ÖVERSIKTSPLAN för Smedjebackens kommun

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN för Smedjebackens kommun Samrådshandlin 16 oktober 2017 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 1

2 ÖVERGRIPANDE MÅL Klimatneutral kommun år 2030 Verka för en iftfri miljö Välskötta skoar för rekreation Nyproduktion av service- och flerbostadshus i tätorterna Attraktivt och varierat boende & Utbynad diital kommunikation Planläa mark för nya typer av verksamheter Levande byar och småskali förtätnin anpassad till bykaraktären Mötesplatser/ servicepunkter i byarna Säker och Try samhällsutvecklin Säkra GC-väar till våra skolor & Tätorterna ska växa på ett resurseffektivt sätt Bredda närinslivet Förkorta restider och fler avånar på järnväen & Stötta ideella krafter Fler delaktia i kommunens utvecklin Skydda rundvattenförekomsterna TECKENFÖRKLARING & Järnvässtation Primärt bebyelsestråk Naturreservat Riksvä Järnvä 2 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

3 INNEHÅLL INLEDNING KARTBILAGOR 5 ÖVERSIKTSPLANERING 6 PLANPROCESSEN VISION - FRAMTIDA SMEDJEBACKEN 8 MÅL OCH VISION 9 ÖVERGRIPANDE MÅL 10 HÅLLBARHET 12 GLOBALA, NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL OCH PLANER 17 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 20 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR LIVET 25 BOSTÄDER 30 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN 41 KULTURLANDSKAP OCH HISTORISKA MILJÖER 44 NÄRINGSLIV 47 LANDSBYGDSUTVECKLING 49 TRANSPORTER OCH HÅLLBART RESANDE 53 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 56 KOMMUNAL SERVICE 61 TEKNISK FÖRSÖRJNING GRÖNT, BLÅTT OCH GRÅTT 74 GRÖNSTRUKTUR 80 VATTEN 85 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERALER SÄKER OCH TRYGG 89 EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN KONSEKVENSER AV ÖVERSIKTSPLANEN 94 MILJÖBEDÖMNING BILAGOR ÖVERGRIPANDE KOMMUNKARTA KARTA LIVET KARTA RIKSINTRESSEN KARTA RISK OCH SÅRBARHET KARTA SKYDD OCH UTPEKANDE ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 3

4 INLEDNING Översiktsplanerin, arbetsmetodik och läsanvisnin 4 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

5 INLEDNING OCH LÄSANVISNING Översiktsplanerin En översiktsplan är ett strateiskt dokument som uttrycker kommunens lånsiktia viljeinriktnin vad äller samhällsplanerin och utvecklin av den fysiska miljön och ska bidra till en od miljö och hållbar utvecklin. Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som er välednin om hur man vill att mark och vatten ska användas och hur bebyelse, verksamheter och naturområden ska utvecklas och bevaras inför framtiden. Översiktsplanen ska förhålla si till nationella och reionala mål och planer och även vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörninar och översvämninar. Ska även ane hur kommunen avser att tillodose riksintressen, miljökvalitetsnormer och andra allmänna intressen. En översiktsplan är inet juridiskt bindande dokument, men ska obliatoriskt beaktas av andra myndiheter när det fattas beslut som rör mark-och vattenanvändnin inom kommunen. Planen ska även vara väledande för kommunens planerin tillsammans med andra policy-och strateidokument som antaits av kommunfullmäktie. Översiktsplanen aner riktninen, medan de andra innehåller detaljerna. Enlit PBL ska konsekvenserna av en översiktsplan redovisas då den alltid bedöms innebära miljöpåverkan. Översiktsplanerin är en process som påår över tid, nya fråeställninar kommer upp som behöver hanteras. Det kan ske enom ändrinar i planen eller enom tematiska tillä. De tematiska tillä som beslutats sedan antaande av den tidiare översiktsplanen 2003 LIS-planen 2011 och Vindbruksplanen 2012 upphör att älla när denna översiktsplan vinner laa kraft. Till översiktsplanen finns även fördjupninar för Smedjebackens och Söderbärkes tätorter. Dessa kommer att tillsvidare älla tillsammans med Översiktsplan för Smedjebackens kommun. Det är obliatoriskt att redovisa riksintressen i översiktsplanen och hur kommunen avser att säkerställa dessa. Där område av riksintresse utpekats inom Smedjebackens kommun redovisas dessa under respektive tema. Vår översiktsplan har följande indelnin: Del 1: Inlednin Del 2: Vision Framtida Smedjebacken Del 3: Livet Del 4: Grönt, Blått, Grått Del 5: Säker och Try ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 5

6 Del 6: Miljöbedömnin Del 7: Bilaor Planprocessen Arbetet med framtaande av en översiktsplan kan indelas i: proram, samråd, utställnin och kommunfullmäktie beslut. Över tid har måna berörda varit involverade och haft möjlihet att lämna synpunkter och försla. Som ett led i framtaandet har ett flertal öppna möten arranerats runt om i kommunen där invånare har fått framföra tankar och idéer om hur de vill att framtiden ska estalta si i deras del av vår kommun. Möten har även skett med olika kateorier: nyanlända, undomar, pensionärer, företaare, förtroendevalda. Vi har valt att sträva efter att öra en koncis och sammanhållen översiktsplan, vars huvudsyfte är att ane kommunens färdriktnin inför framtidens utmaninar. FALUN GÄVLE SÄLEN Vansbro Ganef Borläne Säter Hedemora GÄVLEBORGS LÄN Ludvika DALARNAS LÄN SMEDJEBACKEN Avesta Norber UPPSALA LÄN VÄRMLANDS LÄN Ljusnarsber Faersta Sala VÄSTMANLANDS LÄN Hällefors Skinnskatteber Surahammar KARLSTAD Nora Lindesber ÖREBRO LÄN Köpin Hallstahammar Västerås STOCKHOLM Kunsör Örebro Arboa JÖNKÖPING GÖTEBORG Smedjebacken, en berslaskommun i södra Dalarna. Kommunränsen i söder utör också Dalarnas läns räns 6 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

7 VISION Framtida Smedjebacken Ja är intresserad av framtiden, ja tänker tillbrina resten av mitt liv där CF Ketterin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 7

8 MÅL OCH VISION Smedjebackens kommun kännetecknas av Närhet, Vatten och Utvecklin Smedjebacken är en kommun i ständi utvecklin, där vårt rika kulturarv också är vår nutid. Järnhanterin och skosbruk har utjort och utör basen i vårt närinsliv. Det har format vårt landskap och vår bebyelse. Kommunens variationsrika bebyelse och karaktär er en spännande kontrast mellan tradition och nytänkande och mellan industriort och landsbyd. Kommunen är naturskön och rik på vatten med möjlihet till sjönära boende och fantastiska rekreationsområden. Attraktivt boende finns i hela kommunen och den största koncentrationen av bebyelse finns läns Barkensjöarna i stråket mellan Ludvika och Faersta. Vattnet bidrar även till ett rikt båt- och sjöliv. Via Strömsholms kanal förbinds vi med Mälaren och världshaven. I Smedjebackens kommun finns närhet; närhet till varandra, till beslutsfattare, till naturen och till våra rannkommuner. Våra måna föreninar, eldsjälar och entreprenörer bidrar till livskvalitet, sammanhållnin och levande traditioner i hela kommunen. Vision Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro 8 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

9 Överripande mål En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Jobb och innovationskraft Smedjebacken är och ska fortsätta vara en tillväxtkommun med hö sysselsättnin och oda förutsättninar för företaande. För att främja fortsatt tillväxt och minska sårbarheten behöver närinslivet breddas till fler branscher. Reionförstorin med närmare samarbete med våra rannkommuner och tydliare kopplinar till Mälardalen behövs för att skapa en större arbetsmarknad. Innovationskraft, enaeman och entreprenörskap ska uppmuntras. Attraktivt boende Smedjebackens kommun ska fortsätta att erbjuda attraktivt boende. Vi ska förtäta för de som vill bo i tätorterna och erbjuda nya tomter i strandnära läen. Tillån till kommunalt vatten, avlopp och bredbandsfiber ska användas för att öka attraktiviteten. Bra och effektiv kommunal service Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. En ekokommun i framkant Smedjebacken har läne leat i framkant i miljöarbetet. Vi ska fortsätta det arbetet och jobba för klimatsmart eneri, miljövänlia transporter och minskade iftutsläpp. Kommunen och de kommunala bolaen ska vara oda miljöförebilder. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 9

10 HÅLLBARHET Hållbar utvecklin är ett berepp som introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin internationella spridnin i samband med FN-rapporten Vår emensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. FN-rapporten definierar hållbar utvecklin som en utvecklin som tillodoser daens behov utan att äventyra kommande enerationers möjliheter att tillodose sina behov. Vad eentlien hållbar utvecklin innebär är inte helt klarlat, men enerella faktorer har man kommit överens om på lobal och nationell politisk nivå. Till FN:s toppmöte i Johannesbur 2002 to Sverie fram en nationell stratei för hållbar utvecklin. Stratein slår fast att hållbar utvecklin är ett överripande och lånsiktit mål som ska komma till uttryck i alla politiska beslut. I den fysiska planerinen är utånspunkten mark-och vattenområden och hur de används. Utifrån det skapas olika förutsättninar för de ekoloiska, ekonomiska och sociala aspekterna. Bereppet hållbar utvecklin innebär ett samspel mellan tre dimensioner; den sociala, den ekoloiska och den ekonomiska att de tre dimensionerna ska väas samman, att det lånsiktia perspektivet med nästkommande enerationer i åtanke ska vara i fokus. Hållbarhet uppnås när alla dimensionerna samverkar. Det omfattar dessutom vikten av en jämn fördelnin av resurser såväl inom, som mellan, enerationer. Ekoloisk dimension Social dimension Hållbar utvecklin Ekonomisk dimension Denna modell illustrerar det klassiska synsättet på hur hållbar utvecklin kommer till stånd när samtlia dimensioner är i fas med varandra, vilket representeras av den överlappande ytan i centrum av illustrationen. Illustration: Boverket 10 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

11 Social hållbarhet Den sociala delen i hållbarhetsmålet handlar bl a om folkhälsa, delaktihet och jämställdhet. I planerinen handlar det om att underlätta för en hållbar livsstil Ekonomisk hållbarhet Handlar om att hushålla med resurserna på lån sikt och att i planerinen beakta det vid exploaterinar, både vad äller val av material och möjlia samverkanslösninar. Ekoloisk hållbarhet De ekoloiska systemens möjliheter att överleva och finnas kvar för framtida enerationer ska beaktas enom att försöka finna lösninar som bevarar ekosystemets produktionsförmåa och undvika att utarma de ändlia naturresurserna som finns. Smedjebackens kommun har tait tre viktia ste för en hållbar utvecklin: Valet att bli en Ekokommun, Certifierinen som en Säker och Try kommun, Deltaande i Enerimyndihetens proram Uthålli kommun, En hållbar översiktsplanerin handlar om att enom en od fysisk planerin skapa attraktiva livsmiljöer och hållbara strukturer anto kommunfullmäktie kommunens överripande vision : Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 11

12 GLOBALA, EUROPEISKA, NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL OCH PLANER Av översiktsplanen ska det framå hur kommunen i den fysiska planerinen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och reionala mål, planer och proram av betydelse för en hållbar utvecklin inom kommunen Smedjebacken har även valt att beakta de lobala målen som anes i Aenda 2030 samt EU:s landsbydskonvention. Inom flertalet av politikområden finns det mål som har bärihet på det överripande målet hållbar utvecklin. Att beakta samtlia är inte realiserbart, utan kommunen har valt att välja ut ett antal vilka vi bedömer har bärihet på vår utvecklin mot en hållbar kommun. FN Aenda 2030 och de lobala målen Aendan 2030 antos den 25 september 2015 av FN:s eneralförsamlin. Aendan är en handlinsplan för människors och planetens välstånd som FN:s medlemsländer förbundit si till att förverklia senast år Den innehåller De 17 hållbarhetsmålen i Aenda Källa bild: reerinskansliet 12 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

13 17 mål och 169 delmål som beskriver vad som krävs för att uppnå en socialt, miljömässit och ekonomiskt hållbar utvecklin. De lobala målen beskriver tydlit vad som krävs i hållbarhetsarbetet för att möta de lobala utmaninarna.de lobala målen och Aenda 2030 syftar till att förverklia de mänsklia rätti-heterna för alla, utrota fattidom och huner, uppnå jämställdhet och säkerställa ett varaktit skydd för planeten och dess naturresurser, så att människor skall kunna leva i en hälsosam miljö. Målen är intererade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utvecklin: den ekonomiska, den sociala och den miljömässia. Sambandet mellan de lobala målen är av avörande betydelse och syftet med Aenda 2030 uppfylls först när arbetet med de olika målen samverkar. En hållbar översiktsplanerin handlar om att enom en od fysisk planerin skapa trya och hälsofrämjande livsmiljöer med hållbara strukturer. Vid varje ställninstaande i översiktsplanen finns berörda mål från aenda 2030 utplacerade för att understryka betydelsen av den fysiska planerinen för en hållbar utvecklin. EUROPA nivå Landskapskonventionen, som har taits fram av Europarådet, trädde i kraft i Sverie januari Den syftar till att förbättra skydd, förvaltnin och planerin av europeiska landskap, att främja samarbetet krin landskapsfråor och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktihet i fråor som rör landskap. Enlit landskapskonventionen ska landskapsperspektivet stärkas i alla politik- och verksamhetsområden som påverkar landskapets utvecklin. Alla typer av landskap omfattas, stads- och landsbyd, alltså inte bara skyddsvärda områden eller natur och kulturlandskap. Landskapsperspektivet innebär att utveckla en helhetssyn på landskapets alla värden och en hållbar förvaltnin och utvecklin av dessa värden. Det innebär bland annat ett ökat samarbete mellan olika aktörer/intressenter krin åtärder som påverkar landskapet. Att främja delaktihet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och reionalt är också en del av landskapskonventionen. I översiktsplanerinen tillämpas landskapsperspektivet enom att behandla hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas, och hur olika intressen väs mot varandra. Genom den öppna processen med samråd- och utställninsförfarande finns möjlihet till delaktihet. Landskapsperspektivet ska vara en utånspunkt vid fysisk planerin och prövnin av dispenser, lov och tillstånd. Nationell nivå Det överripande målet med reerinens politik är en hållbar utvecklin Utånspunkten är att vi människor inte får leva i da på ett sätt som förstör våra barns eller framtida enerationers möjlihet att leva ett ott liv. Hållbar utvecklin är ett förhållninssätt som aktivt måste präla och forma politiken. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 13

14 Fyra strateiska utmaninar identifieras: Bya samhället hållbart Stimulera en od hälsa på lika villkor Möta den demorafiska utmaninen Främja en hållbar tillväxt. I det följande redovisas nåra av de nationella planerinsdirektiven Nationella miljökvalitetsmål Riksdaen har antait 16 nationella miljömål (vilka 15 har bärihet på Smedjebackens kommun) som syftar till att Sverie 2020 ska ha nått målet att överlämna en od miljö till kommande enerationer. De beskriver de kvaliteteter som vår miljö och våra emensamma miljö-, kultur- och naturresurser måste ha för att vara hållbara på sikt Beränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturli försurnin 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Inen överödnin 8 Levande sjöar och vattendra 9 Grundvatten av od kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skoar 13 Ett rikt odlinslandskap 14 Storslaen fjällmiljö 15 God bebyd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Sveries miljökvalitetsmål. Källa bild: miljömål.se, illustratör: Tobias Flyar. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna aner de nivåer av störninar som människan och/ eller naturen kan utsättas för utan att ta skada. Normerna fastställs utifrån kunskap om vad människan och naturen tål, utan att ta hänsyn till vad som är ekonomiskt eller tekniskt att uppfylla. 14 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

15 Ett uteym byt vid Herosfältet 2017 Folkhälsoperspektivet Ett folkhälsoperspektiv innebär att befolkninens allmänna hälsotillstånd starkt kopplas samman med hur samhället utvecklas socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. En hälsofrämjande utvecklin är månas ansvar och förutsätter ett lånsiktit samarbete. Utånspunkten för folkhälsoarbetet i Sverie är de elva överripande målområdena för folkhälsa, vilka aner centrala bestämninsfaktorer för hälsan. De mest relevanta målområdena utifrån ett planerinsperspektiv är: delaktihet och inflytande i samhället ekonomiska och sociala förutsättninar barn och unas uppväxtvillkor miljöer och produkter ökad fysisk aktivitet Barnperspektivet 1990 anto Sverie FN:s barnkonvention och kommunerna i Sverie har skyldihet att leva upp till denna. Grunden är Barnets bästa och handlar om att utå från barnets behov och förutsättninar. Enlit barnombudsmannen innefattas bereppet av tre synsätt: de vuxnas syn på barn, samhällets syn och barnets een syn på sin verklihet. Den fysiska planerinen påverkar i hö rad barnets tillvaro, rörelsefrihet, säkerhet, tillänlihet är viktia delar i ett barns uppväxt. Tillänlihet Ett samhälle som är tillänlit för alla är en självklarhet. Det innebär att alla som arbetar med den byda miljön måste ha detta i beaktande. Jämställdhet Jämställdhet innebär att alla människor har samma värde och ska es samma möjliheter att leva och utvecklas på bästa möjlia sätt och det överripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina ena liv. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 15

16 Interation Interationspolitikens överripande nationella mål är att alla oavsett etnisk och kulturell bakrund har lika rättiheter, skyldiheter och möjliheter. Reional nivå Dalastratein Den reionala utvecklinsstratein Dalastratein Dalarna 2020 aner od hälsa hos befolkninen som en nyckelfaktor för ett framånsrikt samhälle och en livskrafti ekonomi och dess strateiska betydelse för en ynnsam samhällsutvecklin. Demorafi n är även den en utmanin i länet, likaså att bya ett hållbart samhälle och främja en hållbar utvecklin på alla nivåer i vårt län. Dalastratein pekar även på sambandet mellan reionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanerin och aner behovet av att samverka i nya former för att utveckla ett strateiskt förhållninssätt till mellankommunala och reionala utvecklinsperspektiv. I Dalastratein slår man fast att natur- och kulturmiljöer har en tillväxtpotential och ska ses som en unik tillån både reionalt och lokalt. Eneri-och klimatstratei för Dalarna Den överripande visionen för stratein är att det ska vara eneriintellient och klimatsmart att leva och verka i Dalarna Det innebär att: Konsumenterna ör kloka val Produktionen är hållbar ur ett lobalt perspektiv Eneri- och transportsystemen är resurseffektiva Förnybar eneri används och utvinns i stor utsträcknin i länet, och vi exporterar förnybar eneri till reioner med sämre förutsättninar Dalarna är välkänt och respekterat för sitt arbete att använda eneri- och miljöomställninen för utvecklin och tillväxt Reionala serviceprorammet Serviceprorammet är en plan för hur olika aktörer i länet bör arbeta med servicefråorna. Kommunal nivå Dessa strateiska utmaninar stämmer väl överens med kommunens fastställda överripande mål som hela översiktsplanen har som ledstjärna att utvecklas mot. Det är måna fråor som är viktia inför framtiden, men det är även viktit att prioritera för att ha kraft att enomföra. Kommunens mål Enlit kommunallaen är det kommunfullmäktie som beslutar om mål och riktlinjer för kommunens riktlinjer. Det är relementen, policys, översiktsplan, budet och olika planer som har påverkan på den fysiska miljön. 16 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

17 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Ställninstaande 1 Delta aktivt i det reionala samarbetet med inriktnin på kommuninvånarnas intressen och reionens emensamma behov och aera oda rannar 2 Verka för att den reionala planerinen prioriterar trafik och kommunikationer samt att det samordnas över kommun-och länsränser Kommunens planerin ska ta hänsyn till förhållanden i anränsande kommuner. Fråeställninar som berör den ena kommunen återfinns ofta även i närliande kommuner och samarbeten krin vissa fråor är därför viktia. Samarbeten sker på flera olika nivåer som kan vara av både formell och informell karaktär. Genom samverkan kan kommuner emensamt åstadkomma en mer resurseffektiv samhällsservice än om de skulle tillhandahållit den på var sitt håll. Viktia fråor att samverka krin äller utvecklinen av bra infrastruktur och kommunikationer i den reion som kommunerna inår i, men även vattenförsörjnin, räddninstjänst och utbildnin är exempel på områden som kräver samarbete Smedjebackens kommun ränsar till kommunerna Ludvika, Säter, Hedemora, (Dalarnas Län), Faersta, Skinnskatteber, Norber, (Västmanlands län), Ljusnarsber och Lindesber (Örebro Län) Samordnin över kommunränserna blir nödvändit i måna sammanhan. En emensam bild av bostads- och arbetsmarknaderna i reionen blir allt viktiare när pendlinen ökar och sambanden mellan boende och arbetsplatser blir svaare. Genom detta bildas direkt eller indirekt större och starkare reioner. Sammanställnin av mellankommunala fråor Naturvård Malinsbo Kloten naturreservat som även år in i Örebros och Västmanlands län. Kolbäcksåns vattenförbund - medlemmar i förbundet är Ludvika, Smedjebacken, Norber, Faersta, Surahammar och Hallstahammars kommuner samt ett antal företa och verksamheter som har tillstånd att på ett eller annat sätt nyttja eller påverka åvattnet. Hedströmmens vattenförbund ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 17

