Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla"

Transkript

1 Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA SPACESCAPE SPACESCAPE 1

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta per person 10 Tillgänglighet till mindre park eller naturområde 11 Tillgänglighet till större park eller naturområde 12 Tillgänglighet till park 13 Tillgänglighet till natur- och friluftsområde 14 Barriärer 15 Medverkande Järfälla kommun Per Skyllberg (uppdragsansvarig) Spacescape Alexander Ståhle (uppdragsansvarig) Ida Wezelius (handläggande)

3 Sammanfattning Naturområdena i norr, väster och öster utgör stora kvaliteter och tillgången till natur- och friluftsområden är generellt sett mycket god i Järfälla. E18 och järnvägen utgör dock kraftiga barriärer som försämrar tillgängligheten. Även tillgången till mindre naturområden är relativt god inom Järfällas bebyggelseområden, undantaget småhusområdena. Bristen är särskilt stor i de nordvästra delarna av Jakobsberg samt i Skälby och Barkarby. Skälby saknar dessutom kontakten med de stora natur- och friluftsområdena som återfinns i övriga delar av kommunen. Skälbys grönområden bör därför hålla en mycket hög kvalitet. Skälbyvägen och Byvägen utgör barriärer och möjligheterna att passera dessa bör vara goda i anslutning till parker och grönområden. Analyserna av tillgängligheten till parker och naturområden visar att 98 procent av Järfällas befolkning når en mindre park eller ett naturområde inom riktvärdet 300 meter. 95 procent av befolkningen når dessutom en större park eller ett naturområde inom riktvärdet 800 meter. Analyserna tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Analysen av tillgängligheten till faktiska parker (parkgräsytor större än 0,25 hektar) visar att endast 34 procent av befolkningen når en park inom gångavstånd. I särskilt parkfattiga områden kan därför en kvalitetshöjning av vissa grönområden vara önskvärd. Parkbrist kan delvis kompenseras av god tillgänglighet till naturområden, men aldrig helt. Studier har till exempel visat att parker är lika efterfrågade i småhusområden som i flerbostadsområden (Grahn & Stigsdotter, 2003). I centrala Jakobsberg och Barkarby ligger rymligheten på kvm grönyta per person, vilket är mindre än i delar av Stockholms innerstad. Detta leder till ett högt tryck och slitage på grönområdena. En förtätning av dessa områden kräver stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna bibehållas. Västra Järvafältets naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se) Skälbyparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 3

4 Tillgänglighet till bostadsnära natur Bristområden Områden med måttlig tillgänglighet Områden med god tillgänglighet Grönområden Grönyta per person Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Tillgänglighet till större park eller naturområde Tillgänglighet till park Tillgänglighet till natur- och friluftsområde Barriärer SPACESCAPE 4

5 Inledning (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 5

6 Bakgrund och syfte Järfälla kommun arbetar sedan ett drygt år tillbaka med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Spacescape har tillfrågats att göra en nulägesanalys av tillgängligheten till bostadsnära natur. Kommunens riktlinjer för tillgänglighet till bostadsnära natur: Närnatur bör finnas finns inom m Närpark (helst över 1 ha) bör finnas inom m Stadsdelspark (helst över 3 ha) bör finnas inom m Natur- och friluftsområde (helst över 300 ha) bör finnas inom 1,5 2 km Utredningen har följande huvudsyften: 1. Identifiera olika typer av bostadsnära natur med hjälp av befintliga kartunderlag 2. Analysera tillgängligheten utifrån kommunens riktlinjer 3. Identifiera barriärer Görvälns naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se) Kallhällsparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 6

7 Analysmått Den bostadsnära naturen är en viktig resurs för stadens invånare. En hållbar stadsutveckling handlar dock om att göra en avvägning mellan naturen och stadens övriga tillgångar som bebyggelse, transportnät, näringsliv, det sociala och det kulturella kapitalet. Mycket natur skapar inte automatiskt en bättre bebyggd miljö. Men natur som är väl integrerad med stadens övriga strukturer, som har hög kvalitet och som är lätt att nå kan bidra till hållbar tillväxt och ökad välfärd. Att säkra tillgången till bostadsnära natur omfattar tre aspekter som alltid bör följa med i den fysiska planeringen, oavsett om man bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen. Dessa tre aspekter är: Grönyta per person Analys: Grönyta per person inom 500 m radie Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha Tillgänglighet till större park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha Tillgänglighet till park Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Tillgänglighet till natur- och friluftsområde Analys: Gångavstånd till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha Barriärer Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator Tillgång den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör. Tillgänglighet den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur. Kvalitet den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden. I denna modell behöver alla tre aspekterna beaktas. Men beroende på villkoren för tillgången till bostadsnära natur, så väger vissa aspekter tyngre än andra. I tät bebyggelse där tillgången på bostadsnära natur kan vara begränsad blir till exempel kvaliteten och nåbarheten desto viktigare. Samtliga av de tre aspekterna belyses i analysmodellen som presenteras till höger. SPACESCAPE 7

8 Analysunderlag Grönområden Skogar Öppna natur- och betesmarker Idrotts- och rekreationsområden Urbana grönområden Parkgräsytor Odlade marker (klassas inte som grönområden i analyserna) GSD-Marktäckedata (Lantmäteriet) Lantmäteriets GSD-Marktäckedata är en rikstäckande databas med information om markanvändning, markslag och vegetation. Kartan till vänster redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget. De klasser som grundar sig på GSD-Marktäckedata är: Skogar Öppna natur- och betesmarker Urbana grönområden Idrotts- och rekreationsområden Odlade marker (klassas inte som grönområden i analyserna) Järfälla kommuns skötselytor Kartan till höger redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget. Den klass som grundar sig på från Järfälla kommuns skötselytor är: Parkgräsytor Klassificering av grönområden Odlade marker är inte offentligt tillgängliga och klassas därför inte som grönområden. Grönområden mindre än 0,25 hektar utgår samtidigt. Grönområden klassificeras enligt nedan: Grönområden (närnatur): Mindre parker eller naturområden: Större parker eller naturområden: Parker: Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 0,25 ha Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 1 ha Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 3 ha Parkgräsytor > 0,25 ha Natur- och friluftsområden: Skogar + öppna natur- och betesmarker > 300 ha SPACESCAPE 8

9 Analyser Riddarparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 9

10 Grönyta per person Analys: Grönyta per person inom 500 m radie Grönyta per person inom 500 m radie > 90 (kvm) < 10 Grönområden > 0,25 ha Föreslagen målsättning Minst 10/20/50 kvm grönyta per person Måluppfyllelse 98% av Järfällas befolkning har minst 10 kvm grönyta per person 88% av Järfällas befolkning har minst 20 kvm grönyta per person 72% av Järfällas befolkning har minst 50 kvm grönyta per person Analysen mäter tillgången till grönområden större än 0,25 hektar i förhållande till befolkningstätheten (boende och arbetande). Med grönområden menas skogar, öppna natur- och betesmarker, idrottsoch rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Grönområden har stor betydelse för den urbana attraktiviteten. En brist på grönområden (under 20 kvm grönyta per person) ger en liten frihet att exploatera. I centrala Jakobsberg ligger rymligheten på kring 10 kvm grönyta per person, vilket motsvarar rymligheten i Stockholms innerstad. Detta leder till ett högt tryck och slitage på grönområdena. En förtätning av Jakobsberg kräver stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna bibehållas. Inom kartans gula områden (20 50 kvm grönyta per person) är rymligheten relativt god, men vid en förtätning av dessa områden kan det finnas behov av att kompensera för ianspråktagna grönområden. Inom kartans gröna områden (över 50 kvm grönyta per person) är rymligheten tämligen god och ny exploatering kan troligtvis ske utan krav på nyanläggning av parker eller kompensering för ianspråktagna grönområden. Det kan dock vara önskvärt med en kvalitetshöjning av vissa parker och grönområden. En rymlighet på 10 kvadratmeter grönyta per person kan ses som ett absolut minimum (enligt Stockholms parkprogram), men kommunen bör ha en betydligt högre målsättning. SPACESCAPE 10

11 Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha > 300 (m) < 150 Grönområden > 1 ha Kommunens målsättning Max m till närpark, helst > 1 ha Måluppfyllelse 70% av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste grönområde > 1 ha 95% av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste grönområde > 1 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större än 1 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrotts- och rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Mindre parker och naturområden ger möjlighet till lek, rekreation och naturupplevelser på nära håll. Forskning har visat att 300 meter är ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta (Grahn & Stigsdotter, 2003). En majoritet (95 procent) av Järfällas befolkning når en mindre park eller ett naturområde inom 300 meter från bostaden. Analysen tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Parker definieras i analysen som klippta parkgräsytor och erbjuder viktiga rekreativa vistelsevärden, till exempel möjligheter till picknick och bollspel. I särskilt parkfattiga områden kan därför en kvalitetshöjning av vissa grönområden vara önskvärd. Parkbrist kan delvis kompenseras av god tillgänglighet till naturområden, men aldrig helt. Studier har till exempel visat att parker är lika efterfrågade i småhusområden som i flerbostadsområden (Grahn & Stigsdotter, 2003). SPACESCAPE 11

12 Tillgänglighet till större park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha > 800 (m) < 500 Grönområden > 3 ha Kommunens målsättning Max m till stadsdelspark, helst > 3 ha Måluppfyllelse 94% av Järfällas befolkning har mindre än 500 m till närmaste grönområde > 3 ha 99% av Järfällas befolkning har mindre än 800 m till närmaste grönområde > 3 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större än 3 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrotts- och rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Större parker och naturområden har stor betydelse för rekreation i vardagen och för verksamheten på skolor och förskolor. En majoritet (99 procent) av Järfällas befolkning når en större park eller ett naturområde inom 800 meter från bostaden. Analysen tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Större grönområden kan kompletteras med mindre grönområden och parker som, rätt utformade, kan erbjuda goda möjligheter till lek och rekreation, även om större grönområden saknas. Det förutsätter dock ett bra innehåll och att det finns goda möjligheter att ta sig till de större grönområdena. SPACESCAPE 12

13 Tillgänglighet till park Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha > 500 (m) Parkgräsytor > 0,25 ha Kommunens målsättning Max m till närpark, helst > 1 ha Måluppfyllelse 14% av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha 34% av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste parkgräsyta större än 0,25 hektar. Endast en liten andel (34 procent) av Järfällas befolkning når en park inom 300 meter från bostaden. I alla kommundelar finns det bostadskvarter där gångavståndet är längre än det uppsatta målet på 300 meter, men störst är parkbristen i Barkarby och i delar av Jakobsberg. Det finns en generell brist på parker i Järfälla, särskilt i småhusområdena. En förtätning av Järfälla kräver därför stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna erbjudas. SPACESCAPE 13

14 Tillgänglighet till natur- och friluftsområde Analys: Gångavstånd till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha Gångavstånd till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha > 2 (km) 1,5 2 < 1,5 Natur- och friluftsområden > 300 ha Kommunens målsättning Max 1,5-2 km till natur- och friluftsområde, helst > 300 ha Måluppfyllelse 79% av Järfällas befolkning har mindre än 1,5 till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha 88% av Järfällas befolkning har mindre än 2 km till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste natur- och friluftsområde större än 300 hektar. Med natur- och friluftsområden menas skogar och öppna natur- och betesmarker. Järfällas bebyggelse omges av naturområden i norr, väster och öster och de tre stora natur- och friluftsområden Görvälnområdet, Järvafältet och Häradsalmänningen är delar i de regionala grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen. En stor andel (88 procent) av Järfällas befolkning når ett naturoch friluftsområde område inom 2 kilometer från bostaden. Skälby är det enda bostadsområdet i Järfälla där målet inte uppfylls. En överbryggning av vissa barriärer kan dock öka tillgängligheter. Goda samband mellan naturområdena är viktiga både för människors möjlighet att gå och cykla mellan områdena och för spridningen av växter och djur. SPACESCAPE 14

15 Barriärer Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator Grönområden och barriärer Grönområden (närnatur) Mindre parker eller naturområden Större parker eller naturområden Parker Natur- och friluftsområden Barriärer (järnvägar, trafikleder och genomfartsgator) Planskild passage Behov av ny/förbättrad passage Kartan till vänster redovisar barriärer i landskapet i form av järnvägar, trafikleder och genomfartsgator. Järfällas bebyggelsestruktur är uppbruten på grund av ett flertal barriärer. Detta minskar tillgängligheten till den bostadsnära naturen. Befintliga planskilda passager åtgärdar detta. I vissa områden finns det dock ett behov av att tillskapa ytterligare passager. Skälbyvägen och Byvägen utgör mindre barriärer än övriga trafikleder. Här är det viktigt med strategiskt placerade övergångsställen för att maximera tillgängligheten till de få grönområden och parker som finns. De grönområden som återfinns längs barriärerna är ofta bullerstörda. Med ökad trafik och tätare bebyggelse blir buller allt vanligare i städer och tätorter och tystnad blir en allt mer eftersökt kvalitet. Att grönområdena är fria från buller är viktigt för att få möjlighet till återhämtning. Detta kräver dock att grönområdena har en viss storlek och att de ligger fjärmade från större trafikleder och andra bullerskapande element. SPACESCAPE 15

Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder

Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-20 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund och syfte 5 Analysmått 6 Analyser nuläge 7 Befolkningstäthet

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt

Läs mer

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN

Läs mer

PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD

PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD Analys av stockholmarnas tillgång till parker, naturområden, områden med god ljudkvalitet och idrottsanläggningar RAPPORT 101208 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Inledning

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Upplands Väsby tätort

Upplands Väsby tätort Preliminär bristanalys av kvarterspark, bostandsnära park och stadsdelspark 2010-03-29 Beställare Upplands Väsby kommun Fredrik Drotte Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-556

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-10-28 9

Kommunfullmäktige 2013-10-28 9 Kommunfullmäktige 2013-10-28 9 4 Interpellation och svar på interpellation till ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunalrådet Ann- Christin Larsson Frickner (C) angående miljökonsekvenser

Läs mer

TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN / LAGA KRAFT

TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN / LAGA KRAFT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2010-12-06 ANTAGEN 2011-02-07 / LAGA KRAFT 2011-03-01 TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS

Läs mer

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Parker och naturområden Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 900 hektar mark och vattenområden, vilket gör oss till stadens största

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling.

Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling. Utmaningar Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling. Utmaningar för att möta framtiden Den övergripande utmaningen

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi

Läs mer

Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier

Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier SPACESCAPE 2013-06-24 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier Vårby gård, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Huddinge C, Masmo Innehåll Inledning 3 Befolkning 9 Bebyggelse 19 Tillgänglighet

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Rurban planning talks, Mariestad, 16-17/3 2017 Shopping center GLA per 1000 capita http://eeg.tuwien.ac.at/commonenergy/gla-per-capita-shopping-center

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa Folkhälsa Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa Möjligheten att leva sitt liv som man önskar Hållbar livsstil Delaktighet och inflytande Möjlighet till rekreation och rörelse i park och naturmiljöer

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Resurseffektiv & god planering?

Resurseffektiv & god planering? Resurseffektiv & god planering? Anders Larsson, SLU Alnarp Det goda livet i ett resurseffektivt samhälle, Länsstyrelsen i Halland, 2014-05-16 Malmöregionen en av de tätast befolkade i Sverige: Ca 300 000

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling

Värdeskapande stadsutveckling Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1 Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km

Läs mer

Varför skyddad tätortsnära natur?

Varför skyddad tätortsnära natur? Välkommen till Varför skyddad tätortsnära natur? Münchenbryggeriet, Stockholm 28-29 november Annica Hjerling, kommunalråd Haninge Erik Skärbäck, professor översiktlig planering, SLU Sara Peny, Arkitekt,

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

botkyrkas översiktsplan

botkyrkas översiktsplan botkyrkas översiktsplan Foto: Callius/One eyed Inc Kortversion Samrådsförslag mars Foto: johan nes liljeson Här är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! Det är ett förslag på hur vi kan utveckla

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

Metodbeskrivning av framtagande av parkeringsnorm för Järfälla

Metodbeskrivning av framtagande av parkeringsnorm för Järfälla 2016-09-29 1 (12) Bilaga 1. Metodbeskrivning av framtagande av parkeringsnorm för Järfälla Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Projektkontoret Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA David Nordin,

Läs mer

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Inventeringen visar att Länstäckande kartor från Lantmäteriet,

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Hållbar framtid i Nacka

Hållbar framtid i Nacka Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Stora Torp. YimbyGBG. Yttrande

Yttrande över förslag till detaljplan för Stora Torp. YimbyGBG. Yttrande Yttrande över förslag till detaljplan för Stora Torp YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Grönstruktur. Planförslag

Grönstruktur. Planförslag Planförslag 3.6 Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen 2010-04-08 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om planuppdrag Detaljplan för del av Lidingö 9:159 (Motorgården), stadsdelen Gångsätra. Dnr MSN/2010:369 Ärendet Planens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Friluftsliv för alla Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Vad är friluftsliv? vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Detaljplan för Plåten 1, Oskarshamns kommun, Kalmar län. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Kalmar januari 2008 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB.

Detaljplan för Plåten 1, Oskarshamns kommun, Kalmar län. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Kalmar januari 2008 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB. Detaljplan för Plåten 1, Oskarshamns kommun, Kalmar län Planbeskrivning Kalmar januari 2008 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB SAMRÅDSHANDLING Dnr: - 2 - SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR De handlingar

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun 2016-2020 Antaget av Kommunfullmäktige 2016-05-11 48 Mark- och fastighetsprogram 2016-2020 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Yttrande över Program tillhörande detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping

Yttrande över Program tillhörande detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret Fysisk Planering 601 81 Norrköping fysiskplanering@norrkoping.se Norrköping 2014-04-09 Yttrande över Program tillhörande detaljplan för kvarteret Drag med närområde

Läs mer

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan

Läs mer