Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Transkript

1 Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling

2 Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. Behovsbedömningen är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadstomter inom redan utbyggt bostadskvarter. Utformningen ska ske med hänsyn till befintlig bebyggelse som består av fristående bostadshus i 1 och 1½ våning. Flexibilitet i detaljplanen medger att ny bostadsbebyggelse i form av antingen villor, par- eller radhus är möjlig. Genom förtätningen kan så kallade lucktomter bebyggas mellan bostäderna och skapa en sammanhängande helhet inom befintliga bostadsområden. Bebyggelsetrycket är högt i Vimmerby kommun, främst inom Vimmerby tätort. Detaljplaneförslaget möjliggör ett nytt bostadskvarter i centralt och attraktivt läge. Ställningstagande Med stöd av en utförlig checklista, som är grunden för genomgång av de kriterier som kan innebära betydande miljöpåverkan, gör miljö- och byggnadsförvaltningen den sammanvägda bedömningen att genomförandet av ändringen av detaljplanen inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Detaljplanen förväntas inte innebära någon betydande miljöpåverkan och inte heller någon fara för människors hälsa. Därför är det inte nödvändigt med en miljökonsekvensbeskrivning. Området omfattas inte av höga naturvärden och inte heller etableras några miljöfarliga verksamheter. Alternativ lokalisering Flera alternativa placeringar har utretts. I ett första skede togs 33 möjliga lucktomter fram. På grund av värdefull natur, allmänhetens tillträde, fördyrande infrastruktur i form av ledningsflytt med mera har många alternativ strukits. Fyra större kvarter och 13 lucktomter återstår som möjlig förtätning, de planläggs i nio detaljplaner.

3 Behovsbedömning 3 (5) Detaljplanens miljöpåverkan Mark Planområdet är delvis bebyggd och består av kvartersmark för bostadsändamål, en anlagd gräsmatta, gata, gång- och cykelväg som avgränsas av befintliga bostadskvarter (Huvudmurklan, Stenmurklan, Idesborg, Liljerum, Friden, Kullen, Tälleberg) och Vendledalsgatan i Vimmerby tätort. Den anlagda gräsmattan begränsas i öster av en stenmur med en klippt och ansad häck av asp. I den sydvästra delen av planområdet finns ytterligare en stenmur. Vatten Den vattenförekomst som ligger närmast planområdet är sjön Krön. Dagvatten från Vimmerby tätort släpps ut dels i Stångån, men även via en drygt 4 km lång bäck, Skvalbäcken, ut i södra delen av Krön. Detaljplanen kommer inte att ändra mängden dagvatten från planområdet i nämnvärd grad. Dagvattnet i planområdet ska tas omhand i kommunens dagvattensystem. Då kapaciteten på det befintliga ledningsnätet sannolikt inte kommer att utökas har den hårdgjorda ytan på tomterna begränsats med en planbestämmelse på plankartan. På så sätt kan tillkommande dagvattenvolym begränsas, till exempel vid extrema regntillfällen. Dagvattnet kan då infiltreras i tomtmarken. När vattnet slutligen når recipienten Krön bedöms det inte blir någon ökning av dagvattenpåverkan på ytvattenförekomsten Krön. Detaljplanen i sig bedöms inte påverka MKN för vatten negativt. Luft Inga mätningar har genomförts i kommunen men luftkvalitén bedöms som god. Detaljplanen bedöms inte påverka luftkvaliteten då intrånget i naturen bedöms som marginell. Klimat Den föreslagna förtätningen är ett mål i översiktsplanen som anger att förtätning med centrum som mittpunkt och utbyggnadsområden tätt runt omkring är ur ett hållbarhetsperspektiv en föredömlig utbyggnad av staden. All infrastruktur och service finns redan. De nya bostäderna byggs inom gång- och cykelavstånd från stadskärnan, intill rekreationsområden, skola och idrottsanläggningar. Naturmiljö Planområdet sluttar svagt åt öster mot lågpunkten i Hagalidsområdet. Området som ska bebyggas utgörs idag av dels en anlagd gräsmatta, dels av

4 Behovsbedömning 4 (5) två äldre bostadstomter. Här finns inga höga naturvärden och den föreslagna byggnationen påverkar inte områdets biologiska mångfald negativt. Markområdet ingår inte i någon ängs- och betesmarksinventering eller ängsoch hagmarksinventering. Två stenmurar finns inom området. Eftersom de finns inom ett bebyggt bostadsområde bedöms de inte ha generellt biotopskydd enligt Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm. Naturresurser Förtätning är ett sätt att försöka att skapa en mer hållbar stadsutveckling. En tätare stad anses vara mer energieffektiv och leda till färre utsläpp eftersom invånarna bor närmare arbeten och lokal service och därmed är mindre beroende av bilen. Istället främjas andra färdsätt såsom att gå, cykla eller färdas med kollektivtrafik. Genom att bygga i närhet till redan exploaterade områden kan den befintliga infrastrukturen och servicen utnyttjas. Livskvalitet En tät stad har en hög tillgänglighet som leder till ökade sociala och ekonomiska interaktioner. Förtätning av samhället med blandat boende kan ge positiva effekter i form av ökat underlag för handel, boende och arbetsmarknad. Detta kan bidra till en ökad attraktivitet och en förbättrad social miljö utan att i för stor grad inkräkta på existerande grönytor och bebyggelse. Befolkning Förtätningen ger möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade i stadsdelen och på lång sikt motverka segregation socialt, ekonomiskt och åldersmässigt. Kulturmiljö Den föreslagna förtätningen är ett mål i översiktsplanen som anger att förtätning med centrum som mittpunkt och utbyggnadsområden tätt runt omkring är ur ett hållbarhetsperspektiv en föredömlig utbyggnad av staden. Enligt Vimmerby kommuns nyligen antagna riktlinjer för bostadsförsörjning (2017) ska bostadsbeståndet främst utvecklas genom förtätning av befintliga bostadsstrukturer eller i anslutning till befintlig infrastruktur. Planområdet ingår eller ligger nära till ett redan utbyggt bostadsområde och ny bebyggelse kommer att anpassas till befintlig för att passa in i stadsbilden.

5 Behovsbedömning 5 (5) Utredningar En utförlig checklista har upprättats för behovsbedömningen där detaljplanens miljöpåverkan har bedömts utifrån miljöbalken, riksintressen och andra skyddsvärden, miljömål, hållbarhetskriterier (bilaga 2 och 4 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar), klimatanpassning och kommunala styrdokument. Medverkande tjänstemän Nora Razma Björn Holm Arvid Lindblad planarkitekt kommunekolog hållbarhetsstrateg