18 Kulturmiljövård Ekomuseum Berslaen - en stiftelse i syfte att i samverkan belysa Berslaens historia och att utveckla ett nätverk av attraktiva besöksmål. Stiftarna är kommunerna Ludvika och Smedjebacken i Dalarna, Faersta, Norber, Skinnskatteber, Surahammar och Hallstahammar i Västmanland samt länsmuseerna i Dalarna och Västmanland Turism och friluftsliv Strömsholms Kanal AB - följer Kolbäcksåns vattensystem ner til Boråsund och drivs ida av Kanalbolaet med kommunerna Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Faersta och Smedjebacken som äare Visit Dalarna bola med syfte att tillsammans med närinen utveckla Dalarna till en framånsrik turistdestination Teknisk försörjnin Kommunikationsmaster WBAB emensamt driftbola som äs av Smedjebackens Eneri AB (kommunät bola) och Ludvika kommun inom områdena vatten, avlopp och avfall Kommunikationer Rv 50 och Rv 66 LV 620 Ludvika-Malinsbo LV 621 Hae-Ludvika LV 622 Lernbo-Snöån LV 623 Smedjebacken-Björsjö LV 624 Söderbärke-Källan LV 635 Smedjebacken-Borläne LV 650 Smedjebacken-Säter LV 670 Jobsbo-läns norra sidan av Barken-Korsheden LV 671 Söderbärke stn-r66-nor-korsheden-larsbo- Vikmanshyttan-Hedemora LV 673 Nor-Vad-U-läns räns Primär LV 233 Kopparber-Ramnäs, via Malinsbo- Skinnskatteber Järnvä Berslaspendeln Utbildnin Västerberslaens Utbildninscentrum (VBU) Gemensamt kommunalförbund med Ludvika för ymnasie-, vuxen- och uppdrasutbildninar Kulturskola emensam nämnd med Ludvika kommun Övrit Falun-Borläne Reionen - Ett reionalt utvecklinsbola (Borläne, Falun, Säter, Ganef, Ludvika och Smedjebacken) och som har nationella ambitioner inom närinslivsutvecklin, kommunsamverkan och marknadskommunikation Samarkand 2015 en ekonomisk förenin vars äare är Ludvika och Smedjebackens kommuner, Landstinet Dalarna, ABB i Ludvika och Ovako i Smedjebacken. Den överripande visionen är att Samarkand 2015 ska vara möjliöraren för utvecklin av morondaens attraktiva reion. Det ör vi enom att arbeta med kompetensförsörjnin, bredda arbetsmarknaden, inflyttarservice, jobb åt båda, höskolecentrum och ett antal strateiska utvecklinsprojekt 18 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

19 Bild från hamnen i Smedjebacken. Strömsholms kanal utår härifrån och mynnar ut i Mälaren vid Boråsund. Kanalen tos i drift 1795, har 26 slussar och är 107 km lån Gemensam nämnd för alkohol, tobak, livsmedel och receptfria läkemedel tillsammans med Borläne, Ganef, Säter, Smedjebacken, Ludvika, Hedemora och Falun. Överförmyndare i Samverkan -Kommunerna Borläne, Ludvika, Falun, Ganef, Säter och Smedjebacken samverkar i en emensam oranisation för överförmyndarverksamhet. Språktolknämnden i Dalarna - är en emensam nämnd för Landstinet Dalarna, Borläne kommun, Falu kommun, Ganefs kommun,hedemora kommun, Leksands kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Orsa kommun och Mora kommun med ansvar för språktolkförmedlinsverksamhet. Avtal med Ludvika, Faersta och Skinnskattebers kommuner vad äller räddninstjänstinsatser i ränsområden. Smedjebacken och Ludvika har dessutom en emensam befälsoranisation för räddninstjänsten. Stockholm Business Alliance (SBA) är ett partnerskap mellan 55 kommuner i åtta län Fokus lier på att attrahera internationella investerinar till reionen Intresseföreninen Berslaet är en ideell förenin som arbetar för samverkan mellan kommuner och reioner i det eorafiska området Berslaen. Föreninen funerar som en aktiv plattform för samarbete vilket er möjlihet att med en emensam röst kunna kraftsamla och bidra till en positiv utvecklin av Berslaen. Reion Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinet Dalarna som medlemmar. Reion Dalarnas uppift är att ansvara för, samordna och effektivisera det reionala utvecklinsarbetet i Dalarna Partnerskap berslasbanan vars syfte är att verka för förbättrad tillänlihet på Berslasbanan och för en utvecklin av reionens närinsliv. Berslaspendelns intresserupp består av kommuner, landstin, länsstyrelse och reionförbund läns järnväen Ludvika-Västerås och har som syfte att bidra till utvecklinen av järnväen Ludvika-Västerås ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 19

20 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FOKUSOMRÅDEN Ställninstaanden 1 Fler ska uppmuntras till att vara delaktia och ha inflytande i kommunens utvecklin 2 Barn och unas uppväxtvillkor ska vara prioriterade i kommunens verksamheter 3 Kommunen ska arbeta särskilt aktivt för att öra kommunen mer attraktiv för ynre vuxna 4 Bra ekonomiska och sociala förutsättninar för kommunens invånare ska eftersträvas 5 Föreninar ska uppmuntras att fortsätta vara en aktiv del i byandet av framtidens Smedjebacken 6 Fortsatta satsninar för ökade möjliheter till både fysisk och kulturell rekreation för förbättrad folkhälsa 7 Samhällsplanerinen ska anpassas och utformas så att de olika sociala hållbarhetsaspekterna är en intererad del Befolkninsstruktur Antalet invånare i Dalarna ökar, men inte i samma takt som i Sverie i övrit och står inför samma demorafiska problem som landet i övrit med en hö och stiande enomsnittsålder. Befolkninen i Smedjebackens kommun har under de senaste åren upplevt en mindre befolkninsöknin och hade vid årsskiftet 2015/ invånare. Vilket är 2492 invånare färre än 1990 (en minsknin på 18,8 %) och är den kommun i länet som tappat flest invånare under den tidsperioden. Medelåldern har ökat markant i Smedjebacken sedan 1998 och lier ida (2015) på 46,1 år, snitt i landet (41,2) och snittet i länet (43,6). Andelen av befolkninen som är 65 år och äldre 2015 är 27,0 % vilket är bland det hösta i länet. En åldrande befolknin i kombination med att majoriteten av kommunens invånare bor utanför tätorten (54,2% 2010) kan på länre sikt bli en utmanin för kommunen, nåot som måste beaktas inför framtiden. Rörliheten bland invånarna är hö. Perioden är det i snitt 600 in-resp utflyttade och det är framförallt i åldern år som rörliheten är stor 38 % av antalet utflyttade. Nettot in-och utflyttade i den ålderskateorin är dock inte på den höa nivån vilket förklaras med att de nyanlända ofta tillhör den ålderskateorin. Flertalet av kommunens invånare är bosatta i stråket Ludvika-Faersta på båda sidorna av sjön Barken. 20 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

21 Gessber Inevallsbo Bommarsbo Övre Starbo Kolares Spjutsbo Åsmansbo/Matsbo Starboård Finnbo ård Nyberet Gubbo Spräkla Silvhyttan Kärrruvan Lilla Dakarlsbo Hillbo Kolviken EnfastboNäs Harnäs Getbro Getbo Jobsbo/Marieber Torrbo/Stimmerbo SmedjebackenRånäsberet Lernbo/Skarviken Storsand Hae/Haen Flatenber/Backbyn Vanbo/Vanhäll Vibberbo/Saxehammar Larsbo St Moren Dullbo Sjövad/Pjantbo Övre Vanbo Stensbo Björbo Korsheden/Blomsteränet Göberet Perhindersbo Larsveden Finnbacken Snöån Söderbärke Hällsjön Tolvsbober Höalund Tolvsbo Sörbo Hemshyttan Älsjöbo Heden Björsjö Hunora Vad Tunkarlsbo Fallbyn Läsarbo Danskbo Kolpebo Söndasbyn Viksber Nyfors Hedbyn Lexsjöbo Vik/Björbo Källan N Bisen Billsjön 1-10 Malinsbo Kilometer ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 21

22 Folkhälsa I ett hållbart samhälle mår invånarna bra och anser si leva ett ott liv. Det är måna olika faktorer som påverkar vår hälsa: var vi lever, hur vi lever, miljön, uppväxt, men även det sociala livet påverkar vår hälsa. Att skapa lika förutsättninar för en od hälsa är det överripande nationella målet för folkhälsoarbetet som utår från elva överripande målområden. Kommunen kan skapa förutsättninar för en od livsmiljö för invånarna på flera olika sätt i den fysiska planerinen. Det kan vara att skapa förutsättninar enom tillån till natur och friluftsliv, parker för lek och vila samt trya och trivsamma utemiljöer att vistas i. Alla de satsninar som kommunen jort/ör för att stimulera till ett rikt och varierande idrottsutbud är även de riktade till att e möjlihet till fysiska aktiviteter och därienom en bättre hälsa. Vår kommuns natur möjliör en månfald av förutsättninar till fysiska aktiviteter: sjöar, vandrinsleder, kanotleder, skidspår. Att vistas i naturen innebär förutom möj-lihet till fysiska aktiviteter även möjlihet till avkopplin. För att känna samhörihet med samhället behöver människor ha rätten och möjliheten att påverka sina ena livsvillkor och samhället de lever i. Därutöver finns ett positivt samband mellan socialt och kulturellt deltaande och fysisk hälsa. Att se medborarna som en resurs i planerinsprocessen är viktit, inte bara för att skapa delaktihet utan även för att bredda kunskapen inom det område som planeras. Vid enomförande av medborardialoer är det av central betydelse att verka för att det blir en jämställd dialo. Att vända si till olika rupperinar. Det kan vara barn och undomar, pensionärer och nyanlända. Nuläe: Den allmänna folkhälsan i Smedjebacken betraktas i dasläet som od med ett fåtal undanta. WHO rekommenderar att alla vuxna (18 år och uppåt) ska vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. Detta då fysisk inaktivitet är den 4;e största orsaken till för tidi död i höinkomstländer. Andelen personer som på ett eller annat sätt är fysiskt aktiva är nåot läre i Smedjebacken än i förhållande till reional-och riksenomsnittet. Undersöknin visar att 40 % av kommunens invånare inte är fysiskt aktiva 30 min per da. Andelen övervikta personer, personer med diabetes och ohälsotalet är även det höre än riks-och länssnitt Social isolerin är en riskfaktor för sjuklihet och dödlihet. I Smedjebacken är det en hö andel (33%) (Höst i länet och över rikssnitt) som i undersöknin redovisar att de har låt deltaande i sociala sammanhan (ex vis fester, sporteveneman, föreninsmöten). I den nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndiheten enomför, var det vid de senaste enkäterna 34 % av kommunens invånare som anivit att de inte har ett bra hälsotillstånd. Tillänlihet För att skapa full delaktihet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor är det av största vikt att identifiera och undanröja de hinder som finns för att uppnå detta. För detta krävs att tillänlihetsperspektivet tas med i planerin, beslut och processer. 22 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

23 Grupper som är särskilt beroende av ett väl utvecklat tillänlihetsperspektiv är personer med funktionsnedsättninar, barn, äldre och ekonomiskt resurssvaa. För att alla ska ha möjlihet till delaktihet krävs bland annat att ator, kollektivtrafik och andra fysiska miljöer är tillänlia och anpassade. Enlit la ställs det krav på att i publika lokaler och i offentlia miljöer ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas Det är inte enbart den fysiska miljön som ska ses ur ett tillänlihetsperspektiv. Även information måste anpassas för att personer med funktionsnedsättnin och annat modersmål ska kunna kommunicera med myndiheten och ta del av informationen. Jämställdhet Jämställdhet är en demokratifråa som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina ena liv. I den processen är det viktit att kunskaper, värderinar och erfarenheter som kvinnor och män har tas om hand. En vikti del av arbetet för att på lån sikt skapa ett mer jämställt samhälle är att bebyelsemiljön utformas efter dessa mål och att jämställdhetsfråor es en roll och tas upp till diskussion i samhällsplanerinen. Det behövs också en medvetenhet om att det finns olika sätt att bedriva planerin, sätt som kan vara mer eller mindre lämplia för att uppnå jämställdhet. Nuläe: Precis som i länet i övrit arbetar kvinnorna i Smedjebacken inom hälso-och sjukvård, utbildnin och handel medan män arbetar inom tillverkninsindustrin och bybranschen. Utbildnin Utbildninsnivån i Smedjebacken och Dalarna är enerellt sett läre än i övria Sverie. Majoriteten har ymnasieutbildnin som hösta formella utbildninsnivå. Det är en ojämn fördelnin mellan könen på höre utbildnin, med fler och ökande andel kvinnor med efterymnasial utbildnin. Smedjebacken har historiskt sett en bristande studietradition på höre utbildninar. Även om utbildninsnivån statistiskt sett är lå är kompetensen hö, då måna utbildar si inom företaen och inte har validerat sina kunskaper. Andelen höskoleutbildade (2015) är 12,9 % (riket 26,2 %) Den enerationsväxlin som ida påår både inom de lokala företaen och i de offentlia oranisationerna är en utmanin. Det är ett tillfälle att locka hit höutbildade och locka tillbaka utflyttare som åter vill etablera si i Smedjebacken. Utbildnin är inte enbart viktit för framtida arbetskraft, utan är även viktit för den enskilde invånarens hela livssituation. Aktuella fakta finns att tillå på kommunens hemsida: ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 23

24 LIVET Smedjebackens mål är att alla invånare ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia Förutsättninar för att uppnå detta är bra boendemiljöer, möjliheter till arbetstillfällen, bra kommunikationer, rika möjliheter till rekreation och att kommunen som oranisation kan erbjuda den service som invånarna efterfråar i livets olika skeden 24 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

25 BOSTÄDER Ställninstaande 1 Kommunen skall ha en aktuell inventerin av tillänli och byklar mark för bostäder samt vara aktiva med att ta fram nya detaljplaner när behov uppstår. 2 Kommunen skall uppmuntra och planera för ett varierat utbud av hyres- och äandeformer. 3 Ny bebyelse bör i första hand tillkomma i befintlia byar och stråk, enom kompletterin och förtätnin, för att förstärka underla för service och underlätta en hållbar bostadsbebyelse och en hållbar livsstil. 4 Nya planerade bostads- och arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt VA och bredband. 5 Byar och boendemiljöer skall ha möjlihet att utvecklas samtidit som att byakaraktären och kultur- och naturvärden bevaras och beaktas. 6 Nyproduktion av serviceboenden och flerbostadshus i kommunal rei kommer i första hand att ske i tätorterna Smedjebacken och Söderbärke 7 Kommunen skall uppmuntra och arbeta för att möjliöra att befintlia områden för fritidshus utvecklas till permanenta bostadsområden Tradition och nutid Historiskt har bostadsbebyelsen i kommunen koncentrerats till Kolbäcksåns dalån, utmed Barkensjöarnas stränder, samt läns stråk av järnvä, väar och i byar med äldre hyttor och lantbruksfastiheter. Dessa stråk förstärks än ida, med tydli koncentration av nybynationer läns Barkens stränder och i befintlia orter. Orternas relativt lesa placerin ställer höa krav på infrastruktur, eneriförsörjnin och kommunikationer. Av kommunens invånare bor nästan hälften (4300) utanför de två största tätorterna (Smedjebacken och Söderbärke), där servicen är koncentrerad. Centralorten Smedjebacken lier vid Norra Barkens västända och kommunens andra tätort Söderbärke är placerad där Norra och Södra Barken möts. För dessa båda orter finns fördjupninar av översiktsplanen som er närmare rekommendationer. I eller i anslutnin till dalånen lier även tätorterna (enlit SCBs definition) Harnäs och Hae nära ränsen mot Ludvika kommun och Vad nära Faersta kommun. I kommunen finns även byarna Gubbo och Silvhyttan i nordväst och byarna Björsjö och Malinsbo i kommunens södra del, som alla har historiska kopplinar till bershanterin och skosbruk. Förutom de nämnda ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 25

26 Rosa manolia i Uddparken byarna finns måna mindre områden med bebyelsestråk som till största delen utörs av äldre bersmansbyar eller fritidsområden som byts ut från talet och framåt. Under de senaste decennierna har måna hus i äldre byar blivit fritidshus, samtidit som permanentbosättninen ökat i fritidshusområden. Detta möjliörs delvis tack vare den stora utbynationen av vatten- och avloppsnätet som påått och påår inom kommunen. Tätortsnära byar som ansluts till fiber, VA och med GC-vä blir allt populärare som boendeorter. Smedjebacken är en populär boendekommun med stor utpendlin till arbete beroende på eorafisk placerin i en stark arbetsmarknadsreion. Detta ör oss beroende av ott samarbete med våra rannkommuner och närreion, bland annat vad äller samplanerin av transportinfrastruktur, kollektivtrafik och service. Kommunens strateiska läe mellan Ludvika och Faersta ör att den lokala bostadsmarknaden sträcker si över båda kommunränserna. Det befintlia bostadsutbudet erbjuder relativt låa bostadspriser, möjlihet till sjönära läen och vackra bomiljöer. De senaste 5-10 åren har ett offensivt utbyande av VA-nätet möjlijort kommunalt vatten och avlopp i måna byar och stråk. Bebyelsestruktur Enfamiljshus är den dominerande boendeformen i kommunen ( småhus) där ca 80 % av befolkninen är bosatta. Därefter kommer hyresrätten med ca 15 % och bostadsrätten med ca 2 %. Hyres- och bostadsrätterna är koncentrerade till Smedjebackens och Söderbärkes tätorter. Enstaka hyresrätter finns även i Snöån, Björsjö, Malinsbo, Gubbo och Vad. Därutöver finns unefär 1700 fritidshus. De flesta hyresrätterna i kommunens tätorter Smedjebacken och Söderbärke uppfördes under 50- och 60-talet. Delar av beståndet har renoverats, medan en del återstår att uppdatera och uppradera för att öka attraktivitet och tillänlihet. Fler fastiheter saknar hiss, tillänlia entréer och trapphus. Det kommunala bostadsbolaet Bärkehus AB har 1039 läenheter varav 115 betecknas som särskilt boende (rupp-serviceboende). Tryhetsboende erbjuds i en hyresfastihet med tillån till emensamhetsutrymme och restauran. 26 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

27 GÄLLANDE PLANER ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 27

28 Bymiljöer Smedjebackens kommun har måna levande byar, där det även i framtiden skall es möjlihet att bo, leva och driva verksamhet, även om det finns en rik jordoch skosbrukshistoria med höa landskaps- och kulturmiljövärden. Genom att koncentrera ny bebyelse till stråk och befintlia bebyelsestrukturer kan landskapets och bomiljöernas värden prioriteras och bevaras. Detta motverkar intressekrockar med exempelvis turism, friluftsliv, samt kultur- och miljövärden. Varje by har sin een karaktär och en del av attraktiviteten är kopplad till denna, vilket är viktit att värna om vid om-, till- och nybynation. Vissa byar har särskilda krav på anpassnin, bl a Stimmerbo och Torrbo. Detaljplanerin och planberedskap En od planberedskap ör att kommunen medvetet kan styra orters utbynad och ha framförhållnin i kontakter med olika exploatörer. Planlada områden för bostadsbebyelse finns främst i tätorterna Smedjebacken, Söderbärke, Hae, Vad och Harnäs. Måna av äldre datum och i behov av översyn. Områden som på senare tid har tillkommit är lokaliserade till sjönära läen vid Barken och är ett resultat av kommunens antana LIS-plan från Markinnehav och markstratei Mark är en förutsättnin för att kunna påverka bostadsmarknaden och därmed byandet. Kommunens markinnehav är koncentrerat runt tätorterna Smedjebacken, Söderbärke och Vad. Nyproduktion av bostäder Nytt flerbostadshus under bynation 2017 Mellan 1995 och 2000 minskade kommunens befolknin med ca 10 % vilket ledde till omfattande rivninar av flerbostadshus i Smedjebackens tätort (ca 1000 läenheter). Sedan dess har invånarantalet stabiliserats och de senaste åren har man sett en liten öknin. De senaste åren har en markant förändrin på den lokala bostadsmarknaden skett då efterfråan på bostäder (både villor och läenheter) ökat kraftit. Från att ha haft ett överskott är det nu bostadsbrist och efterfråan på bostäder främst hyresrätter av olika storlek. 28 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

29 Det kommunala bostadsföretaet Bärkehus har sedan 2007 nyproducerat 36 läenheter i Smedjebackens tätort och 8 läenheter i Söderbärke. Därutöver kommer 37 läenheter att vara inflyttninsklara 2018 i Smedjebackens tätort. En försvårande effekt för att producera bostäder i den takt som skulle vara önskvärd är de höa kostnaderna för uppförande och de hyresnivåer som blir en följd av det. Det får även till följd att äldre som planerat att försälja sitt småhus avstår från detta då boendekostnaden vanlitvis är betydlit läre i nuvarande boende. Detta förhindrar rörlihet på bostadsmarknaden. Efterfråan och behov hos olika rupper Bristen på bostäder påverkar situationen hos flera kateorier invånare. Una får svårare att etablera si i ett eet boende, nyanlända blir kvar på asylboenden oönskad lån tid och äldre som önskar annan boendeform har problem med att realisera detta. Una Den åldersrupp i kommunen som har störst rörlihet är una vuxna i åldern år och de som väljer att flytta från kommunen ör det vanlien för att studera. Äldre Det faktum att kommunens befolknin får en allt höre medellivsländ innebär att behovet av tillänlia och anpassade boenden kommer att bli viktit att tillodose. Det äller både i ordinarie befintlia och planerade bostäder, som tillån till särskilda boenden. Ett nytt äldreboende är under uppförande (2017) och kommer att initialt ha 32 boendeplatser, men möjlihet finns att senare bya ytterliare i direkt anslutnin. Hemlösa Över tid finns den invånare som av en eller annan anlednin inte har möjlihet att få teckna eet kontrakt för bostad och då vänder si till individ-och familjeomsoren för att få hjälp. Antalet är inte stort och kommunen har tillån till ett antal överånsbostäder när behov uppstår och för dessa finns fastställda rutiner. Vid särskilda tillfällen kan sociala kontrakt upprättas med kommunens bostadsföreta Bärkehus. Nyanlända En utmanin är att möjliöra för de nyanlända som kommer till vår kommun att få en bostad som motsvarar deras behov. Även de ensamkommande undomarna som uppnår myndihetsålder har behov av een bostad i de fall de väljer att fortsätta bo i vår kommun. Antalet nyanlända har ökat betydlit de senaste åren men i dasläet har en minsknin noterats. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 29

