Friluftsplan. för Falköpings kommun

Transkript

1 Friluftsplan för Falköpins kommun

2 ARBETETS ORGANISATION Friluftsplanen har upprättats av Carin Franson, stadsbynadsavdelninen. Arbetsrupp: Projektledare: Carin Franson, kommunekolo (KS) Stefan Andersson, fritidskonsulent (KFN) Klara Börjesson, turistchef (KS) Ida Helander, utvecklinschef (KS) Fredrik Johansson, atuchef (TN) Leif Laerren, förvaltninschef (BUN) Robin Pettersson, planarkitekt (BN) Niklas Sahlén, GIS-inenjör (KS) Mikael Zsia, mark- och exploaterinsansvari (KS) Titti Walterum, folkhälsoplanerare (KS) FINANSIERING Finansierin har skett med stöd av Naturvårdsverkets statlia bidra för lokal och kommunal naturvård. Friluftsplanen och en webbkarta finns på Falköpins kommuns webbplats. KARTOR, LAYOUT & FOTO Carin Franson WEBBKARTA Niklas Sahlén Friluftsplanen är antaen av kommunfullmäktie

3 INNEHÅLL Inlednin...5 Syftet med friluftsplanen...5 Underla för friluftsplanen...5 Definition av friluftsliv...5 Forsknin om friluftsliv...6 Tätortsnära natur...7 Allemansrätt...7 ade områden...7 Nationella mål för friluftslivet...8 Nationella miljömål...8 Kommunala planer, proram och visioner...8 Kommunala mål för friluftslivet...10 Områden av riksintresse för friluftsliv...15 Karta över områden av riksintresse för friluftsliv...18 Kopplin mellan riksintresse och friluftsområden...19 Mössebers friluftsområde...19 Förvaltnin av friluftsområden...20 Friluftslivet i Falköpins kommun...20 Friluftsområden och leder i Falköpins kommun...21 Karta över friluftsområden i Falköpins kommun...22 Karta över leder i Falköpins kommun...23 Falköpins stad med omivninar...24 Fåraberet Mössebers sydöstra del Wilskespåren och Bersjön Naturreservatet Vråhålan Naturreservatet Jättenekärret Naturreservatet Healedet Hulesjön och Sjönjebackarna Sjötorpasjön Odens kulle Naturreservatet Ålleber Hopamarken Naturreservatet Djupadalen Karleby Floby med omivninar...38 Hasselbackarna Alphems Arboretum Torrevalladammen och elljusspåret i Floby Grisslebäckens naturområde Väsmestorp med stenmurslandskapet Flobyrundan Stenstorp med omivninar...44 Elljusspår vid Stenstorp Enemarken Kirsakullen Naturreservatet Djupadalen Dala Naturreservatet Varholmen Naturreservatet Skoastorp Faledreven Elljusspår och slalombacken på Brunnhemsberet Brunnhemsleden 3

4 4 Broddetorp med omivninar...53 Gullänen Naturreservatet Ruskela källa Ekornavallen Bjärsjön Gudhem med omivninar...57 Elljusspår vid Gudhem Naturreservatet Forentorpa änar Vartofta med omivninar...59 Elljusspår vid Vartofta och Sjöänen Naturreservatet Vartofta Åsaka Naturreservatet Nolården Näs Slutarp-Kinnarp med omivninar...62 Elljusspår vid Kinnarp Åsarp med omivninar...63 Elljusspår vid Åsarp Naturreservatet Smula ås Ekehaens forntidsby Hornborasjön med omivninar...66 Trandansen Hånerleden Almeöleden Ytterbersleden och Västtorpsleden Fåeludden Bolumsleden Rösjö mosse...73 Sydbillinens platå...74 Lönern...75 Övria leder...76 Pilrimsleden Gamla banvallen Falköpin - Ulricehamn - Tranemo Redväsleden Cykel- och vandrinsleder i Åsarp Referenser...81 Webbplatser...82

5 Inlednin Idén att ta fram en friluftsplan väcktes i naturvårdsprorammet. Falköpins kommun hyser som bekant måna områden med mycket höa natur- och kulturvärden. En stor del av kommunen är utpekad som riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Falköpin är även känt för sina naturreservat och Natura 2000-områden. Hornborasjön är av internationell betydelse, Skoastorpskärret och Smula ås och flera andra naturreservat är av nationell betydelse. Måna av dessa områden har även mycket stor betydelse för friluftslivet och turismen. I friluftsplanen finns en beskrivnin av områden och leder som har betydelse för friluftslivet. Tätortsnära naturområden har prioriteras i planen. En diital friluftskarta över kommunen har även taits fram. I den diitala friluftskartan finns information om friluftsområden, elljusspår, motionsspår, samt vandrinsleder i hela kommunen. Parkerinsplatser, rastplatser, vindskydd, rillplatser, utsiktsplatser, fåeltorn med mera, finns också markerade på kartan. I december 2012 fattade reerinen beslut om 10 mätbara nationella mål för friluftslivspolitiken med utånspunkt från propositionen Framtidens friluftsliv. En arbetsrupp med representanter från kommunledninsförvaltninen, kultur- och fritidsförvaltninen, samhällsbynadsförvaltninen och barn- och utbildninsförvaltninen har tait fram handlinsplaner och åtärder som aner hur kommunen kan bidra till de nationella målen. En referensrupp med deltaare från idéella föreninar har knutits till projektet. Över 100 ideella föreninar har bjudits in till fyra träffar för att diskutera underlaet och för att få in synpunkter på friluftsplanen. Syftet med friluftsplanen Friluftsplanen ska utöra ett aktuellt kunskapsunderla för översiktsplanerin och detaljplanerin, så att friluftslivets intressen tas tillvara och utvecklas. Målsättnin för friluftslivet i Falköpins kommun tas även fram i planen. Syftet är att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden i kommunen. Planen funerar även som ett bra informationsmaterial för den friluftsintresserade och för turister. Underla för friluftsplanen Naturvårdsverket har tait fram rapporten Reionala och kommunala friluftsplaner. Syftet med rapporten är att utveckla en metod för att ta fram reionala och kommunala friluftsplaner. Med kommunal friluftsplan avses i denna rapport ett kommunalt dokument som er stöd i den kommunala planerinen och för arbetet med friluftsfråor inom berörd förvaltnin. Den ska e samlad kunskap om områden med stora friluftsvärden i kommunen och bör översiktlit beskriva behov av åtärder för skötsel och säkerställande samt eventuella utvecklinsbehov. Friluftsplanen har taits fram med utånspunkt från denna rapport. Viktia underla som använts för att ta fram friluftsplanen är Naturvårdsproram för Falköpins kommun samt Smultronställen på Falbyden. Definition av friluftsliv Enlit utredninen Statens stöd till friluftsliv och främjandeoranisationer bör friluftsliv definieras som vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävlin. 5

6 Forsknin om friluftsliv Friluftsliv er avkopplin för kropp och själ. Forsknin visar att kontakt med rönområden och parker skänker avkopplin och lun och bidrar till att förebya stress. Vistelse i sko och mark har därför stor betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Friluftslivets betydelse har på senare år lyfts fram allt tydliare i ett flertal statlia utredninar. Ett exempel är reerinens skrivelse om en samlad naturvårdspolitik som antos I denna anes att den tätortsnära naturen ska stärkas, och att en helhetssyn ska anläas på landskapet där såväl friluftslivets, naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen hör hemma. Det är viktit att se friluftslivet även i ett reionalt perspektiv. Friluftsområdens kvaliteter och användninsmöjlihet ökar med deras storlek och om de inår i en sammanhänande reional helhet. Förutsättninarna för variation av naturtyper och arter ökar och neativ påverkan från omivninen i form av t.ex. buller kan då bli läre. Detta främjar såväl friluftsliv som bioloisk månfald. Det är därför värdefullt att det finns såväl reionala som kommunala planerinsunderla vad äller mark- och vattenområden som är av betydelse för friluftslivet. I nuläen saknas en reional friluftsplan. Sedan nåra år tillbaka har ett särskilt nationellt Friluftsråd inrättats och Naturvårdsverket har fått ett tydlit ansvar för att friluftslivet bevaras och utvecklas. I naturvårdspolitiken lyfter man fram betydelsen av friluftsliv och naturturism, och säkerställandet av natur för sådana aktiviteter är centralt. Samtidit betonar man att naturvårdspolitik och folkhälsopolitik häner samman. Det tätortsnära friluftslivet es särskild uppmärksamhet liksom utomhuspedaoik och naturvälednin. Forskninsprorammet Friluftsliv i förändrin är den största samlade satsninen på forsknin krin friluftsliv och naturturism i Sverie. Resultaten som presenteras fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man änar si åt. Nio av tio är anska ofta eller mycket ofta ute i naturen under länre lediheter och naturen är en central miljö för barns uppväxt. Viktia motiv för att vistas ute i naturen är att utöva fysisk aktivitet, uppleva avkopplin och vara nära naturen. Man anser att det er ökade insikter om samspelet i naturen. Vistelser i närnaturen har inneburit att man fått en bättre kännedom om sin een hemmiljö, ökad tryhetskänsla och jort vardaen mer meninsfull. Möjliheter till friluftsliv har helt eller delvis påverkat valet av boende för fyra av tio svarande och nära 90 % menar att utomhusvistelse ör deras varda mer meninsfull. När det äller planerin och förvaltnin för friluftsliv så är de svarande mycket positiva till bullerfria områden liksom till information och tillrättalänin, t.ex. att det finns markerade leder och informationsskyltar. Att området är obetydlit påverkat av människor och att det år att förflytta si låna sträckor utan att se hus, väar eller andra besökare är andra exempel på sådant som de svarande är mycket positiva till. Mest neativ är man till skräp i naturen liksom tecken på miljöproblem som alblomnin och liknande. Betydelsen av närnatur understryks och det finns ett starkt stöd för tanken att det är ett offentlit ansvar att skydda markområden för friluftsliv. En stor majoritet av de svarande anser att det är viktit att samhället satsar resurser för att underlätta människors möjliheter till naturupplevelser och över hälften av de svarande er stöd för påståendet att skatten ska finansiera vandrinsoch skidleder, elljusspår, preparerade skidspår, parkerinar vid friluftsområden, skyltnin och utställninar vid dessa, samt badplatser. 6

7 Tätortsnära natur I Sverie bor mer än 80 procent av befolkninen i tätorter. Möjliheten att utöva friluftsliv är av stort värde för måna människor och så måna som cirka 40 % värderar det så höt att det påverkar deras val av bostadsort och bostadsområde. Det tätortsnära friluftslivet är därför viktit att beakta när det äller användninen av mark och vatten i anslutnin till tätorter. Nästan 70 % av befolkninen anser även i mycket hö rad att det är kommunernas och statens ansvar att skydda mark som är lämpli för friluftsliv. Avståndet från bostaden till närmaste natur har stor betydelse för besöksfrekvensen. För att människor ofta ska ta si till strövområden krävs att de lier på ånavstånd. Avståndet ska helst vara inom en kilometer men två kilometer är maximalt. Ju närmare ett rönområde man bor, desto oftare besöker man det. Tillån till närnatur är rundläande för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Det finns studier som visar att ju oftare man besöker ett rönområde desto mindre stressad känner man si. Ett sådant samband äller oavsett kön, ålder och social och ekonomisk status i samhället. En storskali holländsk studie har visat att människor som bor i områden med mycket rönska känner si friskare än människor i områden utan rönska. Därför blir ett bevarande av även mindre rönområden i närheten av bostäder och arbetsplatser en samhällsekonomisk investerin. Den tätortsnära naturen främjar inte bara folkhälsan utan den hyser dessutom ofta en stor bioloisk månfald. Ibland erbjuder den till och med en bättre livsmiljö än den krinliande landsbyden. Måna djur använder tätorternas rönområden som skydd, bostad eller rastplats. svärda träd, d.v.s. amla och rova träd är i vissa fall är vanliare i städernas parker än på landsbyden. Det finns också forsknin som tyder på att bin som föds upp i städer är mer produktiva än de som finns på landsbyden, som är mer utsatta för bekämpninsmedel. Allemansrätt Allemansrätten är inskriven i en av Sveries fyra rundlaar. Men allemansrätten är inen la och det finns heller inen la som exakt definierar den. Däremot omes allemansrätten av laar som sätter ränser för vad som är tillåtet. Detta ör att det inte alltid år att e exakta besked om vad som är tillåtet att öra i naturen. Osäkerheten om vad allemansrätten innebär är ofta stor. Svensk lastiftnin nämner endast mycket överripande allas tillån till och ansvar för naturen. Allemansrätten äller dock inte överallt, utan kan i vissa fall vara beränsad enom särskilda föreskrifter i skyddade områden. ade områden Värdefull natur kan på olika sätt skyddas mot exploaterin eller andra inrepp. Syftet är ofta att bevara den bioloiska månfalden, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjliheter till rekreation och friluftsliv. Naturreservat är den vanliaste skyddsformen. sbestämmelserna anpassas för varje reservat beroende på syftet med reservatsbildninen. Strandskydd är en la som stärker allemansrätten vid vatten. Strandskyddet ska trya förutsättninarna för allmänhetens friluftsliv och bevara oda livsmiljöer för växtoch djurliv. Det enerella strandskyddet sträcker si 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet, läns hav, sjöar och vattendra. Strandskyddet kan utökas upp till 300 meter. Mer information om skyddade områden finns på naturvårdsverkets webbplats. 7

8 Nationella mål för friluftslivet I reerinens proposition Framtidens friluftsliv 2009/2010:238 beskrivs det överripande målet för friluftslivet på följande sätt: Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjliheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en rund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlihet att få naturupplevelser, välbefinnande, social emenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Friluftslivsmålen innebär att: Naturen är tillänli för alla Personlit och ideellt enaeman står i centrum Allemansrätten värnas Det hållbara brukandet tar hänsyn till friluftslivets behov Kommunernas ansvar för den tätortsnära naturen är starkt Friluftslivet bidrar till landsbydsutvecklin och reional tillväxt ade områden är en tillån till friluftslivet Friluftslivet har en iven roll i skolans arbete Fysisk aktivitet och avkopplin stärker folkhälsan Beslut om friluftsliv fattas med od kunskap. Naturvårdsverket har tait fram försla till mätbara mål för friluftslivspolitiken med utånspunkt från propositionen Framtidens friluftsliv. Det finns även framtana preciserinar. Preciserinarna ska ses som en hjälp för att kunna följa upp hur arbetet med friluftslivsmålen år. Reerinen fattade beslut om de 10 målen i december Målen för friluftslivet ska vara uppnådda senast Detta är en anpassnin till miljömålssystemet. Nationella miljömål I miljökvalitetsmålet God bebyd miljö anes att tätorter och annan bebyd miljö ska utöra en od och hälsosam livsmiljö. I ett av delmålen anes att fysisk planerin och samhällsbyande ska rundas på proram och strateier för hur rön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas. Måna av de nationella miljömålen är indirekt av betydelse för friluftslivet eftersom de värnar om upplevelsevärden som utör en rund för friluftslivet. Det äller t.ex. Frisk luft, Levande sjöar och vattendra, Myllrande våtmarker, Levande skoar, Ett rikt odlinslandskap samt Ett rikt djur- och växtliv. Kommunala planer, proram och visioner Falköpins vision det oda livet Varumärket Falköpin vilar på fyra kärnvärden som på olika sätt bekräftar vår identitet, emenskap och stolthet. De fyra kärnvärden kännetecknar det som är unikt för Falköpin. Mealitkulturen Kommunikationerna Falbydsmaten Platåberen 8

9 Cirka två tredjedelar av Sveries kända storstensravar finns i Falköpins kommun. Mealitravarna ör Falbyden unikt i världen. Falköpin är en av Sveries höst beläna kommuner. Hölandskapet er en unik horisontlinje kantat av de uråldria platåberen som er Falbyden sin speciella karaktär. Översiktsplan Kommunens översiktsplan ska redovisa hur kommunen ser på användninen av mark och vatten, hur den bebyda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kommunen ska tillodose riksintressen enlit 3 och 4 kap. miljöbalken. I översiktsplanen redovisas vilka allmänna intressen som finns, bl.a. områden som är betydelsefulla för friluftsliv och rekreation. I översiktsplan framhålls att natur- och rönområden har ett stort värde för upplevelser, trivsel och avkopplin och att friluftsområden är en resurs som även utnyttjas för turism. Visioner för Falköpin 2020: Tätortsnära ströv- och rekreationsområden har bibehållits och utvecklats. Falköpins kulturvärden är en resurs för turism och entreprenörskap. Naturvärdena med stor bioloisk månfald är en tillån för kommunens attraktionskraft. Naturvårdsproram för Falköpins kommun Naturvårdsprorammet antos av kommunfullmäktie Samtlia strateier i naturvårdsprorammet har en tydli kopplin till friluftslivets intressen. Den bioloiska månfalden i kommunen ska bevaras och utvecklas så att nuvarande och framtida enerationer får tillån till en od livsmiljö med rika naturupplevelser. Naturvårdens och friluftslivets intressen ska beaktas vid all fysisk planerin, bylovsprövnin, dispensprövnin av strandskydd eller annan exploaterin. Falköpins kommun ska vara ett föredöme när det äller skötsel av ena marker som är värdefulla ur naturvårdsynpunkt och för friluftslivet. Cykelstratei för Falköpins kommun Cykelstratein ska lia till rund för kommunens arbete med att främja cykeltrafiken och öka andelen cykelresor jämfört med bilresor. Stratein har en tydli kopplin till friluftsplanen. Vision - Falköpin en cykelkommun. Cykeln är ett naturlit val för de flesta resor till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Falköpin är en attraktiv kommun för cykelturism. 9

10 Kommunala mål för friluftslivet De kommunala målen för friluftslivet i Falköpins kommun utår från de nationella målen för friluftslivspolitiken. Handlinsplanerna/åtärderna aner hur kommunen kan bidra till de nationella målen. Under rubriken Ansvari används följande förkortninar: BN: Bynadsnämnden BUN: Barn- och utbildninsnämnden KFN: Kultur- och fritidsnämnden KS: Kommunstyrelsen TN: Tekniska nämnden 1. Tillänli natur Natur- och kulturlandskapet är en tillån för alla människor och är tillänli enlit allemansrätten. Friluftsliv och vistelse i naturen kan utövas av alla, men kan vara beränsad på olika sätt. Hur tillänlit ett område är påverkas av platsens förutsättninar, såsom närhet, information, attraktivitet, nåbarhet, framkomlihet och orienterbarhet. Det påverkas också av människors förutsättninar och behov, exempelvis ålder, bakrund, intresse, språk och funktionsförmåa. Tillänlihet kan vara av såväl fysisk som mental art. Mål 1. Naturen är tillänli för alla Möjliheten att vistas i och njuta av naturen i kommunen är stor och människors olika behov är tillodosedda. Områden med od tillänlihet i kommunen finns utpekade, är kända och uppskattade och förvaltas lånsiktit. Tillänlihet har hö prioritet inom all planerin, information och förvaltnin av natur och friluftsliv i kommunen. Handlinsplaner/åtärder 1. Skötselplaner ska finnas för samtlia friluftsområden som kommunen ansvarar för senast Skötselplanerna ska omfatta veetationsvård, underhåll av leder, friluftsanordninar m.m. Detta bidrar till bättre tillänlihet, lånsikti förvaltnin och attraktivare friluftsområden. Ansvarsfördelninen när det äller förvaltninen av friluftsområdena måste klaröras. Ansvari: KS, KFN, TN 2. Detaljplaner ska ej bidra till att områden för friluftsliv tas i anspråk av annan användnin. Detaljplaner ska främja ett friluftsliv för alla människor enom att möjliöra för en fysisk- och mental tillänlihet till natur- och kulturlandskapet i Falköpins kommun. Ansvari: BN 3. KFN ska vara insatt i fråeställninarna som rör tillänlihet till naturen. KFN ska kunna informera, bemöta och e försla på hur allmänheten/föreninslivet kan nyttja friluftsområden. Ansvari: KFN 10

11 2. Starkt personlit, ideellt enaeman och samverkan Friluftsliv bedrivs till stora delar ooraniserat och det personlia enaemanet för friluftsliv i natur/kulturlandskapet är starka drivkrafter. Samtidit finns närmare två miljoner medlemskap i Svenskt Friluftslivs medlemsoranisationer. Friluftslivet och natur- och kulturturismen består av måna aktörer. För att utveckla förutsättninarna för ett ott friluftsliv behöver aktörernas arbete ske i dialo och samverkan. Det handlar om ideella och kommersiella aktörer, markäare, myndiheter och kommuner med flera. Den lokala dialoen och enaemanet är av stor vikt och kommunerna har en särskild roll att stimulera det lokala friluftslivet. Mål 2. Personlit och ideellt enaeman står i centrum Fler människor i kommunen änar si oftare åt friluftsliv. Det finns etablerade strukturer för dialo och samordnin av friluftslivet lokalt, reionalt och nationellt. Handlinsplaner/åtärder 1. Ett lokalt friluftsråd ska finnas senast KFN ska hålla samman det friluftsråd som bör skapas för att hålla fråorna krin friluftsliv aktuella. Ansvari: KFN 2. Falköpins kommun har en medborardialo om detaljplaneärenden som berör friluftsliv för att få en tydli förståelse för hur området används eller kan användas av människorna i Falköpins kommun. Falköpins kommun ska enom detta även bidra till att friluftslivet, natur/kulturlandskapet får ett större utrymme i samhällsdiskursen. Ansvari: BN 3. Allemansrätten runden för friluftslivet Allemansrätten är en förutsättnin för människors möjlihet att fritt vistas i natur- och kulturlandskapet, för friluftsliv och för turism. Kärnan i allemansrätten kan sammanfattas inte störa, inte förstöra. Utånspunkten är respekt och ansvar för såväl natur- och kulturlandskapet som markäare och andra användare av marken. Mål 3. Allemansrätten värnas Allemansrätten värnas och har starkt stöd hos allmänhet, markäare, föreninar och företa. Handlinsplaner/åtärder 1. KFN ska vara insatt i fråeställninarna som rör tillänlihet till naturen. KFN ska kunna informera, bemöta och e försla på hur allmänheten/föreninslivet kan nyttja friluftsområden. Ansvari: KFN 11

12 4. Tillån till natur för friluftsliv Förutsättninen för friluftsliv är att det ska finnas tillån till natur- och kulturlandskap att utöva ett friluftsliv i. Hänsyn till friluftslivets behov av tillån till attraktiva natur- och kulturmiljöer behöver därför tas vid samhällsplanerin och mark/vattenanvändnin. Friluftsliv rymmer en stor variation av aktiviteter vilka ställer olika krav på landskapets kvaliteter. Det måste finnas en variation av miljöer att tillå, nära bostaden men också länre bort. Mål 4. Det hållbara brukandet tar hänsyn till friluftslivets behov Samhällsplanerin och markanvändnin tar hänsyn till friluftslivets behov av tillån till attraktiva natur/kulturlandskap. Handlinsplaner/åtärder 1. Friluftsplanen bildar underla för kommunens översiktsplan. Ansvari: KS 2. Områden av lokalt, reionalt och nationellt intresse för friluftsliv ska vara kända och kartlada med värdebeskrivninar i friluftsplanen. Ansvari: KS 3. Friluftslivets behov av tillån till attraktiva natur/kulturlandskap säkerställs enom hållbar fysisk planerin. Ansvari: BN 5. Attraktiv tätortsnära natur Den tätortsnära naturen och bebyelsens rönområden är viktia för rekreation och friluftsliv för den stora andel av befolkninen som bor i tätorter. Kommunerna bör särskilt verka för att tillodose behovet av attraktiv natur i och nära tätorten. Här spelar den kommunala översiktsplanen en nyckelroll. Mål 5. Kommunens ansvar för den tätortsnära naturen är starkt Befolkninen har tillån till ett tätortsnära landskap med höa frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. Handlinsplaner/åtärder 1. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur/kulturlandskap ökar enom stiar, vandrinsleder, cykelväar, ridväar, information och kollektivtrafik. Ansvari: KS, KFN, BN, TN 2. Den tätortsnära naturens funktion och värden ska bevaras vid detaljplanelänin i Falköpins kommun. En funerande rönstruktur ska bevaras och förstärkas för att öka rönskans och den bioloiska månfaldens oda effekter på tätorterna i Falköpin. Ansvari: BN, TN 3. KFN ska aktivt deltaa i de relevanta arbetsrupper/projekt för detta mål. Ansvari: KFN 12

13 6. Naturturism för hållbar reional tillväxt Vårt natur- och kulturarv är viktia tillånar och möjliheter till företaande för de som bor i den svenska landsbyden. Naturturism är en av de snabbast växande delarna inom turistbranschen och det finns oda förutsättninar att utveckla unika, attraktiva, tillänlia och hållbara aktiviteter i det svenska natur- och kulturlandskapet. Företaen återfinns ofta på landsbyden, i skärården och i fjällen. Genom att utveckla kvalitetsarbete, infrastruktur och kompetens kan branschens positiva utvecklin fortsätta att bidra till hållbar reional tillväxt. Intäkterna från turismen bidrar till en hållbar lokal utvecklin och od livsmiljö. Mål 6. Friluftslivet bidrar till landsbydsutvecklin och reional tillväxt Friluftsliv samt natur/kulturturism bidrar till en stark och hållbar landsbydsutvecklin och reional tillväxt. Branschen för natur/ kulturturism är etablerad. Upplevelserna kännetecknas av kvalitet, tillänlihet och säkerhet. Den ekonomiska aktiviteten bedrivs utifrån en helhetssyn med hänsyn till ekoloiska och sociala värden. Handlinsplaner/åtärder 1. Kommunen ska uppmuntra minst 10 av besöksnärinsföretaen att lyfta upp natur- och kulturutbudet i såväl bild som text på sina hemsidor och produktblad via kommunens turisthemsida senast Ansvari: KS 2. Kommunen ska uppmuntra minst 5 företa att ansluta si till nåot system för hållbar besöksnärin senast Ansvari: KS 3. Kommunen ska ha hö planberedskap för dessa branscher. Ansvari: BN 7. ade områden som resurs för friluftslivet ade områden är en tillån för friluftslivet och örs tillänlia där så är lämplit. Planerin, infrastruktur, skötsel och förvaltnin för rekreation och tillänlihet är av stor vikt, vid sidan av skötsel och bevarande av natur- och kulturvärden. Arbetet med friluftsliv i skyddade områden kräver ökad kunskap om besökarnas vanor, beteenden och förväntninar och bör ske med lokal förankrin och i samverkan med olika aktörer. Mål 7. ade områden är en tillån till friluftslivet ade områden med värden för friluftslivet skapar oda förutsättninar för utevistelse enom förvaltnin och skötsel som främjar friluftsliv och rekreation. Handlinsplaner/åtärder 1. Alla nya kommunala beslut om områdesskydd har föreskrifter som inte är onödit inripande när det äller friluftsliv och oraniserad verksamhet. Ansvari: KS 13

14 8. Ett rikt och uppskattat friluftsliv i skolan Förskola, skola och fritidshem utör viktia plattformar för att locka till friluftsliv och naturupplevelser. Utemiljön är viktit för att e positiva upplevelser och känsla för naturen. Platsen har en stor betydelse för lärandet. Vid utevistelse utvecklar vi vår förståelse för vår een delaktihet i naturens kretslopp och en hållbar utvecklin. Barns behov av rörelse, kunskap och emenskap kan tillfredsställas enom vistelse i natur- och kulturlandskapet. Utevistelse motverkar såväl mental som fysisk ohälsa. Mål 8. Friluftslivet har en iven roll i skolans arbete Förskolor, skolor och fritidshem bedriver reelbunden friluftslivsverksamhet och undervisnin i natur/ kulturlandskapet med od pedaoisk kvalitet inom ramen för förskolans och skolans styrdokument. Handlinsplaner/åtärder 1. Antalet skolor, förskolor och fritidshem som har tillån till natur i närområdet (inom 300 m) och använder den ökar kontinuerlit. Ansvari: KS, BUN 2. Pedaoer es oda förutsättninar att kunna bedriva friluftslivsaktiviteter och utomhuspedaoik i olika ämnen. Ansvari: BUN 9. Friluftsliv för od folkhälsa Natur- och kulturlandskapet är en resurs för folkhälsoarbetet i Sverie. Vistelse utomhus samt fysisk aktivitet har starka positiva hälsoeffekter, såväl fysiskt som psykiskt. Friluftsliv och rekreation kan utövas av alla oavsett ålder och bakrund. Det är viktit att använda friluftslivet/naturkontakten som en resurs i folkhälsoarbetet. Mål 9. Fysisk aktivitet och avkopplin stärker folkhälsan En ökande andel av befolkninen är reelbundet fysiskt aktiva i natur/kulturlandskapet för ökad folkhälsa. Handlinsplaner/åtärder 1. KFN ska uppmuntra, väleda arranörer med inriktnin kopplad till mål 9. Att även uppmuntra till enskild avkopplin eller e försla på sådana lämplia områden till enskilda kan vara en betydelsefull uppift. Ansvari: KFN 10. God kunskap om friluftslivet Ökad kunskap behövs för samhällets planerin och för förvaltnin av naturområden. Forsknin och statistik om friluftsliv är av stor vikt för att öka kunskapen om friluftslivets betydelse för individer, samhälle och naturvård. Bättre kunskap om friluftsliv och natur- och kulturturism kan också ha betydelse för ekonomisk tillväxt. Mål 10. Beslut om friluftsliv fattas med od kunskap Kommuner och företa har od kunskap och kompetens i fråor krin friluftsliv och natur/kulturturism omfattande hela friluftslivspolitikens bredd. Handlinsplaner/åtärder 1. KFN ska aktivt deltaa i och söka kunskapshöjande sammanhan inom friluftsområdet. Detta för att upprätthålla hö kompetens. Ansvari: KFN 14

15 Områden av riksintresse för friluftsliv Billinen, Valle, Hornborasjön Området är ett av Sveries viktiaste kulturhistoriska områden och stora naturvärden som kan kombineras väl med friluftsliv som till exempel vandrin, fåelskådnin, cyklin och ridnin. Besöksmålen är måna i området. Ett rikt utbud av friluftsanläninar finns i området och det är mycket välbesökt under en stor del av året. Valle är ett kamelandskap med kullar och åsryar, som inramar sänkor, i vilka ofta lier en sjö eller myr. Billinen är mycket välbesökt, inte minst på våren när körsbärsträd och vårblommor blommar. Billineleden, motions- och turspår vid Billinehus, flera slalombackar, fiskemöjliheter med mera lockar ut folk till olika fritidsaktiviteter året runt, Billinebadets utomhusbassän med utsikt över Skövde från Billinen. Hornborasjön är en av landets förnämsta fåelsjöar av internationellt intresse. Vid Bjurumområdet rastar årlien en stor mänd tranor. Trandansen är riksbekant och lockar besökare från en stor del av landet och även utlandet. Vid Hornborasjön finns numera flera naturum, fåeltorn, ömslen och caféer i olika delar av sjön, varav flera är tillänlihetsanpassade. Cirka fålar rastar där varje da under mars och april och cirka besökare kommer varje år för att titta på trandansen. Ett flertal vandrinsleder finns iordninställda i området. Tillänliheten är od. Det år att åka med kollektivtrafik till Billinen, Valleområdet och Hornborasjön. Bland anläninar kan nämnas parkerin, strövstiar, motionsspår, omklädninsrum, bryor, spånar, eldstäder, toaletter, vindskydd, skidspår, sopsorterin, läerplatser, markerade leder, informationsskyltar, brukninsväar, utsiktsplats, fiskemöjliheter, ömslen, fåeltorn, naturum mer mera. Förutsättninar för bevarande och utvecklin av områdets värden: Karaktären av i huvudsak oexploaterat område behålls för vissa delar. De för platåberslandskapet och Valleområdet typiska särdraen tas tillvara. Naturvårdsinriktat skosbruk utan kalavverknin i känslia, exponerade eller frekventerade delar, t ex i Valleområdet eller Billinens sluttninszoner. Ädellövskoar, andra lövskoar, haar, torrbackar och andra öppna odlinslandskap bör värnas och hävdas. Stenärdesårdar, åkerholmar och andra framträdande element i jordbrukslandskapet ska bevaras. Landskapsvårdande åtärder i det öppna odlinslanskapet bör ske kontinuerlit. Fortsatt utfodrin/odlin av föda för rastande tranor och skötsel av Hornborasjön för att ynna fåellivet. Tillänliheten till attraktiva områden behålls. Kanaliserin med hjälp av iordninsställda vandrinsleder för friluftslivet för att undvika störninar på känslia häcknins- och växtlokaler. Friluftsvärdena påverkas neativt särskilt av kalavverknin, omförin av lövsko till barrsko, ienväxnin eller ienplanterin av hamark eller öppen mark. Vidare borttanin av stenärdesårdar, åkerholmar, täkt eller andra markarbeten, ökat friluftsutnyttjande i känslia delar, större friluftsanläninar, störande anläninar av olika sla, bebyelseexploaterin eller annan olämpli bebyelse. Bland andra verksamheter, som kan missynna friluftslivet, kan nämnas ödslin av naturbetesmark, olika vattenföreta och utsläpp av föroreninar. Området bedöms ha förutsättninar för en utvecklin av ekoturismverksamhet. Att behålla och utöka kollektivtrafiken till och inom området är önskvärt. Kontinuerli drift och skötsel av befintlia anläninar för friluftslivet behövs så att de hålls fräscha och funktionella. 15

16 Försla till nya områden av riksintresse för friluftsliv Mösseber Mösseber är ett av Falbydens måna platåber. Berets hösta punkt är 327 meter över havet. På och nedanför berets sydöstsluttnin lier Falköpins tätort. Platåberen på Falbyden är ett av Falköpins kommuns kärnvärden. Inom Mössebers friluftsområde erbjuds ett brett urval av rekreation och aktiviteter. Här finns en badsjö, motions- och skidspår, utsiktstorn, promenadväar, djurpark, slalombacke, frisbeeolfbana, motionscentral med omklädninsrum, dusch och bastu samt värmestua, aktivitetsytor, campin och stuby. Här finns utånspunkter för föreninar som är verksamma inom bland annat löpnin, orienterin, skidåknin och friluftsliv. En av landets största fornborar är beläet på Stånaberet på nordvästra sidan av Mösseber. När den bydes utnyttjades naturlia stup vid kanten på diabasplatån så lånt det var möjlit, men bynadsverket består ändå av en 770 meter innermur och en 420 meter lån yttermur. Omkretsen är mer än en kilometer. Det finns en parkerin och informationstavla i anslutnin till boren. Mösseber sluttninar och platå är viktia rekreationsområden med måna olika former av aktiviteter under hela året. Beret var under mitten av 1800-talet en kal ljunhed som användes som utmarksbete för byarna och årdarna runt beret. I slutet av 1800-talet planterades barrsko över stora delar av bersplatån. Mitt på platån lier Bersjön. På den östra delen av beret är flertalet friluftsanläninar koncentrerade med elljusspår, motionslinor, slalombackar och badplats. På beret finns även en mindre djurpark, ett utsiktstorn och en restauran. Här finns även en campinanlänin. Beret är tillänlit med bil via ett antal väar som leder upp till beret som sedan fortsätter över bersplatån. På stratiska platser finns parkerinsplatser som kan behöva kompletteras med ytterliare nåra. Närheten till campin och Falköpins tätort ör det enkelt att hitta boende och möjlihet att proviantera. Förutsättninar för bevarande och utvecklin av områdets värden: Kontinuerlit underhåll av stiar, skyltar, informationstavlor och de anläninar som finns är en förutsättnin för att bevara områdets värden för friluftslivet. Ny bebyelse, större kraftledninar, vindkraftsparker och storskalia skosavverkninar kan påtalit skada områdets värden för friluftslivet. Området har en stor potential för fortsatt utvecklin för friluftslivet samtidit som de mest känslia och skyddsvärda delarna bör omfattas av skydd med stöd av miljöbalkens bestämmelser. Ålleber Ållebers hösta punkt är cirka 335 meter över havet och på flera ställen har man vacker utsikt över Falbyden. I diabasen som täcker beret har det på flera ställen bildats klyftor. Ett tydlit exempel på detta är den särena stenen Predikstolen i norr. En av berets stora tilldraelser är vattenkällorna som spriner fram vid berets fot och sluttninar. Bland de mest kända är Lokakällan och Hokällan vid Ållebers änne. Ålleber är det platåber som bäst bevarat forna tiders betade, öppna marker. Gamla lantmäterikartor från 1806 över Saleby säteri beskriver beret som ärdsmark med räsbotten beväxt med linonris och små utefter marken liande enbuskar. Bersklipporna lia ömsom i ömsom nära daen. Mitt på platån lier KSAK: s (Kunlia Svenska Aeroklubben) seelflyanlänin. Seelflyet på Ålleber startade sin verksamhet 1941, när Ållebersskolan öppnades med utbildnin för blivande seelflyare. Under lån tid var sedan Ålleber centrum för seelflyets utveck- 16

17 lin i Sverie. Fortfarande är Ållebersskolan landets viktiaste seelflyskola. På Ålleber finns kansli för Seelflyförbundet och för Svenska Flysportförbundet. Landninsbanan på beret är nylien förländ och reparerad. Strax utanför naturreservatet lier en flyverkstad och ett seelflymuseum. Markanvändninen på platån dominerades till mitten av 1980-talet helt av seelflyets verksamhet och av åkerbruk. Betet var helt borta och markerna växte ien. Under 1980-talet inleddes arbetena med att restaurera betesmarkerna. Markanvändninen på Ålleber utörs ida huvudsaklien av bete, åkerbruk och slåtter. Ålleber är ett mycket omtyckt och populärt utflyktsmål för närboende och turister. Vandrinsleder och en natursti har anlats på senare år. Branten och sluttninarna utom i söder är klädda med lövsko med stort insla av ädla lövträd som lind och ek. Här växer t.ex. blåsippa, vitsippa, trolldruva och skosviol. På berets platå finns ida en mosaik av änar, hedar, buskar, sly- och unskoar. Förutsättninar för bevarande och utvecklin av områdets värden: Ett fortsatt underhåll av stänselenomånar, stiar och skyltar är viktit för att bevara områdets värden för friluftslivet. Exploaterin i form av rävnin, schaktnin, ny bebyelse, vindkraftparker kan skada områdets värden. Ett fortsatt öppethållande av caféet vid flybana är en bra service som kan locka nya besökare till området liksom ett väl utbyt stisystem. Ätradalen Ätradalen är ett månfasetterat odlinslandskap med lån kontinuitet och stort insla av naturbetesmarker och naturli slåttermark. Förutom bioloiska och eovetenskaplia värden rymmer Ätradalen även stora kulturhistoriska värden med ett av länets tätaste fornlämninsbestånd. Dalen utör ett viktit flyttfåelsträck med flera viktia rastlokaler för flyttande fålar Ätrans dalån har haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Syd- och Mellansverie. Fornlämninar, byar och herrårdsmiljöer avspelar ett mycket lånt kontinuerlit landskapsutnyttjande som sträcker si tillbaka till stenåldern. Timmele kyrkby är en vikti kultur miljö, samt miljön krin kvarnen. Ätran har ett rent vatten och dess unika örinbestånd och speciella flora och fauna ör att specialister menar att Ätran borde inå i listan över lämplia världsarv. Ätran rinner ut i havet enom Falkenber. Förutsättninar för bevarande och utvecklin av områdets värden: Ätradalens odlinslandskap är prälad av måntusenåri jordbrukshävd. Småskali hävd med åkerbruk, beteshävd och slåtter är en förutsättnin för att bevara områdets attraktionskraft som besöksmål och för det rörlia friluftslivet. I området finns ott om fossil åkermark och fornlämninar. Måna områden är skyddade som Natura 2000-områden och naturreservat. Underhåll av stiar, cykelleder, parkerinsplatser och informationstavlor är av stor vikt. Exempel på problem som kan hota värdena i Ätran är framenterin, t.ex. kraftverksdammar eller väar, överödnin, försurnin, ifter, sedimenterin av t.ex. bottenslam och rensnin. För landskapet i stort kan upphörd hävd, ienplanterin, ödslin av slåtter- och naturbetesmarker och borttaande av murar och andra odlinshinder skada områdets värden. Diknin eller andra markavvattnande åtärder kan påverka kärrens hydroloi. Markexploaterin, rävnin, schaktnin och andra inrepp kan påverka områdets värden neativt. 17

18 Meter Teckenförklarin Riksintresse frilfuftsliv Riksintresse friluftsliv försla till utöknin Tätorter ± Mösseber Billinen-Valle-Hornborasjön Ätradalen Ålleber Karta över områden av riksintresse för friluftsliv 18

19 Kopplin mellan riksintresse och friluftsområden Flertalet av friluftsområdena lier inom riksintressena för friluftsliv. Ett undanta är naturreservatet Sydbillinens platå. Det har inte pekats ut som riksintresse för friluftsliv på rund av att reservatssyftet är att bevara ett stort vildmarksområde med beränsade mänsklia aktiviteter. Mössebers friluftsområde Sydöst om Falköpins stad lier Mössebers friluftsområde. I området finns Mössebers Campin & Stuby som är öppen året runt. Motionscentralen vid Skossjön är utånspunkten för såväl sommar- som vinteraktiviteter på Mösseber. I Motionscentralen finns bastu, dusch, omklädninsrum samt värmestuor som är öppna året runt. Vid Skossjön finns en badplats med bryor, sandstränder och rillplatser. Badplatsen är tillänlihetsanpassad. Vildmarkslekplatsen vid motionscentralen kännetecknas av en spännande och fantasifull miljö som lockar barnen till lek, rörelse och möten. Det finns också en ny beachvolleybollplan mellan vildmarkslekplatsen och Skossjön. En frisbeeolfbana med 18 korar utår från Hästärdet vid Mössebers Campin & Stuby. En äventyrssko finns cirka 250 meter norr om Motionscentralen. Syftet med äventyrsskoen är att utöra en mötesplats i skoen. Här finns rillplats med sittplatser, vindskydd och kojor. Man kan också bya en een koja. En meter lån sti har anlats utmed bäcken från naturreservatet Gröna mad, fram till Mössebers östsluttnin, förbi Skossjön. Läns stien finns skyltar och sittplatser. Äventyrsskoen lier utmed denna sti. Från utsiktstornet har man en fantastisk utsikt över Falköpin och Falbyden. Tornet är 35 meter höt och har dryt 200 trappste. Utsiktsvåninen lier 350 meter över havet. Det uppfördes 1902 av Mössebers Vattenkuranstalts Aktiebola och är ett av få torn i Sverie som är byda i sten med utsiktsplats som enda funktion. Mössebers djurpark lier vid utsiktstornet på Mösseber. I parken finns bland annat påfålar, bersetter, kaniner, risar, dovhjortar, shetlandsponnyer och nötkreatur. Djurparken är öppen dynet runt och det är fri entré. I djurparken finns två lekplatser varav en är tillänlihetsanpassad, samt en handikapptoalett. Det finns två elljusspår och flera markerade leder för löpnin, skidåknin, mountainbike och ridnin. De flesta utår från Motionscentralen och parkerinsplatsen vid infarten till Mössebers Campin & Stuby. På båda platserna finns informationstavlor med karta över friluftsområdet. På vintern finns ett 2 km lånt konstsnöspår med elljus. Mössebersbacken är en slalombacke med flera nedfarter med olika svårihetsrad. Den hösta fallhöjden är 74 meter och den länsta nedfarten är 420 meter. Samtlia nedfarter har elbelysnin. Vid backen finns tre liftar varav en är en barnlift. Nedanför backen finns parkerin, serverin, värmestua, skiduthyrnin, skidskola och försäljnin av liftkort. Det finns även ett mountainbikespår i anslutnin till slalombacken. En bil- och bussparkerin finns vid infarten till Mössebers Campin & Stuby cirka 400 meter från Motionscentralen. En mindre tillänlihetsanpassad parkerin finns vid Motionscentralen. 19

20 Förvaltnin av friluftsområden Flera olika kommunala förvaltninar ansvarar för fråor som rör friluftslivet. Kultur- och fritidsförvaltninen ansvarar för fritidsfråor. Kommunledninsförvaltninen ansvarar för naturvård, folkhälsa och förvaltnin av kommunal skosmark. Samhällsbynadsförvaltninen, Park/Gata ansvarar för parker och närrekreationsområden. Barn- och utbildninsförvaltninen tillvaratar skolornas möjliheter att nyttja naturområden i undervisnin i idrott och naturkunskap. Kommunen har under årens lopp förvärvat fastiheter på Mösseber för att värna om det rörlia friluftslivet. Östra delen av Mösseber är kommunens främsta område för det rörlia friluftslivet. Djurparken, slalombacken, campinplatsen och ett väl utbyt spårsystem är av största vikt för turismen. Kommunen har bildat flera kommunala naturreservat på Mössseber där ett av syftena har varit att tillodose behovet av friluftsområden. Friluftslivet stimuleras även enom kommunala anläninar för friluftsliv. Förvaltninen av Mösssebers friluftsområde är uppdelad på flera olika huvudmän. Falköpins kommun har det överripande ansvaret för kommunal mark. I vissa fall är marken utarrenderad och i andra fall finns det upplåtelseavtal som tecknats med föreninar. Arbete påår med att ta fram en skötselplaner för samtlia friluftsområden och friluftsanläninar som kommunen ansvarar för. Ansvarsfördelninen när det äller förvaltninen kommer att klaröras i samband med detta. Friluftslivet i Falköpins kommun Ett flertal ideella oranisationer inom det eorafiska området Falköpins kommun kan säas representera den oraniserade delen av det rörlia friluftslivet. Det är föreninar av olika sla och nämnas kan scouter, skidklubbar, Friluftsfrämjandet, orienterinsklubbar, ridklubbar, naturskyddsförenin, fåelklubbar med flera. Den icke-oraniserade delen som kan härröras till det rörlia friluftslivet består av enskilda medborares aktiviteter i sko och natur och den är inte så lätt att beskriva sammanfattninsvis. Genom ett flertal olika oraniserade aktiviteter så bidrar ovanstående oranisationer till att människor vistas i sko och natur. Ibland så förekommer tävlinsverksamhet av olika sla. Ofta är olika rupper med barn och vuxna tillsammans i verksamhet för att enomföra nåot en skådnin, ett scoutläer eller olika typer av ruppsammankomster allt i anknytnin till sko och natur. Förutom ovanstående beskrivnin så kan även en hel del andra oraniserade aktiviteter knytas till det rörlia friluftslivet. Här är det den flora av tipspromenader, vandrinar och liknande som ordnas av t.ex. korporanisationer, kyrkor, hembydsföreninar och liknande. Från och till så är dessa oranisationer en fliti användare av sko och natur och bidrar därmed till bereppet det rörlia friluftslivet. Rent enerellt kan också säas att nåra av ovan nämnda oranisationer har skötseluppdra/ avtal med kommun eller länsstyrelse krin skötsel av vissa naturområden. De bidraer på så sätt till mer än just själva aktiviteten. I ett helhetsperspektiv så utör föreninarnas totala insatser och aktiviteter en väsentli del av möjliheten att idka friluftsliv. 20

21 Friluftsområden och leder i Falköpins kommun Rapporten Reionala och kommunala friluftsplaner har använts som välednin vid framtaande av friluftsplanen. Områden och leder som har betydelse för friluftslivet har avränsats och diitaliseras i form av ett GIS-skikt. Vissa områden är små och bör betraktas som utflyktsmål. En överripande beskrivnin finns av varje område samt vad som krävs för att bevara och utveckla friluftsvärdena. Områdena/lederna beskrivs även enlit nedanstående kriterier: Kriterier Areal /länd Anläninar Framkomlihet Tålihet Markäare planerinsstatus Åtärdsbehov Ansvari Förklarin och exempel på kriterier områdets storlek anes i hektar och ledens länd i kilometer tätort anes om det är tätortsnära skosmark, kulturmark, våtmark, sjö, vattendra promenader, vandrin, natur/kulturupplevelse, skidåknin, orienterin, ridnin, bad, fåelskådnin vandrinsled, natursti, rastplats, vindskydd, friluftsård, raststua, värmestua, rillplats, badplats, brya, utsiktstorn, fåeltorn lokalt (området lockar främst människor i närområdet), reionalt (området har sådana kvalitéter att det kan locka människor från hela reionen), nationellt (området har sådana kvalitéter att det kan locka människor från hela riket) lå, måttli, hö, mycket hö rymd (utblickar över landskapet och vatten), orördhet (liten mänskli påverkan på naturen), stillhet (fritt från motorbuller, få samtidia besökare), kultur (område med kulturupplevelser), artrikedom (rikt växt- och/eller djurliv som kan studeras), intressant eoloi, skoskänsla (vardali naturupplevelse) områdets samband med andra områden/inående i sammanhänande stråk möjlihet att nå området anes, t.ex. allmän vä, ån- och cykelvä, parkerin dåli, måttli, od, mycket od lå, måttli, hö (områdets tålihet mot slitae, störninar på djurliv) kommunal, statli, övri naturreservat, Natura 2000, biotopskydd, strandskydd, landskapsbildskydd, riksintresse, natur i detaljplan behov av skötsel eller friluftsanläninar överripande ansvar (Falköpins kommun, Länsstyrelsen, förenin) Webbbaserad friluftskarta En diital friluftskarta över kommunen har taits fram med information om friluftsområden, elljusspår, motionsspår, vandrinsleder samt cykelleder. Parkerin, rastplatser, vindskydd, rillplatser, utsiktsplatser, fåeltorn med mera, finns också markerade på kartan. Om man pekar på ett friluftsområde/led kommer en informationsruta upp med med kortfattad information om området/leden. Klickar man på PDF kommer en informationsruta upp med en bild på området samt en kortfattad beskrivnin av området. Friluftskartan kommer successivt att förbättras och kompletteras. Kartan finns tillänli på kommunens webbplats ( 21

22 Karta över friluftsområden i Falköpins kommun 1. Alphems Arboretum 2. Bjärsjön 3. Naturreservatet Djupadalen Dala 4. Naturreservatet Djupadalen Karleby 5. Ekehaens forntidsby 6. Ekornavallen 7. Torrevalladammen och elljusspåret i Floby 8. Elljusspår vid Vartofta och Sjöänen 9. Elljusspår vid Åsarp 10. Naturreservatet Forentorpa änar 11. Fåraberet 12. Grisslebäckens naturområde 13. Gullänen 14. Hasselbackarna 15. Naturreservatet Healedet 16. Hulesjön och Sjönjebackarna 17. Naturreservatet Jättenekärret 18. Kirsakullen 19. Enemarken 20. Mössebers sydöstra del 21. Naturreservatet Nolården Näs 22. Odens kulle 23. Naturreservatet Ruskela källa 24. Rösjö mosse 25. Sjötorpasjön Naturreservatet Skoastorp 27. Naturreservatet Smula ås 28. Väsmestorp med stenmurslandskapet 29. Sydbillinens platå 30. Naturreservatet Varholmen 31. Naturreservatet Vartofta Åsaka 32. Naturreservatet Vråhålan 33. Naturreservatet Ålleber 34. Hopamarken 35. Fåeludden 36. Trandansen 37. Lönern Hornborasjön Teckenförklarin ± Friluftsområden Tätorter Meter 22

23 Karta över leder i Falköpins kommun 1. Almeöleden 2. Gamla banvallen 3. Bolumsleden 4. Brunnhemsleden 5. Ytterbersleden och Västtorpsleden 6. Elljusspår vid Kinnarp 7. Wilskespåren 8. Elljusspår vid Gudhem 9. Elljusspår på Brunnhemsberet 10. Elljusspår vid Stenstorp 11. Faledreven l2. Flobyrundan 13. Hånerleden 14. Pilrimsleden 15. Elljusspår på Mösseber Teckenförklarin ± Leder Tätorter Meter 23

24 Fåraberet I Tåstorpsområdet lier Fåraberet som är en liten kulle uppbyd av morän. Namnen kommer av att beret tidiare betades av får. Fram till Postården som numera är riven leder en vä som är kantad av en allé. På kullen växer planterade amla oxlar som står på jämna rader. Runt Fåraberet år en sti som är kantad av rova oxlar som varit hamlade. Det finns även äldre rova träd av ask, alm, hästkastanj samt insla av fåelbär. Höst upp på kullen finns en bronsåldersrav. På den södra delen av kullen finns ett mindre barrskosområde med tall, lärkträd och ran. I den södra delen finns en öppen yta med insla av blåklocka, rödklint, prästkrae och rödkämpar. Utmed den nordvästra slänten på Fåraberet finns rester av en mycket fin torrbacksflora med insla av darrräs, blåklocka, ulmåra, prästkrae, sommarfibbla, jordtistel, väddklint, rödklint, etväpplin och ullviva. I de öppnare delarna består buskskiktet av hassel, enebuskar, hatorn, druvfläder och enstaka berberis och etapel. Väster om Fåraberet växer ynre aspsko. Länst västerut finns öppna örtrika torrbackar med änskallra, väddklint, brudbröd, liten blåklocka och darrräs. Tidiare kunde man hitta kattfot, backsippa, rosettjunfrulin och fältvädd här. Området väster om Fåraberet utnyttjas som pulkabacke vintertid. Området har höa naturvärden och även mycket höt rekreationsvärde enom sitt tätortsnära läe. Det är mycket välbesökt av barnrupper, hundäare och närboende. Bevarande och utvecklin av friluftsvärdena: Området förvaltas enlit skötselplanen. Området anes som natur i planroram för Fåraberet. Anläninar Framkomlihet Tålihet Markäare planerinsstatus Åtärdsbehov Ansvari 7 ha Falköpins stad skosmark, kulturmark promenader, kultur/naturupplevelse naturstiar lokalt hö kultur, artrikedom allmän vä od måttli Falköpins kommun Området anes som natur i planproram, riksintresse kulturmiljövård Falköpins kommun 24