ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI"

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE JUNI 2010

2 Trafikstratei för Linköpin har utarbetats på Linköpins kommun, Miljö och samhällsbynadsförvaltninen. Projektansvari för Trafikstratein är Christer Nilsson och projektledare och huvudförfattare är Jenny Fredriksson. Delavsnitt har skrivits av Christer Nilsson, Bent Stålner och Elinor Josefsson. Kommunstyrelsens planerinsutskott har varit styrrupp. I arbetet har även ett antal tjänstemän från olika sektorer inom kommunen medverkat. Ett stort tack till Björn Wendle, Christer Ljunber och Jan Hammarström på Trivector Traffic AB som funerat som bollplank i framtaandet av Trafikstratei för Linköpin. Tack även till Envia AB, Vä- och transportforskninsinstitutet (VTI som medverkat i idéarbetet för framtida trafikplanerin i Linköpin. Jonas Jernber och Martin Örnfeldt från Linköpins universitet har bidrait med information om parkerin. Oskar Lürén och Göran Billeson har tait de flesta bilderna till Trafikstratein. Tryck: Larsson Offsettryck AB, Linköpin, Larsson Offsettryck 2

3 Innehåll FÖRORD...4 SAMMANFATTNING...5 INLEDNING...6 Varför behövs en Trafikstratei för Linköpin?...6 Bakrund...7 LINKÖPINGS TRAFIKHISTORIA...8 VISION OCH INRIKTNINGAR...9 Vision...9 Sammanställnin av mål Överripande inriktninar...10 BRIST OCH BEHOVSANALYS...15 Vad är en brist- och behovsanalys?...15 TRENDER FÖR FRAMTIDEN...21 Vad händer lobalt?...21 Vad händer reionalt och lokalt?...23 Scenarioarbete...25 TRAFIKSTRATEGI...28 Huvudstratei...28 Delstratei för åntrafik...31 Delstratei för cykeltrafik...33 Delstratei för kollektivtrafik...35 Delstratei för biltrafik...38 Delstratei för parkerin...42 Delstratei för mobility manaement...46 Delstratei för smart tillväxt...48 KONSEKVENSER...50 LEDNING, PLANERING OCH GENOMFÖRANDE...52 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...53 LÅNGSIKTIGA INDIKATORER...54 Bilaa 1. Indikatorer

4 FÖRORD Linköpin planerar för att växa och skapa en attraktiv och lånsiktit hållbar stad för kommunmedborare och företaare ida och i framtiden. Samtidit som vi vill att Linköpin ska vara en attraktiv stad att bo och arbeta i innebär en befolkninstillväxt omfattande ökninar av biltrafiken om inentin örs. Om daens trender fortsätter pekar detta på en 60-procenti biltrafiköknin när kommunen har invånare. De stora infrastrukturinvesterinarna i och omkrin Linköpin, satsninen på fjärde storstadsreionen samt Linköpins påående strukturomvandlin såväl fysiskt som ekonomiskt kommer att ställa trafiksystemet inför stora utmaninar. Under senare tid har allt fler tecken på att daens transportsektor inte är lånsiktit hållbar börjat att synas. Den viktiaste faktor som pekar i denna riktnin är klimatförändrinarna till följd av ökade utsläpp av växthusaser som är ett av de största lobala miljöproblem som mänskliheten står inför under 2000-talet. Inriktninen i Linköpins översiktsplan är ett aktivt ställninstaande i klimatfråan. Sammantaet kommer detta att kräva ett tydlit trendbrott i trafikplanerinen om vi ska klara Sveries, EU:s och lobala klimatmål. Det handlar om att tänka nytt och kreativt krin framtidens trafik. För att skapa en helhetssyn avseende hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett lånsiktit hållbart trafiksystem i Linköpin har denna trafikstratei taits fram som en del av översiktsplanen för staden. Trafikstratein visar även på samband mellan trafiksystemet och de överripande målen för staden och er lednin för olika sektorsproram inom samhällsplanerinen. För att Trafikstratein ska få enomsla i det dalia arbetet med trafikfråor finns dessutom konkreta projekt och metoder för uppföljnin redovisade. Vi vill skapa den oda staden där våra invånare och företa erbjuds socialt, ekonomiskt och miljömässit bra trafikalternativ som möjliör det oda livet. Paul Lindvall Ordförande i kommunstyrelsens planerinsutskott Muharrem Demirok Samhällsbynadskommunalråd 4

5 SAMMANFATTNING Trafikstratein har utarbetats som en del av Översiktsplan för staden Linköpin. Målsättninen är att på detta sätt skapa en helhetssyn där miljömässia, ekonomiska och sociala värden samspelar i utvecklinen av ett lånsiktit hållbart transportsystem. Omvärlden förändras snabbt och det innebär krav på nytänkande avseende Linköpins trafiksystem. Klimat- och enerifråorna, tillån och pris på olja, hälsofråor samt stadens attraktivitet är faktorer som sammantaet innebär behov av kraftfulla förändrinar av resor och transporter i Linköpin. För klimatpåverkande aser är det internationella målet en minsknin med ca 85 procent fram till år För att klara detta kommer det inte att räcka med tekniska förbättrinar av fordon och bränslen utan vi måste även öra radikala förändrinar av transportsystemen och underlätta för ett mer hållbart resande. Att öra dessa förändrinar tidit innebär att Linköpin får od beredskap inför framtiden och kan aera som föreånare. För staden har ett antal scenarier lett fram till ett försla som innebär mycket kraftfulla satsninar på kollektivtrafik, ån- och cykeltrafik samt informations- och påverkansåtärder. Samtidit föreslås en måttli utbynad av biltrafiksystemet, låa hastiheter i centrala staden och höre parkerinsavifter. Med perspektivet som översiktsplanen för staden har, invånare i kommunen (ca år 2030 beräknas åtärderna sänka andelen biltrafik från daens cirka 60% till ca 40%. Samtidit beräknas andelen kollektivtrafik öka från daens 13% till ca 20% och cykelandelen från 27% till ca 40%. Detta beräknas minska koldioxidutsläppen från biltrafiken med ca 50% vilket innebär att vi är på rätt vä mot målet för år För att klara detta krävs dels att omvärldens förutsättninar som teknisk utvecklin av fordonen, skatter etc verkar i samma riktnin. Vidare krävs en helhetssyn i kommunen där översiktsplanens inriktnin förverklias avseende en tätare, sammanhållen stad med koncentration av bebyelse läns kollektivtrafikstråken. Huvudstratein är att arbeta efter fyrstesprincipen. Val av åtärder ska öras i följande ordnin: Ste 1. påverka transportefterfråan/val av färdmedel Ste 2. effektivare utnyttjande av befintli infrastruktur Ste 3. förbättrin av befintli infrastruktur Ste 4. nyinvesterinar och större ombynader för biltrafiken Vidare föreslås i huvudstratein följande prioriterin mellan trafikslaen där huvudnäten korsar varandra: 1. Gående och cyklister 2. Kollektivtrafik 3. Biltrafik. Trafikstratein innehåller förutom huvudstratein följande delstrateier: Delstratei för åntrafik Delstratei för cykeltrafik Delstratei för kollektivtrafik Delstratei för biltrafik Delstratei för parkerin Delstratei för smart tillväxt Delstratei för mobility manaement (informations- och påverkansåtärder Genomförandet av Trafikstratein ska ske enom en bred information om innehållet till olika rupper. Ansvar för enomförandet av olika åtärder anes och en fullständi uppföljnin med hjälp av föreslana indikatorer föreslås ske med fyra års intervall. 5

6 Inlednin Varför behövs en Trafikstratei för Linköpin? Under senare tid har allt fler tecken på att daens transportsektor inte är lånsiktit hållbar börjat att synas. Den viktiaste faktor som pekar i denna riktnin är klimatförändrinarna till följd av ökade utsläpp av växthusaser som är ett av de största lobala miljöproblem som mänskliheten står inför under 2000-talet. Senare tids stormar, orkaner och de följder som de ett, har tillsammans med andra väderrelaterade händelser som översvämninar tydlijort behovet av åtärder för att minska växthuseffekten. Forskarna är ida ense om att temperaturen ökar p a växthuseffekten, och att det på sikt kommer att e klimatförändrinar. När det äller koldioxidutsläppen står transporterna för minst 1/3 i Sverie, och är bland dem som är svårast att åtärda. Klimatförändrinarna hotar hela vårt samhälle, både ekoloiskt, ekonomiskt och socialt. Andra faktorer som talar för att transportsektorn inte är hållbar är den beränsade tillånen på oljan, vårt intresse för hälsoaspekter och vår syn på staden. Daens transportsektor baseras till största delen på fossila bränslen, som medför allvarlia skador även på oss människor. Transportsektorns krav på infrastrukturen påverkar också landskapet och den bioloiska månfalden. Ett sådant paradimskifte som vi här kan börja ana kommer att e förändrinar i samhällsplanerinen, och kommer även att ha betydelse för vår livsstil. Linköpin är en del i detta och behöver aera. Framånsfaktorn är att aera tidit. Denna trafikstratei har som syfte att skapa en helhetssyn för hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett lånsiktit hållbart transport/trafiksystem i Linköpin. Det påår kontinuerlit arbeten med olika investerinar, proram, policys och planer för olika delområden inom trafiksektorn. För att olika åtärder inte ska motverka varandra utan föra utvecklinen i önskvärd riktnin finns det behov av en tydli överripande inriktnin. Dessutom utör Trafikstratein en del av översiktplanen för Linköpins stad och ska visa på samband mellan trafiksystemet och de överripande målen för staden. Stadsmiljöproram Tillänlihetsplan SAMLIC Gåntrafikplan Cykelplan TEMP Åtärdsproram partiklar Kollektivtrafikutrednin Handelspolicy Parkerinsnorm Trafikbuller Trafikledsutbynad Trafiksäkerhetsproram Trafikstratein utör paraplyet och er inriktninen för dokument inom olika trafiksektorer. 6

7 Bakrund Senast trafikfråorna i Linköpin behandlades samlat var i Trafikplan Förutsättninar och omvärld har förändrats mycket sedan dess och Linköpins trafiksystem står nu inför helt andra utmaninar. I Översiktsplan för staden Linköpin planeras för respektive invånare i kommunen. Dessa ökninar kräver omfattande utvecklin av och investerinar i trafiksystemen. För att trafiksystemen ska bidra till en attraktiv stad och vara lånsiktit hållbara miljömässit, ekonomisk och socialt krävs en samordnad inriktnin av arbetet där en trafikstratei är ett naturlit första ste. Trafikstratein behandlar i första hand staden men är även tillämpbar på kommunen som helhet. Bereppet trafikstratei är relativt nytt och har kommit ur behovet av en tydli inriktninsplanerin för trafiksektorn utan att å ner i trafikplanens detaljerinsrad som behandlar ata för ata. Under 2006 enomfördes ett arbete där konsultföretaen Trivector Traffic AB, Envia AB och VTI redovisade idéer för den framtida trafikplanerinen i Linköpin. Följande fråor skulle besvaras: Vilka utmaninar står Linköpins trafiksystem inför de närmaste åren? Vilka strateier och åtärder kan styra mot kommunens överripande mål? Nåra av de viktiaste slutsatserna var: Linköpins situation avviker inte från andra jämförbara städer i landet. Avseende miljöfordon och alternativa bränslen är Linköpin bland de främsta i landet. Cykeltrafiken har en stark ställnin. Kraftfulla åtärder behövs för att möta lobala och lokala miljöeffekter. Trafikolyckor är en av de största döds- och invaliditetsorsakerna för ynre människor Trafiksystemen kan bidra till att öra staden attraktivare. Vänätet kan utvecklas Från stadsmotorväar till boulevarder. Ett hållbart transportsystem bidrar till ökad välfärd och det oda livet. Näten för kollektivtrafik och cykel er rundstrukturen för hur staden ska utvecklas. Flytta fokus från rörlihet till tillänlihet. För dialo, diskutera, förankra, ompröva. Vattennära läen Tätare och mera sammanhänande stad Attraktiv och hållbar stad Reionförstorin & Konkurrenskrafti kollektivtrafik Fler arbetsplatser och bostäder Levande landsbyd Linköpins överripande inriktninar enlit Inriktnin i det fortsatta översiktsplanearbetet 7

8 Linköpins trafikhistoria 1700 Linköpin brinner ner. En ny stadsplan tas fram med uträtade kvarter, raka ator och räta vinklar. Trots detta behåller staden sin medeltida karaktär Göta kanal invis och öppnas för trafik Ny stadsplan: Kunsatan, Drottninatan bys ut ca Linköpin börjar också enom den beynnande industrialiserinen att ändra karaktär. Befolkninsutvecklinen tvinar fram nya stadsdelar invis Södra stambanan. Stationen förbinds med staden med Järnväsavenyn Ny stadsplan. Linnéatan och Vasaväen tillkommer på 1880-talet Lasarettet flyttar till nuvarande område Stånådalsbanan (Östra centralbanan når Linköpin AB Svenska järnverkstäderna etableras i Tannefors, bland flera andra stora industrier Linköpins landskommun (S: t Lars socken inkorporeras, med Tannefors, Ramshäll, m.m. Reemente förläs till Linköpin. Arméns flyskola etableras på Malmen Vasastaden bys ut Generalstadsplan för Linköpin 1928 Stensättnin av Malmslättsväen, inleder permanentbelänin av ator och väar Linköpin har ca invånare och 500 bilar. Riksvä nr 1 passerade enom staden utmed Storatan SAAB etableras i ASJ: s lokaler i Tannefors Malmslättsväen bys om till infartsled Stadsplan för Industriatan invides Drottninbron och riksvästrafiken flyttades från Storatan till Drottninatan Linköpin har inv. och bilar Efterkristidens hökonjunktur. Nya stadsdelar bys ut enlit antana dispositionsplaner län Söderleden, Vistväen och Brokindsladen. En förändrin av den kommersiella strukturen sker. Från detaljhandel och till utrymmeskrävande varuhus som etableras utanför den eentlia stadskärnan. Biltrafiken växer explosionsartat. Privatbilismen släpps ohämmat in i centrum. Buller och bilavaser blir påtaliare Hamnatan blir trafikled invis Tullbron och riksvästrafiken flyttar från Drottninatan till Industriatan Landeryd landskommun inkorporeras Linköpin får universitetsfilial och teknisk höskola Antalet inv. är Kommunen bildas Generalplan. Här framläs försla till upprustnin, moderniserin och nybynad av innerstaden Linköpin får universitet. Plan för universitetsområdet och Mjärdevi. Plan för Tornby industriområde 1976 E4: an är färdi förbi Linköpin (till nuv. västra avfarten. IKEA etableras på Tornby Trafikplan. Baseras på fortsatt stadsutbynad, om biltäthet och resvanor, åtärder för att dämpa biltrafiken i inre staden, utbynad av avlastande leder. Miljöfråorna kommer i fokus Mjärdevi sciencepark. År påbörjar ny översiktsplan för staden och Trafikstratei Linköpins översiktsplan Nedlänin av Linköpin arnison översiktsplan för arnisonsområdet 1989 Hanineleden bys ut trafikplan för Linköpin. En överripande systemlösnin för Linköpins tätort i form av två rinleder, kompletterande med ett antal avlastande länkar presenteras. Stadens historiska utvecklin För att förstå varför Linköpins stad ser ut som den ör måste vi å tillbaka i historien och identifiera de avtryck som olika händelser och skeden lämnat efter si. Exempel på viktia händelser är invininen av Södra stambanan år 1872 samt efterkristidens hökonjuktur, mellan , då flera nya stadsdelar bydes ut i Linköpin och en förändrin av den kommersiella strukturen skedde. Fiur 1. Viktia händelser som haft betydelse för stads- och trafikplanerinen i Linköpin. 8

9 Vision och inriktninar Vision I Linköpin, där idéer blir verklihet, har vi tillsammans med medborarna och våra rannar i den fjärde storstadsreionen utvecklat ett lånsiktit hållbart transportsystem - miljömässit, ekonomiskt och socialt. Transportsystemet är konkurrenskraftit, resurssnålt och rikt på valmöjliheter. Trafikplanerinen i Linköpin ska vara en del i stadsplanerinen och bidra till att skapa den oda staden med det oda livet. Utånspunkten är en attraktiv och trivsam stad i en tillväxtreion, en stad med karaktär och själ där tillänliheten är od för alla rupper. Visionen är också en stad med liv och månfald som stimulerar till möten och kontakter mellan människor alla tider på dynet. Säkra och trya transportmöjliheter ska vara en självklarhet för alla samhällsrupper. Visionen är även att skapa ett miljöanpassat transportsystem som är anpassat till vad naturen och människor tål och som inte bidrar till den lobala uppvärmninen. Sammanställnin av mål 2009 Globalt (basår 1990 Beränsa framtida temp.öknin till höst 2 C. Minsknin av CO2 med 85% fram till år EU (basår 1990 Utsläppen av växthusaser ska minskas med 20 % till år 2020 Nationella och reionala mål - Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lånsiktit hållbar transportförsörjnin för medborarna och närinslivet i hela landet. - Beränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Bara naturli försurnin. Inen överödnin. God bebyd miljö. Linköpins kommun (Kommunfullmäktie mål - Alla ska uppleva att kommunen vidtar effektiva åtärder som leder till en lånsiktit hållbar utvecklin. - Alla ska uppleva det fördelaktit att välja säkra och miljövänlia trafiksla för person- och odstransporter i ett väl funerande trafiksystem. Tabell 1. Internationella-, nationella-, reionala- och lokala mål. 9

10 VISION OCH INRIKTNINGAR Överripande inriktninar Stadens och trafiknätens karaktär Linköpin ska utveckla stadens trafiksystem så att dess utformnin och funktion samspelar med omivande bebyelse. Trafik- och stadsmiljön ska bidra till stadens positiva karaktärsdra, som reioncentrum, attraktiv och trivsam kunskapsstad, handelsstad, idrottsstad och kulturstad. Trafiksystemen ska byas och utvecklas så att de medverkar till en fortsatt utvecklin av Linköpin som en attraktiv och framånsrik stad och att den fortsätter att växa och utvecklas på ett lånsiktit hållbart sätt. Staden ska kännetecknas av ett rikt stadsliv, atmosfär, skönhet, trevnad, od miljö, tryhet för alla, täthet och funktionsblandnin. Trafikmiljöerna ska utformas så att de upplevs som en intererad del av staden och vara anpassade till vad miljö, natur och människor tål. Biltrafikens dominerande roll i stadslandskapet ska minska. Linköpin ska kännetecknas av bra kollektiv-, ån- och cykeltrafiksystem samt resurseffektiva samordnade odstransporter. En intererad trafik- och bebyelseplanerin i såväl nya som befintlia områden ska eftersträvas. Fotoraf Oskar Lürén Hållbar tillväxt Linköpin ska utforma trafiksystemet så att det bidrar till ökad konkurrenskraft hos närinslivet, staden och reionen, samtidit som situationen avseende miljön och medborarnas hälsa förbättras. Reionstruktur, befolkninstäthet, stadens eorafiska struktur, lokaliserin av arbetsplatser, handel och annan service är alla viktia faktorer som i hö rad påverkar transportsystemet, resandet och dess miljöpåverkan. Det äller att planera för smart tillväxt när vi ska bli flera. För att Linköpin ska kunna utvecklas starkt måste man satsa lika mycket på attraktiva miljöer för 10

11 VISION OCH INRIKTNINGAR människorna som på en bra miljö för företaen. Där människorna trivs och vill bo kommer företaen att lokalisera si och därmed kommer staden in i en od ekonomisk spiral. Reionförstorin med en vidad arbetsmarknad är en av de viktiaste förutsättninarna för tillväxt. Att utveckla de reionala transport- och resmöjliheterna till och från Linköpin är därför särskilt viktit. Pendlinsmöjliheterna mot Norrköpin och övria reionen i form av bra, snabb och tillänli kollektivtrafik är i sammanhanet den viktiaste delen att förstärka för att pendlinen ska bli hållbar. Linköpin har bra möjliheter att erbjuda oda läen för transportberoende verksamheter, exempelvis loistikföreta. Det finns stora områden som har snabba anslutninsmöjliheter till E4: an och områden som kan utvecklas med terminaler för odstransporter på järnvä. Fotoraf Oskar Lürén Hållbart resmönster Linköpin ska skapa ett hållbart resmönster enom att biltrafikens andel av transportarbetet minskar till förmån för ån-, cykel- och kollektivtrafik. Transporter och resor är i si sällan målet utan det är möjliheten att erhålla olika typer av varor och tjänster som är målet. Kan detta mål nås utan tidsoch kostnadskrävande transporter är mycket vunnet. Eneri sparas, miljöbelastninen minskar och användnin av markyta för bilväar sparas. Resor med bil är betydlit mer krävande avseende eneri, miljö och utrymme än vad resor med kollektivtrafik och cykel är. Näten för kollektivtrafik och cykel är avörande för hur fördelninen mellan bil och övria trafiksla utvecklas. Dessa nät bör därför vara en vikti del i rundstrukturen för hur staden ska utvecklas. Inriktninen är att biltrafiken ska minska till förmån för bra och tillänli ån-, cykel- och kollektivtrafik. Genom att använda tydlia, prioriterade och framkomlia stråk ska stadens invånare och besökare kunna färdas till fots, med cykel och kollektivtrafik i staden. Fotoraf Oskar Lürén 11

12 VISION OCH INRIKTNINGAR Hållbar tillänlihet Linköpin ska erbjuda medborarna och närinslivet en stad med od tillänlihet, korta avstånd samt ett varierat utbud av effektiva och lånsiktit hållbara transportmöjliheter. Möjliheterna att skapa tillänlihet till varor och tjänster utan att öka transporterna bör tas tillvara enom IT. Flytta fokus från rörlihet till tillänlihet. Transportsystemet har ofta utvecklats med målet att åstadkomma en ökad rörlihet, underförstått att detta er positiva effekter i form av t ex reionförstorin och ekonomisk tillväxt. Det är dock inte rörliheten i si som är intressant utan tillänliheten, d v s möjliheten att ta del av och använda olika slas utbud. Ibland förutsätter detta rörlihet men måna åner kan ökad tillänlihet tillfredsställas utan ökad rörlihet. Rörliheten är i själva verket en kostnad medan tillänliheten är nyttan. Att fokusera på tillänlihet är helt nödvändit för att kunna motivera och vidta sådana åtärder som också är miljömässit hållbara. Ökad tillänlihet till arbetsplatser, service och rekreation utan biltillväxt (de-couplin är nödvändit för hållbar samhälls- och närinslivsutvecklin, kreativitet, social interation och livskvalitet. God tillänlihet innebär att trafikanten ska kunna ta si till målpunkter med tillfredsställande lätthet, utan besvärande barriärer och helst utan Fotoraf Oskar Lürén att behöva vara hänvisad till att utnyttja ett speciellt färdsätt. Trafikanten omfattar både äldre, vuxna, barn, undomar och personer med funktionsnedsättnin. Det är också viktit att skapa förutsättninar för att kunna jobba och handla hemifrån och på så sätt minska onödit låna inköps- och arbetsresor med bil. Tryhet Linköpin ska erbjuda medborarna ett trafiksystem som upplevs tryt både på daen och på natten. Barn, kvinnor och äldre ska särskilt prioriteras. Ett trafiksystem som upplevs tryt både på natten och på daen innebär bland annat att det ska vara lätt att orientera si bland ator och bebyelse och att ån- och cykelväar, mötesplatser, tor ska kunna överblickas från intilliande fastiheter, vältrafikerade stråk och andra befolkade platser. Det iner en tryhetskänsla bland människorna som vistas i aturum och rör si läns trafikstråk. Planerinen bör således inriktas på att eliminera låna Fotoraf Oskar Lürén 12

13 VISION OCH INRIKTNINGAR stråk enom områden utan bebyelse eller att skapa möjliheter till alternativa färdväar som upplevs som trya. Andra viktia aspekter på tryhet är att det ska kännas tryt för invånarna att kunna parkera sin cykel eller bil i ett område utan att utsättas för stöld samt att det ska kännas tryt och säkert att vänta på bussen vid en hållplats. Barn, kvinnor och äldre är de målrupper som oftast känner en stor risk för att bli utsatta för överfall och våld när de vistas i aturum nattetid, därför är det viktit att dessa målrupper prioriteras. Trafiksäkerhet Linköpin ska erbjuda medborarna en säker trafikmiljö att färdas och vistas i. Fotoraf Oskar Lürén Varje år skadas flera hundra personer i trafiken i Linköpin. Det personlia lidandet som drabbar de anhöria och de samhällsekonomiska kostnaderna för dessa olyckor är avsevärda. Den enskilt viktiaste faktorn för om en olycka sker och hur allvarlia följderna blir är trafikanternas hastihet. Inriktninen är att det ska vara och kännas säkert att vistas och färdas i Linköpins trafiksystem. Den rundläande principen är att arbeta i Nollvisionens anda. Motorfordonens hastiheter ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor på platser där olika trafikantsla delar samma utrymme. Det är även viktit att arbeta med separerin av olika trafiksla. I praktiken är det fråa om en mix av dessa åtärder som måste älla vid utvecklin av stads- och trafikmiljön. Ett trafiksäkert Linköpin ska skapas enom en kombination av säkerhetsanpassad utformnin av trafikmiljön, ny teknik för höre säkerhet samt höjt säkerhetsmedvetande hos trafikanterna. Klimat och miljö I Linköpin ska trafikens utsläpp av växthusaser samt luftföroreninar till mark, luft och vatten minska. Fotoraf Oskar Lürén Klimatförändrinarna är en av de största utmaninarna som världen står inför. Inen annan miljöfråa påverkar på ett så enomripande sätt alla delar av samhället. Transporterna står för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen och är bland de svåraste att åtärda. För att minska utsläppen av växthusaser måste Linköpin kunna erbjuda invånare och besökare attraktiva trafikalternativ till bilen. Exempel på detta är en väl funerande och attraktiv kollektivtrafik, bra cykel- och ånväar samt bilpooler. Kommunen har ett ansvar att verka för att infrastrukturen för förnybara fordonsbränslen bys ut så att fler företa och invånare uppmuntras och ser fördelarna med att köra miljöbil. Trafikens neativa påverkan på markoch vattenområden och dess bioloiska månfald ska minska. Utsläpp av kväveoxider från trafiken bidrar till överödnin av sjöar och vattendra, saltnin av väar har neativ effekt på ekosystemet och rundvattnet. Det är viktit i stadsplanerinen att se till att väytan per invånare och sysselsatt inte ökar vid en fortsatt befolkninstillväxt, d v s den motoriserade vätrafikens andel av transportytorna ska inte öka. 13

14 VISION OCH INRIKTNINGAR Hälsa Trafiksystemen ska utformas så att miljön och medborarnas hälsa förbättras och så att de stimulerar medborarna till vardasmotion. Visionen om den attraktiva staden innebär att trafikintensiteten enerellt sett minskar och därmed skapas oda förutsättninar för en od och hälsosam miljö i staden. Partiklar (s k PM10 är ett av trafikens mest allvarlia hälso- och miljöproblem. Uppskattninsvis dör tusentals människor i förtid varje år i Sverie på rund av luftföroreninar, framförallt äldre och personer med nedsatt lunfunktion. Partiklarna kommer från avaser, men på vintern och våren ökar partikelhalterna på rund av dubbdäckens slitae av väbanan och vintersandnin. Frihet från trafikbuller är en kvalité som påverkar stadens attraktivitet och människors hälsa och välbefinnande. Buller från vätrafiken påverkar stora delar av staden. En annan vikti hälsoaspekt är att vi människor i västvärlden blir allt fetare, ida är var femte svensk tioårin övervikti. Det beror huvudsaklien på den livsstil som ör att vi äter onyttit och rör oss för lite. I Sverie körs ca 25% av skolbarnen i läre ålder till skolan av välmenande föräldrar som ser trafikmiljön som osäker. På så sätt bidrar man själv till den dålia trafikmiljön, trafiksäkerhetsproblem och barnen missar vikti motion och självständi utvecklin. Att promenera och cykla istället för att reelmässit ta bilen för kortare transporter är ett viktit sätt att få ratis motion. I Linköpin örs det ca korta bilresor per da. Det är därför särskilt viktit att man enom den fysiska planerinen byer in mycket attraktiva ån- och cykelmöjliheter i alla delar av staden. Genom detta lockas medborarna att kombinera del av den dalia resan med vardasmotion. Fotoraf Oskar Lürén 14

15 Brist och behovsanalys Vad är en brist och behovsanalys? För att kunna bedöma om man uppnår inriktninarna i Trafikstratein är det viktit att ta fram lämplia indikatorer som redovisar historik, nuläe och trend inom olika områden. Indikatorer för de olika områdena redovisas i bilaa 1. Exempel på indikatorer är andelen resor med olika trafiksla, antal fordon, antal olyckor samt bränsleförsäljnin per kommuninvånare. I en brist- och behovsanalys beskrivs skillnaden mellan nuläe och inriktnin. Skillnaden redovisas i form av värderosor (Fiur 2. Viktia åtärder eller prioriterinar som ör att inriktninarna kan uppfyllas redovisas. Dessa åtärder är en följd av bristanalysen och redovisas i strateikapitlet. Exempel på åtärder kan vara ökad turtäthet i kollektivtrafiken samt utvecklin av åntrafiknätet i staden. Fiur 2. Exempel på värderos. Brist och behovsanalysen utår från det upplä som redovisas i TRAST (TRAfik för en attraktivare STad -handboken. I Brist- och behovsanalysen jämförs Linköpins nuläe i förhållande till andra jämstora städer utifrån befintlia data, ena iakttaelser och inriktninar (mål. Studerade städer är; Uppsala, Norrköpin, Jönköpin, Umeå, Västerås, Malmö, Lund, Helsinbor och Örebro. 15

16 BR I S T O CH B E H OVS AN ALY S Stadens och trafiknätens karaktär Linköpin är en relativt les och utspridd stad sedd till tätortsyta och folkmänd. Det innebär att staden med sin bananliknande form inte är lika optimal för ett snabbt och attraktivt kollektivtrafiksystem som en rund och mera sammanhänande stad. Staden har byts till fördel för bilen med stråk som er möjlihet att färdas enom den centrala delen av staden. Väarna runt de stora bostadsområden har oftast landsväskaraktär med hö hastihet. Huvudvänätet har relativt stor maskvidd jämfört med jämstora städer. Dessa förhållanden er dålia samband mellan stadsdelarna, barriärer för övria trafiksla samt svåriheter att skapa trafiksäkra passaer (Fiur E4 E4 TORNBY SKÄGGETORP TALLBODA dsleden Kallersta Industriatan KALLERSTAD n e vä s pin Norrkö VASASTADEN MALMSLÄTT GOTTFRIDSBERG RYD JÄGARVALLEN TANNEFORS n ÖSTRA VALLA HEJDEGÅRDEN EKKÄLLAN VÄSTRA VALLA La m bo h Un i versitet MJÄRDEVI sväen sväe Malmslätt INNERSTADEN ov e ed sl n RAMSHÄLL Bro kin ds led e 35 n GARNISONEN Ha nin e led e Söde n rlede n VIMANSHÄLL JOHANNELUND HACKEFORS BERGA 34 Hastihetsklassnin av huvudvänätet LAMBOHOV 50-ata 70-vä 90 eller 110-vä EKHOLMEN HJULSBRO VIDINGSJÖ 0 0,5 1 1,5 2 km Fiur 3. Linköpins huvudvänät för biltrafik. SLAKA ULLSTÄMMA Cykeltrafiksystemet är väl utbyt, men det finns fortfarande mycket att öra för att Linköpin ska tillhöra de bästa cykelstäderna i Europa. Gåntrafiksystemet är i första hand anpassat efter cykeltrafiksystemet. Det behöver utvecklas separat från cykeltrafiken med fler attraktiva ånmiljöer och mötesplatser för att skapa den attraktiva staden för invånarna. Vad äller renhållnin, standard och vintervähållnin av atusystemet lier Linköpin jämfört med andra jämstora städer i toppen avseende vintervähållnin och renhållnin. Däremot är standarden på ator, väar och cykelväar sämre i Linköpin än de flesta lika stora städer. Grovt uppskattat har Linköpin under de senaste åren investerat mest i att förbättra för biltrafiksystemet, nästan hela 75 procent av resurserna har ått till biltrafiksystemet. Hållbar tillväxt De senaste åren har Linköpin haft störst befolkninstillväxt av samtlia jämstora städer i Sverie. Försörjninskvoten, dvs andelen i arbetsför ålder av totala befolkninen, är nåot höre än i de flesta jämstora städer. Uppsala och Malmö har höre försörjninskvot. Vad äller pendlin har Lund, Helsinbor, Malmö och Uppsala höre in- och utpendlin än Linköpin. Linköpin tillhör de städer procentuellt som har flest som bor och arbetar inom kommunen. Generellt sett ökar dock pendlinen 16

17 BRIST OCH BEHOVSANALYS mellan svenska kommuner, inte minst inpendlinen till de större städerna (Fiur 4. De flesta pendlinsresor till och från arbetet i Linköpin örs dock med bil (Fiur 5. Tittar man på andelen nya företa i förhållande till befolkninen hamnar Linköpin under riksenomsnittet. Nästan samtlia jämstora städer hade höre andel under perioden Personer Arbetspendlin till/från Linköpins kommun Inpendlin Utpendlin Fiur 4. Arbetspendlin till och från Linköpins kommun. Använda färdmedel vid resor till arbetet efter karaktär av boendeort procent Glesbyd Landsbyd Tätort Storstad Har arbetsplatsen i hemmet Båt/färja Tå Spårvan Buss Bil (samåker Bil (ensam Moped/MC Cykel Promenad OBS Flera svarsalternativ möjlia att markera samtidit Källa: Resvanor i Österötland 2005 Fiur 5. Resvanor i Österötland 2005, Reionförbundet i Österötland. Tornby är sveries andra största handelscentrum och håller delvis tillbaka utvecklinen av innerstadens handel. Tornby medför en omfattande biltrafik i och runt Linköpin. Vad äller distribution av varor/ods har antalet odstransporter och tuna transporter ökat i Linköpin såväl som i övria jämstora städer. Hållbart resmönster Trenden i Linköpin är att antalet resor med cykel ökat sedan mitten av 1970-talet, samtidit som kollektivtrafikens andel under en länre tid minskat. Biltrafiken har ökat stadit i en takt som är snabbare än befolkninstillväxten. Linköpin tillhör de städer som har höst andel cykeltrafik, näst efter Lund. Männen ör fortfarande flest resor men skillnaden mellan män och kvinnor blir allt mindre, då antalet resor för kvinnorna har fortsatt att öka. I samtlia kommuner har bilinnehavet ökat. Intressant är att universitetsstäderna Lund, Örebro och Umeå har i stort sett haft nolltillväxt sedan 1990 medan antalet personbilar i Linköpin och Uppsala ökat. I Linköpin åker kvinnor mer kollektivt än män. Kollektivtrafiken har sin hösta marknadsandel på arbetsresor, 14,5 procent av det totala antalet arbetsresor (Fiur 6. 17

18 BRIST OCH BEHOVSANALYS Bil Kollektivt Cykel Folkmänd 2008 Fiur 6. Resande- och befolkninsutvecklin (resor per varda och antal invånare i Linköpin åren 1974, 1981, 1990, 1999 och 2001 (källa Linköpins kommuns RVU 2008 Hållbar tillänlihet Enlit kommunens restidsmätninar kan det enerellt konstateras att restiderna jämfört med större orter är korta. Huvuddelen av alla resor underskrider 20 minuter för bil, 50 minuter för buss och 30 minuter för cykel. Cykeln är tidsmässit konkurrenskrafti mot bilen upp till 5 km. Bilen är vinnare vid resor länre än 5 km mellan olika delar i yttre staden. I innerstaden är cykeln det snabbaste färdmedlet. Bussen har svårt att konkurrera tidsmässit med bilen. Det finns nästan alltid ledia parkerinsplatser i stadskärnan, både vardaar (8-18 och lördaar. Däremot är det brist på cykelparkerinsplatser. Tryhet och trafiksäkerhet Relativt liten andel av befolkninen tycker att trafiken i si är en företeelse som skapar otryhet. Bilen är det färdmedel som uppfattas som tryast, speciellt bland kvinnor. Jämför man med andra kommuner som enomfört samma trafiksäkerhetsrevision får Linköpin bra bety när det äller kulturen i arbetet med trafiksäkerhetsfråor. Trafiksäkerhetsstandarden ser unefär ut som i övria kommuner. Fotänare och cyklister utör merparten, 55-60%, av de trafikanter som skadas svårt eller dödas på det kommunala vänätet i Linköpin. En viss koncentration av olyckor med oskyddade trafikanter kan utläsas i stadens centrala delar samt avseende bilolyckor i Tornby. Vad äller hastiheter tillhör Linköpin de mellanstora städer i Sverie som har lå andel väar/ator som är anpassade till 30 km/h. Trafiksäkerheten är bra men kan bli bättre 18

19 BRIST OCH BEHOVSANALYS Fiur 7. Utvecklin av antalet skadade och döda i trafiken för perioden Klimat, miljö och hälsa Den samlade bedömninen av områdena klimat, miljö och hälsa visar att Linköpin är en av de städer i landet som har och arbetar mest med införandet av miljöfordon. Försäljninen av fordonsbränsle i Linköpin pekar på att förnybara drivmedel ökar medan bensinförsäljninen minskar (Fiur 8. Jämfört med andra jämstora städer i Sverie lier alltså Linköpin i framkanten. Fiur 8. Bioasförsäljnin i Linköpin. Hittills enomförda mätninar samt beräkninar visar att miljökvalitetsnormerna för partiklar inte överskrids vid den mätplats kommunen mätt på under ett antal år. Dock lier värdena över den övre utvärderinströskeln, vilket innebär att kommunen är skyldi att mäta kontinuerlit. Trafikbullerproblematiken ser unefär ut som i övria medelstora svenska städer. 19

20 BRIST OCH BEHOVSANALYS Linköpins styrkor och svaheter Stadens och trafiksystemens karaktär 5 4 Klimat, miljö och hälsa Hållbar tillväxt Trafiksäkerhet och tryhet Hållbart resmönster Hållbar tillänlihet Nuläe Målet Fiur 9. Total värderos. Skalan i värderosen år från noll till fem, där fem är det önskade tillståndet. Man bör inte dra alltför låntående slutsatser från brist- och behovsanalysen eftersom det finns måna viktia aspekter som inte varit möjlia att ta med (Fiur 9. Dock kan man utläsa följande av Linköpins transportsystem: Styrkor Cykeltrafiken har en stark ställnin och en positiv utvecklin. Linköpin har ett stort kunnande inom miljöbilar och alternativa bränslen. Kommunen är en föreånare i detta arbete. Linköpin har bedrivit ett aktivt arbete inom mobility manaement och på så sätt byt upp en vikti kompetens inom området. Linköpin har en hö trafiksäkerhetskultur avseende själva arbetet med trafiksäkerhetsfråor. Linköpin tillhör de städer som de senaste åren haft störst befolkninstillväxt. Staden lockar både människor och företa. Svaheter Biltrafiken har fortfarande en mycket dominerande andel av resandet. Kollektivtrafiken har under en länre tid tappat marknadsandelar Linköpin är en les stad med låna avstånd och viktia målpunkter (bl a handel i perifera läen. Linköpin har inte arbetat med införande av bilpooler i nåon större omfattnin. Ett fåtal hushåll är anslutna till de som finns. Linköpin har en lå trafiksäkerhetsstandard. Standarden på ator och väar samt anpassnin av lå hastihet i tätorten är sämre än i studerade kommuner. 20

21 Trender inför framtiden Vad händer lobalt? Growth occurs where smart people want to live. (Tillväxt uppkommer där smarta människor vill bo Richard Florida We need a new way of thinkin to solve the problems caused by the old way of thinkin. (Vi behöver tänka i nya banor för att lösa de problem som uppstått enom det amla tänkandet Albert Einstein Klimatfråan kommer på aendan på allvar Forskarna är ida ense om att temperaturen ökar p a växthuseffekten, och att det på sikt kommer att e klimatförändrinar. När det äller koldioxidutsläppen står transporterna för minst 1/3, och är bland de svåraste att åtärda. Åtärder kommer att krävas inom såväl teknik som planerin och beteendepåverkan. För att internationella krav ska kunna uppfyllas kommer det att krävas betydande förändrinar inom transportområdet. Oljan blir dyrare Världsmarknadspriset på ett fat olja har det senaste åren slait all-time-hih flera åner. Allt fler bedömare pekar på att man inom kort når det som kallas peak oil, d v s det stadium där hälften av den olja som ursprunlien fanns är förbrukad. Samtidit kommer det att förbrukas betydlit mer olja än som hittas i nya fyndiheter. Förbrukninen visar inen tendens att minska, utan nya ökande marknader som t ex Kina er istället motsatt effekt. Oljemarknaden blir mycket känsli för störninar, exempelvis beronde av vad som händer i Mellanöstern. Oljepriset kommer sannolikt att stia med 1-3 åner daens bränslepriser. Marknaden för alternativa bränslen kommer att bli mer intressant. Oljebristen kan få låntående konsekvenser där bilindustrin, boende, transporter, livsmedelsproduktion är områden som sannolikt kommer att påverkas. Hälsan blir allt viktiare Över i stort sett hela västvärlden konstaterar man ida att människor blir allt fetare. Det talas ibland om en fetmaepidemi. Fenomenet beror huvudsaklien på den livsstil som innebär både att man äter onytti processad mat och att man rör si för lite. Ida är redan var femte svensk tioårin övervikti och tre procent av 10-årinarna är feta. Nya undersökninar pekar enlit EU på att det kan finnas mer än 200 miljoner överviktia eller feta vuxna i Europa. Fetma står för mellan 2-8% av sjukvårdskostnaderna i Europa. I svenska städer körs ca 25% av skolbarnen i läre åldrar till skolan av välmenande föräldrar som ser trafikmiljön som osäker. På så sätt bidrar man själv till den dålia trafikmiljön och trafiksäkerhetsproblem och barnen missar vikti motion. Den attraktiva staden Att skapa attraktiva miljöer som attraherar människor är ett konkurrensmedel som uppmärksammas allt mer. Allt fler städer ör ida tydlia, medvetna satsninar för att åstadkomma den oda staden eller den attraktiva staden. Det handlar om att möjliöra det oda livet. I USA har den nyamla planerinsfilosofin New Urbanism vunnit starkt ehör med sin fokuserin på en stadsplanerin som har stora delar emensamt med den traditionella europeiska. Städer som utvecklas starkt är de städer som satsar mer på en attraktiv miljö för människorna än på en bra miljö för företaen. Där människor trivs och vill bo kommer företaen att lokalisera si och därmed kommer orten också in i en od spiral. Transportsystemet betyder mycket för hur staden uppfattas. Olika trafiksystem er också olika tillänlihet till den typ av aktiviteter som uppfattas som attraktiva. 21

22 TRENDER INFÖR FRAMTIDEN Ett nytt synsätt er behov av ett nytt tänkande De nya förutsättninarna kommer att kräva ett nytt tänkande även inom samhällsplanerinen. Hur ändrar si människorna? I takt med att miljö- och klimatfråor kommer allt mer på aendan finns det allt fler som väljer att ändra sin livsstil på olika sätt. Därmed bildas också en marknad för miljöanpassade varor och tjänster. Närinslivet håller nu på att upptäcka att miljöfråor inte är detsamma som kostnader, utan att de istället kan innebära affärer. Det sker ida snabbt och kraften och hastiheten på förändrinen är större än vad vi tidiare kunnat se. Man pratar inom konsumentbaserat affärsliv om en ny konsumentkateori: LOHAS: Lifestyle of Health and Sustainability, vilket betyder att ruppen som förstår och värdesätter miljö- och hållbarhetsarument nu är så stor att företaen måste ta hänsyn till den. I USA och Japan börjar denna kundrupp bli mycket uppmärksammad. Ett liknande synsätt är när man talar allt mer om samvetskonsumenter. Samvetskonsumenter är personer i större städer, omkrin år, som ärna konsumerar produkter laddade med etiska, sociala och miljömässia värden. Alltin talar för att det i framtiden kommer att behövas större livsstilsförändrinar. Konjunkturberoendet Bilresandet är beroende av konjunkturen. Med ökat välstånd har vi råd att resa mer än under en låkonjunktur. Bilåkandet styrs av två faktorer, dels handlar det om att människor har arbete och penar, dels om vad det kostar att köra. Trafikmänden beror även mycket på varutransporterna. Under en låkonjunktur köper vi allt mindre och därmed minskar behovet av att köra varor till butiker. En stor del av varutransporterna är kopplade till byen och när det år ned där slår det ienom kraftit i transporterna. Ur trafiksäkerhetssynpunkt brukar de svåra olyckorna minska under låkonjunkturer. Det förklaras bland annat av färre arbetsresor och färre tuna transporter. Lifestyle of Health and Sustainability (LOHAS Bilresandet är beroende av konjunkturen En fördel med en minskad trafikmänd på väarna är att koldioxidutsläppen från fossila bränslen minskar. Därför äller det att utnyttja när fler börjar cykla eller åka kollektivt. Förhoppninen är att beteendet med mindre koldioxidbelastande resor håller i si även i andra konjunkturläen. Ett jämlikt och jämställt trafiksystem Samhällets mål för jämlikhet innebär att alla människor skall ha samma rättiheter, skyldiheter, möjliheter och ska behandlas likvärdit oavsett faktorer som kön, ålder, etniskt ursprun, funktionshinder, social och ekonomisk ställnin, reliion eller annan livsåskådnin. Förutom positiva effekter för den enskilde främjar ett jämlikt samhälle också delaktihet och enaeman från invånarna. Kommunens ambition är därför att de sociala aspekterna ska intereras i trafikplanerinen. Jämställdhet handlar bland annat om rättvisa och demokrati och om att i lika stor utsträcknin värdera kvinnors och mäns behov i trafikplanerinen. När det äller resmönster färdas kvinnor oftare kortare sträckor, enomför fler korta resor med fler byten och har läre tillån till bil. Det betyder i sin tur att kvinnor år, cyklar och åker kollektivt i större utsträcknin än män. Kvinnor är därmed dels mer beroende av väl utbyda ån- och cykelstråk med hö kvalitet, inte minst utifrån tryhets- och säkerhetsaspekter, och har dels större nytta av att kollektivtrafiken håller hö standard i första hand när äller utbud och restider. Hanterinen av dessa fråor på nationell nivå antyder att fråorna kommer att öka i betydelse även på den lokala nivån. 22

23 TR E N D E R IN FÖR FR A MTI DEN Vad händer reionalt och lokalt? Framtida järnvässatsninar och ett nytt resecentrum Götalandsbanan är ett framtida järnväsprojekt som ska förbinda Stockholm och Götebor via Österötland. Ostlänken är en planerad ny järnvässträcknin mellan Järna och Linköpin, som är en del av Götalandsbanan. Den ska vara anpassad för en höhastihetstrafik (320 km/tim som er betydlit kortare restider än daens. Ostlänken kommer att få stor betydelse för Linköpins och hela östötareionens konkurrenskraft. Invånarna i reionen får därmed ökad tillänlihet till ett större service- och kulturutbud samt en vidare arbets-, studie, och bostadsmarknad. Ostlänken är även vikti för pendlin inom reionen. När Ostlänken bys så förväntas reseströmmarna krin Linköpins framtida resecentrum öka kraftit från daens ca 5 miljoner passaerare per år till ca 12 miljoner. Linköpins kommun har därför tait ett beslut om att flytta resecentrumet från nuvarande läe till ett läe strax öster om Stånån (Fiur 10. Fiur 10. Idé till framtida resecentrum i Linköpin strax öster om Stånån. White Arkitekter. Fjärde storstadsreionen en reion på vä framåt Linköpins och Norrköpins kommun med omkrinliande orter kan beskrivas som ett polycentriskt (flerkärnit ortssystem som har en täthet av företa, verksamheter och invånare som är landets fjärde största. Här finns närmare en halvmiljon Tisenö Björsjön Tisnaren Storsjön Ålsjön Sörviken Yttersjön Mösjöarna Renaren St. Gryten Nylinen Näset Låntvaren Ielfors Stora mossen Älsjön Stora mossen Hunn n kaå Bac ÖSTERGÖTLAN D Björkesjön Gulten Bremyreö ÖS Rejmyre RG Östjuten Fläten ÖT Grytöl TE LA Bredsjön Mellanjuten Västjuten Simonstorp Ljusfallshammar ND Annsjön Ormlånen Holpen Lien Sonstorp Lotorp Näfssj. St. Älsjön Stocksjön St. Tron Bråvikens naturreservat Arkö Klovöja Moata 210 Äspholm 210 Fåelskyddsområden Adelsnäs Lökskären Kråkmarö Kättilö Önn Fånö Gryts naturreservat 212 Storsjön Åtvidaber Kallsö Gåsen Valdemarsvik Harstena Turmulefjärden Gryts naturreservat Gräsmarö Säsfjärden Bondekrok Håskö Orren Ämtö Väö E22 Lillån Ber AND ÖTL ERG ÖST D LAN SMÅ Gusum Yxninen Såken Järnlunden S Finnö n nå Stå Sandfjärden Bestorp 34 Finnfjärden Brokind Vin Ören Sandsänkan 35 Borken Risten Skaftö Grebo Bjärka-Säby St. Ränen Västerby Skeda udde Nykil Ärlånen Missjö N Finnö Lindersfj. Rinarum Björsäter Värnässjön Hålfj. Vänsö Strolånen Ken Sturefors Torön Torönsbor Kallsö Hövern Marö Hafjärden Yxnö 34 Risö Djursö Svinstadsjön Bjärsen Aspöja Lillån Aspöjafjärden St. Rimmö Eknön Trännöfj. Ekenäs Bankekind Slaka L. Rimmö Sjöestad Vrånö Mjölby Sya Ö Ryd 35 Vikinstad Mantorp ånsholm ellån Askeby Kap 206 Steebor laån Linköpin Malmslätt Rappestad E22 Häl Hällerstadsj. e Linhem Västerlösa Husby Svanfjärden Slätbaken Mem n Göta kanal Storå Vikbolandet Söderköpin V Husby sun dsv. Lunda 210 E4 Sve nsk Asplånen Gistad Snöveltorp Ekänen Svartån Korsö Gränsö 209 Grytudden Bers slussar 36 l na ka St. Stånskär Vikbolandet Bosöfjärden Marvikenverket Björnö 215 Öbonäs Norsholm ND ta Roxen LA Kimstad ÖT Gö Yxnö Ljunsbro Roxenbaden m Ensjön strö TERG Ljun Åselstad ÖS Klockrike Fornåsa Lönö Ö Husby E22 E4 Österstad Ållonöfj. Ållonö Ljuna Lövstad öm str 209 Norrköpin Skärblacka Mo tala Mo tala Pampusfjärden Lindö Glan Våna Norrbysjön Boren Lickasj. Borensber Svindra Djurön Loddby Herstadber Bråviken Esterön 51 Kolmårdens djurpark Jursla Lånboen Svärtine Krokek Åby Dovern Lövsjön 211 Åelsjön 215 Strömsfors Graversfors Stråken Falla Finspån Hårken rån Butbro Sto n så arn Kv Kolmården Ysjön Getsjön Sonstorp Vekmaneln Hällestad Borård 55 Norrsj. Tjällmo Svänbåen Godeård Bleklånen Horsfjärden Antvarden Björkskär Bokö Ormö St. Ålö Fåelvik Stjärnö St. Bjän Ämmern Rånen 35 Rimforsa Hamnskär Dröen Falerum Häradsskär Ned Virken Flisdjupet Röskärsfjärden Träind Åländern Järnlunden Åsunden Tolånen Kvädö naturreservat Åsvikelandet Kinda kn Björkern Fiur 11. Fjärde storstadsreionen. Kisa L. Kalvö Fälen 34 Nedre Kvädöfjärden Torrö Björkfors Åsunden Övre Fölinen Ören Sommen Röskär ÖST ERG ÖTL SMÅ AND LAN D Kvädö Nimmern Sommarhaen Valdemarsviken Asby udde Täftern ärden N Vifjärden Glimminen 134 Skolen Horn Narven Spillen 135 Verveln St. Sundsjön Ö ST Ö ån lsjö Bu Skirsjön Ydre kn en ER G TL AN D 23

24 TRENDER INFÖR FRAMTIDEN människor och företa som tillsammans skapar en konkurrenskrafti och attraktiv reion vid sidan av landets övria storstadsreioner. Det dalia utbytet i form av t ex arbets- och studiependlin har under de senaste decennierna vuxit mycket starkt, inte minst mellan städerna Linköpin och Norrköpin. Linköpins och Norrköpins kommunledninar har i samarbete med närinslivet lanserat bereppet Fjärde storstadsreionen, som ett nytt svenskt storstadsalternativ (Fiur 11. Målsättninen är att Linköpin och Norrköpin ska stärka städernas komplementära profiler och bidra till större rörlihet av arbetskraft och till en ökad specialiserin inom närinslivet och offentlia verksamheter. Ett reionalt handelscentrum Handel är en av Linköpins viktiaste närinsrenar. Linköpin har enom tillkomsten av Tornby-området blivit en mycket stor handelsplats (Fiur 12. Huvuddelen av besökarna är bilburna. Ytterliare ett externt handelsområde har öppnats i Mörtlösa. Här kommer att etableras handel som säljer skrymmande varor, och som inte är lämplia för en lokaliserin mer centralt i staden. Försäljnin av livsmedel kommer inte att tillåtas inom Mörtlösa. Satsninarna för att åstadkomma en attraktivare stadskärna med bl a söndasöppet förstärker ytterliare bilden av en bra stad att handla i. Linköpin har fått utmärkelsen Årets stadskärna två åner och det finns starka skäl att slå vakt om denna position enom att ständit förbättra city. Fiur 12. Reionalt handelscentrum, Tornby. Fotoraf Göran Billeson. En flyplats under utvecklin SAABs flyplats - tillika Linköpin City Airport - är beläet i östra kanten av Linköpin. Här finns både inrikes och utrikes linjetrafik samt en mycket aktiv flyklubb. Antalet flypassaerare från Linköpin uppick år 2006 till dryt Flyplatsbolaet, Linköpin City Airport, har tait fram Vision 2014 för flyplatsens framtida utvecklin. Visionen innebär etablerinen av Linköpin Aviation Park, som omfattar flyplatsen med reuljära inrikes- och utrikesförbindelser där passaerarantalet har passerat , charterresor, taxifly med point-to-point resor för företa, en företaspark samt effektiva allmänna kommunikationer till flyplatsen från upptaninsområdet inom fyra län. Kunskapsstaden Linköpin Med en stark entreprenörsanda och ett nära samarbete mellan kommunförvaltnin och närinsliv, är Linköpin en stad som erbjuder måna möjliheter och få hinder för nyetablerade företa. Linköpin är en av Sveries mest expansiva städer, och här finns alla chanser för företa att växa. Här finns en dynamisk och utvecklande miljö, som bland annat 24

har Linköping högst trafiksäkerhetskultur. Trafiksäkerhetsstandarden ser ungefär ut som i övriga kommuner.

har Linköping högst trafiksäkerhetskultur. Trafiksäkerhetsstandarden ser ungefär ut som i övriga kommuner. olyckor i Innerstaden. Utanför innerstaden finns ett stort antal huvudator där hastiheten är skyltad 50 km/h men där utformninen av atan innebär att trafiken lockas att köra fortare. Medelhastiheten på

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

Statistikinfo 2017:02

Statistikinfo 2017:02 Statistikinfo 17: Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 17 Den öppna arbetslösheten minskade i av stadsdelar mellan 1 och 17. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

Statistikinfo 2016:03

Statistikinfo 2016:03 Statistikinfo 1:3 Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 1 Den öppna arbetslösheten minskade i 1 av stadsdelar mellan 15 och 1. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

Statistikinfo 2018:02

Statistikinfo 2018:02 Statistikinfo 1: Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 1 Den öppna arbetslösheten minskade i 1 av 3 stadsdelar mellan 17 och 1. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum Norrköpings resecentrum 2 Kvarnberget D1 2 Fridvalla D2 3 Klockaretorpet D1 3 Vidablick D2 40 Finspång B1 41 Finspång B1 46 Söderköping Valdemarsvik A3 112 Vrinnevisjukhuset D1 112 Norr Tull D2 113 Söder

Läs mer

Statistikinfo 2017:03

Statistikinfo 2017:03 Statistikinfo 217:3 Över 3 pendlar till Linköpings tätort Mer än 3 6 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 215, vilket innebär att 48 procent av dem som arbetar i tätorten pendlar dit Mellan

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

Bostadsbyggandet i Linköpings kommun

Bostadsbyggandet i Linköpings kommun Statistikinfo 2013:11 Bostadsbyggandet i Linköpings kommun Under 2012 färdigställdes 349 bostäder, av dessa var 178 småhus och 171 lägenheter i flerbostadshus. 624 bostäder påbörjades, 222 småhus och 352

Läs mer

Statistikinfo 2018:03

Statistikinfo 2018:03 Statistikinfo 218:3 Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping Under 217 färdigställdes 1 813 bostadslägenheter, av dem var 24 i småhus och 1 573 i flerbostadshus. Inte sedan 1973 har så många lägenheter färdigställts

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Trafikpolicy för Sollentuna kommun Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva

Läs mer

Uppföljning mål tertial

Uppföljning mål tertial TJÄNSTESKRIVELSE Handläare Datum Ärendebetecknin Cecilia Frid 2016-05-12 SN 2015/0531.03.01 0480-450000 Socialnämnden Uppföljnin mål tertial 1 2016 Försla till beslut Socialnämnden beslutar att odkänna

Läs mer

Bostadsbyggandet i Linköpings kommun 2010

Bostadsbyggandet i Linköpings kommun 2010 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:06 Bostadsbyggandet i Linköpings kommun 2010 364 bostäder har färdigställts i Linköping under 2010, av dessa var 223 småhus och 141 lägenheter

Läs mer

Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping

Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping Statistikinfo 207:04 Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping Under 206 färdigställdes 40 bostadslägenheter, av dem var 253 i småhus och 887 i flerbostadshus 389 lägenheter påbörjades, 278 i småhus och i

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping 2015

Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping 2015 Statistikinfo 2016:04 Rekordhögt bostadsbyggande i Linköping 2015 2015 blev ett rekordår för både påbörjade och färdigställda lägenheter 2 314 lägenheter påbörjades, 309 i småhus, 1 574 i flerbostadshus,

Läs mer

1. Norrvikens trädgårdar

1. Norrvikens trädgårdar 1. Norrvikens trädårdar Gällande detaljplan för Norrvikens trädårdar För Norrvikens trädårdar äller detaljplan, laakraftvunnen 1989-10-05 med innebörd att säkra trädårdarnas verksamhet på platån och med

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade RUT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år där de med högst andel

Läs mer

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

INTERN KONTROLL I REGION SKÅNE

INTERN KONTROLL I REGION SKÅNE Bilaa 2 Internkontrollplan för år 2017 INTERN KONTROLL I REGION SKÅNE 1 IK Information 2 IK Sammanställnin (underla för RS uppsiktsplikt) 3 IK matris 4 IK bedömnin - lista (plan) 5 IK karta (prioriterin)

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2017

Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2017 Översiktsplan 2025 Bodens kommun Antaen av kommunfullmäktie 19 juni 2017 Förord Översiktsplan 2025 fokuserar på kommunens framtid relaterad till markanvändninen som ett strateiskt utvecklinsmedel. Översiktsplanen

Läs mer

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan. Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel

Läs mer

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA Från vision till verklighet! 27 28 april i Gävle Christer Ljungberg, VD Trivector 1 2 VÄRLDENS MODERNASTE LAND Källa: World Value Survey 4 5 6 1 DELNINGSEKONOMIN 7

Läs mer

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi 1(5) 1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig

Läs mer

TRAFIKSTRATEGI för Linköping

TRAFIKSTRATEGI för Linköping TRAFIKSTRATEGI för Linköping Samrådshandling 2008-04-07 Måndagen den 7 april år 2020 Måndagsmorgon igen, jag sneglar på min man som fortfarande sover. Vissa har tur som kan jobba hemifrån 3 dagar i veckan.

Läs mer

Motion till Kommunfullmäktige

Motion till Kommunfullmäktige Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Bostadsbyggandet i Linköping ökar

Bostadsbyggandet i Linköping ökar Statistikinfo 2015:04 Bostadsbyggandet i Linköping ökar Under 2014 färdigställdes 557 bostäder, av dessa var 147 småhus och 404 lägenheter i flerbostadshus samt 6 servicebostäder. 534 bostäder påbörjades,

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Detaljplan för Brännö Handel

Detaljplan för Brännö Handel 2018-03-16 Davattenutrednin/skyfallsutrednin Projekt: Detaljplan för Brännö Handel Handläare: Kvalitetsranskare skyfall: Kvalitetsranskare davatten: Linnea Lundber, Kretslopp och vatten Dick Karlsson,

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Detaljplan för Almnäs 5:2 med flera inom Tveta i Södertälje (dnr ) KS/2014:249

Detaljplan för Almnäs 5:2 med flera inom Tveta i Södertälje (dnr ) KS/2014:249 TÄNSTESKRIVELSE 2015-06-17 Kommnstyrelsen Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Detaljplan för Almnäs 5:2 med flera inom Tveta i Södertälje (dnr 2013-00290-2014) KS/2014:249 Förvaltninens försla

Läs mer

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015 STADE RUT R 5 September 2015 - AKTUELL PLAERIG I OSKARSHAM Planproram för Södra Infarten Saltviks Hamn Storskoens Industriområde Ica Maxi Inre hamnen Med flera Samhällsbynadskontoret DET KOMMUALA PLAMOOPOLET

Läs mer

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,

Läs mer

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida:

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida: n 1 / 18 0501 Bostad 0580007 Linköpings centrum ytterområde 0580200 Linköpings centrum, A-läge butiker 0580201 Linköpings centrum, B-läge butiker 0580202 Linköpings centrum, C-läge butiker 0581300 Norrköping

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer

Operationaliseringar av målen

Operationaliseringar av målen Operationaliseringar av målen Mål 1 Linköping en kunskapsstad Målet gäller Linköping totalt och beror till största delen inte på strukturen, utan om Linköping är tillräckligt stort för att ha en stor branschbredd

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje

ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje ÅRSREDOVISNING 2011 konnektionslinje Innehållsförtecknin Välkommen till årsstämma Välkommen till årsstämma 3 Året 2011 4 Amhult 2:s ordinarie årsstämma för räkenskapsåret 2011 (2011-01-01 2011-12-31) kommer

Läs mer

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad.

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköping Innerstaden växer över ån Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköpings kommun linkoping.se/innerstaden Arbetet hittills Redan 2001 påbörjades en förstudie för Ostlänken

Läs mer

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor Verksamhetsplan 2014-08-25 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor 2015-2018 KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter 11.00 LÖSER STÄDERNA TRAFIKENS HÅLLBARHETSPROBLEM? VILKEN STAD I SVERIGE ÄR BÄST PÅ HÅLLBARA TRANSPORTER 2014?

Läs mer

Statistikinfo 2013:03

Statistikinfo 2013:03 Statistik & Utredningar Statistikinfo 213:3 Kvinnor i åldern 28 år bakom födelserekordet Med 1 887 födda barn under kalenderåret 212 sattes ett nytt prydligt rekord i födda barn för Linköpings kommun Kvinnor

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013 Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi Ulf Bredby Hur reser vi i Mölndal idag? Procentuell utveckling Vi blir fler i Mölndal, men vi verkar inte göra fler bilresor 35% 30% 25% 20% 15% Biltrafik

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad Sida: 1 ( 7 ) 0501 0580007 Linköping c-kärna exkl A-läge 0580200 Linköping A-läge butiker 0580201 Linköping B-läge butiker 0580202 Linköping C-läge butiker 0581300 Norrköping A-läge city 0501 0580200 Linköping

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista Kallelse till sammanträde 2014-04-23 sid. 1 Samhällsbynadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdaen den 23 april kl. 10.00 Plats: Sammanträdesrummet Maistern Förhinder för ledamot

Läs mer

Broddetorp Framtidsbygd på forntidsmark

Broddetorp Framtidsbygd på forntidsmark Broddetorp Framtidsbyd på forntidsmark En lokal utvecklinsplan för Broddetorpsbyden 2013-2018 1 Förord Denna plan har taits fram av invånarna i Broddetorp. Det aktiva arbetet har jorts av intresseföreninens

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra

Läs mer

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN 2013-2017 KORT VERSION 2012 Trafikplan för Eskilstuna kommun Trafikplanen för Eskilstuna kommun består av en strategidel med bland annat

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer