. En nationell mätnin som Sveries Kommuner och Landstin enomfört under våren visar att 10,5 procent av dem som vårdades på länets sjukhus hade en tryckskada eller ett trycksår. Landstinet har den fjärde lästa andelen patienter med trycksår i landet och ett bättre resultat än riket som helhet. Produktionen, mätt i DRG-poän har ökat med 3,5 procent inom somatisk vård. Störst är ökninen inom den öppna vården. Vårdtillfällena i sluten somatisk vård har ökat med cirka 4 (19)

7 3 procent, vilket nästan motsvarar ökninen i DRG-poän. Däremot är vårdtiden i stort sett oförändrad vilket innebär att enomsnittli vårdtid minskat nåot. I öppen vård har besöken hos läkare ökat med cirka 7 procent och besök hos övria vårdivare med närmare 5 procent. Under de fyra första månaderna i år har antalet vårdtillfällen vid Universitetssjukhuset i Linköpin minskat med 3,5 procent jämfört med samma period och DRG-vikten har minskat med nästan 7 procent. Med ambition att öka operationer i dakiruri har det inom de opererande specialiteterna påbörjats en inventerin ällande operationer som skulle kunna föras över från sluten vård till dakiruri. Den planerade hemtaninen från Linköpin ällande patienter med akut leukemi och myelom (benmärstransplanterade) har fått flyttas fram på rund av att ombynationen inte är klar. I början av 2014 beräknas lokalerna vara klara. Viss efterbehandlin har dock kunnat utföras på Ryhov. Ombynationen av neonatalavdelninen på Ryhov är avslutad och den nya avdelninen är klar och har taits i bruk. En länsöverripande onkoenetisk mottanin dit patienter kan remitteras för utrednin och rådivnin håller på att startas upp inom onkoloiska kliniken på Ryhov. Inom sydöstra reionen påår ett arbete med att tillsammans utveckla vården krin cancerpatienter. En redovisnin av resultat och måluppfyllelse i förhållande till de sex fastställda patientlöftena kommer fortlöpande att tas fram. Lärande- och förnyelseperspektiv I samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunerna i länet påår arbeten med att förbättra för de mest sjuka äldre. Nya arbetsformer för att minska återinläninar inom 30 daar har införts. Detta innebär att sjukhusen tidit identifierar riskpatienter och ör en så kallad fokusutskrivnin med telefonsamtal efter utskrivnin till patient och efterföljande uppföljnin av den vårdcentral som patienten valt. Syftet är att bidra till trya patienter men även bidra till förbättrad läkemedelsbehandlin för de äldre samt fokus på det preventiva arbetet. Strokeprocessen i länet håller på att ses över. Landstinet deltar i den nationella Strokekampanjen och ör informationsinsatser i hela länet för att öka medvetenhet hos befolkninen. Stödet av eriatriska rehabiliterinsinsatser utvecklas och förbättras för att följa patienten ut i hemmet. Försök påår där såväl specialistsjukvård som primärvård tillsammans med kommunerna söker nya väar. Överånen av hemsjukvården från Landstinet till kommunerna innebär en förändrin för måna delar av vården. Som en del i det påår utvecklin av konsultativa specialistteam inom olika områden. 5 (19)

8 Under infördes en ny ledninsstruktur för kirurin med ökat samarbete som utånspunkt. I enlihet med direktiven i dokumentet Framtidens kiruri har oranisationen formerats med sektioner och ett utvecklinsarbete har kommit iån. Landstinsstyrelsen har beslutat att under införa vårdval inom den specialiserade vården. Målet är att utveckla bättre och effektivare sätt att möta befolkninens vårdbehov och skapa ett närmare samarbete mellan specialistsjukvård och primärvård. Utredninsarbetet koncentreras för närvarande på specialiteterna uroloi och öonsjukvård. Ett stort förberedelsearbete påår för att 1 november överta sjukhusapoteken i een rei. I takt med de förändrinar som sker i omvärlden ska Landstinet i en kraftsamlin stärka och förnya verksamheten för att uppnå bättre folkhälsa och bättre vård till läre kostnader. Landstinet har fördjupat sitt samarbete med Linköpins universitet enom att bli en så kallad upplåten enhet och ytterliare öka antalet läkarstudenter som ör sin verksamhetsförlada utbildnin i vårt landstin. Ekonomiskt perspektiv Ekonomi i balans Ej överstia budematik Ett överskridande i so- med 2,9 % och i Kostnad per DRG-poän Läkemedelskostnad per invånare Bland de fem lästa i riket I nedre kvartilen bland länen psykiatri med 1,4 % Förbättrin med 1,9% Delad femte lästa kostnad per invånare r Jämf med riket saknas för första tertialen Kostnaderna för somatisk vård bedöms överstia budeten med 129 miljoner kronor. Underskott hos sjukvårdsförvaltninarna med höa kostnader för personal i kombination med ökade kostnader för köpt höspecialiserad vård samt att statsbidraet för kömiljarden pekar på att budeten inte nås är allt väsentlit orsak till underskottet. Nettokostnaden har jämfört med föreående år ökat med 2,8 procent för somatisk vård och 6,2 procent för psykiatrisk vård. Kostnaden per DRG-poän för somatisk vård har minskat med cirka 800 kronor i fast pris, vilket innebär en viss produktivitetsförbättrin. Ökade kostnader i fast pris har kunnat kompenseras av en kraftiare öknin av DRG-poänen. Kostnaden per invånare för läkemedelsförmånen till och med april är 658 kronor, vilket innebär att Jönköpin precis uppnår målet att lia i nedre kvartilen bland länen. Snittet i riket lier på 666 kronor. 6 (19)

9 Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Somatisk vård 1 556, ,7-128, ,3 Psykiatrisk vård 231,1 719,7-10,0 677,7 Summa 1 787, ,4-138, ,0 1 januari infördes en ny ekonomisk modell för finansierin av den specialiserade somatiska vården. Modellen byer på att ersättninen följer patienten och merparten av ersättninen es i form av patientrelaterad ersättnin baserad på DRG-poän. I ersättninssystemet inår även kvalitetsrelaterad ersättnin samt vissa särskilda ersättninar. Den nya modellen kommer successivt att utvärderas och utvecklas. Utvecklinsarbete påår inom psykiatri med mål att införa ett nytt ersättninsystem Tandvård Medborar- och kundperspektiv För att patienter ska känna förtroende för tandvården och bli nöjda krävs od tillänlihet, bra bemötande och omhändertaande. Möjlihet att få tid för undersöknin utan akut behov inom 60 daar (ena kommunen) 100% 100 % Antal remisspatienter specialisttandvård, som väntat mer än 60 daar y Tillänliheten inom allmäntandvård har förbättrats och de flesta kliniker kan erbjuda tid inom 60 daar. Tre pilotkliniker inom Folktandvården har under våren testat webbtidboknin via Mina vårdkontakter. E-tjänsterna er patienterna bland annat möjlihet att boka, boka om och boka av tider. Resultatet från patient- och medarbetarenkäter visar att intresset för e-tjänsterna är positivt. Antalet remisspatienter som väntat mer än 60 daar är 184 patienter och avser specialiteten protetik och i viss mån bettfysioloi. I redovisninen inår inte patienter som vid remissbedömninen av olika behandlinsskäl ska vänta med behandlin. Det äller patienter till ortodontibehandlin och patienter remitterade till käkkiruriska kliniken för behandlin av visdomständer som inte er symptom. 7 (19)

10 Lärande- och förnyelseperspektiv Ekonomiskt perspektiv Nettokostnad per verksamhetsområdevård Ej överstia bud- Barn och undomstand- 5 % Produktionspoän per arbetad timma Förbättrin jfr med Specialisttandv 2 % - 9% Antal publicerade vetenskaplia artiklar 15 stycken 7 st Kostnaden för barn- och undomstandvård överstier anvisade budetmedel. Inom folktandvården påår ett arbete för att ta fram ett nytt barntandvårdsproram samt också förbättra uppföljninen av vilka resurser som utnyttjas inom barntandvården. Differentierad barntandvårdspen har införts för att fördela resurserna utifrån hur tandhälsan varierar i länet. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) tandvård Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Allmäntandvård Vuxna 0,1 2,9 2,7 9,9 Tandvård, patienter med 7,8 23,5 12,0 25,7 särskilda behov Barn o undomar 37,6 109,7-5,2 111,8 Specialisttandvård 31,5 106,8-2,2 91,4 Mervärdeskatt -5,4-17,2 0-19,1 Summa tandvård 71,7 225,8 7,2 219,8 Övri Hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporter är ett delområde med ett förväntat underskott på cirka 10 miljoner kronor. Orsaken är ökat antal patienttransporter med ambulans, även körsträckorna har ökat, vilket neativt påverkat driftskostnaderna. Under delområdet övrit redovisas bland annat Landstinets ansla för kompetensförsörjnin. För beräknas ett underskott på 3,1 miljoner kronor främst orsakat av höjda stu- 8 (19)

11 Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Övri Hälso- och sjukvård Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Ambulans o sjuktransp 45,2 140,3-9,6 143,4 Sjukresor 20,7 61,5-0,1 59,2 Handikapp/hjälpmedelsv. 19,8 64,6-2,1 105,1 Bidra handikapp.or 1,1 4,1 0,3 4,1 Ortopedtekn.verks 11,6 34,0 1,0 37,3 Social verksamhet 0,7-0,6-0,6 2,7 Samhällsmed/folkhälsa 9,9 16,6 5,2 19,2 Bidra inom folkhälsa 4,5 13,5 0,0 13,2 FOU 1,6 3,7 2,4 33,1 Övrit 50,1 126,5 5,1 107,2 - varav smittskydd 9,3 28,6-2,1 28,8 Summa övri hälso- och sjukvård 165,3 464,2 2,7 524,5 Hälso- och sjukvårdsemensamma mål Följsamhet till riktlinjer, Rätt klädd 100% 98% Följsamhet till riktlinjer, basala hyienrutiner 100% 90% Avtalstrohet 90% 92% dielöner med syfte att få fler sjuksköterskor intresserade av att vidareutbilda si till specialistsjuksköterskor. Reional utvecklin Utbildnin Medborar- och kundperspektiv Naturbruksymnasierna utvecklas i samråd med länets kommuner. En utrednin som avser naturbruken är klar och presenterad för politiker och tjänstemän i Landstinet och länets kommuner. Utredninen visar hur naturbruksutbildninen i länet kan effektiviseras med bibehållen kvalitet. Överenskommelse om hur naturbruksprorammet ska utvecklas kommer att träffas med länets kommuner. Ekonomiskt perspektiv Verksamhetens nettokostnad för utbildnin bedöms överstia anvisad ram med 0,3 miljoner kronor. 9 (19)

12 y Tabell: Driftredovisnin (mnkr) utbildnin Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Utbildnin Folkhöskoleverksamhet 11,4 32,3-0,3 30,3 Höskoleverksamhet 0,6 1,5 0 1,5 Gymnasieverksamhet 1,3 0,6 0,0 0,6 Summa utbildnin 13,3 34,4-0,3 32,4 Kultur Medborar- och kundperspektiv Ekonomi i balans Ej överstia budet -0,9% - nettokostnad / verksamhetsområde Publik vid Smålands Musik och Teater > y - i kulturhuset Spira Antal föreställninar/konserter för barn och undom, Smålands Musik och Teater Smålands musik och teater (vuxen såväl som barn- och undomsverksamhet) har under året enomfört aktiviteter i 12 kommuner i länet. Målet på helår är att besöka samtlia 13 kommuner. Under våren har Smålands Musik och Teater spelat pjäsen Den bärande väen en komedi om förändrinar och livsbeslut. Jönköpins Sinfonietta har enomfört en konsertserie för barn. Smålands Musik och Teater har under första tertialet haft en publik på Publikmålet på helår är vilket förväntas uppnås. Antalet föreställninar för barn/undom uppår till 99 första tertialet medan målet på helår är 600. Målsättninen har fördubblats sedan föreående år. Smålands Musik och Teater bedömer att 400 föreställninar för barn/undom kommer att enomföras under året. r 10 (19)

13 Ekonomiskt perspektiv Ekonomi i balans Ej överstia budet 0,2% -nettokostnad /verksamhetsområde Kulturtin enomfördes i mars månad. Detta är ett årlit återkommande tillfälle då kommunala, reionala och statlia företrädare för kulturen tillsammans med de fria kulturutövarna, oranisationer och det övria civilsamhället kan mötas, utbyta tankar och visioner. Ett mindre överskott pronosticeras för helåret. Smålands Musik och Teaters ersättnin har förstärkts inför. Detta har bidrait till resultatförbättrinen jämfört med. Tabell: Driftredovisnin (mnkr) kultur Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Kultur Teater o musikverksamhet 23,0 74,2-0,1 77,8 Museiverksamhet 3,9 10,9 0,0 11,3 Övri kulturverksamhet 12,3 40,4 1,0 39,4 Summa kultur 39,2 125,5 0,9 128,5 Trafik och infrastruktur Kvalitetsindikatorerna visar på relativt oda värden även om flertalet av målen ännu inte uppnåtts. Under året har ett arbete påått med att överföra ansvaret för färdtjänst från länets kommuner till Landstinet. Förändrinen kommer att enomföras via skatteväxlin vid årsskiftet /2014. Medborar- och kundperspektiv Nöjda kunder allmän trafik - alla länsbor 60% 55% Nöjda kunder allmän trafik - resenärer 70% 69% Nöjda kunder - serviceresor 90% 81% y y y 11 (19)

14 Den kundupplevda kvaliteten när det äller allmän trafik har ökat jämfört med föreående år medan värdena för serviceresor har försämrats. Från och med första maj är alla nya servicefordon på plats i enlihet med tilldelninsbeslutet i trafikupphandlinen. De nya fordonen förväntas uppfattas kvalitetshöjande av kunderna. Process- och produktionsperspektiv Resandet i den allmänna kollektivtrafiken har utvecklats positivt under perioden. Antal resor exklusive resor med skolkort har ökat med 4,7 procent jämfört med föreående år vilket är 2,2 procent bättre än budet. Antalet resor under perioden är det hösta värdet som Länstrafiken noterat. Antal resor 2,5% 4,7% Andel förnyelsebart bränsle 40 % av trafiken 52% Ekonomiskt perspektiv Nettokostnad Nettokostnad inom ram tertial 1) Antal påstiande / mil (reional trafik) Kostnad /resenärkilometer 10 stycken Inte öka mer än index -1,2 % (- 1,9 mnkr i r 8,8 påstiande / mil y 13,95 kr/km Kollektivtrafikens kostnader för första tertialen överskrider utiftsram med 1,9 miljoner kronor. Den neativa avvikelsen beror dels på att skolkortsintäkterna inte uppnått budeterad nivå, dels på sena avräkninar som eentlien borde belastat. För att reducera underskottet avseende skolkort kommer priserna att höjas med sex procent inför läsåret /2014. Ytterliare en höjnin är planerad inför läsåret 2014/2015. y 12 (19)

15 Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Trafik Utfall 1: LJ/628 Pronos Diff. mot budet Kollektivtrafik 145,1 462,5-2,5 438,4 Jönköpins flyplats 6,0 0,0 6,0 Summa trafik och infrastruktur 468,5-2,5 444,4 Allmän reional utvecklin Inom reionkommittén påår ett arbete för att förbereda bildandet av en reionkommun från och med år Tabell: Driftredovisnin (mnkr) Allmän reional utvecklin Utfall 1: Pronos Diff. mot budet Närinsliv och turism 5,1 15,1 0,0 19,4 Interreional/inter-nationell verksamhet Övri allmän reional verksamhet Summa allmän reional utvecklin 0,7 2,5 0,2 2,6 6,9 20,4 0,1 6,7 12,7 38,0 0,3 28,8 Medarbetare Medarbetarsamtal 90% 92% Sjukfrånvaro <3,5% 3,7% Frisknärvaro >66% 64% Kompetensutvecklinsplan 90% 83% G R R Y Sjukfrånvaro och frisknärvaro mät som rullande 12 månader. I hela landstinet påår arbete för hälsofrämjande arbetsplatser 13 (19)

16 Tabell: Förändrin av antalet årsarbetare, enomsnittsvärden för januari till april - Årsarbetare Minsknin av tillsvidareanställda -317 Minsknin av visstidsanställda -45 Ökade tjänstörinsrader 53 Minsknin av timanställda -5 Summa förändrin -314 Minskad frånvaro 23 Förändrin av antal årsarbetare -291 Färre årsarbetare beror i huvudsak på kommunaliserin av hemsjukvård som bedömts innebär en minsknin på ca 300 årsarbetare. Tabell: Förändrin av faktiska årsarbetare för olika personalrupper, enomsnittsvärden för januari till april - Personalrupper Årsarbetare ST-läkare 32,9 Biomedicinska analytiker m fl 10,6 Tandläkare 2,4 Specialistkompetent läkare 2,3 Psykoloer 1,3 Handläare och administratörer 0,7 Ledninsarbete 0,1 AT-läkare och underläkare 0,0 Teknisk personal och hantv -0,1 Övri vård- och omsorsarbete -0,6 Övri rehab och föreby arb -0,8 Kurator m fl -2,6 Tandhyienist -5,4 Kök och service -8,8 Tandsköterskor m fl -8,9 Administration vård -11,7 Utb fritid och kultur -12,4 Sjukymnast/ arbetsterapeut -42,5 Sjuksköterskor -109,9 Undersköterska/Skötare m fl -137,3 Summa -290,6 I enomsnitt var tjänstörinsraden under första tertialet 93,9 procent. Miljö - hållbar utvecklin Landstinet arbetar för en hållbar miljöutvecklin som är hälsofrämjande och jämlik med barnens bästa i centrum. Vi aerar klimatsmart och har ett klokt resurstänkande. De er bra förutsättninar för en sund livsmiljö och ett bra liv i ett attraktivt län. 14 (19)

17 Miljöarbetet styrs av Landstinets Proram för hållbar miljöutvecklin I prorammet fastställer Landstinsfullmäktie inriktninen för Landstinets hållbara utvecklin för utifrån ett miljöperspektiv. Prorammet ska användas där Landstinet har betydande påverkan som samhällsaktör, finansiär, i den ena verksamheten och som deläare i bola för att bidra till enerationsmålet och de nationella folkhälsomålen. Prorammet omfattar tre prioriterade framånsfaktorer och är en bärande del för landstinets hållbara miljöarbete för att nå visionen ett bra liv i ett attraktivt län Klimatsmart landstin Klokt resurstänkande Sund livsmiljö Av de 25 betydande åtärderna som beskrivits i prorammet har 16 iånsatts. Redovisnin av måluppfyllelse av systemmätetal inom hållbar utvecklin sker vid delårsrapport per auusti. FINANSIERING Finansiellt resultat Landstinet 2 % av skatter o 2,0 % statsbidra Eenfinansierin av investerinar >100 % 103,3 % Resultat Landstinet redovisar efter första tertialet ett överskott på 30 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor sämre än periodbudet. Det pronostiserade årsresultatet visar ett överskott på 170 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor sämre än budet. Pronostiserat resultat motsvarar 2,0 procent av skatter och statsbidra. Landstinets finansiella resultatmål på 2 procent beräknas därmed ändå att nås. Investerinarna beräknas bli cirka 100 miljoner kronor läre än budeterat, vilket innebär att även eenfinansierinsmålet förväntas nås. I likhet med (då 2008 och 2007 återbetalades) finns nu sinaler om att AFA Försäkrin kommer återbetala premier för avtalsruppsjukförsäkrinen och aviftsbefrielseförsäkrinen avseende åren 2006 och Nåot beslut har ännu inte taits varför pronoserna i delårsrapporterna inte innehåller nåra återbetalninar. Om beslutet tas beräknas 15 (19)

18 Landstinet få tillbaka 98 miljoner kronor, vilket då förbättrar det pronostiserade resultatet. Tabell: Resultaträknin (mnkr) Utfall 1: Pronos Diff. mot årsbudet Intäkter Kostnader Avskrivnin Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidra/kom utjämnin Finansnetto Årets resultat Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden beräknas bli dryt 8,3 miljarder kronor vilket är 163 miljoner kronor över budet. Nettokostnadsökninen jämfört med är 2,0 procent. Jämförelsen med störs av flera händelser. I års totala utfall inick intäkter från AFA och principändrade statsbidra och för har kostnaderna reducerats för huvudmannaskapsförändrinen för hemsjukvård Nettokostnadsökninen justerat för jämförelsestörande poster beräknas bli 3,6 procent. För skatteintäkter och statsbidra exklusive skatteväxlinen utör intäktsökninen 2,5 procent. Personalkostnader Kostnadsökninen hittills i år är 1,2 procent, men det har också påverkats av hemsjukvårdsväxlinen. Den för hela året pronostiserade ökninen rensat för hemsjukvården utör 2,9 procent. Avtalsökninen inklusive överhän från utör 2,6procent. Kostnaden för köp av inhyrda läkare uppick till 31,4 miljoner första tertialet, vilket är en halv miljon mindre än samma period föreående år. Fortsätter utvecklinen visar en pronos för hela att kostnaderna kommer att uppå till 90 till 95 miljoner kronor, vilket är en minsknin jämfört med. Det är främst inom primärvården som man utnyttjar hyrläkare, men det förekommer också inom somatisk vård, radioloi och psykiatrisk vård. Läkemedel Kostnaden har minskat med cirka 1 procent jämfört med motsvarande period. På årsbasis beräknas kostnaden understia budet med cirka 40 miljoner kronor. 16 (19)

19 Tabell: Läkemedel (öppen- och slutenvård) (Belopp i mnkr) LJ/628 1: 1: 17 (19) Förändrin % Pronos Diff mot budet helår Recept Basläkemedel 104, ,1 328,3 20,2 Sjukhusspecifika 105,4 101,8 3,5 316,1 10,2 Läkemedelskommittén m.m. 23,2 21,4 8,5 69,7-1,9 Central periodiserin* 4,9-1,8 0 Summa 238,2 240,4-0,9 714,2 28,5 Rekvisition Slutenvård** 93,0 89,7 3,6 290,1 8,9 Rabatter -22,6-17, ,0 7,9 Summa 70,4 72,1-2,3 255,1 16,8 Totalt 308,6 312,5-1,3 969,2 45,3 * Apoteksfakturan ällande receptläkemedel bokförs med en månads eftersläp. Denna post avser kostnadsskillnaden för april jämfört med mars.** Inklusive central budet nya dyra läkemedel Som tidiare så är den fortsatt låa kostnadsökninen ett resultat av både kvalitetsarbete, beslut om förmånsberänsninar fattade av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt prissänkninar vid patentutånar. Kostnaden per invånare för läkemedelsförmånen till och med april är 658 kronor, vilket innebär att Jönköpin precis uppnår målet att lia i nedre kvartilen bland länen. Snittet i riket lier på 666 kronor. I dasläet är inte kostnaderna för rekvisitionsläkemedel med i denna jämförelse. Det beror på att allt fler landstin redovisar sina kostnader för rekvisitionsläkemedel på olika sätt, listpriser eller avtalspriser, och därmed försvårar att öra jämförbara analyser. Verksamhetsintäkter Bidraet avseende den så kallade kömiljarden redovisas från och med i verksamhetens nettokostnad. Bidraet fördelas mellan de landstin som klarar minst 70 procent av tillänlihetsmålen för besök samt operation varje månad. Ytterliare bidra es till de som klarar 80 procent. Till och med april har Landstinet i Jönköpins län fått ett bidra på 8 miljoner kronor enlit kösituationen januari-mars, vilket är 1 miljon läre än periodbudet. En årspronos är alltid svår att öra då bidraet även beror på hur andra landstin klarar målen. I här redovisad resultatpronos beräknas bidraet uppå till 31 miljoner kronor vilket är cirka 5 miljoner kronor under budet och 17 miljoner läre än. Kösituationen för besök har för hela året leat över 80 procent, medan operation klarade 70 procentsränsen först i mars. Skatteintäkter Skatteintäkterna beräknas uppå till miljoner kronor vilket är 39 miljoner kronor bättre än budet. Pronosen byer på Sveries Kommuner och Landstins (SKL) bedömnin i april. Tabell: Skatteintäkter under Prel. skatteintäkt år Pronos slutavräknin -45 Justerinspost 13 Summa 6 575

20 Statsbidra och utjämnin Tabell: Statsbidra och utjämnin Belopp i mnkr LJ/628 Pronos Diff mot budet Inkomstutjämnin Kostnadsutjämnin Reler.bidra/avdra Sjukskrivninsmiljard Läkemedelsbidra HPV-bidra Summa Det slöts inet avtal mellan SKL och staten avseende läkemedelsbidraet för och nåot avtal finns inte heller för. Årspronosens bedömnin på 754 miljoner kronor baseras på reerinens beslutade utbetalninsplan för januari-juli. Beskedet om -års bidra lämnades först i januari, och innebar en krafti sänknin. Budeten för är därför alltför optimistisk. Bidraet inom sjukskrivninsmiljarden beräknas för bli 22 miljoner kronor. Utöver detta inår i pronosen 8 miljoner kronor, som redan erhållits avseende. Det utör extra tilldelnin till följd av att landstinen inte uppnådde alla villkorade bidra. Dessa medel fördelades därför i enlihet med sjukskrivninens förändrin. Finansnetto Risknivån i Landstinets totala portfölj är lå, vilket ör att finansiella svänninar på kapitalmarknaderna beränsas för Landstinet. Till och med första tertialet redovisas ett neativt finansnetto på 49 miljoner kronor och beräknas vid årets slut bli 83 miljoner kronor. Finansnettot exklusive pensionsåtaandet beräknas bli plus 168 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor sämre än budet. Det beror främst på att utfallet för ränteintäkter beräknas bli läre än budet. Värdesäkrin av pensionsåtaandet har till och med första tertialet kostat 84 miljoner kronor och förväntas på helåret uppå till 251 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor läre än budet. Utöver det redovisade finansnettot finns per orealiserade värdeökninar på 376 miljoner kronor. Avkastnin på finansiella tillånar är till och med första tertialet 30 miljoner kronor vilket tillsammans med årets orealiserade värdeökninar motsvarar en avkastnin och värdesterin till och med april på 3,6 procent. Eenfinansierin av investerinar Utfall :1 Pronos Diff. mot årsbudet Årets resultat Avskrivninsmedel Tillförda medel (19)

21 Nettoinvesterinar Summa Årets pronostiserade resultat på 170 miljoner kronor jämte avskrivninsmedel på dryt 330 miljoner kronor er ett maximalt utrymme för investerinar på cirka 500 miljoner kronor. Då investerinarna netto beräknas uppå till 485 miljoner kronor innebär det att årets investerinar finansieras med ena medel. Landstinets likviditet har under första tertialet ökat med 113 miljoner kronor. Utöver eenfinansierinen ovan har det tillförts 60 miljoner kronor i ökad pensionsavsättnin, 140 miljoner kronor i slutskatteinbetalnin för 2011 samt kömiljard och sjukskrivninsmiljard för på 90 miljoner. Övria rörelsekapitalförändrinar är utbetalninar på 230 miljoner kronor, främst i form av leverantörsskulder. Likviditeten vid årets slut beräknas uppå till miljoner kronor, vilket är en öknin under året med 350 miljoner kronor. Ökninen består, utöver eenfinansierinen enlit tabellen ovan, av pensionsavsättnin på 140 miljoner kronor samt rörelsekapitalförändrin på 190 miljoner kronor. Ekonomisk ställnin Det ena kapitalet beräknas trots det pronostiserade överskottet på 170 miljoner kronor minska med 549 miljoner kronor under året. Detta till följd av att den rekommenderade diskonterinsräntan i pensionsskuldsberäkninen, den så kallade RIPS-räntan sänks från och med 2014 med 0,75 procentenheter. Effekten av sänkninen ska beaktas i redovisninen. Detta medför att pensionsavsättninen behöver ökas med ytterliare 719 miljoner kronor utöver vanlia avsättninar. Den neativa soliditeten försämras till minus 11,5 procent vilket motsvarar miljoner kronor. Tabell: nyckeltal Pronos Soliditet % -11,5-5,8 Likviditet (omsättninstillånar/kortfristia skulder) 3,2 3,0 Redovisninsprincip Landstinet redovisar pensionskostnader enlit fullfonderad modell. Då delårsrapporten främst bidrar till den interna styrninen och uppföljninen, redovisas detaljerade jämförande resultat och ställnin enlit blandmodell endast i årsredovisninen. Åren påverkas mellan åren mycket ryckit av basbeloppsförändrinar och den så kallade bromseffekten. För att utjämna detta redovisas pensionernas finansiella kostnader som ett enomsnitt för dessa år, i enlihet med beslut i budet. Den beslutade förändrinen av RIPS-räntan höjer pensionsavsättninen i balansräkninen och effekten tas direkt mot det ena kapitalet enlit fullfonderinen. 19 (19)

22 PROTOKOLL UTDRAG Landstinsstyrelsen Tid: , kl 13:00 Plats: Landstinets kansli, sal A 104 Dnr LJ /628 Delårsrapport Förelier delårsrapport 1 för med föredranin i ärendet av landstinsdirektör och ekonomidirektör. Beslut Landstinsstyrelsen föreslår landstinsfullmäktie besluta Vid protokollet att delårsrapport :1 odkänns. Utdra: Landstinsfullmäktie Siw Kullber Justeras Håkan Jansson Rune Backlund Rätt utdraet, Intyar Lena Sandqvist