30 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN - LIS Ställninstaande: 1 Realiserandet av föreslana LIS-områden för bostadsbyande bör primärt ske i stråket Hae-Harnäs-Gubbo samt utmed Barkens stränder. Detta för att kunna optimera syftet med LIS att e eller att förstärka och bevara underlaet för service på landsbyden 2 Inom Malinsbo-Kloten området bör realiserande av LIS-områden ske med syftet att e lånsiktia positiva sysselsättninseffekter I samband med antaande av denna översiktsplan upphör det tematiska tilläet att älla. Reviderin av det tematiska tilläet har skett enlit följande: Område 2 Vad-Hänan förändrin i form av placerin av området till att mer följa strandlinjen. Område 3 Vads udde-näsberet, 28 Barkaränet och 30 Kolbäcksån utår då dessa redan är detaljplanelada. Område 7 Lilla Busjön, 8 Stora Busjön, 34 Brilldammen, 35 Getåarna-Djupäsen, 36 Djupäsen-Myräsen, 52 Klacksvallen, 54 Snösjön-Gammelbo och 56 Sloberet utår då bedömninen är att de ej kommer att bidra till möjliheter till service i dessa delar av kommunen. Område 63 (Hae-Pjantbo) har tillkommit. Strandskydd innebär att man inte får bya nytt, ändra bynader, räva eller fylla ut och ändra förutsättninar för naturvärden inom strandskyddsområde. Strandskyddets syfte är att trya allmänhetens tillån till stränderna och skydda livsvillkoren för djur- och växter. För att kunna upphäva eller e dispens från strandskyddet krävs att det finns särskilda skäl för detta. De särskilda skälen äller om: området redan har taits i anspråk på ett sätt som ör att det saknar betydelse för strandskyddets syften området enom en vä, järnvä, bebyelse, verksamhet eller annan exploaterin är väl avskilt från området närmast strandlinjen området behövs för en anlänin som för sin funktion måste lia vid vattnet och behovet inte kan tillodoses utanför området området behövs för att utvida en påående verksamhet och utvidninen inte kan enomföras utanför området området behöver tas i anspråk för att tillodose ett annat mycket aneläet intresse. 30 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

31 Betande får på Söppenmyren Inom anivna LIS-områden äller också att dispens kan es om: området tas i anspråk för en bynad eller anlänin som bidrar till landsbydsutvecklin området tas i anspråk för enstaka en- eller tvåbostadshus med komplementbynader i anslutnin till befintlit bostadshus. I en detaljplan får kommunen bestämma att strandskyddet upphävs om det finns särskilda skäl och behovet av att använda området är viktiare för samhället än strandskyddsintresset. I vissa områden är det länsstyrelsen som beslutar om man får upphäva strandskyddet anto kommunfullmäktie som ett tillä till översiktsplanen lämplia områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen LIS. Syftet med LIS är att e lånsiktia positiva sysselsättninseffekter, eller att förstärka och bevara underlaet för service på landsbyden. Med lånsiktia sysselsättninseffekter menas möjliheten att starta eller utöka en verksamhet som er flera arbetstillfällen under länre tid. Det handlar alltså inte om de arbeten som kan krävas för att bya hus eller anläninar. Turistverksamheter kan vara direkt beroende av stränder för sin verksamhet, som båtliv, bad och paddlin, men kan även dra nytta av den konkurrensfördel en attraktiv strandmiljö kan e. Även för handels- och tjänsteföreta kan strandnära läe vara en fördel för att locka såväl besökare som arbetskraft. I kommunen finns inen produktion som är beroende av vatten, såsom fiske eller musselodlin och därför kommer inte sådana verksamheter att diskuteras. Service kan vara offentli såsom skolor, bibliotek och vårdcentraler, eller kommersiell som handel, restauraner och banker. Även kollektivtrafik räknas till service. LIS-områden kan öka och stabilisera underlaet för service enom möjliheten att skapa attraktiva bostadsområden för att öka inflyttnin och fritidsboende. Stränder har ida stor betydelse för bebyelseutvecklinen på landsbyden. I vissa områden är det bebyelseekonomiska läet sådant, att det tar måna år innan försäljninsvärdet på ett nybyt hus är i samma, eller höre nivå med kostnaderna för nybynationen. Strandnära bebyelse har enerellt jämförelsevis höa försäljninsvärden även i lesbydsområden. Detta arbete är i huvudsak inriktat på områden inom 100 meter från strandlinjen vid sjöar eller vattendra. I nåra fall har även områden som inte lier vid en strand men ändå anses vara lämplia för landsbydsutvecklin taits med. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 31

32 LIS-OMRÅDEN ± Områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen. Områden markerade med rött utår 32 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

33 VAD, SÖRBO OCH KOLPEBO 1 Kalvnäset Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse i anslutnin till befintli bebyelse. Den öppna odlinsmarken bör inte bebyas, trädridån mellan odlins-mark och bebyelse bör sparas. Nya bostäder måste anslutas till kommunala avlopps-nätet. Delar av området lier närmare järnväen än 100 meter. Där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. 2 Vad Hänan Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostadsbebyelse. I strandzonen bör översvämninsrisker kartläas i samband med detaljplanerin. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin. Stora block i strandkanten bör sparas och stien läns stranden bör vara fortsatt tillänli för friluftsliv 3 Vads udde Näsberet UTGÅR Rekommendationer: Hamarken inom området är lämpli för bostäder. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin, skosstyrelsen bör kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. Åkerholmar med höa naturvärden bör inte bebyas. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall inne-bär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd kan påverka åkerholmarna. Allmänhetens tillån till udden och strandremsan liksom skydd för kulturvärden bör säkerställas i detaljplan 4 Dalsjö Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder, framförallt på de nylien avverkade delarna. Odlins- och änsmark bör sparas.. Ny bebyelse måste anslutas till emensamt avloppsnät i Vad. Bynationen måste anpassas så att tillrinninen av rund- och ytvatten till sjön Mäsen inte påverkas. 5 Danskbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse. Då området har nära till ridleder kan nåon form av hästård eller hästby vara extra lämpli. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter, där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Åkerholmarna bör inte bebyas då dessa kan omfattas av biotopskydd. Biotopskydd innebär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd riskerar att påverka åkerholmarna. Skydd för kulturvärden bör fastställas i detaljplan. Om det blir aktuellt med mer än enstaka bostadshus bör en kulturhistorisk analys öras. SÖDERBÄRKE, TOLVSBO, TUNKARLSBO OCH BUSJÖN 6 Hölunda Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder, permanentboende bör eftersträvas. Ny beby-else bör i läe och utformnin anpassas till den befintlia bebyelsen och till lokal bynadstradition. Ny bebyelse bör också ta hänsyn ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 33

34 till jordbrukets behov och hävden av odlinslandskapet. Bebyelsen bör placeras så att utsikten från riksväen mot vattnet behålls och så att släpp mellan olika bebyelseklunor bevaras. 7 Lilla Busjön UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i anslutnin till befintli bebyelse och på delar av åkermarken. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin 8 Stora Busjön UTGÅR Rekommendationer: Delar av området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Skydd för kulturvärden bör fastställas i detaljplan. 9 Verknäset Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Norra delen av området bör översvämninskartläas i samband med detaljplanerin. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 10 Hälltorpsberet Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder, nytillkommande bebyelse bör i första hand placeras i anslutnin till befintlia bebyelserupper. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. En kraftlednin löper rakt enom området och innebär restriktioner för bebyelsen. Hänsyn ska tas till kulturvärdena i Sjötorpet och Klintbyn. 11 Tolvsbohäll Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. 12 Larssveden Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. En detaljplan bör också säkerställa allmänhetens tillån till strandremsan. En del av området lier närmare riksväen än 100 meter, där krävs att buller och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov i den västra delen av området. Vattenskyddsområdet bör inte bebyas, inte heller betes- och jordbruksmark. 13 Haa Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Jordbruksmark bör inte bebyas. 14 Ösänet Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassas till den små-skalia karaktär som utmärker hela området. Naturvärdesinventerin ska öras innan eventuell bynation, i samband med inventerinen bör skosstyrelsen kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär 34 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

35 att länsstyrelsens dispens krävs om de riskerar att påverkas av nybynation. Utbynad av kommunalt vatten och avlopp kan vara nödvändit om ett flertal bostäder ska byas. 15 Nor Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassas till den äldre bebyelsen läns Bärkeväen i läe, skala, proportion, material och fär. Naturvärdesinventerin av kullen ska öras i samband med eventuell bynation. Kullen bör inte bebyas närmast vattnet. En bynation på området får inte beränsa allmänhetens tillträde till stranden på ett sätt som strider mot strandskyddets syfte. 16 Nor-Kvarnbäcken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassa si till den befintlia bynationen i anslutnin till området. 17 Älnäsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i anslutnin till befintli bebyelse. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med eventuell bynation. Skyddsområde för fast fornlämnin ska fastställas i detaljplan. 18 Saxe Rekommendation: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin bör ske i samband med exploaterin. Skyddsbestämmelser för ruvan bör fastställas i detaljplan. Allmänhetens passae läns stranden bör säkerställas i detaljplan. LARSBO 19 Fransbacken Rekommendationer: Delar av området kan vara lämplia för bostäder. Bostadsbynationen bör vara be-ränsad och anpassad i placerin och utformnin till de speciella naturvårdsintressen som finns i området. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin eller i samband med bynation av enstaka bostadshus. Inventerinen ska inkludera eventuell förekomst av vitryi hackspett. Nya bostäder bör anslutas till en emensam lokal avloppsanlänin. I detaljplan eller vid prövnin av enskilda bylov bör hänsyn tas till kulturvärden i närliande bebyelse och till kulturvärden i landskapet. 20 Vansbacken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bostadsbynationen bör vara beränsad och anpassad i placerin och utformnin till de speciella naturvårdsintressen som finns i området. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin, inventerinen ska inkludera eventuell förekomst av vitryi hackspett. Nya bostäder bör anslutas till en emensam lokal avloppsanlänin. I detaljplan eller vid prövnin av enskilda bylov bör hänsyn tas till kulturvärden i närliande bebyelse. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 35

36 TORRBO - VIBBERBO 21 Sjöberet Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturinventerin krävs vid detaljplanerin. 22 Södra Rånäsberet/Rånäsudden Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturinventerin krävs vid detaljplanerin. Allmänhetens tillån till strandremsan bör säkerställas i detaljplan. Restriktioner för bebyelse på översvämninskänslia delar av området bör införas. 23 Lisselänsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin krävs i samband med detaljplanelänin. Åkermarken på området bör inte bebyas. 24 Gladtjärn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för utbynad av fritidsanläninen och för bostäder. Hänsyn ska tas till det rörlia friluftslivet. Naturinventerin krävs vid detalj-planerin 25 Storsand Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Hänsyn ska tas till det rörlia friluftslivet. Översvämninskarterin krävs för östra delen nära Storsandsviken. 26 Issen Näset Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska ske i samband med detaljplanerin. Åkermarken bör inte bebyas och inte heller höjden. 27 Per Jonsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska ske i samband med detaljplanerin. 28 Barkaränet UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin krävs för norra delen nära storsandsviken. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin eller bylov. Samråd bör ske med båtklubbar för att undvika påverkan på platser av betydelse för båtlivet. SMEDJEBACKEN OCH MORGÅRDSHAMMAR 29 Heros Rekommendationer: Området kan vara lämplit för utvecklin av befintlia idrottsområden och för fritidsboende. En översvämninskarterin bör öras i samband med framtaandet av en ny detaljplan. Ny bebyelse ska ta hänsyn till kulturhistoriska värden enom placerin och utformnin av bebyelsen. Åkermarken närmast hembydsården bör inte bebyas. 36 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

37 30 Kolbäcksån UTGÅR Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Hänsyn bör tas till den amla banvallen så att dess sträcknin bevaras. 31 Flatenberstjärn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bullerstörninar bör utredas innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods bör risker förknippade med detta beaktas i samban med detaljplanerin eller tillstådsansökninar för enskilda bylov i nordöstra delen av området. Detaljplan och enskilda bylov bör ta hänsyn till ruvområdets kulturmiljövärde. FLATENBERG OCH VANBO 32 Vanbo Stensbo Rekommendationer: En stor del av området, från Vanbo ård till Stensbo, kan vara lämplit för bostäder. Planerin av ny bebyelse bör ta hänsyn till kulturvärden och utå ifrån att äldre årdar och klunor av bebyelse ska behålla sin solitära position i landskapet. I anslutnin till Vanbo ård är området lämplit för utvecklin av hotellverksamheten; vid såverket är området lämplit för utöknin av arbetsplatsområdet. Skyddsområde för fasta fornlämninar (vähållninssten och mässten)bör fastställas i detaljplan. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin. Strandveetationen bör sparas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov, i norra delen av området. ÅSMANSBO OCH STRÅKET MOT BORLÄNGE 33 Södra Åsmansbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för ett par bostadshus. Då Åsmansbo Bersmansby utör ett lokalt intresse för kulturmiljön, bör ny bebyelse anpassas till den äldre i läe, skala, proportion, material och fär. Odlinsröset på området kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd riskerar att påverka röset. 34 Brilldammen UTGÅR Rekommendationer: Delar av området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin eller bylov. Även en kulturhistorisk analys av området bör inå i underlaet inför beslut om bylov eller i detaljplan. En kraftlednin år läns norra delen av området, bostäder bör inte uppföras inom 100 meter frånkraftledninen 35 Getåarna-Djupäsen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse. 36 Djupäsen-Myräsen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse i norr samt i de avverkade partierna i söder. Naturvärdesinventerin bör ske i samband med detaljplanerin. De fornlämninar efter boplatser som finns i norra änden av Myräsen får inte påverkas av nybynation. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 37

38 LERNBO, GUBBO OCH HARNÄS 37 Kölnäs-Kolviken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bebyelsen bör vara relativt beränsad och koncentrerad till befintlia väar. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesinventerin och översvämninskarterin. Skyddsområde för fånstrop bör fastställas i detaljplan. 38 Kolviken-Gubbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Strandskydd vid bäckar och mindre vattendra bör inte utöra ett hinder för landsbydsutvecklin. 39 Spräkla Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdes-inventerin, skosstyrelsen bör kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. 40 Born Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesinventerin. Hänsyn ska tas till kulturvärden i ruvområdet. En del av området lier närmare riksväen än 100 meter och där krävs att buller, och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov. 41 Hillbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin ska öras innan detaljplanerin. 42 Harnäsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesi-nventerin. I områdets västra delar finns översväm-ninsrisker som bör karteras innan detaljplanerin. En del av området lier inom 100 meter från riksväen och järnväen och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller till-ståndsansökninar för enskilda bylov, på den södra delen av området. 43 Haen Rekommendationer: Vissa läen inom området kan vara lämplit för bostäder. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynads-tekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Naturlia bullerskärmar i form av terrän och veetation bör bevaras. Naturvärdesinventerin ska öras i sam-band med detaljplanerin eller enstaka bylov. Nedanför släntområdet bör risken för slamströmmar beaktas innan bynation tillåts. 44 Österbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär att länsstyrelsens dispens krävs om de riskerar att påverkas av nybynation. En del av området lier närmare 38 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

39 riksväen och järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods bör risker förknippade med detta, beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov. HAGGE 45 Storfallsväen och 46 Haeväen Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. 47 Söder om Vinarn Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 48 Pjantbo Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 63 Hae-Pjantbo Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. SNÖÅN OCH HÄLLSJÖN 49 Gamla väen Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. En översvämninskarterin bör öras i samband med detaljplanerin. En detaljplan bör också säkerställa skydd för det närbeläna hyttområdet. 50 Duvnäset Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Bebyelse i söder bör anpassas så att det upplevs som en naturli fortsättnin på byn. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med eventuell bynation. 51 Stora Snöån Såen Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. 52 Klacksvallen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för enstaka bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Vid nybynation krävs en ny vä förbi Sundets ård. Hänsyn ska tas så att nybynation inte påverkar närliande boplatser. 53 Snösjön-Floen Rekommendationer: Området bör användas för rekreations- och turistverksamhet. Bynation för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. Vid mer omfattande bynation bör hänsyn tas till kulturintressen i ruvområdet väster om området. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 39

40 54 Snösjön-Gammelbo UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i vissa delar. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Våtmarker inom området ska inte bebyas. Hyttområde norr om området bör skyddas i detaljplan. 55 Snösjön-Skolskoen Rekommendationer: Områdets nuvarande användnin för undervisnin bör fortsätta. Även användnin för rekreation och turismverksamhet kan vara lämpli. Bynation för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. 56 Sloberet UTGÅR Rekommendationer: Bostäder kan vara lämplit på området, framförallt i det skoia partiet. Natur-värdesinventerin ska öras i samband med eventuell bynation. Klipp-udden ska inte bebyas på rund av de höa naturvärdena där. Hänsyn bör tas till närliande Brukshyttemiljö. BJÖRSJÖ, NYFORS OCH MALINGSBO 57 Nyfors Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Marken närmast ån bör inte bebyas. Bebyelsen bör ta hänsyn till kulturvärden i Nyfors bruksmiljö. 58 Söndasbyn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för en viss utvecklin av den befintlia fritidshus-bebyelsen. Naturvärdesbedömnin örs i samband med eventuell bynation. 59 Skräddarens Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder 60 Väster om Dammsjön Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 61 Malinsbo - Stora Bäcken Rekommendationer: Marken i anslutnin till campinen bör framförallt användas för verksamhetens behov. Ny bebyelse där kan vara lämplit om det krävs för verksamhetens utvecklin. Den mellersta och södra delen av området kan vara lämplit för bostadsbebyelse. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. I detaljplan ska också områdesskydd för boplatser och andra fornlämninar fastställas. Även påverkan på kulturvärden i bruksmiljön bör diskuteras i detaljplan. Ny bebyelse måste anslutas till kommunalt avloppsnät. Stor hänsyn ska tas till Malinsbo vattentäkt. 62 Kopparbo Rekommendationer: Området bör behålla sin karaktär som frilufts- och rekreationsområde. Bynader och åtärder som krävs för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. 40 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

41 KULTURLANDSKAP OCH HISTORISKA MILJÖER Ställninstaanden Inom områden som bedömts vara särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt ska: 1 Flatenbers hytta och Floberets ruva ska tillänliöras, värnas och utvecklas särskilt 2 Byarna ska es möjlihet att utvecklas 3 Områdesbestämmelser ska vid behov tas fram, motsvarande de som finns i Stimmerbo-Torrbo 4 Kyrkoatan i Smedjebacken ska i utvecklas och dess karaktär bevaras och förstärkas Så ott som all mark i landskapet har på ett eller annat sätt påverkats av människan och kan i vid bemärkelse betecknas som kulturlandskap och beroende på de naturlia förutsättninarna har det resulterat i daens samhälle. En kulturmiljö är därför inte nåot statiskt område utan formas och påverkas kontinuer lit, det äller även kulturlandskapet. Rökbastu i Ibbarbo, ett arv från finnkolonisationen Ny bynation läer till en årsrin utan att radera ut tidiare enerationers spår. Byar ska es möjliheter att utvecklas, dock ska det i samband med exploaterin tas hänsyn till landskaplia strukturer och andra platsspecifika eenskaper. Smedjebackens kommun har en månfald av värdefulla kulturmiljöer. Såväl odlinslandskap som ber- och skoslandskap bär spår av kulturhistoria. Fornlämninar av olika sla vittnar om historiska aktiviteter och är i huvudsak relaterade till ruvverksamhet. Det är av vikt att dessa bevaras då de är en del av vårt emensamma kulturarv. En vikti del i kommunens kulturhistoria är även finnkoloniserinen som inleddes på 1500-talet och kulminerade på 1600-talet och främst berör kommunens södra delar.vissa kulturmiljöer har bedömts särskilt viktia att bevara och har då erhållit ett visst skydd för att dess fortsatta existens ska kunna tryas. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 41

