SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning"

Transkript

1 SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen med nya invånare genom förtätning i centralorten. Planförslaget är i samrådsskedet ett tjänstemannaförslag. Efter samrådet kommer förslaget att bearbetas vidare, och politiken kommer att göra avvägningar. Markanvändningskartan beskriver hur marken kan användas år Vi visar att vi vill pröva en viss typ av markanvändning på en viss plats, men det krävs fördjupad planering innan något faktiskt händer. Vi som arbetar inom staden behöver också förändra vårt sätt att arbeta, eftersom förtätning innebär helt andra typer av processer än traditionell utbyggnad på orörd mark. Du kan läsa mer om att genomföra förslaget under Konsekvenser - Vad krävs för att genomföra Stadsplan 2017?. Där kan du också läsa om vilka fortsatta arbeten och utredningar som krävs för att uppfylla stadsplanens mål och intentioner.

2

3 Övergripande strukturer Bilden är en förenklad tolkning av markanvändningskartan och visar de övergripande strukturerna i Stadsplan För att öka läsbarheten har vi valt att visa markanvändningen för FÖP H+ också, även om området inte ingår i stadsplanen. Bilden visar nya utbyggnadsområden (röd-orange ytor), utredningsområden (orange) samt förtätning inom befintlig bebyggelse (rosa ytor). I utbyggnadsområden finns det också plats för service, dagvattenhantering, parker, gröna stråk och parkering. Verksamhetsområden (lila ytor) omsluter staden i öster, men finns också centralt i anslutning till hamnen. Verksamheter ska ligga där de har de bästa fysiska förutsättningarna som till exempel nåbarheten för människor och varor. I en tät och hållbar stad ökar behovet av närhet till både offentlig och kommersiell service. Den behöver finnas nära bostäder och vara lättillgänglig med gång, cykel och kollektivtrafik. Bilden visar centrum och stadsdelscentrum (gula punkter med röd kant). Ytor för skola och förskola redovisas inte i bilden, utan finns istället i markanvändningskartan. Gång- och cykelnätet är mer finmaskigt och visas i markanvändningskartan och temakartor. Stadens grönområden ger livskvalitet och attraktivitet. På bilden visar vi tre huvudstråk: Råådalen i söder, Vastorpsstråket i öster och Pålsjö-Landborgen i norr (gröna ytor). Dessa knyts ihop med parker och gröna promenadstråk (grön linje). Vi ska utveckla de mest yteffektiva och hållbara transportslagen gång, cykel och kollektivtrafik för att tillgodose bra tillgänglighet och nåbarhet för alla. Bilden visar våra regionala noder (vinröd streckad punkt) samt ett strukturbildande kollektivtrafiknät (vinröd linje).

4

5 Planförslaget Kartan visar den samlade föreslagna markanvändningen Helsingborg växer och det är många som flyttar hit. Vår befolkningsprognos visar nya invånare till Det är en utmaning för bostadsbyggandet men också för alla andra funktioner som behövs arbetstillfällen, offentlig och kommersiell service, mötesplatser, grönska, trafiksystem och dagvatten. Vi föreslår nya utbyggnadsområden och förtätning inom befintlig bebyggelse med totalt cirka bostäder. För att klara det krävs hög täthet, med bostäder per hektar, och en stor blandning och variation i bebyggelsen. I utbyggnadsområdena behöver det finnas plats för service, dagvattenhantering, parker, gröna stråk och parkering. Förtätning ska utgå från varje plats förutsättningar och med utgångspunkt i de förtätningsprinciper vi tagit fram. Helsingborg utgör en central arbetsmarknad och tillväxtmarknad i Nordvästra Skåne. En framskrivning av prognoser pekar på cirka nya arbetstillfällen. Genom att samla liknande verksamheter till samma geografiska område kan verksamheter dra nytta av varandra. Verksamhetsområdena behöver också bli tätare. I en tät och hållbar stad ökar behovet av närhet till både offentlig och kommersiell service. Den behöver finnas nära bostäder och vara lättillgänglig med gång, cykel och kollektivtrafik. Vi har ett stort behov av nya förskolor och skolor till den växande befolkningen, och platser både ute och inne för fysisk aktivitet och för att skapa förutsättningar för rekreation och mötesplatser. Vi bedömer att den tekniska infrastrukturen, som el, vatten och avlopp, har tillräcklig kapacitet. Stadens grönområden ger livskvalitet och attraktivitet, och vi vill att Helsingborg ska vara den gröna staden med parker, natur, stadsodling och gröna stråk för alla. Vi behöver fler grönområden och bättre kvalitet i de vi redan har för att klara det ökade behovet. Vi har en helhetssyn på grönstrukturen och värdesätter den oavsett om den är offentlig eller privat, och arbetar med ekosystemtjänster. Vi ska utveckla de mest yteffektiva och hållbara transportslagen gång, cykel och kollektivtrafik för att tillgodose bra tillgänglighet och nåbarhet för alla. De stora biltrafikflödena ska vi styra till det övergripande nätet, och åtgärder i biltrafiknätet ska bidra till att minska bilens färdmedelsandel. Vi behöver effektivisera så att den markyta som idag används till parkering totalt sett inte ökar. För att bli en tätare och mer klimatanpassad stad ska vi utveckla och förbättra vårt dagvattensystem så att det kan ta hand om mer vatten. Vi pekar ut ytor för rening, fördröjning och planerad översvämning. Det räcker inte att ta hand om dagvattnet från nya områden, utan vi måste också förbättra hanteringen från befintliga ytor. Det kan vi bland annat göra genom mångfunktionella ytor. Kartan visar den samlade bilden av markanvändningen år Övergripande ställningstaganden Vi möjliggör för nya invånare i centralorten till 2035 genom att föreslå ytor och göra ställningstaganden för bostäder, arbetsplatser, service, grönska, hållbara transporter och vatten. Helsingborg ska vara en tät stad med hög nåbarhet. Vi ska i samverkan med andra aktörer arbeta med och underlätta för förtätning med kvaliteter i hela staden. Tätheten i nya utbyggnadsområden ska vara hög med bostäder per hektar. Vi ska till år 2035 öka andelen hållbara resor med kollektivtrafik, cykel och gång från 45% (2013) till 71% i centralorten. Vi ska effektivera parkeringen så att den markyta som idag används till parkering totalt sett inte ökar. Vi ska utveckla och förtäta våra regionala noder Knutpunkten, Maria station och Ramlösa station med hög täthet, besöksoch personalintensiva verksamheter, service och bostäder. Maria station och Ramlösa station ska bli lokala centrum som är lätta att nå, framförallt med kollektivtrafik, gång och cykel. Vi vill stärka stadskärnans attraktivitet som central mötesplats och besöksmål. Stadsdelscentrum och servicepunkter ska

6 vara lokala mötesplatser som skapar närhet till service. Vi ska arbeta tillsammans med berörda aktörer; såväl offentliga som privata, för att skapa förutsättningar för detta. Vi ska samverka med näringslivet för att skapa täta och attraktiva verksamhetsområden och stimulera till att skapa fler arbetstillfällen genom geografisk koncentration (så kallade kluster). Verksamheter ska ligga där de har de bästa fysiska förutsättningarna som till exempel nåbarhet av människor och varor. Verksamheter med stor omgivningspåverkan ska etableras inom utpekade områden. Vi ska förstärka mötesplatser över hela staden och samlokalisera offentlig service såsom skola, förskola, bibliotek samt byggnader och platser för fysisk aktivitet. Skolgårdar och grönstruktur ska kunna samutnyttjas, och användas under dygnets alla timmar. Det ska vara nära till parker och natur i Helsingborg, och grönskan ska bindas samman av gröna stråk. Vi ska ha en helhetssyn på grönska, och se värdet i grön kvartersmark samt gröna tak och väggar. Vi ska utgå från ekosystemtjänster i vårt arbete. Vi föreslår en förändrad markanvändning i merparten av stadens koloni- och odlingslottsområden. Områdena ska succesivt omvandlas till bostäder, skola, förskola och dagvattenhantering. Vi skapar samtidigt nya möjligheter för stadsodling i mindre skala. Alla koloni- och odlingslottsområden ska vara öppna och en del av stadens grönstruktur. Vi ska bygga upp ett robust dagvattensystem som tar hand om regn och förbättrar vattenkvaliteten. Vi ska ha beredskap för extrem nederbörd i form av multifunktionella ytor och sekundära avrinningsvägar. Området runt Ramlösa station har stor utvecklingspotential. Därför påbörjar vi ett projekt där vi också utreder möjligheten att koppla samman området med Östra Ramlösa via Clausgatan med strukturbildande kollektivtrafik och förtätning.

7

8

9 Stråk och barriärer Bilden visar eexempel på hur den täta staden kan kopplas samman med upplevelserika stads- och aktivitetsstråk och var staden behöver byggas samman med starka stadskopplingar. Att skapa stråk och överbrygga barriärer är centralt för att uppnå en socialt hållbar stad. Social hållbarhet i stadsmiljön handlar om människors möjligheter till samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelser, tillgången till gröna miljöer och om hur väl stadens delar hänger samman med varandra. Det handlar också om att alla ska ha tillgång till stadens rum och uppleva att staden är tillgänglig. Barn och ungas behov och äldres perspektiv är viktiga infallsvinklar. När man betraktar stadsmiljön med social hållbarhet för ögonen är det viktigt att alla enkelt kan nå vardagsfunktioner som arbete, skolor, fritidsaktiviteter och vardagsservice, att stadens struktur med stråk, platser och målpunkter bidrar till att människor korsar varandras väg och att staden erbjuder platser där man både passerar och har skäl att stanna till en stund så att möten kan uppstå att människor kan vara stolta och identifiera sig med sina platser och stråk i staden och att staden är sammanbunden med gena och trygga stråk för gång och cykel, och att stråken överbryggar barriärer mellan närliggande stadsdelar och målpunkter av olika slag. För att uppfylla detta behöver stadens olika delar och målpunkter vara väl sammankopplade. Helsingborg har starka barriärer i form av trafikerade vägar och järnvägar, landborgens branta slänter och inhägnade områden med verksamheter, kolonilotter och besöksparker. Det finns också storskaliga verksamhetsområden med breda vägar för tunga fordon, där det saknas gång- och cykelbanor för dem som inte kör bil. För att integrera stadsdelar behöver vi dels skapa stråk som många vill använda och vistas i, dels överbrygga barriärer mellan stadsdelar och till målpunkter. Det behövs sammanbindande stråk av olika karaktär, både rekreativa stråk och snabba, gena kopplingar för gående och cyklister. I några fall är barriärerna så starka att vi behöver skapa stadskopplingar där det nya stråket också stöds av ny bebyggelse så att staden länkas samman. Sådana stadskopplingar kan ge nya lägesförutsättningar och skapar möjligheter för utveckling i stadsdelar som idag är avskilda. Bilden till höger visar några pilotstråk som har prioriterats utifrån att: de förbinder stadsdelar med hög befolkningstäthet eller där betydligt högre täthet föreslås de skapar ny struktur och starka kopplingar för stadsdelar som idag avskärmas av kraftiga barriärer och har svaga och otrygga samband med omgivande stadsdelar de ger nya rekreativa kvaliteter och kopplingar i tätbefolkade stadsdelar och områden som förtätas Aktivitetsstråk ger möjlighet att röra sig i ett rekreativt och grönt stråk med många möjligheter till aktiviteter. Det mesta finns redan idag, men några länkar saknas. Nya platser och aktiviteter kan skapas och dagens aktiviteter kan vända sig tydligare mot det gröna stråket. Stadsstråk kopplar samman staden med fokus på gående och cyklande. De kan både vara gatusträckningar med biltrafik och rena gång- och cykelstråk. Stråken ska ha en trivsam miljö utifrån gåendes hastighet och skala och det ska finnas platser och upplevelser att stanna till vid. Stadskoppling bygger samman staden genom att brygga över kraftiga barriärer och mentala avstånd mellan stadsdelar och viktiga målpunkter. Här krävs stora grepp med stadskopplingar där stråk och bebyggelse tillsammans binder samman stadsdelar som idag är starkt åtskilda. På Söder skisseras några kopplingar och stråk som bryggar över starka barriärer i väster och söder, och som samtidigt bryggar över stadsplanens plangräns mot översiktsplanen för H+. Kopplingarna kan utvecklas och fungera i mellantiden, innan det är möjligt att genomföra det Blå-gröna stråket från Jordbodalen till H+ och andra långsiktiga stråk som pekats ut i FÖP H+. Somliga stråk kan enkelt genomföras stegvis på mark som staden äger, medan andra kräver mer kreativa lösningar som kan innebära ändrade gatusträckningar, fastighetsgränser och ledningar och helt ny bebyggelse som stöttar stråket. Dessa kopplingar behöver studeras vidare. + Visa bild var stadskopplingar kan skapa nya möjligheter genom att brygga över barriärer mellan tätbefolkade stadsdelar.

10 Ställningstaganden Vi ska studera möjligheter att överbrygga starka barriärer mellan stadsdelar. Vi ska pröva att utveckla några stråk till upplevelserika stadsstråk och aktivitetsstråk i samverkan med aktörer längs stråket.

11

12 Framtaget av: Namn Namn Namn Namn

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m fl Fredriksdal, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till bostadsbebyggelse

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Sandviken. Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018

Sandviken. Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018 Sandviken Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018 Sandviken, en del av Östersund 2014 antogs översiktsplanen Östersund 2040 av kommunfullmäktige. I den fanns visionen

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Aron 27, Gustavslund, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera fastighetens användning som

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen 2017-11-16 Uppsala växer fler bostäder behövs Eriksberg har potential att utvecklas 2 Från översiktsplan till bygglov BYGGLOV DETALJPLAN PLANPROGRAM

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Möte om odlings- och koloniområden 31 augusti 2016

Möte om odlings- och koloniområden 31 augusti 2016 Möte om odlings- och koloniområden 31 augusti 2016 Välkomna! Kristina Magnusson och René Mohlkert Uppdraget och processen Malin Rizell Sammanfattning av Stadsplanen Malin Hellman och Fredrik Bengtsson

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi 1(5) 1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Översiktsplan för Borås

Översiktsplan för Borås Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Läs mer

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?

Läs mer

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt

Läs mer

Gottsundaområdet Planprogram

Gottsundaområdet Planprogram Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare: Datum: Diarienummer: Johan Spåre 2012-05-07 2012/20200-1 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Planansökan för kv Diset BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Ändring av stadsplan (1283K-9482) för Närlundaområdet, Närlunda, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändring av detaljplanen är att pröva möjlighet

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040 Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

SE-151

SE-151 activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur

Läs mer

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered 1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 1.1 SLUTSATS... 3 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 1.3 NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 4 1.4 TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 4.1. ÖVERVÄGANDEN VID LOKALISERING FÖR BEBYGGELSE... 5 4.2. NOLLALTERNATIVET... 6 5.1.

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET 10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040 Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN FASTIGHETEN ÖDÅKRA 4:4, M FL ÖDÅKRA, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 01238/2010 BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN SÖKANDE Mark och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. SYFTE Detaljplanen syftar till

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr Sida 1 (6) 2016-10-05 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 08-508 033 54 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr 2015-10143 Förvaltningens förslag till beslut Spånga-Tensta

Läs mer

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Strategisk energiplanering i Borås Stad Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från

Läs mer

Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet

Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet 1(4) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-06 Diarienummer 0441/16 Stadsutveckling/Förvaltning och planering Johan Rehngren Telefon 031-365 57 97 E-post: johan.rehngren@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN PÅL IBB 21 M FL NORR, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 860/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wallenstam AB SYFTE Planändringen är föranledd av planansökan inkommen 13 maj 2013. Syftet är att

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Regi ncity Syd Idekoncept oktober 2011

Regi ncity Syd Idekoncept oktober 2011 RegionCity Syd Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden #2 Brofästet nya Götaälvbron VG Regionens planerade regionens hus Högre exploatering vid brofästet Bussterminal Bangårdsviadukten Station

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN ASIEN 17 SÖDER, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1793/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Bacchant AB har ansökt om planändring den 27 december 2013. Förfrågan avser fastigheten

Läs mer

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Jessica Aoun Datum 2017-08-30 Version I Projekt-, ärendenr. KS 2017/0250 Innehållsförteckning

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET

VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET Värdeprogram för Storstadspaketet är ett policydokument som beskriver vilka värden som ska vara vägledande för fastighets- och gatukontorets arbete med att förverkliga

Läs mer

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN PRIORN 1 M FL OLYMPIA, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 334/2012 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighets AB Hebsacker har ansökt om planändring. SYFTE Planändringen ska möjliggöra att förtäta

Läs mer