42 Riksintresse för kulturmiljövård Det betyder att miljön/området är unik och skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv. Miljön eller bynaden kan visa exempelvis utvecklinen i samhället, sociala villkor, bynadstekniker eller olika estetiska ideal enom historien. I Smedjebacken finns det 8 sådana områden: Flatenbers Hytta Floberet Malinsbo Stimmerbo och Torrbo bersmansbyar Hedbyn-Gärdsjöbo Tunkarlsbo Hemshyttan Del av vä Vikmanshyttan-Larsbo Bynadsminnen Bynadsminnesförklarin är ett statlit skydd och innebär ett starkt bevarandeskydd. Det bynadsminnena har emensamt är att de är kopplade till historiska skeden i samhället. Det finns enskilda och statlia bynadsminnen. De enskilda bynadsminnena beslutar länsstyrelsen över och statlia bynadsminnen beslutar reerinen över. I Smedjebackens kommun finns följande bynadsminnen: Smedjebackens Järnvässtation Malinsbo Herrård (statlit) För Sämoården i Vad samt Söderbärke stationshus påår utrednin. Fornminnen Inom kommunen finns 2927 (2016) reistrerade fornlämninar som är skyddade enlit Kulturminneslaen. Huvuddelen av dessa är spår efter den omfattande ruvverksamheten som bedrivits runt om i vår kommun. Särskilt värdefulla kulturmiljöer Ett kulturmiljövårdsproram upprättades 1990 av Dalarnas Museum på kommunens uppdra. I prorammet redovisas ett stort antal miljöer runt om i kommunen som bedömdes vara av kulturhistoriskt värde. Prorammet är aldri antaet, men har funerat som underlasmaterial vid behov. Förutom de miljöer som redovisas i prorammet finns kulturhistoriska värden i Gessber, Östanber, Nyberet, Storsand och Tombo isruva. 42 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

43 Område Billsjön Björsbo Björsjö Dalvik Dullbo Finnbo Getbo Göberet Hae Hunora Hällsjön Ibbarbo Larsbo Resmoren Schisshyttan Skomakartorp Snöån Spannbyn Spjutsbo Stora Busjön Stora Tolvsbo Södra Bisen Vanhäll Vibberbo Väen Söderbärke-Bråfors Västermoren Beskrivnin Brukshyttemiljö Odlinslandskap Skosby och brukshyttemiljö Bersmansby Skosby Dalånsby och bruksmiljö Bykluna Höjdbebyelse Bruksmiljö Lånsträckt strandby Brukshyttemiljö Höjdby Bruksmiljö Bersmansby Herrårdsmiljö Finnård Bersmansby Finnby Isolerad bersmansby Besmansby Öppet kulturlandskap Finnby Spridda herr- och storårdar Vidsträckt bersmansby Mycket ammal västräcknin Öppet kulturlandskap LÄS MER: Kulturmiljöprorammet Smedjebackens kommun 1990 Riksantikvarieämbetet Bersmansård Stora Busjön ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 43

44 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Följande kapitel utör kommunens närinslivsstratei Ställninstaanden 1 Kommunen skall aktivt arbeta för att bredda närinslivet enom att främja och skapa förutsättninar för tjänsteföreta och besöksnärin 2 Kommunen skall prioritera att förädla, förtäta och bya ut befintlia handels- och industriområden, samt planläa mark för nya typer av verksamheter, bland annat larin, laer och besöksnärin. Därutöver beakta möjliheterna till utöknin av industrimark i anslutnin till befintlia områden, företrädesvis i Vilmoren och Söderbärke. 3 Vid planerin av framtida industriområden ska närhet till ods-och persontransporter beaktas. 4 Arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt VA och bredband 5 Vid detaljplanerin av industrimark i riksväsläe skall krav på bebyelse och restriktioner mot synlia uppla finnas 6 Kommunen skall arbeta för tillodose behovet av kompetensförsörjnin och verka för att höja utbildninsnivån Det ska vara attraktivt för företa att etablera si och växa i kommunen. Ett bra företasklimat är viktit för kommunens utvecklin, enom att det skapar lokala arbetstillfällen och kan bidra till en ökad inflyttnin. Ett ott företasklimat handlar även om tillånen till kvalificerad arbetskraft, tillånen till bostäder och en bra infrastruktur. Närinslivsutvecklin Tradition och nutid Smedjebackens närinsliv och industri har historisk prälats av sko och järnhanterin. Redan på 1100-talet bröts malm i ruvorna och smältes tackjärn i hyttorna. Förutom järnhanterinen har skoen varit den ekonomiskt viktiaste närinen och är fortfarande dominerande i de norra och södra delarna av kommunen. Under 1990-talet skedde en drastisk omstrukturerin till följd av stålkrisen, vilket har lett till att Smedjebacken har ått från att vara en traditionell bruksort med ett par dominerande företa till att bli en entreprenörsort med måna små och medelstora företa. Ida domineras närinslivet av företa inom bearbetninsindustri och verkstad, men besöksnärinen och tjänstenärinen är växande branscher. Kommunen har 1100 reistrerade företa varav har aktiv verksamhet. 44 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

45 Större befintlia industriområden är beläna i anslutnin till Rv 66 vid infarten till Smedjebackens respektive Söderbärke tätort. Utmed Kolbäcksån i centrala Smedje-backen är de anrika företaen Ovako (historiskt Smedjebackens Valsverk AB) och Morårdshammar AB beläna. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i kommunen är stark, med flera år av hö sysselsättnin. Arbetsmarknadsreionen sträcker si traditionellt sett ca en timmes bilpendlin från centralorten och innefattar Faersta, Ludvika, Kopparber och Lindesber men den växer mot Borläne och Mälardalen. Utbildninsnivån i Smedjebacken och Dalarna är enerellt sett läre än i övria Sverie. Majoriteten har ymnasieutbildnin som hösta formella utbildninsnivå. Smedjebacken har historiskt sett en bristande studietradition på höre utbildninar. Även om utbildninsnivån statistiskt sett är lå är kompetensen hö, då måna utbildar si inom företaen och inte har validerad kompetens. En utmanin inför framtiden är att ersätta den del av arbetskraften som nu närmar si pensionsåldern att få till en smidi kunskapsöverförin, det äller både inom den offentlia som privata sektorn. Pendlin Smedjebacken är en pendlinsort med ett utpendlinsnetto på ca 1600 personer dalien. Fler män än kvinnor pendlar in, medan utpendlinen är relativt jämnt fördelad mellan könen Ludvika är största pendlinsorten ida, men pendlinen till Borläne ökar. Handel De senaste årens trender inom handelsutvecklin har inneburit att stormarknader, butiker i stora köpcentra och låprisbutiker svarar för en allt större del av detaljhandeln samt att dessa koncentreras till de reionala centralorterna (Falun, Borläne, Västerås). För Smedjebackens del har det medfört att den traditionella handeln och servicen har minskat och koncentrerats till Smedjebacken och Söderbärke tätort. Besöksnärin Turism och besöksnärin är en bransch som har potential att utvecklas positivt och Dalarna, Malinsbo Kloten och Strömsholms Kanal är kända varumärken. Våra fantastiska naturområden och våra kulturmiljöer är en Ett nytt landmärke vid hamnen i resurs att ta tillvara. Smedjebacken, en fyr uppförd 2017 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 45

46 De traditionella besökarna har varit fritidshusäare eller personer som har personlia kopplinar och relationer till kommunen och enom deras närvaro för den lokala handeln ett uppsvin under sommarmånaderna. Därutöver har naturvårdsområdet Malinsbo Kloten ända sedan bildandet 1981 varit mycket frekventerat av besökare från främst Mälardalsområdet. Området har stor potential för besök kopplade till ekoturism. Viktit är dock att det inte sker på bekostnad av natur-och kulturvärden i området. 8,6% av Smedjebackens kommuns yta utörs av sjöar och vattendra och 88% sko Areella närinar jord-och skosbruk I kommunen finns ca ha produktiv skosmark, vilket omfattar ca 88 % av kommunens yta och Smedjebacken är den kommun i landet som har höst andel sko. Äare till skoen är till ca 60 % större skosbola, 30 % av mindre privata äare och resterande äs av staten, kommunen och kyrkan. Denna närin är en vikti motor för sysselsättninen inom en rad olika servicebranscher och företa, bland annat såverk, avverknins- och transportföreta och snickerier. Det traditionella lantbruket i form av odlin av spannmål och djurhållnin har minskat radikalt de senaste åren. Ida är antalet mjölkbönder en handfull. Total åkerareal som brukas är 2243 ha (2015). Befintli åkermark nyttjas i stor omfattnin till bete för hästar och får, samt foderproduktion i form av rovfoder (1790 ha 2015). 46 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

47 LANDSBYGDSUTVECKLING Följande kapitel utör kommunens landsbydsproram Ställninstaanden 1 Kommunen ska betrakta servicenoder i omivande kommuner som en del av vår servicemarknad och främja dessa i vår överripande samhällsplanerin. 2 Kommunen skall uppmuntra och aktivt arbeta för att det skall finnas mötesplatser/servicepunkter i byarna. 3 Kommunen skall ha reelbunden dialo med byföreninar rörande servicefråor med syfte att skapa samsyn och samverkan. 4 Kommunen ska stötta ideella krafter och uppmuntra och tillvarata lokala initiativ som främjar landsbydsutvecklin. 5 Kommunen skall möjliöra levande och flexibla tätortscentrum enom bred funktionsblandnin i detaljplanerna. Tillån till kommersiell och ideell service påverkar attraktiviteten av ett område för både boende och etablerin av företa och tillånen till kommersiell service påverkas av antalet boende. Utifrån bereppet tätortsnära boende så omfattas samtlia invånare i vår kommun och inen har mer än 20 km bilresa till ort med rundläande service i form av dalivaror, apotek, bensin och bank/betaltjänster. Utöver Smedjebacken och Söderbärke tätort inom kommunen utör Ludvika, Faersta, Norber och Skinnskatteber viktia servicepunkter. Då Smedjebacken är en utpendlinskommun medför det att måna väljer att utföra sina dalivaruinköp och serviceärenden på annan ort. Det innebär ett bortfall av intäkter för kommunens kommersiella service, men ett viktit kundtillskott är de fritidshusäare som finns. Detaljhandeln sker i stor utsträcknin i omkrinliande större städer, Ludvika, Västerås och Borläne. Kultur, nöje och fritidsaktiviteter har en vikti social funktion, då människor med olika bakrund, erfarenhet och ålder kan mötas. Byala och föreninar anordnar aktiviteter och bevakar lokala intressen, sköter och driver ena eller kommunala anläninar. De ideella föreninarna är i stor rad med och påverkar livskvaliteten för de boende. Byala och samlinslokal finns i måna av kommunens orter och byar. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 47

48 Betande hästar Här har samverkan och en od dialo mellan kommunen och föreninarna en central och vikti roll. Den innovativa kraften hos den ideella sektorn ökar och allt fler ideella verksamheter år mot att bli ideella entreprenörer, d.v.s. man blir en kommersiell aktör som drivs av ett starkt och ofta lokalt förankrat enaeman. Framförallt viktit blir detta i byar och orter utan annan service. Dessa lokala entreprenörer bidrar starkt till att förstärka attraktiviteten och utbudet av service, nåot som klassiska kommersiella verksamheter tidiare har stått för och som inte är realistiskt att förvänta si i framtiden. Exempel på detta kan vara fibernätsföreninar, hembydsårdar med café och lokala uider av besöksmål. En rundförutsättnin för att kunna erbjuda od service och ett attraktivt boende är tillån på od internetanslutnin och od mobiltäcknin, oavsett boende i tätort eller på landsbyd. För att skapa förutsättninar för framånsrika företa, entreprenörer och föreninar, så är det mycket viktit att det finns tillån till bredbandslösninar i hela kommunen. Att arbeta på distans ses alltmera som en självklarhet i måna branscher, framförallt inom tjänsteföreta. Även tillån till oda kommunikationer är en förutsättnin. 48 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

49 TRANSPORTER OCH HÅLLBART RESANDE Ställninstaanden: 1 Kommunen ska främja ett hållbart pendlande enom utökade och förbättrade ån- och cykelstråk, med prioritet att koppla ihop orter, arbetsplatser, handel, service, besöksmål och platser för fritidsaktiviteter 2 Prioritera säkra GC-väar till och från kommunens skolor och de bostadsområden som är beläna inom de ränser som äller för att berättia till skolskjuts upp till 4 km 3 Kommunen ska verka för ett hållbart resande och förbättrad arbetspendlin enom od tillån till linjebunden kollektivtrafik i huvudstråken, i första hand på järnvä 4 Kommunen ska främja reionförstorin och arbeta för att förkortade restider och ökad frekvens till viktia noder (Falun- Borläne, Västerås, Stockholm och Arlanda), främst enom Berslaspendeln och riksvä 66 5 Kommunens ska arbeta för att stärka närinslivets transportleder, i första hand på järnvä, men även läns riksvä 66 6 Kommunens järnvässtationer ska vara attraktiva och tillänlia 7 Riksvä 66 behöver mötesfri vä Faersta-Ludvika 8 Överfarten i Söderbärke över rv 66 bör säkras för ån-och cykeltrafik för att öka tillänliheten till järnväen 9 Berslaspendeln Ludvika-Faersta bör likställas med delen Faersta-Västerås, som en del i det strateiska järnväsnätet och behöver kapacitetshöjnin till 25 tons axellast och en utöknin till lastprofil C, samt fjärrstyrt trafikstyrninssystem och banupprustnin 10 Fler säkra cykelparkerinar i såväl centrala läen som vid bussoch tåstationer och större arbetsplatser ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 49

50 Det överripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och lånsiktit hållbar transportförsörjnin för medborarna och närinslivet i hela landet. Därutöver har riksdaen beslutat om ett funktionsmål tillänlihet och ett hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa. Enlit riksdasbeslut är tillån till kollektivtrafik en rättihet för medborare i Sverie och en skyldihet för samhället. Väl funerande infrastruktur för transporter är av stor vikt för både kommunens företaare och invånare, dels för att trya loistik och varuleveranser och dels för pendlin och boende. Kommunens närinsliv karaktäriseras av transportintensiva företa och som har en kundmarknad riktad mot Mälardalen, men även med en hö andel export. Besöksnärinen är en växande närin som innebär en öknin av trafiken både till besöksmål inom kommunen, men även i form av transittrafik mot Sälenfjällen. Invånarna i Smedjebacken pendlar i hö utsträcknin till sina arbeten och studier i våra rannkommuner, det innebär att en väl funerande kollektivtrafik är av central betydelse. Det är höst sannolikt att detta kommer att bestå i framtiden även om kommunen ivetvis har ambitionen att attrahera nya arbetstillfällen och samtidit säkerställa befintli lokal arbetsmarknad. Framtidens transportbehov för en hållbar utvecklin För att främja en hållbar samhällsutvecklin behöver kommunen läa fokus på att förstärka befintlia transport och pendlinsstråk, bya ut ån- och cykelväar så att fler byar och orter kan kopplas ihop, samt att upprätthålla funerande kollektivtrafik, nåot som även är en vikti jämställdhetsfaktor, då kvinnor i större utsträcknin än män reser kollektivt. Viktit för att främja pendlin med kollektivtrafik blir tillänlia och attraktiva omstininsplatser med od belysnin, snöröjnin och parkerinsmöjliheter. Invånarna i Smedjebackens kommun bor relativt utspritt, med en stor andel utanför de största transportstråken, vilket ör det till en utmanin att kunna erbjuda alla tidtabellstyrd kollektivtrafik. Behoven av transporter för den åldrande befolkninen som bor utanför servicenoder förväntas att öka. Då bilen även i framtiden spås att vara det populäraste transportmedlet skall användandet av elbilar uppmuntras, uppförandet av laddstationer och anläandet av parkerinar för samåknin underlättas.. Transportåtärder behöver samplaneras med annan infrastrukturplanerin, såsom etablerin av nya bostads- och verksamhetsområden, utbynad av fibernät och verksamhetsområden för VA. För skosnärinens framtida behov eftersträvas full bärihetsklassnin på kommunens länsväar. 50 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

51 Riksintresse för järnväar Berslaspendeln är av trafikverket utpekat som riksintresse. Banan är av särskild reional betydelse och trafikeras utöver reionaltå av odstå. Vid planlänin och byande i anslutnin till järnväen ska erforderlia skyddsavstånd hållas. Riksintresse för väar Riksvä 50 Berslasdiaonalen förbinder Sydsverie med Mellansverie i nordsydli riktnin mitt i landet. En kort sträcka passerar Smedjebackens kommun. Riksvä 66 Västerås-Ludvika-Sälen-Malun till norska ränsen. Delen Västerås Ludvika utör en anslutnin till en utpekad hamn av riksintresse. Vid planlänin och byande i anslutnin till riksväen ska erforderlia skyddsavstånd hållas. Riksintresse för luftfarten Trafikverket har pekat ut Dala Airport Flyplatsen att vara av fundamental reional betydelse. Smedjebacken berörs i sin helhet av det skyddsområde för fly (MSA-yta) med radien på 55 km som utår från Dala Airport. Skyddsområdet tillåter höjd upp till 426 m över havet utan påverkan. En liten del i öster är även samordninsområde för Västerås flyplats. Smedjebackens stationsbynad ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER Järnvä Berslaspendeln och Berslasbanan är de två järnvässtråk som direkt eller indirekt är viktia för Smedjebackens kommun vad äller närinslivets transporter och arbetspendlin. För närinslivet är det framförallt skrottransporter till Ovako och transporter av rundstål från fabriken som i ett framtidsperspektiv är helt nödvändit för att finnas kvar i Smedjebacken. Vad äller arbetspendlin är Berslaspendeln vikti för pendlin mot Västerås och vidare mot Stockholm. Berslaspendeln är även en vikti länk i Berslaens och Mälardalens järnväsnät och anknyter till de stora infrastruktursatsninar som enomförs runt Mälaren. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 51

52 LÄS MER: Cykelplan Smedjebacken, 2016 Länsplan för reional transportinfrastruktur för Dalarna , fastställd av Reion Dalarna Vä Rv 66 är den mest trafikerade sträckan inom kommunen, både vad äller tuna transporter och persontrafik och är ett riksintresse och inkörsport till Dalarna från Västmanland län, Faersta. Det är den enda kvarvarande 13-metersvä i länet som inte är mötesfri. En kort bit av rv 50 passerar vår kommun. Inom kommunen finns även ett 6 stycken lv som utör kommunikationsväar till våra rannkommuner. Gån och cykel En ökad ån- och cykeltrafik (GC-trafik) är en vikti del av ett tillänlit och lånsiktit hållbart transportsystem. Potentialen för att cykla i Smedjebackens kommun är ida od. Cyklin utanför tätorten sker huvudsaklien läns blandtrafikerade väar med varierande kvalitet. Måna av de amla landsväarna i Smedjebacken är såväl låtrafikerade som natursköna vilket ör de utmärkta för cyklin. Renodlade cykelväar och cykelfält är däremot en bristvara. De flesta cykelväarna återfinns i Smedjebackens tätort och i Söderbärke. En utmanin är således att binda samman kommunens orter med ett säkert och funktionellt cykelnät. Detta innebär bland annat att rusta upp befintlia cykelväar, anläa nya cykelväar, asfaltera rusväar och sätta upp belysnin läns dessa. Linjetrafik Dalatrafik trafikerar Smedjebackens kommuns busstrafik. Totalt finns det sex olika linjer, fem landsbydsbussar och en direktbuss. Busstrafiken är, likt kommunens bebyelse, koncentrerad runt de större sjöarna (norra och södra Barken) och Smedjebacken tätort. Den sydvästra delen av kommunen saknar bussförbindelser bortsett från skolskjutsar och andra specialtransporter. Fly För Smedjebacken är flyplatserna Arlanda, Borläne/Dala Airport och Västerås de mest använda och mest eorafiskt fördelaktia 52 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

53 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Ställninstaande: 1 Kommunen ska samarbeta med föreninar, markäare och entreprenörer i syfte att få till oda förutsättninar för friluftsliv och rekreation. 2 Den attraktiva tätortsnära friluftsmiljön ska i möjliaste mån skyddas från exploaterin 3 Störande friluftsaktiviteter (ex vis skjutbanor, motoranläninar) ska lokaliseras så att de i möjliaste mån inte kommer i konflikt med andra intressen Kommunen utör en natur-och rekreationsresurs för såväl kommuninvånarna själva som för kort-och lånväa besökare från mer tätbebyda områden. Skoen och de måna sjöarna är viktia för kommunens attraktivitet och er möjlihet till naturupplevelser i en ostörd miljö. Det är viktit att ta vara på de resurserna och de möjliheter som de er. Studier har visat att rönområden är betydelsefulla för folkhälsan. Att vistas i natur- och rekreationsområden har stor betydelse för människans hälsa och livskvalitet. De flesta känner ett ökat välbefinnande ju oftare de besöker ett naturområde. Vi mår helt enkelt bättre och blir friskare när vi kan uppleva rönska, ostördhet och tryhet. Natur- och rekreationsområden uppmuntrar även till fysisk aktivitet. Människor som har tillån till rönområden är betydlit mer fysiskt aktiva än de som lever i områden där de förutsättninarna saknas. Vår natur erbjuder en månfald av möjliheter till olika friluftsupplevelser. Här finns utbud för alla åldrar under årets alla månader. Olika utflyktsmål och sevärdheter samt promenader och vandrin läns leder och stiar, kanotin, fiske, skidåknin, svamp och bärplocknin m.m.. Grundläande för att behålla de fysiska förutsättninarna för friluftsliv är en ändamålsenli planerin och förvaltnin. Naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, fysisk aktivitet och hälsa hör nära samman. Riksintresse friluftsliv Riksintressen för friluftsliv baseras på miljöbalkens 3 kapitel 6 och ska så lånt möjlit skyddas mot åtärder som kan påtalit skada dess värden. Friluftslivet ska ha stora friluftsvärden sett i ett nationellt perspektiv på rund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och od tillänlihet för allmänheten. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 53

54 Malinsbo-Kloten Malinsbo-Klotenområdet omfattar ha stort område som består av en hölänt, kuperad, sjörik berslasterrän med oda förutsättninar för friluftsverksamhet. Där finns även sevärd natur, t ex eoloiskt intressanta bildninar och bioloiskt intressanta sjöar och vattendra. Del av Malinsbo-Klotenområdet är även utpekat som riksintresse enlit miljöbalken 4 kapitlet 2 och ska särskilt beaktas vid bedömninen av tillåtliheten av exploaterinsföreta eller andra inrepp i miljön. Barkensjöarna Barkensjöarna är beläna mellan Smedjebacken och Faersta, läns Kolbäcksåns dalån. De utör nordändan på Strömsholms kanal som följer Kolbäcksån och är en 107 km lån farled mellan Smedjebacken och Mälaren. Fallhöjden är 100 m och totalt finns 26 slussar. Erbjuder mycket oda möjliheter till bad, fiske och båtliv. Öarna Stora Ulvön, Svinön, Nyckelön, Vedön och Sollen i Norra Barken omfattas av utökat strandskydd som innebär att hela öarna omfattas av strandskydd. Idrottsanläninar I Smedjebackens tätort finns ett stort utbud av idrottsanläninar: Herosfältet med lokaler för hockey, fotboll (både inom-och utomhus), hall för olika inomhusidrotter, tennisbanor, ytor för friidrott och boule. Havallen med fotbollsplan och nav för skidspår av varierande länd samt slalombacke och i närheten stor ridanlänin samt elljusspår. Tätorten Söderbärke har en allaktivitetshall och idrottsplats med fotbollsplan och elljusspår. Elljusspår finns även i Harnäs Vandrinsleder I kommunen finns fler vandrinsleder med olika karaktär: Sméleden - börjar i Björsjö och sträcker si norrut enom kommunen passerar Stollbers öppna och djupa ruvhål, förbi Jätturns naturreservat och fortsätter därefter in i Säters kommun Schisshyttans vandrinsled - är en 4 km lån skyltad sti. Leden följer Schisshyttebäckens lopp och visar lämninar från traktens järnhanterin från mitten av 1600-talet då den första masunen uppfördes, fram till år 1922 då den sista hyttan lades ned. Romboleden - Romboleden startar vid Köpin med en anslutande led från Arboa, men det är möjlit att vandra från Tyskland via Skåne och Götebor upp till Vadstena och därifrån komma in på Romboleden. Den del av leden som vi beskriver år enom Härjedalen och upp till Skardörrspasset, där den år samman med Jämt-Noreväen till Nidaros, Trondheim. En del av leden passerar Smedjebacken. 54 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

55 Hamnar Barkensjöarna med dess vackra skärård har ett rikt båtliv sommartid. Smedjebackens hamn är en av Sveries största insjöhamnar med anslutnin till havet enom att Strömsholms kanal har sin början i Norra Barken. Även i Söderbärke finns det en hamn och tillsammans har de ca 500 båtplatser Bad Smedjebacken har måna fina sjöar med friluftsbad. På 12 badplatser tas bakterieprov minst en ån under badsäsonen, juni, juli och auusti. Det finns tre kommunala badplatser: Prästabadet finns på Herosområdet i centrala Smedjebacken. Badet värms upp sommartid 2-5 rader av överskott i fjärrvärmenätet och restvärme från företaet Ovako. Badet är handikappanpassat Risinsbo i Morårdshammar Haudden i Söderbärke Därutöver finns det 9 andra badplatser runt om i kommunen som sköts av föreninar/byala Vattenskoteråknin Körnin med vattenskoter orsakar bland annat höa och oreelbundna ljudnivåer i en fritidsmiljö där tystnad blir allt mer sällsynt. Det kan också störa växt- och djurliv. Därför är det enbart tillåtet att köra vattenskotrar i allmänna farleder och i de områden som länsstyrelsen beslutar om. Länets enda allmänna farled finns i Norra Barken. Fiske Smedjebacken har oda möjliheter att erbjuda de fiskeintresserade ett varierat fiske med allt från mete till trollin. Bland de ca 500 sjöarna i kommunen finns måna fina fiskevatten med ädda, abborre, lake och vitfisk men även lax, örin, ös och sik. Skidspår På Uvberet erbjuds fina möjliheter att vintertid både åka ländskidor (7 olika spårsträckninar) och slalom (2 nedfarter). Elljusspår I Smedjebacken, Söderbärke och Harnäs finns belysta motionsspår. Golfbana Västerberslaens enda olfbana som ida har 18 hål, lier i Hae. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 55

56 KOMMUNAL SERVICE Ställninstaanden 1 Den stationära kommunala servicen (förutom förskola/skola) ska även fortsättninsvis koncentreras till tätorterna Smedjebacken och Söderbärke 2 Kommunen ska ha lånsikti lokalplanerin och hänsyn tas till möjliheterna att reducera transportbehov enom att möjliheter att kunna ta si till aktuell plats med cykel eller till fots ska beaktas 3 Kommunens målsättnin är att det i varje större by ska finnas tillån till mötesplats för att främja samvaro och emenskap. 4 Kommunens ambition är att fortsätta verka för att Smedjebacken har en kollektivtrafik som blir tillänli för så måna invånare som möjlit. Det kan ske dels via linjedraninar, men även enom att erbjuda oda möjliheter till omstinin mellan olika trafiksla Kommunen ska tillodose invånarnas behov av offentli service. Tillån till od samhällsservice i form av vård, skola, dalivaruhandel m m inom ån- och cykelavstånd är viktit och förbättrar samhällets uthållihet och livskvaliteten för invånarna. Olika former av service har olika servicerad. Samlokaliserin av samhällsservice och andra lokala funktioner är möjli. Samarbete kan ske med närliande kommuner för att erbjuda en od service och för att emensamt utveckla reionen. Samhällsservice ska i kommunens tätorter främst lokaliseras till centrala läen i kärnan av bebyelsen. Kommunalt mål Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. Allmänt Samhällsservicen i kommunen är koncentrerad till tätorterna Smedjebacken och Söderbärke. 56 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

57 ± Ludvika ²! î "'! "' ²!! î ²! ² î "' Norber ²! î "' Faersta ²! î "' Teckenförklarin Badplatser Systembola! Bensinstation Golfbana Skola î Kyrka "' Vardcentral î Skinnskatteber ²! î "' ² Matbutik Kommunräns Kilometer Karta samhällsservice ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 57

58 Förskolor och Skolor En stor satsnin på förskolor och rundskolor har enomförts de senaste 10 åren. Skolor har renoverats, nya förskolor har etablerats, investerinar för att möta skolans krav på modern teknik har skett. Smedjebackens skola/barnomsor är indelade i fyra utbildninsområden; Röda Bera/Bera, Hae/Vinsbo, Söderbärke/Vad samt utbildninsområde förskola Kommunala för-och rundskolor finns i Smedjebacken, Söderbärke, Vad och Hae. I Gubbo och Harnäs finns förskolor. I anslutnin till de skolor som har undervisnin av årskurser F-5 finns även skolbarnomsor. Det finns totalt 10 förskolor, varav en med verksamhet dynet runt och 5 rundskolor, varav 2 även har höstadium. Gymnasium bedrivs i det emensamma kommunalförbundet med Ludvika, Västerberslaens Utbildninscentrum VBU med utbildnin förlad i både Smedjebacken, Ludvika och Gränesber. Bedriver även vuxenutbildnin som innehåller ett antal olika vidareutbildninsalter nativ samt utbildnin i svenska språket för invandrare (SFI). Vård och omsor Äldreomsor i kommunen har i huvudsak två inriktninar dels stöd och hjälp i hemmet enom hemtjänst samt insatser i form av särskilda boenden. Särskilda boende för äldre Särskilda boende är en boendeform för invånare med betydande behov av vård och omsor och kräver biståndsbeslut. Boendeformen erbjuds i Smedjebackens och Söderbärke tätort och omfattar 110 platser. Utöver detta finns ca 10 platser för korttidsvistelse/växelvistelse i Smedjebackens tätort. Tryhetsboende är en mellanboendeform där den enskilde har een läenhet som är anpassade till personer med rörelsehinder. Denna boendeform erbjuds i centrala Smedjebacken och har restauran i direkt anslutnin. Nytt demensboende under bynation, beräknas vara klart ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

59 Personer med funktionsnedsättnin För personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättnin finns olika typer av stöd och hjälp att få från kommunen. Är behovet särskilt boende erbjuds ruppboende i Smedjebackens tätort därutöver erbjuds dacenterverksamhet i Smedjebacken. Hälsovård Inom kommunen finns för närvarande två vårdcentraler varav den i Smedjebackens tätort drivs av landstinet medan den i Söderbärke drivs i privat rei. Närmaste sjukhus är beläet i Ludvika kommun. Bibliotek Bibliotek finns i Smedjebackens tätort samt i Söderbärke som även funerar som skolbibliotek. För de som inte kan ta si till nåot av biblioteken erbjuds hemleverans av litteratur. På ett flertal företa finns även arbetsplatsbibliotek och i ett par flerfamiljshusområden finns tvättstuebibliotek. Räddninstjänst Brandstationen är beläen i Smedjebackens tätort och bemannas av 3 räddninstjänstpersonal på heltid och deltidsbrandmän. Samverkan sker idasläet (2016) med Ludvika kommun avseende räddninschef i beredskap (Rcb). Framkomsttiden (från mottaet larm till att räddninsstyrkan är på plats) varierar beroende på var i kommunen olyckan sker. Avtal har tecknats om ömsesidi ränslös samverkan med anränsande räddninstjänster. Avtalen innebär att den räddninsstation som har den snabbaste insatstiden till skadeplatsen blir larmad först oavsett var olyckan har inträffat. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken och dess resmöjliheter har stor betydelse för människors möjlihet att förflytta si till och från hem, arbete, samhällsservice och utbildnin. I Dalarna är det AB Dalatrafik och Tå i Berslaen AB som ansvarar för trafiken utifrån de önskemål som framförs av kommunerna och landstinet. Smedjebackens kommun är en del i detta trafiksystem och idasläet trafikeras kommunen av dels en direktbuss Söderbärke Smedjebacken Ludvika Borläne och dels 5 landsbydslinjer: Därutöver erbjuds flextrafik som endast år efter beställnin från 8 olika områden. Berslaspendeln trafikerar sträckan Ludvika Faersta Västerås Stockholm. Samlinslokaler Kommunen är äare till ett flertal samlinslokaler i Smedjebacken och Söderbärke tätorter. I måna av kommunens byar finns lokaläande föreninar som via kommunala bidra tillhandahåller möteslokaler. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 59

60 Herosfältet Idrottsanläninar I Smedjebackens tätort finns ett stort utbud av idrottsanläninar: Herosfältet med lokaler för hockey, fotboll (både inom-och utomhus), hall för olika inomhusidrotter, tennisbanor, ytor för friidrott och boule. Havallen med fotbollsplan och nav för skidspår av varierande länd samt slalombacke och i närheten stor ridanlänin samt elljusspår. Tätorten Söderbärke har en allaktivitetshall och idrottsplats med fotbollsplan och elljusspår. Elljusspår finns även i Harnäs. Golfbanan i Hae 60 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

61 TEKNISK FÖRSÖRJNING Ett samhälle kräver teknisk försörjnin för att funera. Inom bereppet teknisk försörjnin ryms enerifråor som vindkraft, el och fjärrvärme samt vatten, davatten, avloppsrenin, avfallshanterin och diital infrastruktur. Ställninstaande Allmänt Den tekniska försörjninen ska på ett resurseffektivt och hållbart sätt tillodose kommuninvånarnas behov av eneri, vatten och avlopp, avfallshanterin och diital kommunikation Eneri 1 Kommunkoncernens fastiheter ska år 2020 enbart drivas med återvunnen och förnybar eneri 2 kommunkoncernens transporter och tjänsteresor ska vara klimatneutrala senast år Kommunen ska verka för att övria verksamheter och fastiheter inom dess eorafiska område bedrivs klimatneutralt senast år Riktade informationsinsatser till olika aktörer om lönsamma möjliheter att spara eneri, möjlia bidra att söka samt minskad miljöpåverkan samt upplysnin vid bylovansökan om kommunens önskemål beträffande eneri- och klimateffektivt byande. 5 Den fysiska planerinen ska ta hänsyn till och stödja behovet av mark för produktion och distribution för förnyelsebar eneri. 6 Vindbruk är ett viktit samhällsintresse. Kommunen är positiv till ny etablerin av vindkraft 7 Önskvärt är att samtlia elnät inom kommunen blir förlada under mark ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 61

62 Dricksvattenförsörjnin 1 Nuvarande och framtida rundvattenförekomsters skyddsbehov ska alltid beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd 2 Utanför verksamhetsområde för allmänt VA ska bylov/ förhandsbesked bedömas restriktivt om risk för hälsa, miljön eller oläenheter i den lokala boendemiljön finns eller kan uppstå som följd av bynation 3 Reservvattentäkter ska finnas till samtlia allmänna vattentäkter 4 Samtlia allmänna vattentäkter ska förses med erforderlit skalskydd 5 I händelse av brist på dricksvatten ska möjliheter finnas att hämta vid de vattenkiosker som planeras att iordninsställas Avlopp 1 Avlednin av avloppsvatten ska ske så att risken för källaröversvämninar och miljöstörande bräddninar minimeras 2 Avloppsslammet ska ha en od kvalitet 3 Utbynad av kommunalt VA ska så lånt möjlit ske enom bildande av verksamhetsområde 4 Det ska finnas en lånsikti och aktuell stratei för bildande av verksamhetsområden 5 En aktuell förnyelseplan för VA-ledninsnätet ska finnas Davatten 1 Davatten ska tas omhand och renas på ett hållbart sätt. Vid detaljplanerin, samt ny-och ombynationer, är det viktit att erforderlia ytor avsätts för davattenhanterin 2 Davattenhanterinen ska anpassas efter de översvämninsrisker som ett förändrat klimat kommer att medföra 3 Kommunen ska ha en lånsiktit och aktuell stratei för davattenhanterin 62 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

63 Avfall 1 Kommunkoncernen ska aera avfallsförebyande vid inköp, upphandlin och investerin 2 Kommunkoncernen ska vid hanterin av förbrukat material verka för åtärder och lösninar som leder till: 1. Återbruk; 2. Materialåtervinnin; 3. Eneriåtervinnin framför att avfall deponeras 3 Kommunen ska vid bylovsansökan erbjuda information till olika aktörer om möjliheter att förebya byavfall Diital kommunikation 1 Utbynaden av den diitala kommunikationen ska i första hand fokuseras på fibernät då denna teknik är en rundförutsättnin för såväl fasta som mobila diitala nät i framtiden och ska kunna tillodose både befintlit och framtida behov av kapacitet och tillänlihet 2 Kommunen ska verka för att tillånen av diital kommunikation säkerställs vid nybynad enom att utrymme för detta es i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå 3 Kommunen ska verka för att de nät för diital kommunikation som bys ut i kommunen är öppna för allatjänsteleverantörer 4 Huvuddelen av kommunens yta ska täckas med mobil diital kommunikation ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 63

64 Eneri Utsläpp av växthusaser medför att klimatet förändras och blir varmare, vilket medför förödande och oförutsedda konsekvenser för både människa och miljö. Genom aktiva åtärder för att minska utsläppen av växthusaser kan klimatförändrinarna påverkas positivt. De största faktorerna som påverkar växthusaserna är dels förbränninen av fossila bränslen och dels transporterna. Enerifråorna behöver därför ses ur helhetsperspektiv och förbrukninen måste bli resurseffektiv. För att bromsa klimatförändrinarna krävs följande åtärder Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmnin och varmvatten Fasa ut fossilt bränsle för transporter Öka andelen förnybar eneri Effektiv enerianvändnin Ökad kunskap Klimat-smartare konsumtionsmönster Sedan 2008 erbjuder kommunen klimat- och enerirådivnin till invånare och företaare. Via medlemskapet i Sveries Ekokommuner redovisas kommunens klimatpåverkan årlien. Kommunen arbetar strateiskt för klimatmålen som finns anivna i översiktsplanens ställninstaanden, enom att öka andelen förnybara och återvunna enerikällor, samtidit som fossila bränslen fasas ut och enerianvändninen systematiskt effektiviseras. Kommunen arbetar också med att utveckla riktade informationsinsatser för minskade utsläpp av växthusaser. Elförsörjnin En väl funerande elförsörjnin är en basförutsättnin för att samhället ska funera. Elförsörjninen till vår kommun levereras dels via det nationella stamnätet av vilka 3 löper enom kommunens västra delar, dels via reionnäten som i huvudsak sträcker si läns Kolbäcksåns dalån i sydvästli riktnin. Därutöver finns de lokala näten som levererar el till slutkund. Smedjebackens Eneri Nät AB:s ledninsnät är koncentrerat till Smedjebackens tätort samt i Jobsbo och är i sin helhet markförlad. Övrit ledninsnät äs huvudsaklien av VB Eneri förutom Vattenfall i Malinsbo och Borläne Eneri i nordvästra delen av kommunen (ett fåtal villor). Inom kommunen produceras el vid 5 vattenkraftverk, dels 4 i Kolbäcksån, dels i Morårdshammar vilket äs av Unioe och dels i Smedjebackens tätort som äs av Smedjebacken Eneri och Vatten AB, dels i Lernbo och Hellsjön vilka äs av VB Eneri AB. Ett privat kraftverk finns i Larsboån. Vindkraft är liksom vattenkraft och soleneri en förnybar enerikälla d v s kan konstant reproduceras och som med od planerin er liten neativ miljöpåverkan. På Uvberet står vindkraftverken Hanna och Boel, som helt eller delvis äs av kommunkoncernen. Under 2016 producerade de sammanlat 3168 MWh. Under 2016 producerades m 3 bioas vid avloppsreninsverket Bylandet. Bioasen används till uppvärmnin av närliande kontorsbynad. 64 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

65 Fjärrvärme Fjärrvärmeanläninar finns i både Smedjebacken och Söderbärke tätort. Anläninen i Smedjebacken äs av Smedjebacken Eneri och Vatten AB och anläninen i Söderbärke äs av ett lokalt bola och distribueras via Smedjebacken Eneri och Vatten AB:s nät. Ackumulatortankarna i Smedjebacken Fjärrvärmeanläninen i Smedjebacken tar tillvara på industriell spillvärme från Ovako och förser samtlia offentlia bynader, flerbostadshus och ett antal villor i tätorten med värme. Huvuddelen av enerin tas från spillvärme, men under den kalla perioden kan förbränninen behöva tillskott av antinen biobränsle eller olja. Anläninen kompletterades under 2014 med en större ackumulatortank på m3 som komplement till den tidiare som är på 1600 m3. Vilket reducerade behovet av olja motsvarande ca 1200 MWh (2015). Producerar ca MWh per år. I Söderbärke finns ett mindre fjärrvärmeverk där 95 % av enerin kommer från flisförbrännin. Därutöver finns en mindre företasäd anlänin på Gunnars industriområde Den planerade bynationen av flerbostadshus och särskilt boende i Smedjebackens tätort kommer att anslutas till fjärrvärme. Tematiskt tillä vindkraft 2012 anto kommunfullmäktie vindbruksplan för Smedjebackens kommun som ett tillä till ällande översiktsplan. I planen redovisas lämplia områden för placerin av vindkraftverk utifrån vindkarterin, skyddsavstånd till bostäder, väar och järnväar samt beaktande av riksintressen. Det tematiska tilläet upphör i samband med att denna översiktsplan vinner laa kraft. De områden som bedömts som lämplia motsvarar ca 4 % av kommunens yta och om antalet möjlia nya verk uppförs med installerad effekt 2 MW skulle elproduktionen uppå till runt GWH/år. Det nationella målet är att andelen förnybar eneri ska vara minst 50 % av den totala användninen. På Uvberet finns två vindkraftverket Hanna (äare Dala Vindkraft Ekonomisk förenin) och beräknad årsproduktion 1800 MWh och Boel (äare Bärkehus AB) beräknad årsproduktion 1400 MWh. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 65

66 66 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

67 Rekommendationer Vindbruk kan vara lämpli inom området utifrån följande förutsättninar: Skissklack-Siksjöberet Exploatör kan visa att vindkraft inte påverkar områdets fåelliv. Naturvärden i nyckelbiotoper får inte påverkas. Naturvårdsavtalet behöver följas upp. Vindbruk ska inte komma i konflikt med andra intressen Trollunsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper. Draninar av väar, kraftledninsanslutninar m m måste öras med hänsyn till landskapsbilden och friluftsintresset för Stora Norn/Saxen Bromsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper. Utblickar från väen till Norn ska inte påverkas avsevärt Stytjärnsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Kulturmiljön i Dullbo och Resmoren inte påverkas betydlit. Rovfåelbeståndet i området ska inventeras Älkullen Fornminnen och kulturella lämninar inte skadas. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper eller på Stormossen Gräsberet Närheten till vandrinsleder ska beaktas vid bedömnin av behovet av riskanalys och vid riskhanterin Sånarberet Vindkraftverk ska inte placeras på våtmarker inom området. Vädranin och andra markarbeten får inte påverka våtmarker inom området Lånholmsberet Vindkraftverk placeras utanför nyckelbiotop. Vid placerin nära nyckelbiotop ska exploatören kunna styrka att naturvärden inte påverkas Uvberet Området är lämplit för vindbruk även i fortsättninen. Nåot eller nåra ytterliare verk kan uppföras under förutsättnin att naturvärden i nyckelbiotoperna inte påverkas. Mindre lämplia områden I vindbruksplanen redovisas även ett antal mindre lämplia områden: Bommarsboberet, Göberet, Vanberet, Simmelsjön, Skallberet, Bondberet, Antackberet och Kravelsber. För dessa och även för områden som inte omnämns, äller att vindkraftetablerinar kan prövas för miljötillstånd, men prövninen bör vara restriktiv. Vattenförsörjnin Dricksvatten Dricksvatten av od kvalitet är avörande för människors hälsa. Människan blir sjuk av bakterier och virus. När det äller smittspridnin av bakteriell art via vatten så kontrolleras detta reelbundet på det kommunala nätet. Kvaliteten på det kommunala dricksvattnet är od i Smedjebacken. Se även: Tema Vatten ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 67

68 Kommunens dricksvatten kommer från naturlia rusåsar med isälvsavlarinar. Vi har fem vattenverk i kommunen, alla baserade på rundvatten: Snöån, Söderbärke, Vad, Björsjö och Malinsbo. För att förebya att rundvattnet blir påverkat av föroreninar finns möjlihet för kommunen att tillskapa vattenskyddsområden. Det innebär att särskilda föreskrifter för markanvändninen i anslutnin till vattentäkten tas fram Sju allmänna dricksvattentäkter i Smedjebacken har vattenskyddsområde (bildat år inom parentes): Getbo (1959) Snöån (1980) Söderbärke (1994) Vad (1995) Viksviken (1992) Malinsbo (2015) och Björsjö (2015) Smedjebacken har även del i Faersta kommuns vattenskyddsområde vid Saxen. Ina enskilda vattentäkter har skyddsområde i Smedjebacken I kommunens lokala föreskrifter finns särskilda skyddsbestämmelser för Finnbobäcken, Brilldammen, sjöarna Haen och Saxen (i Snöån) vid ett avstånd av 100 m från strandlinjen. Vattenskyddsområdena omfattar enbart det primära tillrinninsområdet, men för framtida behov behöver hela tillrinninsområdet beaktas. Inte minst med hänsyn taet till de klimatförändrinar som sker. Enskilt dricksvatten 70 % av kommunens invånare får sitt vatten från de kommunala vattentäkterna. Övria har antinen ena brunnar eller försörjnin via emensamhetsanläninar. Dessa kan få problem med vattenförsörjninen i händelse av förändrinar i rundvattennivån. När det äller vattenförsörjninen har flera områden i kommunen problem med radon, arsenik och uran i berborrade brunnar. Dessa områden behöver av hälsomässia skäl rent vatten för att inte människor ska riskera att bli sjuka eller lånsamt föriftas. I områden med icke odkända avlopp finns en risk för smittspridnin till ena brunnar och problem med förorenin av dricksvatten Avlopp Vatten-och avlopp Vatten-och avloppsförsörjninen är en rundläande förutsättnin vid planerin av ny bebyelse. Majoriteten av kommunens invånare är ida anslutna till det kommunala va-nätet och kontinuerlit påår bildandet av nya verksamhetsområden för va för att anslutna flera. Den av Kommunfullmäktie antana VA-strateis syfte är att det på sikt enbart ska finnas för en hållbar samhällsutvecklin acceptabla VA-system i hela kommunen. Målet med VA-stratein är att rina in kommunens VA-problemområden, föreslå åtärder för bristande avloppsanläninar och prioriterinar för utvecklin av verksamhetsområden för kommunalt VA. 68 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

69 ± Teckenförklarin Reninsverk VA Verksamhetsområden Vattenskyddsområden ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 69

70 VA-verksamheten i kommunen drivs i det med Ludvika kommun emensamma bolaet WBAB Wessman-Barken AB)och ska fortlöpande arbeta för att främja en hållbar utvecklin så att nuvarande och kommande enerationer tillförsäkras en hälsosam och od miljö. Även om behovet av vatten är det primära i redan exploaterade områden, så är behovet av kommunalt avlopp på måna av dessa ställen lika stort. Finns möjliheten att anslutas till kommunalt vatten och avlopp, ökar möjliheten att förtäta, bosätta si permanent och bya i intressanta läen i kommunen. Detta är därför en vikti kommunal aneläenhet om man ska skapa ett säkert och tryt samhälle som är livskraftit och kan utvecklas på ett hållbart sätt. De kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp i Harnäs, Hae, Lernbo, Silvhyttan, Gubbo, Smedjebacken, Söderbärke, Vad, Malinsbo och delar av Tolvsbo, Storsand och Sjöbo hade ett utbyt kommunalt ledninsnät där nästan alla var inkopplade utan beslut om verksamhetsområde. Prioriterin och arbetsrutiner enlit VA-stratein och VA-åtärds planen har resulterat i att utbynad av kommunalt dricksvatten och avlopp har jorts i Perhindersbo, Dakarlsbo och Pjantbo och kommunala verksamhetsområden har bildats och utby nad har jorts i Snöån Lilla/Stora, Löknäset och Vikersvik/ Kuludden. Kommunala verksamhet sområden bildades 2014 i Sörbo-Kalvnäset och Harnäs udde, 2015 beslutades Larsbo, Lillänsväen, Kölnäs, Sjövad, Vinarn och Flatenber/Backbyn och 2016 beslutades Harnäs Västra och Sörbo-Backbotten- Näset. Besluts- och utbynadstakten har varit hö. Av dryt 450 fastiheterna som omfattas av nya VA-verksamhetsområden t o m , är ca 150 anslutna till kommunalt, resten kommer att anslutas inom 3 år. När alla områden i VA stratein år 2025 åtärdats kommer ca 900 fastiheter vara anslutna och torrdass och avlopp som är bristfällia eller inte sköts kommer att försvinna. Inom kommunen finns fyra avloppsreninsverk - Bylandets avloppsreninsverk i Smedjebacken, samt reninsverken i Söderbärke, Vad och Björsjö. Dessutom finns två avloppsinfiltrationer i Malinsbo och Snöån. Totalt 17 mil avloppsledninar och ett 60-tal pumpstationer. Därutöver finns det ca 1800 enskilda avlopp Runt avloppsreninsverken finns skyddszoner som ska skydda boende/ verksamheter mot lukt-, buller- och smittspridnin. Davatten Davatten är ren och smältvatten som avleds från tomt- och naturmark, tak, ator och liknande. Med ökade nederbördsmänder är en bra och väl enomarbetad planerin för omhändertaande av davatten en förutsättnin för att man i framtiden ska kunna undvika problem med översvämninar och fuktskador på bynader och anläninar, minska spridnin av förorenat davatten samt skydda känslia recipienter. Tätorter har stora hårdjorda ytor som hindrar ren-och smältvatten att träna ner i marken. Enlit fastställd Va-plan 2050 finns en skyldihet för va-verksamheten att avleda- och omhänderta da-och dränvatten enlit ällande krav i miljöbalken och VA-laen inom detaljplanelat område.det finns 5 mil davattenledninar som tar hand om renvatten och dränerinsvatten. 70 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

71 I syfte att rena davattnet och öka skönhetsvärdet i Uddparken öppnades en davattenlednin upp och det skapades dammar för fördröjnin 2009, efter att parken efterbehandlats med avseende på dioxin-förorenad jord från äldre såverk. Ett fördröjninsmaasin anlades över Bullerdalen Det formades som en dammvall för att klara extrema davattenflöden, på rund av stora neder-bördsmänder och snösmältnin. Syftet var att förhindra källaröversvämninar nedströms davattenledninarna. Änder i Uddparken vid en av fördröjninsdammarna I anslutnin till Bylandets reninsverk planeras en vattenpark, utrednin påbörjades Syftet är att öka kvävereninen, minska utsläpp av tunmetaller och oraniska ämnen samt utöra ett filter för mediciner och smittämnen. Förhoppninen är också att kunna minska elanvändninen för filter och kemikalier i reninen. Parken ska vara tillänli för allmänheten och utöra en pedaoisk naturbiotop för vattenvård. Avfall Avfallshanterin är en vikti del av samhällets tekniska försörjninssystem av både miljö-och hälsoskäl. Avfallet kan betraktas både som en resurs för material-och eneriutvinnin, men även som ett problem då materialflödena och avfallshanterinen kan påverka kvaliteten både på luft, mark och vatten. Över tid har avfallshanterinen förändrats till att ida ha minskad del deponi och ökade andelar återvinnin, men fortfarande förbrukas och deponeras mer naturresurser än vad som är lånsiktit hållbart. Mer behöver öras för att säkerställa kommande enerationers välbefinnande. Den nu ällande avfallsplanen antos av kommunfullmäktie i november Sedan 2006 sker framtaandet av kommunens avfallsplan i samarbete enom föreninen DalaAvfall. En ny avfallsplan för Smedjebackens kommun är under arbete och avser perioden Avfallsplanen är till för att utveckla en miljöanpassad och serviceinriktad avfallshanterin med utånspunkt i EU:s avfallshierarki, som åskådliörs via den så kallade avfallstrappan (se bild nästa sida). ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 71

72 I Smedjebacken har totalt 840 hushåll installerat matavfallskvarnar som transporterar avfallet till Bylandets avloppsreninsverk där det omvandlas till as för uppvärmnin. Övria hushåll komposterar sitt matavfall själva eller läer i separat sopkärl. För att underlätta källsorterin av återvinninsbart material finns det två återvinninscentraler, Humboberet och Nortippen. Därutöver 19 återvinninsstationer runt om i kommunen. Återvinninscentralen Humboberet planeras att flyttas närmare Smedjebackens tätort. Det avfall som hushållen lämnar i sopkärl transporteras till odkänd förbränninsanlänin i Borläne och er eneri för uppvärmnin och det som är komposterbart används som råvara vid tillverknin av anläninsjord. Bredband IT och bredband har stor betydelse för utvecklinen av ett hållbart samhälle och samhällsekonomiskt är det en miljövänli teknik. En hö användnin av IT och Internet kan skapa förutsättninar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft, innovationsförmåa och utveckla kunskapssamhället. Bredband med hö överförinskapacitet har stor betydelse för både privatpersoner, företa, oranisationer och offentlia verksamheter och behovet kommer att öka. Allt fler offentlia verksamheter använder IT för att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster och inom utbildninssektorn är IT ett viktit verkty. En fortsatt utbynad av både fast och trådlös IT-infrastruktur är nödvändi för att tillodose det förväntade behovet hos användarna avseende överförinshastiheter och fler resurskrävande bredbandstjänster i framtiden Stadsnätet i Smedjebacken drivs ida av Smedjebacken Eneri & Vatten AB. I övria kommundelar tillhandahålles bredband antinen via ADSL eller fiber. 72 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

73 GRÖNT, BLÅTT OCH GRÅTT Smedjebackens kommun består av blånande ber, milsvida skoar och oräknelia sjöar och vattendra och en berrund rik på mineraler ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 73

74 GRÖNSTRUKTUR (naturmiljö) Ställninstaande 1 Tätortsnära skoar bör värnas och skötas så att de har ett rekreativt värde för de närboende 2 Den kommunäda skosmarken ska skötas på ett föredömlit och lånsiktit sätt för ett hållbart skosbruk 3 Bildande av naturreservat och andra typer av skydd för att bevara bioloisk månfald och unika livsmiljöer ska främjas utanför produktionssko och samordnas med kommunens planerin 4 Kommunen ska verka för att bevara och öka andelen lövträd i skoarna utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalån Smedjebackens kommun är rik på områden med höa naturvärden och alla de olika naturtyperna är en del av den bioloiska månfalden som ska bevaras till kommande enerationer och behöver skyddas på olika sätt. Smedjebackens totala landyta är ha (varav ha är vatten). Huvuddelen av den ytan är obebyd och består av sko, natur, parker och andra utemiljöer och 3,23 % är bebyd mark. Grönstruktur är ett samlat berepp för alla röna områden av olika karaktär och funktion. Den röna strukturen har måna funktioner: för den bioloiska månfalden för att relera vattenflöden och lokalklimat för människors möjliheter till rekreation. Det är viktit att rönstrukturen, som på måna sätt bidrar till vår välfärd, är tillänli, nåbar och av od kvalitet. Har även stor betydelse för en kommuns utvecklin och befolkninens välbefinnande Grönska och rönområden är centrala leverantörer av ekosystemtjänster som är ekosystemens direkta och indirekta bidra till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster brukar delas in i fyra rupper: relerande tjänster (t.ex. skua, davattenutjämnin, vindskydd, pollinerin, luftrenin, bullerdämpnin), producerande tjänster (t ex växter, djur, vatten), kulturella tjänster (t.ex. rekreation och estetik) stödjande tjänster (kretslopp av olika sla). 74 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

75 Tätortens närmiljö Tätortens olika rönområden fyller måna viktia funktioner, både socialt, ekoloiskt och kulturellt, för alla som vistas inom området. Parker och röna områden bidrar tillsammans med hus, väar och vatten till att e tätorten identitet och karaktär. Grönområdena er möjlihet till sociala möten, rekreation, lek och upplevelser och är speciellt viktit för barn, äldre och personer med funktionsnedsättninar. I områden med ökad förtätnin är rönstrukturen särskilt sårbar och behovet av att skydda och bevara röna värden för framtiden blir då stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det av central betydelse att värna de tätortsnära rönmiljöerna. Klimatförändrinarna kan e rönstrukturen en delvis ny roll. Med ökande renmänder och höa flöden i åar och vattendra behöver rönytor i större utsträcknin än ida nyttjas för flödesutjämnin Änar och haar Äns- och hamarker hyser speciella växter, svampar och insekter. Måna växter som är beroende av hävd (bete och slåtter) har minskat i takt med att änar och betesmarker minskat i landskapet. Orkidéer och dafjärilar är exempel på växter och djur som trivs på marker som hålls öppna. En liten del av kommunens yta (103,36 ha) består av äns- och hamarker. Naturreservatet Nedra Oppsveten är en av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän där Svinroten inår som karaktärsart och brukas än i da på ammalt vis. Djurhållnin är en förutsättnin för bevarande av naturbetesmarker och det äldre kulturlandskapet. Antalet kor har minskat drastiskt under senare år, medan antalet hästar ökar. Intresset från byala och enskilda att under betesperiod låna får ur den kommunala fårbesättninen (ca 250 djur) är stort och det bidrar till att hålla närområdena i byarna öppna. Skosbruk I kommunen finns ca ha produktiv skosmark och består till största delen av barrsko med varierande rad av lövträdsinsla. Skoarna är relativt variationsrika och därmed attraktiva som strövmarker. Modernt skosbruk med slutavverknin och planterin innebär ofta neativ påverkan inom områden av värde för rekreation. Genom ett mer försiktit skosbruk med små avverkninsytor, fröställnin där det är möjlit, bevaras landskapets karaktär. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 75

76 Naturvård Riksintresse för naturvård Omfattar ett antal områden som representerar huvuddraen i svensk natur, belyser landskapets utvecklin och visar månfalden i naturen karaktäristiska för landets olika natureorafiska områden. Smedjebacken har sex sådana områden: Larsbo-Vibberbo Natursköna och omväxlande odlinslandskap runt sjöarna Tolvsen, Säven, Dammsjön och Larsbosjön. Bioloiskt är området rikt med värden för såväl flora som fauna, bl.a. fina fåel- och insektsbiotoper. Torrbo-Stimmerbo Två rannbyar med ett utprälat odlinslandskap. Fastställda områdesbestämmelser. Jätturn Reservatet omfattar området runt sjöarna Jätturn och Vitturn. Den pittoreska lilla skossjön Jätturn lier djupt mellan skos- och berbranter. Dessa består av urkalksten, vilket är en mycket ovanli berart i vårt län. På sjöns södra strand finns en rotta som har bildats enom vittrin i kalkstenen. Persbo Däljor (delas med Ludvika kommun) Persbo däljor är ett storslaet ravinkomplex, vars eoloiska värden medfört att området avsatts som riksobjekt i den fysiska riksplanerinen. Däljorna tjänar härvidla som nyckelområde främst för förståelsen av inlandsisens avsmältninsförlopp. De markerade terränformerna medför även en säreen och värdefull landskapsbild Nedre Oppsveten En av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän av den sydlia typ där svinroten inår som karaktärsart. Utöver de botaniska värdena har området betydande skönhetsvärden. Malinsbo Reservatet är ett hölänt och kuperat barrskosområde, beläet i de centrala delarna av Berslaen. Området är rikt på sjöar och tjärnar och här finns källflödena till flera av Mellansveries stora vattendra. Här finns också mindre myrområden. Den närinsfattia urberrunden sätter sin präel på veetationen, som till överväande delen utörs av barrsko. 76 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

77 Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU med syftet att förhindra utrotnin av arter och livsmiljöer. I Smedjebacken finns 9 områden. Område Hemshyttan 1 Hemshyttan 2 Jätturn naturreservat Söppenmyren, naturreservat Slofallet Hae 7:6, kraftlednin Gravbersdalen Norra Oppsveten Bromsberet Arter Järpe, orre, sparvula, spillkråka Området har förutsättninar för ett rikt fåelliv Grön sköldmossa, platt spretmossa Måna höa värden, såväl ornitoloiska som botaniska Området har en stor andel döda eller döende träd Väddnätfjärilen Området har en stor andel döda eller döende träd Väldit speciell flora och fauna. Måna ovanlia och hotade arter i andra delar av Sverie Måna arter som återfinns i detta område är ovanlia, hotade eller rödlistade Naturreservat Naturreservat är den vanliaste formen för att skydda naturområden, och de kan bildas för att bevara bioloisk månfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillodose behovet av områden för friluftslivet. 6 områden återfinns i Smedjebacken. Malinsbo-Kloten - Inom riksintresset Malinsbo-Kloten återfinns 10 stycken självständia natur-reservat med ett mer strikt skydd än det större området, varav 3 stycken av dem återfinns i Smedjebacken; Gravbersdalen Slofallet Lustikulle- Rååstjärn Hemshyttan - Det trädrika naturskosreservatet dominerar björken och aspen. Ofta finns de rödlistade arterna just på asparna t.ex. aspelelav och storticka. Bromsberet - Området utörs av en mycket frodi lövsko med stort insla av ädellövträd, bland annat hassel. Artrikedomen är stor med ett rikt fåelliv men även intressanta växter Jätturn - Jätturn omfattar sko, änar och myrar runt tre sjöar; Jätturn, Vitturn och Sävsjön Nedre Oppsveten - En av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän av den sydlia typ där svinroten inår som karaktärsart. Utöver de botaniska värdena har området betydande skönhetsvärden Söppenmyren - Reservatet är ett våtmarksområde av olika typer, både trädbevuxna kärr, öppna våtmarker och yttjebanker. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 77

78 Naturminne Ett naturminne är särprälade naturobjekt t ex större och äldre träd eller jätterytor. I Smedjebacken finns 6 objekt som förklarats som naturminne ± Furubor Lernbo Lilla Moren Norsän Övre Sporrberet Nedre Sporrberet Kilometer Skyddsvärda träd Naturminne Övre och Nedre Sporrberet (finnklint), Furubor (björkhae med blåsippa, ullviva, underviol och trolldruva), Lernbo (en ek c:a 250 år ammal), Norsän (tre jätterytor), Lilla Moren (en lind som kallas Kronmoru, efter soldaten Kron som enlit säen ska ha fört med si plantan hem efter 30-åria kriet) 78 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

79 Djur-, växt- och biotopskydd Vissa biotoper (mindre mark- eller vattenområden) är särskilt skyddsvärda, för att de kan utöra livsmiljö för hotade djur- eller växtarter. Dessa biotoper är enerellt skyddade i hela landet. Följande biotoper omfattas av det enerella biotopskyddet: Alléer (minst fem träd, läns vä eller i öppet landskap) Källor med omivande våtmark i jordbruksmark (våtmarken får vara höst en hektar) Odlinsrösen i jordbruksmark Pilevallar Småvatten och våtmarker i jordbruksmark (ex. kärr, ölar, öppna diken) Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar (areal höst 0,5 ha, omes av åkermark/betesmark) Ansvarsarter En artskyddsförordnin finns i Sverie för att skydda svenska och internationellt hotade arter. Finnklinten är en hotad art som är vikti för att bevara den bioloiska månfalden. Finnklinten är ett levande minnesmärke över Ber-slaens finnkultur och därtill ett skönt blomster vars huvudutbrednin i landet finns i Norrbärke. Arten kom nybyarna från Finland och har sedan dess blivit bofast. För att bevara och ynna arten behövs riktade åtärder i form av röjnin, slåtter och bete krin de amla finntorpen. LÄS MER: Mer information om respektive riksintresse finns på dalarna Skyddade arter enlit habitatdirektivet Finnklint Fr, v. Flodpärlmusslan (rödlistad, starkt hotad, fridlyst), Stensimpa (Natura 2000) och Asp (rödlistad, hotad art) I Hedströmmens och Kolbäcksåns avrinninsområden lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptaen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även det en art inom Natura Stensimpan är ida utbredd i måna av våra vattenmiljöer och arten bedöms ida vara livskrafti. Flodpärlmusslan är ida bedömd som starkt hotad i den svenska rödlistan och i Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Musslan finns också med i bilaa 2 till EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG), vilket innebär att det ska finnas tillräcklit måna områden med förekomster av musslan för dess lånsiktia överlevnad. Sedan år 1994 är arten fridlyst. För att ynna ovanstående arter behöver i första hand fria vandrinsväar skapas. Detta för att möjliöra upp- och nedströms vandrin för arterna i deras jakt på föda eller i samband med reproduktion. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 79

80 VATTEN Ställninstaande: 1 En beredskapsplan ska anvisa hur rundvattnet ska säkerställas i händelse av driftstörninar, översvämnin eller olycka. 2 Nuvarande (Malinsbo- och Färnaåsen) och framtida rund-vattenförekomsters skyddsbehov ska alltid beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd 3 Utanför verksamhetsområde för allmänt VA ska bylov/ förhandsbesked bedömas restriktivt om risk för hälsa, miljön eller oläenheter i den lokala boendemiljön finns eller kan uppstå som följd av bynation 4 I det fall vattenförekomster riskerar att skadas ska vattnet prioriteras. 5 Kommunen ska verka för att förbättra vattenstatusen i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Kommunalt kalkninsproram avseende försurade sjöar och vattendra i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer ska finnas 7 Beteshaar i anslutnin till vattendra ska skötas så att inte urlaknin sker Vatten är en av de viktiaste naturresurserna som finns att tillå och utör runden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomiskt tillväxt. Det innebär att det behövs ett överripande och lånsiktit säkerställande av dricksvatten av od kvalite. Vattenkvalitéten i kommunens sjöar, vattendra och rundvatten påverkas av mänskli aktivitet och naturlia processer. Det handlar om bl.a. överödnin, utsläpp av skadlia ämnen, höa vattenutta, vattenrelerinar och fysiska förändrinar enom materialutta och utfyllnader. Det överripande målet är att det i alla ytvatten ska finnas bra förutsättninar för bioloisk månfald, möjliheter till bad, fiske och rekreation. Att kommunens vattenförekomster ska bibehålla eller senast 2021 uppnå od vattenstatus. Smedjebacken tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. I det åtärdsproram som är framtaet med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten riktas en rad punkter till kommunen att beakta för att säkerställa framtida vattenkvalite. Av de 16 nationella miljö kvalitets målen är det 7 som berör Smedjebackens vattenplanerin: Giftfri miljö, Inen överödnin, Bara naturli försurnin, Levande sjöar och vattendra, Grundvatten av od kvalitet, Myllrande våt marker och Ett rikt växt- och djurliv. 80 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

81 Kolbäcksån Vattenförsörjnin Vattenresurser består av endera yt- eller rundvatten. Ytvattnet utörs av sjöar och vattendra. Grundvattnet är den osynlia delen som finns i jordens marklaer eller berets sprickor och hålrum. Vattenförsörjninen kan ändamålsmässit indelas i fyra kateorier; konstbevattnin, konstsnötillverknin, industriprocessvatten och dricksvatten. Inom jordbruket och trädårdsnärinen används konstbevattnin, men mänderna förmodas vara av liten omfattnin. Förutsättninarna för att ta vatten för jordbrukets del torde vara oda med tanke tillånen på ytvatten från Barken. Konstsnö tillverkas för Uvbersbacken och delar av ländskidspåren på Uvberet, vattnet tas från Båntjärnen. Industriprocessvatten används framförallt till kylnin, renörin och bevattnin. Mindre industrier nyttjar det kommunala ledninsnätet för vatten. Ovako Bar AB har een lösnin och nyttjar vatten från Kolbäcksån. Dricksvatten är den viktiaste delen av vattenförsörjninen eftersom alla är i behov av ett fullott vatten. Försörjninen kan vara kommunal eller enskild. Ytvatten - avrinninsområden Fem delavrinninsområden berör Smedjebackens kommun. De viktiaste är Kolbäcksåns och Hedströmmen avrinninsområden. Statusklassnin vattenförekomster Vattenmyndiheten har statusklassat 10 rundvatten, 24 Sjöar och 36 vattendra inom Smedjebacken, 2 sjöar och 1 vattendra tillhörande Dalälven samt 1 vattendra tillhörande Sverkestaån, övria finns inom Kolbäcksån och Hedströmmen. Sjöar och vattendra Den totala vattenytan i Smedjebacken uppår till ha, vilket motsvarar 8,6 % av den totala landytan. Av 24 sjöar inom Smedjebacken uppnår endast 2 od ekoloisk status, 21 måttli status och 1 otillfredsställande status (Stora Avlånen). Av 36 vattendra uppnår ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 81

82 2 od ekoloisk status, 28 måttli status, 4 otillfredsställande status och 1 dåli status (Haeån) samt en ej status-klassad (Kolbäcksån). Orsakerna till att od ekoloisk status inte uppnås är Fysikalisk/kemiska och Hydromorfoloiska faktorer samt i vattendraen även Bioloiska faktorer. Av de särskilt förorenande ämnena är det förhöjda halter av zink som medför att vattenförekomster har bedömts uppnå måttli status med avseende på särskilda förorenande ämnen. Kolbäcksån har inte statusklassats på rund av att det är ett kraftit modifierat vatten (KMV) och har inte samma krav att uppnå en od ekoloisk status. För dem klassas ekoloisk potential istället för status. Detta vatten har en otillfredsställande ekoloisk potential. Inen av ytvattenförekomsterna i Sverie bedöms uppnå od kemisk status på rund av att kvicksilverhalter i fisk överstier ränsvärdet. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. Orsaken är framförallt förhöjda halter av PAH² och tunmetaller i sedimenten. Dessutom har förhöjda halter av pentabromerade difenyletrar i fisk uppmätts i alla. I Övre Hillen har även Hexaklorcyklohexan och hexaklorcyklobensen uppmätts i förhöjda halter i bottensedimenten och i Norra Barken har förhöjda halter av TBT i sediment uppmätts. Grundvatten Grundvattentillånarna i Smedjebackens kommun är oda, allt råvatten för dricksvattenändamål kommer från rundvatten. Två större ås-system år enom kommunen, Färnaåsen och Malinsboåsen. Utta av råvatten från Malinsboåsen sker vid Malinsbo och Snöåns vattentäkter. I anslutnin till Färnaåsen sker rundvattenutta vid Söderbärkes, Vads och Viksvikens vattentäkter. Ås-partiet norr om sjön Norra Barken kallas Getboåsen. Här lier Smedjebackens tätorts reservvattentäkt, Getbo vattentäkt. Den allmänna vattentäkten i Björsjö, har rundvattenutta från berborrad brunn. Malinsboåsen och Färnaåsen är kommunens viktiaste rundvattenresurser. I anslutnin till Getboåsen finns kommunens reservvattentäkt, men åsbildninen och den naturlia rundvatten bildninen är för liten för att klara kapacitetsbehovet. Här har man i stället anordnat förstärkt rund vatten (inpumpnin av vatten från Getbo ån för återinfiltrerin i åsen. Samtlia rundvattenförekomster i Hedströmmens och Kolbäcksåns avrinninsområden bedöms ha od kvantitativ status. Inen av förekomsterna riskerar att inte uppnå od kvantitativ status till Våtmarker Smedjebacken tillhör östra Berslaens myrreion med berkullterrän på mellan möh. Berrunden består av leptit, ranit och rönsten. Myrarna domineras av tallrismossar och topoena kärr (med undanta för nåra höjdområden). I den sydliaste delen förekommer koncentriska välvda, öppna mossar. 82 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

83 Våtmark Våtmarker vid Leran Kransmossen-Stora mossen Flytmossen Stånbersmyran Kurrmossen-Rackamossen Lekmossen-Holmtjärnsmossen Vackermossen-Sånarbersmossen Bedömnin höa naturvärden Ornitoloiska värden Stort öppet kärr, botaniska värden Stor orörd myr, ornitoloiska värden Allmänekoloiska, stora ornitoloiska, vissa botaniska värden Orört med flera olika myrtyper. Intressant flora och fauna Orört ekoloiskt varierat myrkomplex Stor variation, bioloiska värden LÄS MER: Vattenplan Smedjebacken ( ) Miljö- och bykontoret Industriområden Industriell verksamhet kan påverka yt- och rundvattenkvaliteten både vid anläandet, driften och efter avslutad verksamhet. Vatten kan påverkas via utsläpp till avlopp, davatten, hanterin av kemikalier och avfall, föroreninar i mark, förändrinar i flöden mm. Industrin i Smedjebacken består framförallt av verkstadsindustri, en del med förzinknin eller lackerin samt stålverk. Andra viktia branscher är bensinstationer, avloppsreninsverk och deponier. I kommunren finns sex eorafiska industriområden. Morårdshammar, Ovakoområdet, Gunnars, Nytäppan, Vilmoren och Söderbärke. Inom Ludvika-Smedjebacken finns 36 st miljöfarlia verksamheter såsom stål- och valsverk, metallbearbetnin, ytbehandlin, reninsverk och krematorium. De flesta är kopplade till reninsverk. Avloppsreninsverken som tar emot processvatten från industrier och avloppsvatten från hushållen har utsläpp till vatten. Vissa föroreninar släpps ut via davattnet från hårdjorda ytor på industrimark och bostadsområden och diffust via luften. Jordbruk Smedjebackens kommun är en liten jordbruksbyd. Ett fåtal mjölkproducenter finns, annars är det mest hobbyjordbruk med hästar och får, ina risproducenter finns. Åkermarken används mest till bete och foderproduktion. Lå användnin av bekämpninsmedel då ina spannmålsproducenter finns. Jordbrukets påverkan av yt- och rundvattenkvaliteten är främst närinsämnen (N/P) från ödsel. I Smedjebacken finns en olfbana (Hae GK) beläen strandnära vid sjön Haen. Bekämpninsmedel hanteras sparsamt, restriktioner finns inom en skyddszon på 100 m från strandkant enlit Lokala föreskrifter. Skosbruk Samtlia avrinninsområden inom Smedjebackens kommun domineras av skosmark, inslaet av åkermark är beränsat. Överödninsproblemen är relativt små inom våra avrinninsområden. Enlit vattenmyndiheten består överödnin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 83

84 i skoen nästan uteslutande av bakrundsläckae och därför föreslås ina åtärder i skoen i åtärdsprorammet. Nedfallet av svavel inom både Hedströmmen och Kolbäcksån överskrider den mänd (ca 2,5 k/ha och år) för vad skosmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är under ränsen (5 k/ha och år) för vad skosmarken tål. Vattenmyndiheten föreslår att möjlia åtärder för att minimera skosbrukets påverkan på försurnin i området är beränsnin av utta av renar och toppar vid avverknin, askåterförin eller anläande av veetationsklädda skyddszoner i anslutnin till hyen. Djurhållnin Smedjebacken är en hästrik kommun och det upplever måna som positivt och hästar hjälper till att hålla äns- och hamarker öppna. Hästar nära bostäder har dock på flera håll orsakat problem i form av oläenheter så som lukt, fluor och spridnin av hästalleren. Ett annat problem som kan uppkomma är att haar och ödselhanterin kan innebära ett stort läckae av närin och bakterier, vilket kan påverka vattenkvaliteten neativt. Gödsel innehåller mycket närin, fosfor, kväve och kalium men kväve och fosfor bidrar även till överödnin om den hamnar i vattendra. Försurnin Inom Hedströmmens avrinninsområde kalkas cirka 19 procent av avrinninsområdets yta. 17 vattenförekomster av 46 har miljöproblemet försurnin. Inom Kolbäcksån kalkas ca 28 % av ytan. Totalt har 33 vattenförekomster av 120 miljöproblemet försurnin. Inom Smedjebacken kalkas 8 sjöar och 1 vattendra. Kunskapen om vilka vatten som har försurninsproblem är od, kalkninsåtärder har enomförts sedan Inom kalkninsverksamheten optimeras kalkninsinsatserna kontinuerlit för att säkerställa att kalkninen anpassas utifrån rådande försurninssituation. Åtärdsområde Kalkninsobjekt Kalkmänd (t) Spridninssätt (sjö) Busjön Busjön 2 Helikopter Djurlånsån Laxtjärnen 5 Helikopter Djurlånsån Abborrtjärnen 5 Helikopter Hedströmmen Vallsjön 10 Helikopter Hedströmmen Simmelsjön 5 Helikopter Hedströmmen N Bredsjön 35 Båt Oppsvetsbäcken Oppsveten 20 Båt Vilmorån St Flatnan 10 Båt Summa ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

85 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERALER Ställninstaande: 1 Värdefulla rundvattenförekomster (Malinsbo- och Färnaåsen) ska skyddas mot exploaterin för täktverksamhet. 2 Värdefulla områden för friluftsliv, rekreation och naturvård bör inte exploateras för täktverksamhet. 3 Ny täktverksamhet ska i första hand lokaliseras i anslutnin till befintli för att beränsa ytterliare omivninspåverkan och påverkan på landskapsbilden. 4 Grus och krossmaterial ska så lånt som möjlit återvinnas. 5 De delar av kommunen där prospekterin och ruvdrift tidiare har bedrivits bör även i framtiden kunna brukas för motsvarande ändamål. 6 I det fall ruvbrytnin kommer att realiseras ska tillfartsväar och ovanjordbearbetnin anläas på sätt som innebär minsta möjlia störnin för omkrinliande bebyelse Riksintressen Värdefulla mineraler och ämnen. Två påående riksintresseutredninar: Gränsruvan sulfidmalm. Utpekande och detaljavränsnin. Status: för beslut Stollbersfältet sulfidmalm/järnmalm. Nytt ärende. Status utrednin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 85

86 Naturresurser Tillånen och fördelninen av naturresurser som rundvatten, mineraler och värdefulla ämnen är beroende på områdets eoloi. För att åstadkomma en hållbar och ändamålsenli mark-och vattenanvändnin är det centralt att ta hänsyn till de eoloiska förutsättninarna. Oynnsamma markförhållanden kan komplicera användandet av marken, men även innebära risk för ras och skred. Berrunden Berrunden i Smedjebacken är av ammalt datum. Urraniter och leptiter dominerar. Dit hör också de stora malmförande stråken i Väster Silvber, Stollberet och Nyberet. Öster om Barken spelar Larsboformationens sedimentberrund en stor roll. Urkalkstenen förekommer på flera ställen, särskilt i ett stråk från Staren till Nedre Hillen. Förkastninar har påverkat berrunden i påfallande hö rad. Bra exempel är Skallbersdalen sydost om Björsjö, Lånvattnet Gravbersdalen, Gräsberet och Djurlånen. Inom kommunen finns endast en riktit stor rusås, Malinsboåsen. Täkter Naturrus är en ändli resurs som har stor betydelse för renin av ytvatten enom infiltration, vilket är viktit för rundvattenförsörjninen. Reerinen har i sitt miljömålsarbete anett hur uttaet av naturrus vid produktion av ballast skall minska till förmån för andra ballastmaterial. För att uppnå miljömålet om rundvatten av od kvalitet är en lånsikti trend att allt färre naturrustäkter får tillstånd att fortsätta ta ut naturrus. Som ersättnin till naturrus används i huvudsak krossat ber i olika fraktioner ex vis makadam och halkrus. Morän Inom kommunen finns områden med ber, rus och morän som är intressanta för täktverksamhet för brytnin och utvinnin av material. Möjliheten att bedriva täktverksamhet är vikti för att säkra en lånsiktit hållbar materialförsörjnin. Samtidit är det viktit att hushålla med naturresurserna och minska användninen av material. Täktverksamhet medför ofta krafti omivninspåverkan i form av buller, vibrationer och damnin. Det innebär att försiktihet bör iakttas vid exploaterin för exempelvis bostadsändamål i närheten av befintlia täkter. Det innebär också att nya täkter inte bör tillåtas i områden där det finns bostadsbebyelse. Täktverksamhet påverkar också naturmiljö och landskapsbild och riskerar att leda till neativ påverkan på rundvattnet. I Smedjebacken finns totalt 8 brytninstillstånd för materialtäkt: 3 ber, 3 naturrus, 1 morän och 1 industrimineral därutöver finns ett antal husbehovstäkter. 86 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

87 Mineraler Berrunden i Smedjebacken är mycket mineralrik och spåren av lånvari ruvtradition finns runt om i kommunen. Smedjebacken är en av de ruvtätaste kommunerna i Berslaen med 539 identifierade förekomster. I 436 av dessa har det i huvudsak brutits järnmalm, men även ruvor där det brutits koppar, zink, bly och wolfram. LÄS MER: Materialförsörjninplan Dalarnas län Över tid har det prospekterats på ett stort antal platser av olika intressenter. Stollbersfältet räknas som det viktiaste ruvfältet. Inom samma eoloiska struktur finns Gränsruvan och ida har Boliden Mineral AB en ilti bearbetninskoncession och en intensiv prospekterinsborrnin har skett. Kopparbers Mineral AB har en ilti bearbetninskoncession för Tvistboruvan. Ida bedrivs inen brytnin av metaller inom kommunen, men det finns en liten ruva vid Styberet där industrimineralet ranat periodvis utvinns. I Floberets besöksruva anordnas uidade visninar och dramatiserade vandrinar om somrarna ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 87

88 SÄKER OCH TRYGG I Smedjebacken ska man som invånare känna si säker och try. Därför ska säker och try-aspekter beaktas i all planerin och samhällsutvecklin, både ällande naturrelaterade och tekniska risker 88 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

89 EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN Ställninstaanden 1 Beakta säker och try aspekter i all planerin och samhällsutvecklin 2 För att kunna hålla en hö nivå inom risk och sårbarhet är det viktit att kommunen arbetar med fortlöpande riskanalyser både ällande befintlia förhållanden som framtida planer 3 Arbeta förebyande med klimatanpassninsåtärder för att förebya skador vid värmeböljor, torka, skyfall och översvämninar 4 Arbeta förebyande mot buller och vibrationer 5 Nylokaliserin av miljöfarli verksamhet ska öras utifrån verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön 6 Bebyelse ska inte uppföras i närheten av verksamheter som kan innebära fara eller risk 7 För befintli bebyelse vid transportleder för farlit ods, järnvä och bensinstationer, bör så lånt som möjlit åtärder vidtas för att säkerheten ska närma si den som eftersträvas för ny bebyelse. Säker och try Klimatet håller på att förändras, vilket påverkar hela vår omvärld på måna olika sätt. En höjnin av temperaturerna och ökad nederbörd påverkar både människorna och vår fysiska miljö. För människorna utifrån det faktum att vi påverkas påtalit av höre temperaturer och för den fysiska miljön risker för översvämninar, ras och skred. Detta kan även få till följd stora materiella skador på dammar, väar, bynader etc. Sedan 2006 är Smedjebacken certifierad som Säker och try kommun och det innebär att på olika sätt arbeta för att våra invånare ska känna si säkra och trya både på da- och kvällstid. Genom olika insatser år det att i den fysiska planerinen beakta aspekter som rör säkerhet och tryhet och minimera risken att nåot oönskat inträffar. Det är viktit att skapa en säker och try kommun. Ett samhälle som är motståndskraftit mot påfrestninar som kan uppkomma vid exponerin av risker och som tål oförutsedda händelser. Daens samhälle är komplext och känslit för störninar. Ett robust samhälle kräver bl a säkert byande, hållbar eneriförsörjnin, stark infrastruktur, säker dricksvattenförsörjnin, beredskap för olyckor och oförutsedda händelser. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 89

90 Risk och sårbarhet är vida berepp som innefattar både konsekvenserna vid en olycka, men även de lånsiktia konsekvenserna av exponerin av luftföroreninar, buller, strålnin mm. Risker i kommunen har översiktlit identifierats och indelas i naturrelaterade, tekniska och sociala risker. Naturrelaterade risker Med naturrelaterade risker avses bl a översvämninar, ras och skred och har stor betydelse vid strateiska val av framtida markanvändnin. Förändrat klimat Utifrån den kunskap som finns idasläet kommer klimatet i Dalarna år 2100 att vara 3-5 rader varmare och minskad nederbörd med 3-10 % men ofta i form av skyfall. Översvämnin De risker som kan förelia vid översvämnin är dels skador på bebyelse och dels läckae av avlopp, upptränande vatten i källare samt föroreninsrisker av vattentäkter. Översvämninskänslia områden inom kommunen finns dokumenterade och kommunens ena dammar är inventerade. Riskerna för översvämnin i Smedjebacken är lå. Den karterin som MSB enomfört i hela landet inkluderar Kolbäcksån i vår kommun och redovisar att vid ett hösta flöde översvämmas tre broar. (Bron i Morårdshammar, sundet mellan N och S Barken samt järnväsbron i Hunora) Befintli bebyelse finns inte i nåon större omfattnin inom översvämninskänslia områden, men vissa bostäder, framförallt fritidshus är berörda. Luftföroreninar Luftkvalitet är en faktor som påverkar människors välbefinnande och påverkas främst av trafik, uppvärmnin och punktutsläpp från industrier/verksamheter. Exponerin av måna föroreninar och partiklar är förenade med hälsoeffekter och har visat si vara sjukdoms-och cancerframkallande. Det är främst vätrafik och olika uppvärmninssystem som har påverkan på luftkvaliteten. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är utformade till skydd för människors hälsa och mäter halterna av bensen och NO2. Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. 90 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

91 Radon Radon är en radioaktiv as som näst efter tobaksröknin är den vanliaste orsaken till luncancer och aves från mark, bynadsmaterial och dricksvatten. En stor del av berrunden, framförallt i de södra delarna av kommunen, är radonhalti. Radonförekomsten kan e radon i berborrade brunnar och även höa radonhalter i bynader om ina speciella åtärder vidtas. Inventerin av radon i inomhusluft har enomförts och finns dokumenterat. Elektromanetiska fält Luftburna höspänninsledninar och transformatorstationer er upphov till elektromanetiska fält. Gällande rekommendationer ska följas. Skredrisker och erosion Naturlia förutsättninar för skred och ras finns främst läns slänter mot vattendra och sjöar där jordlaren utörs av lera eller silt. I samband med planerin av nya bebyelseområden ska risker för ras- och skred beaktas. En stabilitetskarterin har utförts i Harnäs och bedömninen är att det inte förelier nåot ytterliare utredninsbehov idasläet. Området bör dock hållas under kontroll. Tekniska risker Tekniska risker är sådana som kan kopplas till industrianläninar och infrastruktur. Transport av farlit ods på vä och järnvä Miljontals ton av farlit ods transporteras varje år på väar och järnväar i Sverie, men även med båt och fly. Farlit ods är ämnen och föremål som på rund av sina kemiska eller fysikaliska eenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller eendom vid transport. Farlit ods kan till exempel ha explosiva, brandfarlia, iftia, radioaktiva eller frätande eenskaper. För transport av farlit ods finns ett rekommenderat vänät med primär-och sekundärleder och farlit ods transporteras enom kommunen både på järnvä och på lastbil. I kommunen är rv 66 klassad.. Men vissa transporter sker utanför dessa leder för att nå målpunkterna. Rv 66 passerar förbi Faersta kommuns vattentäkt (beläen i Smedjebackens kommun), där en olycka med t.ex. ett dieselutsläpp skulle kunna få allvarlia konsekvenser. Uppställninsplats för bilar med farlit ods är vid Maserfrakt invid riksväen infart Smedjebacken. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 91

92 Särskilt riskobjekt I Smedjebacken finns en anlänin som omfattas av den så kallade Sevesolastiftninen och är klassad som storskali kemikalieanvändare. Det är OVAKO Bars asolanlänin i Flatenber. Gasolen transporteras på järnvä och en olycka vid lossnin kan få svåra konsekvenser för både liv, miljö och eendom. Plan för anläninen är upprättad och uppdateras vart 3:e år. Bensinstationer Bensinstationer utör en riskkälla som vid en olycka kan få stora konsekvenser på omivninen. Dessutom innebär en sådan anlänin även risk för störninar i form av trafik dynet runt. Det är viktit att skyddsavståndet till bebyelse och annan verksamhet beaktas. Buller och vibrationer Buller är ett oönskat ljud, men vad vi betraktar som oönskat ljud varierar mellan olika personer och även med tiden på dynet och har stor betydelse för vår hälsa. Vissa rupper bland befolkninen är mer känslia för bullerstörninar än andra t ex barn, äldre, sjuka, skiftarbetare. Att människor upplever att de blir störda innebär dock inte nödvänditvis att bullernivåerna överstier de riktvärden för buller som finns. Då önskan finns att förtäta, för att bland annat bli mer transporteffektivt och att möjliöra för våra invånare att åka kollektivt, cykla eller å i större utsträcknin, är det nödvändit att försäkra si om att det blir en miljö med od ljudkvalite. Buller från järnväen kan komma att öka då önskemål finns om ökade tåavånar och fler odstransporter på järnvä. Dammar Inom kommunen finns det ett 90-tal dammar varav dryt hälften har okända äare. Det är dammäarna som har ansvaret för att dammarna är säkra. Förorenad mark Över tid har miljöfarlia ämnen hamnat i miljön enom olika typer av verksamhet och mänskli aktivitet, det kan vara allt från större industriell verksamhet till läckande villaoljetankar. I det fall inet örs för att sanera området kan de bli kvar under lån tid. Vid för höa halter kan både människor och miljön ta skada. Den omfattande ruv-och mineralhanterinen som bedrivits i Smedjebacken och har påverkat sjöar och vattendra. Det största området är Stollber där sulfidmalm brutits i stor skala och flera områden med sli/sla finns kvar. Slien/slaen innehåller bl a bly och arsenik och ett par områden lier helt nära och i anslutnin till bostadsbebyelse. SGU har övertait ansvaret för projekterin för en sanerin av området. 92 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

93 Inom kommunen finns 458 objekt identifierade som områden med förorenad mark. Dessa områden innebär en beränsnin vad äller nyttjandet av marken. I det fall förändrat nyttjande blir aktuellt krävs speciell prövnin och ställninstaande. Brandsäkerhet Räddninstjänsten har ett ansvar att inripa vid olyckor som berör människor, eendom eller miljö samt att förebya bränder och andra olyckor. Dessutom att arbeta förebyande så olyckor inte inträffar. Sociala risker I den fysiska planerinen finns stora möjliheter att förebya olika typer av sociala risker. Sociala risker är bl a risken att bli utsatt för inbrott, skadeörelse eller olycksfall. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 93

94 KONSEKVENSER AV ÖVERSIKTSPLANEN Miljöbedömnin Enlit PBL ska konsekvenserna av en översiktsplan redovisas då den alltid bedöms innebära miljöpåverkan och omfatta de delar i planförslaet som kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samråd med länsstyrelsen om omfattninen och detaljerinsraden av miljökonsekvensbedömnin beränsas den till att älla eventuell öppnande av ruvverksamhet i Stollbersfältet (Västansjö K nr 1) Miljökvalitetsmål Nationella miljömål Riksdaen har antait sexton nationella miljökvalitetsmål som ska vara väledande för fysisk planerin och samhällsbyande. Samtlia äller även för Dalarnas län varav femton har relevans för Smedjebacken: Beränsad klimatpåverkan Halten av växthusaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farli I Översiktsplanen: Utbynad GC-väar och förtätad bebyelse för att e underla för service och kollektivtrafik, en satsnin på järnvä som möjliör en minsknin av antalet transporter på vä är åtärder som syftar till målet. Planerna på möjli ruvdrift i Stollbersfältet er upphov till öknin av transporterna på vä då transport på järnvä inte är realiserbar och det innebär ökade utsläpp. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärdeninte skadas I Översiktsplanen: Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. Bebyelse som ansluts till fjärrvärmenätet samt utbynad av GC-väar, ökad kollektivtrafik och därienom minskat bilåkande er positiva effekter på luftkvaliteten Bara naturli försurnin De försurande effekterna av nedfall och markanvändnin ska underskrida ränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastiheten i markförlada tekniska material, vattenledninssystem, arkeoloiska föremål och hällristninar. 94 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

95 I Översiktsplanen: Satsninarna på GC-väar och ökat kollektivtrafiknyttjande för att minska utsläppen påverkar miljömålet positivt. Även inriktninsbeslutet om bildande av fler verksamhetsområden för VA är positivt för att uppfylla målet då det reducerar antalet enskilda va-anläninar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den bioloiska månfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturlit förekommande ämnen är nära bakrundsnivåerna. I översiktsplanen: Om ruvdrift startar i Stollbersfältet kommer det att innebära utsläpp av tunmetaller. Den malm som bryts i dessa är sulfidmalm. De måna områden som finns inom kommunen och som är förorenade efter månåri ruvdrift ska saneras innan marken används till annan verksamhet. För det stora område i Stollbersfältet som är i behov av sanerin har SGU åtait si ansvaret. Kommunerna har ansvar för att det finns en kommunal avfallsplan. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det lånsiktit er skydd mot skadli UV strålnin. I översiktsplanen: Inentin i planen har påverkan på det miljömålet. Säker strålmiljö Människors hälsa och den bioloiska månfalden ska skyddas mot skadlia effekter av strålnin. I översiktsplanen: Försiktihetsprincipen ska tillämpas när det äller allmänhetens exponerin av manetfält, då forsknin ej helt kunnat utesluta neativa hälsoeffekter. Önskvärt är att samtlia elnät inom kommunen blir förlada under mark. Inen överödnin Halterna av ödande ämnen i mark och vatten ska inte ha nåon neativ inverkan på människors hälsa, förutsättninar för bioloisk månfald eller möjliheterna till allsidi användnin av mark och vatten. I översiktsplanen: Enlit fastställd Va-plan 2050 finns en skyldihet för vaverksamheten att avleda- och omhänderta da-och dränvatten enlit ällande krav i miljöbalken och VA-laen inom detaljplanelat område. I översiktsplanen poänteras att davatten ska tas omhand och renas på ett hållbart sätt och att det vid ny- och ombynad är viktit att avsätta ytor för davattenhanterin Levande sjöar och vattendra Sjöar och vattendra ska vara ekoloiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturli produktionsförmåa, bioloisk månfald, ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 95

96 kulturmiljövärden samt landskapets ekoloiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidit som förutsättninar för friluftsliv värnas. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. Kalkninsinsatser ska fortsätta att utföras. Grundvatten av od kvalitet Grundvattnet ska e en säker och hållbar dricksvattenförsörjnin samt bidra till en od livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendra. I översiktsplanen: Upprättandet av en beredskapsplan för hur rundvattnet ska säkerställas i händelse av driftstörninar, översvämnin eller olycka, samt att nuvarande och framtida rundvattenförekomsters skyddsbehov alltid ska beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd syftar till att uppnå målet. Därutöver att vattendirektivet ska uppfyllas vid all planlänin, tillståndsivnin och byande. Samtlia allmänna vattentäkter ska ha en reservvattentäkt samt vara utrustade med erforderlit skalskydd. Hav i balans samt levande kust och skärård Västerhavet och Östersjön ska ha en lånsiktit hållbar produktionsförmåa och den bioloiska månfalden ska bevaras. Kust och skärård ska ha en hö rad av bioloisk månfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Närinar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärård ska bedrivas så att en hållbar utvecklin främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot inrepp och andra störninar. I Översiktsplanen: Smedjebackens kommun har inen kust eller skärård, men våra vattendra Hedströmmen och Kolbäcksån är flöden till havet. Genom att på olika sätt skydda dessa vattendra kan vi bidra till målet. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekoloiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Översiktsplanen: I anslutnin till reninsverket Bylandet planeras lokaliserin av en vattenpark. Denna är tänkt att vara tillänli för allmänheten med promenadstråk och information som er en ökad kunskap och medvetenhet om vatten och vattenrenin. När växliheten är etablerad kan 50 % av kvävet avskiljas i våtmarken. Det sker även avskiljnin av andra ämnen i våtmarken.. Levande skoar Skoens och skosmarkens värde för bioloisk produktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 96 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

97 I översiktsplanen: De tätortsnära skoarna värnas och sköts så att de har ett rekreativt värde för de närboende. Bildandet av naturreservat och andra typer av skydd ska främjas för att bevara bioloisk månfald och unika miljöer. Kommunen ska även verka för att bevara och öka andelen lövträd i skoarna utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalånar med syfte att ynna de ekosystemtjänster som ökar spridninsväarna för växter och djur. Ett rikt odlinslandskap Odlinslandskapets och jordbruksmarkens värde för bioloisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. I översiktsplanen: Andelen jordbruksmark är i Smedjebacken förhållandevis låt. De byar som finns ska es möjlihet att utvecklas och vid behov ska områdesbestämmelser tas fram för att säkerställa att kulturmiljövärden bevaras. God bebyd miljö Städer, tätorter och annan bebyd miljö ska utöra en od och hälsosam livsmiljö samt medverka till en od reional och lobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Bynader och anläninar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lånsiktit od hushållnin med mark, vatten och andra resurser främjas. I översiktsplanen: En av runderna i hela planen är att möjliöra ett nyttjande av våra resurser så att de nyttjas på ett så hållbart sätt som möjlit. Det äller både naturresurser, lokaliserin av service, boende, arbetsplatser och infrastruktur. All bynation påverkar miljön på ett eller annat sätt, enom ianspråktaande av mark eller nyttjande av naturresurser. I översiktsplanen anes att ny bebyelse i första hand bör tillkomma i befintlia byar och stråk, enom kompletterin och förtätnin, för att förstärka underla för service. Därutöver att planerade bostads- och arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt eller kommunalt VA och bredband. Byar och boendemiljöer skall ha möjlihet att utvecklas samtidit som att byakaraktären och kultur- och naturvärden bevaras och beaktas. Kommunens skall även uppmuntra och planera för ett varierat utbud av boendetyper och äandeformer En förtätnin av befintli bebyelse innebär att ett mer effektivt nyttjande av enomförda investerinar kan ske och er underla för kollektivtrafik och service samt bidrar till möjlihet för social samvaro. Ett varierat utbud av boendetyper och äandeformer bidrar till att tillodose behovet av boende i olika skeden av livet. De speciella restriktioner som finns i anslutnin till riksintressen ska beaktas och erforderlia markundersökninar och riskbedömninar ska enomföras vid behov. Det er även en neativ påverkan på miljön enom att det kan innebära mer buller och ökade luftföroreninar. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 97

98 Ett rikt växt- och djurliv Den bioloiska månfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida enerationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i lånsiktit livskraftia bestånd med tillräckli enetisk variation. Människor ska ha tillån till en od natur- och kulturmiljö med rik bioloisk månfald, som rund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I översiktsplanen: Ambitionen att öka andelen lövträd utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalånar syftar till leva upp till målet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrit som reerinen kan utfärda för att skydda människors hälsa eller miljön samt för att avhjälpa skador på eller oläenheter för människors hälsa eller miljön. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är utformade till skydd för människors hälsa och mäter halterna av bensen och NO2. Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. Översiktsplanen innehåller ina delar som bedöms förändra detta. Vatten Av 24 sjöar inom Smedjebacken uppnår endast 2 od ekoloisk status, 21 måttli status och 1 otillfredsställande status (Stora Avlånen). Av 36 vattendra uppnår 2 od ekoloisk status, 28 måttli status, 4 otillfredsställande status och 1 dåli status (Haeån) samt en ej status-klassad (Kolbäcksån). Orsakerna till att od ekoloisk status inte uppnås är Fysikalisk/kemiska och Hydromorfoloiska faktorer samt i vattendraen även Bioloiska faktorer. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. I översiktsplanen redovisas ställninstaanden som på olika sätt syftar till att minska påverkan på våra vattendra. Utbynad av kommunalt VA, 10-åri VA stratei, upprättande av davattenplan samt fortsatta kalkninsinsatser för vissa sjöar och vattendra. Folkhälsomål Utånspunkten för folkhälsoarbetet i Sverie är de elva överripande målområdena för folkhälsa, vilka aner centrala bestämninsfaktorer för hälsan. Översiktsplanen beaktar dessa då ett av kommunens mål är: En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet 98 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

99 och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Detta mål återfinns i ett flertal av översiktsplanens teman och ställninstaanden. Tillån till rekreationsområden, bra bostadsmiljöer, ån-och cykelväar och att fler ska uppmuntras till att vara delaktia i kommunens utvecklin och att bra ekonomiska och sociala förutsättninar för kommunens invånare ska eftersträvas. I översiktsplanen berörs dessa under flera olika teman. Hållbarhet Översiktsplanens syfte är att främja en lånsiktit od och hållbar samhällsutvecklin. Konsekvenserna uppdelas på de tre dimensionerna av hållbar utvecklin: Ekoloisk Ekonomisk Social Ekoloisk I översiktsplanen redovisas ett flertal åtärder som på ett eller annat sätt syftar till att belastninen på de ekoloiska systemet minskas. Skydd av nuvarande och framtida rundvattenförekomster, anpassnin av davattenhanterinen utifrån de risker som ett förändrat klimat kan medföra. Ett avfallsförebyande upphandlinssystem i kommunkoncernen vid renoverinar och nybynation. Satsninar på kollektivtrafik och utbynad av ån-och cykelbanor minskar utsläpp av klimataser. Ekonomiska konsekvenser Bynation enom att förtäta och komplettera befintlia byar och stråk er ekonomiska vinster enom mernyttjande av redan befintli infrastruktur i form av teknisk försörjnin, ator och väar. En ökad bynation innebär även ett bättre underla för lokalt utbud av både kommersiell och offentli service. Kollektivtrafiken ynnas av och kan öras mer effektiv enom en förtätnin av bebyelsen och fler får möjlihet till ett hållbart resande. Ett framånsrikt närinslivsarbete kan innebära att fler arbetsplatser tillskapas inom kommunens ränser vilket kan medföra att behovet av att arbetspendla minskar. Sociala konsekvenser Tillånen till bra bostadsmiljöer, utbildnin och arbete är en förutsättnin för en socialt hållbar livssituation för våra invånare och det råder starka samband mellan oda livsvillkor och od hälsa. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 99

100 I översiktsplanen anes att ny bebyelse i första hand bör tillkomma i befintlia byar och stråk, enom förtätnin och kompletterin. Detta med syfte att förstärka underla för service och underlätta för en hållbar livsstil. Innebär även att tryheten ökar enom att det blir fler människor som rör si i området. Bynationen föreslås bestå av ett varierande utbud av hyres- och äandeformer. Det kan motverka sereation och utanförskap och små läenheter kan e positiva effekter om una kan få möjlihet att få ett eet boende. Fler ska uppmuntras till att vara delaktia och ha inflytande i kommunens utvecklin och bra ekonomiska och sociala förutsättninar ska eftersträvas. Barn och unas uppväxtvillkor ska vara prioriterade i kommunens verksamheter. Satsninar på ån-och cykelbanor samt knutpunkter för kollektivtrafik möjliör mer ekonomiska och miljövänliare resor. Naturområden av od kvalitet tillänlia för alla er möjlihet till rekreation och upplevelser och bidrar till bättre folkhälsa och mående. Överripande utvecklinsstratei Utvecklinsstratein är formulerad utifrån de tankar och idéer som framkom under en workshop som arranerades i auusti 2014 med deltaande av representanter från politiken, kommunala tjänstemän och företrädare för de kommunala bolaen. De enomförda dialoerna med olika rupperinar och de synpunkter, tankar och ideer som framkom då, är även de beaktande Visionen för översiktsplanen är: Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro. För att uppnå visionen har det formulerats 5 överripande mål: En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Jobb och innovationskraft Smedjebacken är och ska fortsätta vara en tillväxtkommun med hö sysselsättnin och oda förutsättninar för företaande. För att främja fortsatt tillväxt och minska sårbarheten behöver närinslivet breddas till fler branscher. Reionförstorin med närmare samarbete med våra rannkommuner och tydliare kopplinar till Mälardalen behövs för att skapa en större arbetsmarknad. Innovationskraft, enaeman och entreprenörskap ska uppmuntras. Målet handlar om att kommunen ska vara attraktivt både för företaare och som bostadsort. 100 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

101 Attraktivt boende Smedjebackens kommun ska fortsätta att erbjuda attraktivt boende. Vi ska förtäta för de som vill bo i tätorterna och erbjuda nya tomter i strandnära läen. Tillån till kommunalt vatten, avlopp och bredbandsfiber ska användas för att öka attraktiviteten. Bra och effektiv kommunal service Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. En ekokommun i framkant Smedjebacken har läne leat i framkant i miljöarbetet. Vi ska fortsätta det arbetet och jobba för klimatsmart eneri, miljövänlia transporter och minskade iftutsläpp. Kommunen och de kommunala bolaen ska vara oda miljöförebilder I översiktsplanen: Hela översiktsplanen överripande mål är att leva upp till den av kommunfullmäktie antana visionen och de mål som är kopplade till den. Översiktsplanens uppföljnin Miljötillståndet i kommunen ska kontinuerlit följas upp enom de indikatorer som kommunfullmäktie årlien aner i respektive års driftbudet avseende målet En ekokommun i framkant. I samband med aktualitetsbedömninen av översiktsplanen som ska öras under varje mandatperiod tar kommunfullmäktie ställnin till om eventuella ändrinar behöver öras. Säkerställande av riksintressen Kommunen har att i översiktsplanen redovisa hur man avser att säkerställa de riksintressen som förekommer. I översiktsplanen redovisas de olika riksintressena under respektive tema. Ställninstaande: Beakta kulturmiljöer och landskapsbilder vid planerin av ny bebyelse Riksintresseområdet Pärsbo däljor delas med Ludvika kommun, vilket kräver samordnin för säkerställande Naturreservatet Malinsbo-Kloten delas med Ljusnarsber, Lindesber, Skinnskatteber och Ludvika kommuner. Detta kräver samordnin vad äller skötseln och utvecklinen av området. Vid planlänin och byande i anslutnin till riksväarna ska erforderlia skyddsavstånd hållas. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 101

102 Inån till Stollberets besöksruva LÄS MER: Miljökonsekvensbeskrivnin avseende bearbetninskoncession inom Västansjö K nr 1 Upprättad Av Golder Associates på uppdra av Boliden mineral AB Finns att tillå på miljö-och bynadsnämndens förvaltnin. Miljökonsekvensbedömnin Gruvdrift Stollbersfältet räknas som det viktiaste ruvfältet inom kommunen och i samma eoloiska struktur finns Gränsruvan och Tvistbo. Ida har Boliden Mineral AB en ilti bearbetninskoncession inom Västansjö K nr 1 och en intensiv prospekterinsborrnin har skett. I det fall mineralbrytnin realiserar kommer det att få påverkan på både miljön och samhället på flera olika sätt. En central fråa i samband med en uppstart av ruva är hur transporterna till och ifrån området ska lösas, då möjliheten att transportera via järnvä inte är möjli. Det innebär att det blir fråa om transport via lastbil och belastnin på närliande vänät och skapa både buller- och dammproblem. Kommunen har i yttranden framfört att transporter från området ska ledas via riksvä 50 med nya anslutninsväar. Den placerin av industriområdet som planeras anser kommunen vara mer ynnsamt ut störninssynpunkt. Bermästaren beslutade att bevilja Boliden Mineral AB:s ansökan om bearbetninskoncession för området Västansjö K nr i med en iltihetstid på 25 år. Koncessionen innebär rätt till utvinnin av bly, uld, järn, koppar, silver och zink och brytninen kommer att ske under jord. 102 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN