ÖP Sotenäs. kommun. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR planeringsunderlag. antagandehandling översiktsplan

Transkript

1 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR planerinsunderla Kommunfullmäktie Kommunstyrelsen KS Dnr 2001/1301 ÖP 2010 antaandehandlin översiktsplan Sotenäs kommun december 2010

2 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun ÖP 2010 UPPDATERAS KONTINUERLIGT BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE PLANERINGSUNDERLAG Inlednin Förutsättninar Analys Karta planerinsförutsättninar + BESLUTSUNDERLAG Mål & stratei Planförsla Genomförande Konsekvenser Karta mark- & vattenanvändnin Kartor utvecklinsmöjliheter i tätortsområdena 2

3 Förutsättninsdelen innehåller fakta, statistik mm inom ett antal sektorsområden. Denna del inår i översiktsplanens kateori planerinsunderla, vilket innebär att kontinuerlia kompletterinar, uppdaterinar, tillä av ny information från utredninar och liknande kan öras utan att en formell reviderin av hela ÖP-dokumentet behöver ske. En kontinuerlit uppdaterad beskrivnin av kommunens förutsättninar är ett användbart arbetsmaterial, inte minst i diital form. Förutsättninarna beskrivs kommunöverripande. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 3

4 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 4

5 FÖRUTSÄTTNINGAR Innehåll LAGSTIFTNING...6 Plan- & bylaens portalpararaf 6 Miljöbalkens portalpararaf 6 RIKSINTRESSEN, FÖRORD- NANDEN & RESERVAT...7 Riksintressen 7 Förordnanden, reservat och andra bestämmelser 13 ÖVRIGA PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR...17 BOENDE & BYGGANDE...19 Invånare 19 Besökare 19 Bostäder 19 Service 23 NÄRINGSLIV...25 KOMMUNIKATIONER...27 Väar 27 Gån- och cykelväar 27 Kollektivtrafik 28 Sjöfart 28 AREELLA NÄRINGAR...30 Fiske 30 Vattenbruk 31 Jordbruk 31 Skosbruk 31 Täktverksamhet 31 NATURMILJÖ...34 Riksintressen 34 Skyddade områden 34 Havsmiljö 35 Ekoloiskt särskilt känslia områden 36 FRILUFTSLIV...40 Riksintressen 40 Naturområden 40 Närrekreation 40 Småbåtshamnar 40 Campinplatser 41 Husbilar 41 Fritidsanläninar 41 KULTURMILJÖ...44 Riksintressen 45 Värdefulla kulturmiljöer 45 Marina lämninar 49 VATTEN & AVLOPP...51 Vattenförsörjnin 51 Avloppsvattenrenin 51 ENERGIFÖRSÖRJNING/ TELEKOMMUNIKATIONER...55 Eneriförsörjnin 55 Telekommunikationer 55 MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHET...58 Luft 58 Vatten 58 Vrak och föroreninar till havs 59 Förorenad mark 59 Avfall 59 Buller 60 Elektromanetiska fält 60 Radon 60 Erosion 61 Skredrisk 61 Översvämninsrisk 62 Transporter 62 Räddninstjänst 62 Totalförsvar 63 Beredskapshänsyn i samhällsplanerinen 63 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 5

6 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun LAGSTIFTNING Den fysiska planerinen rundar si på lastiftnin inom Miljö- och bylaen samt Miljöbalken. De rundläande draen i de respektive laarna sammanfattas i de så kallade portalparaeraferna (1 kap. 1 ). Plan- & bylaens portalpararaf Denna la innehåller bestämmelser om planlänin av mark och vatten och om byande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutvecklin med jämlika och oda sociala levnadsförhållanden och en od och lånsiktit hållbar livsmiljö för människorna i daens samhälle och för kommande enerationer. La (1993:419). Miljöbalkens portalpararaf Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utvecklin som innebär att nuvarande och kommande enerationer tillförsäkras en hälsosam och od miljö. En sådan utvecklin byer på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och oläenheter oavsett om dessa orsakas av föroreninar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den bioloiska månfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrit används så att en från ekoloisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt lånsiktit od hushållnin tryas, och 5. återanvändnin och återvinnin liksom annan hushållnin med material, råvaror och eneri främjas så att ett kretslopp uppnås. 6

7 RIKSINTRESSEN, FÖRORDNANDEN & RESERVAT Riksintressen Mark- och vattenområden som har så höa värden av nåot sla att de är av nationell betydelse är s k riksintressen. Det finns olika slas riksintressen, kultur- eller naturområden är en typ, kommunikations- eller industrianläninar en annan. Gemensamt för dessa är dock att riksintressen inte påtalit får skadas enom t ex stadsförnyelse eller infrastrukturprojekt. Om olika riksintressen står mot varandra måste en avvänin öras. Kommuner och länsstyrelser runt om i landet har ett särskilt ansvar för riksintressena vilket bl a innebär att kommunerna i sin planerin ska visa hur områdena skyddas. I Sotenäs kommun finns riksintressen av flera olika sla, en del av dessa omfattar stora delar av kommunen. Här es en kort sammanfattnin av de riksintressen som förekommer i Sotenäs kommun. Kommunens hänsyn till riksintressena i den översiktlia planerinen redovisas i översiktsplanens planförslasdel. Grundläande hushållninsbestämmelser, 3 kap Miljöbalken I miljöbalkens tredje kapitel säs att markoch vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Vidare säs att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden som är opåverkade av exploaterinsföreta, områden som är ekoloiskt känslia, av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller kulturvärden som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämplia för industriell produktion, eneridistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så lånt möjlit skyddas mot åtärder som påtalit kan skada dem. Om de är utpekade som riksintressen ska de skyddas mot åtärder som kan orsaka påtali skada på områdena. Yrkesfiske, 3 kap 5 MB Fiskeriverket har pekat ut riksintressena i form av vattenområden och fiskehamnar med avörande betydelse för fiskenärinen. Den rådande tolkninen av vad som utör vattenområden av betydelse för yrkesfisket är: Fånstplatser med omfattande fiskeaktivitet eller unika förutsättninar för visst fiske. Lekområden för kommersiellt viktia arter av fisk eller skaldjur. Uppväxtområden för kommersiellt viktia arter. Vandrinsstråk för kommersiellt viktia arter. Fiskeriverket jorde en översyn av områden av riksintresse för yrkesfiske. Översynen och revisionen har huvudsaklien rundats på en ekonomisk värderin av fånstområden. Det enerella riksintresset ällande rundbottnar mellan 0-6 m har taits bort i översynen. Skyddsvärda uppväxt- och rekryterinsområden för kommersiellt viktia arter finns i hela kustområdet men det saknas underla för att avränsa de viktiaste av dessa som riksintresse. Fiskeriverket anser det därför orimlit att alla runda områden är av riksintresse eftersom det kan innebära att utpekandet av riksintresseområden mister sitt syfte, nämlien att e ett särskilt starkt skydd åt de mest värdefulla områdena. Som reel är runda och skyddade områden läns hela kusten liksom utsjöbankar skyddsvärda lek- och/eller uppväxtområden för ett stort antal kommersiellt viktia arter. Dessa enerellt skyddsvärda områden är därmed också skyddsvärda enlit första stycket i 3 kap MB 5. Sådana områden ska så lånt möjlit skyddas vilket också kan säas älla bland annat områden som är viktia för vattenbruket. Tidiare utpekade riksintresseområden i Sotenäs kommun har därmed ändrats så att det numera enbart finns ett större sam- del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 7

8 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun manhänade område av riksintresse för yrkesfisket: Fånstområde havskräfta - nr 69 Väst Hermanö, Sörrundsberet, Sotefjorden I Sotenäs kommun finns även två fiskehamnar av riksintresse; Kunshamn och Smöen Naturvård (3 kap 6 MB) Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddraen i svensk natur, belysa landskapets utvecklin och visa månfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Naturvårdverket ansvarar för att länsstyrelserna och kommunerna har aktuellt underla då områden av riksintresse för naturvården ska behandlas i översiktsplanerinen. Sotenäs kommun inår i två områden av riksintresse för naturvård. Ramsvikslandet-Hållö-Kornö- Gåsöarkipelaen NO14062 Riksvärde: Skärårdslandskap, odlinslandskap, naturbetesmark, än, topoent rikkärr, flora och fauna, berrundsformer, berarter, lacial skulptur. Berrunden domineras av den röda bohusraniten. Berrundens storformer är i hösta rad prälade av sprickriktninar där de nord-sydlia dominerar och övertväras av rundare öst-västlia. Välutbildade lacialskulpturer som rundhällar, rännor och jätterytor kan ses enom hela området, särskilt på Ramsvikslandet och öarna i Hållöskärården. Från eoloisk synpunkt är området av utomordentlit intresse bl a för studier av ranitens spricksystem och laciala erosionsformer. Landskapsbilderna är storslana, växlande från kala lacialslipade rundhällar i exponerade läen till kulturmarker i läläen. Granitlandskapet är särskilt väl utformat. Den plastiska lacialskulpturen är mycket framträdande och av stor betydelse för tolkninen av landskapets bildnin. Inom området finns en rad små öar och skär som är viktia för säl eller sjöfåel. Ramsvikslandet och Rörviks flat utör representativa odlinslandskap med stora utmarksbeten, havsstrandänar och änar. För övrit finns en rad värdefulla räsmarksobjekt med naturbetesmarker och änar i kustlandskapet. Vid Ramsvikslandet finns maritimt påverkade fukthedar och kärr, påverkade av kalk från skalrusbankar och typiska för västkustens skärård. Åbyfjorden-Bärfendalen NO14063 Riksvärde: Havslandskap, odlinslandskap, naturbetesmark, vattendra, ädellövsko, flora och fauna, förkastninslinje, sprickdal Åbyfjorden-Bärfendalen är, tillsammans med Brofjorden och Brodalen, den enda landform med fjord jämte fjorddal. Från eovetenskapli synpunkt är Åbyfjorden med en fortsättnin i en fjorddal, Bärfendalen, av synnerlien instruktivt morfoloiskt värde. Landformerna är i si typiska och tämlien orörda av mänsklia inrepp frånsett sten- och rustäkter. Fjorden och fjorddalånen har ett utomordentlit skönhetsvärde. Marskstränder och änsskoar hyser värdefullt växt- och djurliv. Åby utör representativt odlinslandskap med stora utmarksbeten, havsstrandänar och änar. Naturlia naturbetesmarker finns i inre Åbyfjorden, Åby-Stranderän samt Bua hed. Värdefulla ädellövskoar finns vid Åby säteri och Hosäm. Bärfendalsälven har viktia lek- och uppväxtområden för havsörin. Vattendraet anses vara särskilt skyddsvärt avseende havssörinsstammen. Området berörs av Natura skydd. Friluftsliv (3 kap 6 MB) Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på rund av sär- 8

9 skilda natur- och kulturkvaliteter, ha variationer i landskapet och od tillänlihet för allmänheten. Urvalet av riksintresseområden har jorts av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna. Enlit Naturvårdsverkets beslut är följande områden av riksintresse för friluftsliv i Sotenäs kommun: Norra Bohusläns kust i Strömstads, Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner FO1 Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, eoloiska, ornitoloiska), kulturstudier (kulturhistoriska), båtsport, bad, fritidsfiske, kanotin. Området är ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet och utör ett betydande mål även för internationell turism. Landskapet är i hö rad särprälat och inrymmer stor variation i naturmiljöer. Stränderna är till större delen fria från bebyelse som kan hindra allemansrättslit utnyttjande. Variationen i skärårdslandskapet är påtali med karaktärer alltifrån kalskär i ytterskärården till en lummi innerskärård. Ösö- och Hållöskärårdarna är representativa exempel på ytterskärårdar av stort intresse för friluftslivet. Genom sprickdalarnas orienterin i östvästli eller nord-ostli riktnin är fastlandskusten kraftit bruten i fjordar, vikar och mellanliande näs. Berrundsformerna, det rika djurlivet samt floristiska värden berikar landskapet och er utomordentlia tillfällen till naturupplevelser och naturstudier. Rik tillån till naturhamnar, sjötrafikleder och service i olika former är viktia förutsättninar för en intensiv båtsport inom området. Klipp- och sandstränder er oda möjliheter till bad såväl i skärården som läns fastlandskusten. Av stor betydelse för friluftslivet är orterna utmed kusten med omfattande service för turism och friluftsliv, övernattninsmöjliheter av olika sla, ästhamnar, marinor med båtservice, provianterinsmöjliheter mm. Ett stort antal campinplatser finns läns kusten, de flesta med tillån till badmöjliheter på nära håll. Flera naturreservat med inriktnin på bl a friluftslivet finns inom området. Kulturmiljövård (3 kap 6 MB) Områden av riksintresse för kulturmiljövården utses av Riksantikvarieämbetet. I Sotenäs finns tre sådana områden. Smöen - KO36 Sammansatt kustsamhälle med bebyelse från olika tidsepoker. Bebyelsen spelar tydlit samhällets utvecklin: en tät äldre bebyelsekluna i skyddat läe omes av planerade kvarter med dubbelhus och villor påverkade av badortsepoken och den växande stenindustrin krin sekelskiftet 1900 (badort). Gamla delen vid hamnen med tät oreelbunden huskluna (enkelstuor och enkelt utformade dubbelhus på låa husrunder). Planerade kvarter med rymlia dubbelhus ofta med hö stenrund och individuellt utformade villor i schweizerstil. Täta maasins- och sjöbodsrader (ofta i två våninar och nu sammanbundna med välkänd brya) främst från talet. Bryan med sina båtar, bodar och maasin spelar samhällets utvecklin från tidit fiske till nutida sommarliv. Tossene - KO37 Fornlämninsmiljö från främst bronsåldern som utmärks av sin koncentration av anläninar på en beränsad yta. Riksintresset tar si uttryck främst i en stor mänd skålropsförekomster och fiuristninar (bl a måna skepp); dessutom fyra ravfält, rösen, stensättninar och boplatser. Oerhört rik och månfacetterad förhistorisk miljö med lämninar från olika tidsavsnitt. Äldre odlinslandskap och bebyelse. Åby - KO38 Herrårdsmiljö med strateiskt läe i det inre av Åbyfjorden, där säteribebyelse del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 9

10 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun med 1700-tals präel tillsammans med rika förhistoriska och historiska lämninar tydlit spelar utvecklinen av det arara kulturlandskapet inom ett bohuslänskt storods (fornlämninsmiljö). Sammansatt miljö med rika förhistoriska lämninar. Stenåldersboplatser, två stenkammarravar, ett flertal ravrösen och monumentala hällristninar, manbynad trolien från 1720, flyelbynader från slutet av 1700-talet liksom eventuellt en stor lada, övria ekonomibynader från och 1900-talet, historiska lämninar samt ryade åkrar och allé som visar säteriets tidiare tillfartsvä, privatkyrkoård från och 1900-talet, knuten till tidiare äare av säteriet. Industriell produktion, eneriproduktion, eneridistribution, kommunikationer (3 kap 8 MB) - Sjöfart Sjöfartsverket utser farleder, hamnar och områden i övrit som verket anser behövs för sjöfartsändamål och som därmed är av riksintresse. Senaste översynen jordes år Riksintresseförklarandet er ett skydd för både befintlia och planerade anläninar och syftar till att peka ut sjöfartssektorns viktiaste noder och länkar, dvs farleder och hamnar, i ett tillsammans med övria transportsla sammanhållet transportsystem. Inom kommunen finns två farleder av riksintresse för sjöfarten: Farled 131 Inselin till Brofjorden Farled 101 Lysekil-Kosterfjorden Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 MB) Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så lånt möjlit skyddas mot åtärder som kan påtalit motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på rund av att de behövs för totalförsvarets anläninar skall skyddas mot åtärder som kan påtalit försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläninarna. Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnins- och skjutfält och flyflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast kopplin till spanins-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveries kommuner är i olika omfattnin berörda av riksintresset. I Sotenäs finns ett område i havet anmält som riksintresse för totalförsvaret: Övnins- & skjutområde Skaen/ Lysekil I övrit inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höa bynadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidit skede i sådana plan- och bylovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt höre än 20 m utanför tätort och höre än 50 m inom tätort. Särskilda hushållninsbestämmelser, 4 kap Miljöbalken Bohusläns kust är enlit 4 kap MB i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Det eorafiska området omfattar skärården med en kustremsa om ca 2 kilometers bredd. Inom detta eorafiska område får exploaterinföreta och andra inrepp i miljön endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtalit skadar områdets natur- och kulturvärden. (4 kap 1 MB) Inom området, som sträcker si från Lysekil och norrut till norska ränsen - den sk Obrutna kusten, ska turismen och friluftslivtets, främst det rörlia friluftslivets, intressen beaktas vid bedömnin av tillåtliheten av exploaterinar mm. Miljöstörande tun industri får inte komma till stånd inom detta kustområde. 10

11 Bestämmelserna enlit 4 kap MB utör inet hinder för utvecklinen av befintlia tätorter eller av det lokala närinslivet. 4 kap MB handlar, till skillnad från 3 kap MB om kustens samlade värden. De sammantana värdena inom det eorafiska området kan sammanfattas i följande punkter: Ursprunlihet inom hela området. Förutsättninar för rörlit friluftsliv: badplatser, fiskeplatser, möjliheter till båtsport. Förutsättninar för turism. Tillån till serviceorter. Sammanhänande strand- och skärårdsområden tillänlia på allemansrättsli rund samt sammanhänande, vackra och ursrpunlia landskapspartier, utsiktspunkter. Höklassia fornlämninsmiljöer. Talrika äldre bebyelse- och verksamhetsmiljöer. Vetenskaplia natur- och kulturvärden. Lättillänlia och synlia eoloiska värden. Rikt sjöfåelliv och unika växtlokaler. Marina bioloiska värden. En i si värdefull kombination av höklassia natur- och kulturvärden. En kuststräcka ska värderas höre om måna olika av de ovan beskrivna värdena förkommer samtidit. Natura 2000 (4 kap 8 MB) Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och kom till för att hejda utrotninen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla Natura 2000-områden är klassade som riksintressen enlit 4 kap miljöbalken. Enlit 7 kap 28a MB krävs tillstånd för att bedriva eller vidta åtärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett utpekat Natura 2000-område. Innebörden av bestämmelserna är att också verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000-området och som medför betydande påverkan på naturområdet omfattas av bestämmelsen om tillstånd. Bevarandeplaner finns framtana för samtlia Natura 2000-områden. I Sotenäs kommun finns 4 utpekade Natura 2000-områden: Ramsvikslandet Skyddade habitat: Ler- och sandbottnar som blottas vid låvatten, rev, ettåri veetation på driftvallar, fleråri veetation på stenia stränder, veetationsklädda havsklippor, salta strandänar, nordatlantiska fukthedar med klockljun, torra hedar (alla typer), kalkräsmarker (viktia orkidélokaler), artrika sta-räsmarker på silikatsubstrat, artrika torra-friska lålandsräsmarker av fennoskandisk typ, fuktänar med blåtåtel eller starr, höörtänar, klippveetation på silikatrika berssluttninar, pionjärveetation på silikatrika berytor, skobevuxen myr Skyddade arter: Smalrynsnäcka Vertio anustior Soteskär Skyddade habitat: rev Skyddade arter: Knubbsäl Phoca vitulina Åbyfjorden Skyddade habitat: Estuarier och sandbottnar som blottas vid låvatten, stora runda vikar och sund, rev, veetationsklädda havsklippor, salta strandänar, torra hedar (alla typer), klippveetation på silikatrika berssluttninar, pionjärveetation på silikatrika berytor Malmöfjord Skyddade habitat: rev Skyddade arter: Knubbsäl Phoca vitulina Ramsvikslandet omfattas delvis av förordnande om naturreservat men också av områdesbestämmelser som relerar bebyelseutvecklinen bl a i de delar som inte utör naturreservat. Soteskär utör även fåelskyddsområde. Inom Natura 2000-område Åbyfjorden finns två naturreservat samt ett område med landskapsbildsskydd. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 11

12 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Smöen Ramsvik Väjern Hasselösund Kunshamn Hovenäset ± Skala 1: km Bovallstrand Ulebershamn Hunnebostrand Örn Stallen Draet Askum Todderöd Bohus-Malmön Tossene Gistad Fodenäs Röd RIKSINTRESSEN Teckenförklarin Kommunräns Riksintresse enl. MB 4 kap. Riksintresse för naturmiljövård Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse totalförsvaret Riksintresse för sjöfart Riksintresse för yrkesfisket Hamn av riksintresse för yrkesfisket Natura

13 Förordnanden, reservat och andra bestämmelser Naturreservat, 7 kap 4-8 MB Förtecknin över kommunens naturreservat finns i avsnittet Naturmiljö. Naturreservaten i kommunen har tillkommit enom beslut av länsstyrelsen. Varje reservat omfattas av ett förordnande som innehåller avränsninar av området samt föreskrifter om skötsel och vilka åtärder som är förbjudna att vidta inom respektive område. Länsstyrelsen får meddela dispens från en del av föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Vad som kan utöra särskilda skäl är inte entydit. Föreskrifterna krin vad som är tillåtet och vad som är förbjudet varierar i olika reservat beroende på vilket syftet är med reservatet. En dispens från föreskrifterna får inte strida mot reservatets syfte. Naturminne, 7 kap 10 MB Förtecknin över kommunens naturminnen finns i kapitlet Naturmiljö. Föreskrifterna för naturreservat äller också naturminnen. Biotopskydd, 7 kap 11 MB Förtecknin över biotopskyddade områden finns i kapitlet Naturmiljö. Inom biotopskyddat område får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtärder som kan skada naturmiljön. Djurskyddsområde, fåel- och sälskydd, 7 kap 12 MB Särskilda föreskrifter för områdena har utfärdats av länsstyrelsen. För att särskilt skydda en djurart inom ett visst område får länsstyrelsen meddela inskränkninar i allmänhetens eller markäarens rätt att jaa eller uppehålla si inom området. Samtlia djurskyddsområden utörs av holmar och skär i havsområdet. Förtecknin finns i kapitlet Naturmiljö. Strandskydd, 7 kap MB Strandskyddets syfte är att trya förutsättninarna för allmänhetens friluftsliv och bevara oda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Vid havet och i sjöar sträcker si strandskyddet enerellt 100 m från strandlinjen in mot land och lika lånt ut i vattnet. Vid vattendra äller strandskyddet enerellt 50 m på varje sida om vattendraet. I Sotenäs kommun är strandskyddet anpassat till terrän mm, vilket innebär att det kan variera från m. Inom strandskyddat området är det förbjudet att: - Uppföra nya bynader och räva eller på annat sätt förbereda för bynader - Ändra bynader som redan finns så att de kan användas till nåot annat ändamål -Utföra andra anläninar eller anordninar som försämrar tillänliheten enlit allemansrätten eller försämrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryor, parkerinsplatser och olfbanor - Utföra andra åtärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, räva eller ödsla. Kommunen får meddela dispens från bestämmelserna om det finns särskilda skäl. Om dispens lämnas, ska kommunen bestämma i vilken utsträcknin mark får tas i anspråk som tomt. I det fall dispensansökan äller ett område som omfattas av skydd enlit MB 7 kap., lier ansvaret för prövnin hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också möjlihet att inom tre veckor från kommunens beslutsdatum för strandskyddsdispens ta upp ärendet för överprövnin. För att en dispens ska beviljas krävs att det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl får man endast använda nåot av de följande sex särskilda skäl som anes i miljöbalken del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 13

14 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 7 kap 18 c : - Den aktuella platsen är beläen på redan ianspråktaen mark. - Den aktuella platsen är avskuren från stranden av till exempel en järnvä eller större vä och saknar därför betydelse för allmänhetens friluftsliv. - Anläninar som måste lia vid vattnet, det kan vara båthamnar, bryor, pirar med mera. Sådana bör dock inte uppföras inom områden med stort rekreationsvärde eller om djur- och växtlivet påverkas på ett icke acceptabelt sätt. Samlokaliserin bör eftersträvas. - Det avser ett område som behövs för att utvida en påående verksamhet och utvidninen kan inte ske utanför området. - Det avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillodose att aneläet allmänt intresse som inte kan ske utanför området. - Det avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillodose ett annat mycket aneläet intresse. Vissa bynationer och åtärder omfattas inte av det enerella förbudet, och behöver därför inte heller dispensprövas. Ekonomibynader eller andra anläninar, anordninar eller åtärder som behövs för närinsverksamhet inom jordbruket, skosbruket, fisket eller renskötseln omfattas av undantaet. Kraven är då att anläninen eller åtärden är omedelbart avsedd och behövli för närinen och att den måste lia inom strandskyddsområde. En sådan bynad får inte utformas så att den ens tillfällit kan utnyttjas som bostad. Hobbyverksamhet omfattas inte av undantaet. En dispens upphör att älla om den åtärd som avses inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den da då beslutet vann laa kraft. Från och med den 1 juli 2009 ska kommunerna i sin översiktsplan enlit 4 kap 1 bl. a. ane sådana områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Syftet med att redovisa områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen är att stimulera den lokala och reionala utvecklinen i områden som har od tillån till fria strandområden och där en viss bynation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Inom kust- eller kustskärårdsområde från ränsen mot Nore till Forsmark där Sotenäs kommuns kustområde inår, får sådana områden dock inte pekas ut. I detaljplan kan kommunen bestämma att strandskydd enlit 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väer tynre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enlit 7 kap. omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt verka för att strandskydd enlit 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med ällande bestämmelser och länsstyrelsen har även enlit 12 kap. PBL möjlihet att överpröva ett upphävande av strandskyddet i en detaljplan. Bestämmelse om fri passae ska även tillämpas i planärenden. Upphävande av strandskydd ska i detaljplan releras i form av en administrativ bestämmelse. De särskilda skälen får upphävande ska anes i planbeskrivninen. Natura 2000, 7 kap 27 MB Skydd enlit 7 kap 27 MB omfattar även Natura 2000-områden (se beskrivnin Natura 2000 på s. 11). Vattenskyddsområden, 7 kap 21 och 22 MB Inom 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken finns reler om vattenskyddsområden som syftar till att skydda rund- eller ytvattentillånar som nyttjas för vattentäkt. I förordninen (1998:899) om miljöfarli verksamhet och hälsoskydd finns reler om kommunala föreskrifter (se 40 ). Med stöd av den förordninen kan kommunen meddela föreskrifter för skydd av ytvatten- 14

15 täkter och enskilda rundvattentäkter. Ett försla till nya vattenskyddsföreskrifter för vattenskyddsområdena i Sotenäs kommun är under antaande. Miljökvalitetsnormer, 5 kap. MB Miljökvalitetsnormerna (MKN) är en vikti del i Miljöbalken och de allmänna relerna om dess syfte och tillämpnin finns i miljöbalkens kapitel 5. Syftet är att e miljövården ett kraftfullt instrument i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen och andra internationella åtaanden. Om inte miljökvalitetsnormerna är uppfyllda inom en viss tid måste ett åtärdsproram utarbetas för att snarast rätta till bristerna. Det finns ida normer för utomhusluft, vatten, fisk- och musselvatten samt omivninsbuller. Förordninen om omivninsbuller och EU:s bullerdirektiv Direktivet om bedömnin och hanterin av omivninsbuller syftar till att samordna bullerarbetet i EU enom emensamma bullermått, emensamma kartläninsoch bedömninsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlinsplaner. Direktivet ska också vara en rund för åtärder för att minska buller från större källor, i synnerhet vä- och järnväsfordon och infrastruktur, flyplan och helikoptrar samt större industriell verksamhet. Enlit förordninen finns en skyldihet att enom kartlänin av buller och upprättande av åtärdsproram, sträva efter att omivninsbuller inte medför skadlia effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enlit miljöbalken en s.k. målsättninsnorm. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft De ämnen som releras i form av miljökvalitetsnormer är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren och partiklar (PM2,5). Normerna baseras huvudsaklien på krav i EG-direktiv. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Skaldjursvattendirektivet avser att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Förordninens bilaa 1, som avser miljökvalitetsnormer och riktvärden för fiskvatten, äller i utvalda sjöar och vattendra i hela landet. Inen av dessa finns i Sotenäs kommun. Bilaa 2, som relerar musselvatten, äller i Västra Götalands län. De musslor som avses i förordninen är blötdjur som tillhör klasserna snäckor (Gastropoda) eller musslor (Bivalvia). Med musselvatten menas kustvatten eller bräckt vatten som behöver skyddas eller förbättras för att öra det möjlit för musslor att leva och växa till i dessa vatten. I Sotenäs utör Åbyfjorden och Bottnafjorden musselvatten. Miljökvalitetsnormer för vatten Förordninen (2004:660) om förvaltnin av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland annat att de fem reionala vattenmyndiheterna ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, rundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Sotenäs kommun har 13 vattenförekomster, som var och en omfattas av miljökvalitesnormer. Skydd för landskapsbilden, amla 19 NVL Förordnande om skydd för landskapsbilden utfärdades med den amla naturvårdslaen som rund. Bereppet finns inte i miljöbalken, men de av länsstyrelsen utfärdade föreskrifterna för områdena äller fortfarande. Områdena betraktas av länsstyrelsen som naturreservat enlit miljöbalken. Det kan således krävas länsstyrelsens tillstånd för att utföra vissa i föreskrifterna uppräknade åtärder. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 15

16 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Förtecknin över områden som omfattas av landskapsbildsskydd finns i kapitlet Naturmiljö. Väar med skyddszon Enlit 47 välaen råder ett allmänt förbud att utefter allmänna väar utan länsstyrelsens tillstånd uppföra bynader, öra tillbynader eller utföra andra anläninar som kan inverka menlit på trafiksäkerheten inom ett område av 12 m från väområdet. Utefter vä 171, vä 174 och vä 900 är detta förbud utsträckt till 30 m från väområdets räns. Bestämmelserna om tillstånd äller inte inom områden med detaljplan eller då det äller åtärder som kräver bylov. I dessa fall prövar bynadsnämnden åtärdens tillåtlihet efter samråd med vähållninsmyndiheten. Vid ändrin av anslutnin eller vid ny anslutnin till allmän vä krävs enlit 39 välaen ett tillstånd från vähållninsmyndiheten. Vid behandlin av en fråa om tillstånd ska vähållninsmyndiheten pröva om åtärden är lämpli med tanke på trafiksäkerheten samt också föreskriva var och hur anslutninen ska utföras. Skyddszoner runt kraftledninsstråk Enlit elsäkerhetslaen får bebyelse inte tillkomma inom en zon av 10 m på ömse sidor om kraftlednin 40 kv och mindre. Område och bynader med skydd enlit kulturminneslaen Inom kommunen finns en mänd fasta fornlämninar som är skyddade enlit 2 kap 1-25 Laen om kulturminnen. Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen (länsantikvarien) och Bohusläns Museum bevakar skyddet och vården av fasta fornlämninar. Till fast fornlämnin räknas oftast inte bara fornlämninen utan också ett område runt lämninen. Skeppsvrak som är mer än 100 år amla räknas som fast fornlämnin och lyder under samma sträna lastiftnin som fornlämninar på land. Fast fornlämnin får inte skadas, förändras eller rävas bort utan tillstånd från länsstyrelsen. Markäaren eller exploatören kan bli skyldi att bekosta arkeoloisk undersöknin och uträvnin av fornlämninar vid förändrad markanvändnin. Länsstyrelsen beslutar i sådana fall att så får ske. Fornlämninsmiljöer av större betydelse i kommunen beskrivs i kapitlet Kulturmiljö. Farled Verksamheter eller anläninar (t ex odlinar, bryor, bojförtöjninar) som hindrar sjöfarten tillåts inte. Sjöfartsverket ska höras i de fall anläninar som kan påverka sjöfarten ska prövas. Luftfart Bynadsverk med en höjd av 40 m eller höre, oavsett läe, ska anmälas till Luftfartsstyrelsen i enlihet med Bestämmelser för Civil Luftfart - Flyplatser (BCL-F). Bynadsverken ska hindermarkeras i enlihet med BCL-F. 16

17 ÖVRIGA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utöver de planerinsförutsättninar som redovisas ovan i form av riksintressen, förordnanden, reservat mm finns ett antal övria planerinsförutsättninar av betydelse för den fysiska planerinen. Dessa utörs bl a av värdebeskrivninar för bl a natur- och kulturmiljöer och störnins- och skyddszoner kopplat till befintlia eller planerade anläninar. I följande avsnitt beskrivs de planerinsförutsättninar, som utöver de som beskrivs i föreående avsnitt, redovisas på den kommunöverripande kartan över planerinsförutsättninar. På respektive sektorskarta redovisas ytterliare planerinsförutsättninar. Område med höa naturvärden Områden som i påående arbete med kommunöverripande naturvårdsplan pekas ut som värdefulla. Redovisninen är en sammanställnin av naturvärden som uppmärksammats enom tidiare inventerinar. Områden med höa kulturhistoriska värden Områden som i en sammanställnin och uppdaterin av tidiare inventerinar och rapporter har bedömts som värdefulla kulturmiljöer av Bohusläns museum Marina fredninsområden för fisket Fredninsområden för lax och örin med syfte att stärka de vilda bestånden. Inom fredninsområdena är i huvudsak allt fiske förbjudet från och med 1 oktober till och med 31 mars. Avrinninsområden Redovisar hur vattedelarna år i kommunen och därmed vilka områden som har sin avrinnin till de olika vattenområdena. Muddertippninsplatser Platser där inventerin visat att muddertippnin med hänsyn till bottenförhållanden, strömmar, naturvärden mm är möjli och lämpli. Tillstånd för tippnin av muddermassor prövas av länsstyrelsen eller av Miljödomstolen. Skyddszon krin utvecklinsområden för vindkraft För att bevara möjliheterna att inom utpekade utvecklinsområden för vindkraft kunna etablera vindkraft krävs en restriktion mot ny bostadsbebyelse inom dessa skyddszoner. Skyddszonernas omfattnin utår från enerella riktlinjer krin bullerstörninar från vindkraft. Störninszon buller/industri Områden där hänsyn ska tas till bullerstörninar och andra typer av störninar som kan orsakas p a närhet till industriområden/-etablerinar. Hänsyn ska främst tas vid planprövninar och lovivninsärenden som rör nybynation. Störninszon lukt Områden där hänsyn ska tas till luktstörninar p a närhet till anläninar med luktpåverkan. Hänsyn ska främst ta vid planprövninar och lovivninsärenden som rör nybynation. Område med ällande detaljplan Områden där markanvändninen är juridiskt relerad enom detaljplan, bynads- del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 17

18 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun plan, stadsplan eller områdesbestämmelser. Samlad bebyelse Samlad bebyelse är ett berepp i planoch bylaen där bylov krävs för att uppföra bynader, öra om- och tillbynader eller ändra användninsändamål. Bereppet omfattar områden som inte releras i detaljplan eller områdesbestämmelser, men där det relativt stora antalet bynader i rupp (10-20 hus) kräver en anpassnin till det emensamma intresset av od miljö, trafiksäkerhet, brandsäkerhet mm. 18

19 BOENDE & BYGGANDE Invånare Kommunens folkmänd uppick vid årsskiftet 2009/2010 till Efter en relativt krafti tillväxt i slutet av åttiotalet och i början av nittiotalet har de senaste åren inneburit en viss tillbakaån. Befolkninens åldersstruktur karaktäriseras av en förhållandevis stor andel äldre personer och små andelar i framförallt familjebildande åldersrupper. Orsaken till denna sneda åldersfördelnin är främst en obalans i undomarnas flyttninsrörelser där betydlit fler flyttar från kommunen än vad som flyttar in. Totalt sett har dock flyttninsnettot varit positivt och under nittiotalet uppått till i enomsnitt 40 personer per år, vilket inte fullt ut räckt till för att väa upp den naturlia folkmändsminskninen (födda - döda) om i enomsnitt 50 personer per år. Under 2000-talet har flyttninsnettot i enomsnitt uppått till 20 och den naturlia folkmändsminskninen i enomsnitt varit knappt 70, vilket ökat takten på befolkninsminskninen. Inom kommunen har en omfördelnin av befolkninen skett under den senaste tjuofemårsperioden så att framför allt Väjern och Hunnebostrand och i viss mån Bovallstrand ökat sin befolknin. Samtidit har Kunshamn, Smöen, Hovenäset och Bohus-Malmön, samt landsbyden tappat stora befolkninsandelar. Ett samband kan ses mellan läenhetsbynation och befolkninsöknin. Omfördelnin mellan orterna har påverkat åldersstrukturen framförallt på Bohus-Malmön och Hovenäset där andelen pensionärer ökat efterhand för att ida uppå till 49,6% respektive 42,3%, vilket innebär en påtali risk för fortsatt minsknin i dessa orter. I riket är motsvarande andel 17,5% och i kommunen strax under 25%. Besökare Sotenäs kommun har utöver den helårsboende befolkninen, ett stort antal delårsboende och besökare. Besökarantalet och antalet närvarande fritidsboende är störst under sommarsäsonen, och framförallt i juli månad. I bereppet besökare inår boende på hotell och vandrarhem, boende i stuor, campinäster, båthamnsäster samt dabesökare och släkt-/vänbesök. Besökarna och de fritidsboende har en stor inverkan på kommunens förutsättninar, struktur och utvecklin både vad äller bebyelse, fritidsanläninar och serviceutbud. Sotenäs kommun har fler småhus som utnyttjas för fritidsboende än vad som utnyttjas för helårsboende. Det underla för service som besökare och fritidsboende medverkar till innebär en betydlit höre servicenivå än vad den helårsboende befolkninen ensam skulle enerera. Bostäder Takten i bostadsbyandet har varierat betydlit över tiden, från extremt hö takt om bostadsenheter per år i slutet av åttiotalet och början av nittiotalet till endast nåra få enstaka bostadsenheter under återstående delen av nittiotalet. Sett över en länre tidsperiod noteras att mellan 1970 och 1995 färdiställdes i enomsnitt nära 90 bostadsenheter per år. År Småhus Flerbostadshus Totalt del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 19

20 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Vistande hösäson (per da) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Dasbesökare Mantalsskrivna 100 % hemma Delårsboende 100 % närvaro Campinplatser 100 % belänin Gästhamnar 100 % belänin Naturhamnar 100 % belänin Släkt och vänbesök Hotell/vandrarhem/stubyar Summa vistande samtidit Årsstatistik besöksnärinen Hotell/Vandrarhem/Stubyar Campin Gästhamnar Naturhamnar Släkt och vänbesök, folkbokförda Släkt och vänbesök, delårsboende Totalt exkl. dabesökare För beräknande av antal vistande på campinplatser och i båthamnar multipliceras antalet campintomter respektive båtplatser med 3. Nyproduktionens fördelnin på kommundelar har över en länre tid varit relativt konstant och har i huvudsak stått i proportion till de olika orternas storlek. Merparten, 60-65%, har uppförts i Kunshamnsområdet medan Hunnebostrandsområdets andel varit 20-25% % har tillkommit i Bovallstrand, Bohus-Malmön och på landsbyden. En stor del av byandet har behövts för att ersätta avånen av bostäder, vilken i huvudsak skett enom omvandlin av helårsbostäder till fritidsbostäder i samhällenas äldre delar. Under åttiotalet uppick omvandlinen till omkrin 50 hus/år. Omfattninen bedöms ha varit i stor sett oförändrad under nittiotalet. Omvandlinen har medfört att hälften eller mer av den äldre bebyelsen i de flesta samhällen utnyttjas som fritidshus. Kommunalekonomiskt, socialt och funktionsmässit innebär detta ofta neativa konsekvenser i orterna. Det medför också att knappa markresurser konsumeras i snabb takt. Flytande bostäder Flytande bostäder i form av husbåtar och sjövillor utör en boendeform som i likhet med bebyelse på land är bylovsplikti och kräver strandskyddsdispens. För utvecklin av områden med flytande bostäder (fler än 2 bostäder) krävs prövnin i detaljplan. Möjlia upplåtelseformer motsvarar dem för bostäder på land. Boendet kan releras med arrende eller enom avstyckninar i vatten. Efterfråan finns på 20

21 Fördelnin av bostäder som utnyttjas för helårsboende 3142 bostäder Fördelnin av bostäder som utnyttjas för fritidsboende 3639 bostäder del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 21

22 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Åldersstruktur Sotenäs, Västra Götaland, riket Folkmänd fördelat på orter och år Sotenäs Riket Sotenäs VG-reionen Ort/område Förändrin %/ort Kunshamn Smöen Väjern Hovenäset Hunnebostrand Bovallstrand Bohus-Malmön Summa tätorter Landsbyd Kommunen totalt Kalkylerat bostadsbestånd och dess förändrinar i Sotenäs kommun Riket 22

23 utvecklin av denna typ av boende. I nuläet finns dock ina områden i kommunen där flytande bostäder tillåts. Service Samhällena Kunshamn, Smöen, Hasselösund, Väjern och Hovenäset har mer och mer vuxit ihop och funerar allt mer som en samhällsbildnin med olika delar där varje del har sin karaktär med olika funktion och innehåll. Kunshamn är kommunens centralort. Här finns merparten av kommuntäckande serviceinrättninar och -anläninar med hela kommunens befolknin som underla. T ex finns höstadieskola, kommunkontor, vårdcentral, idrottshall och systembola. Här finns också mer lokalt inriktad service med bank, post, sjukhem, LM-skolor, hotell och restauraner samt ett brett utbud av butiker av olika sla. I Väjern finns simhall och rehabiliterinsanlänin. Smöen-Hasselösunds serviceutbud är av mer lokal karaktär och har i flera avseenden samma lokala boendeservice som Kunshamn. Hovenäset har ett mycket beränsat serviceutbud och de boende är i allt väsentlit hänvisade till Kunshamns serviceutbud. Hunnebostrand har i måna avseenden rollen som servicecentrum för de norra delarna av kommunen. Bortsett från de kommuntäckande servicefunktioner som finns i Kunshamn finns här i stort sett samma serviceutbud som i centralorten även om månfalden inte är så stor. I Bovallstrand är serviceutbudet mer beränsat, men rundläande boendeservice i form av bl a LM-skola, förskola och livsmedelsbutik finns. Även Bohus-Malmön har ett beränsat utbud av service. Livsmedelsbutik finns men de, för en od boendemiljö, så viktia funktionerna LM-skola och förskola saknas. Genom avsaknaden av fast landförbindelse och jämförelsevis lånt avstånd till centralorten får servicesituationen betecknas som särskilt besvärli för Malmönborna. I landsbydsdelarna av kommunen finns numera inen eentli service sedan skolorna i Tossene och Todderöd lats ner. Viktia samlinspunkter för den sociala emenskapen i byden finns dock i hembydsårdar och f d skollokaler på båda platserna. Med tanke på att restiden mellan de länst bort beläna landsbydsdelarna och de större serviceorterna Kunshamn och Hunnebostrand är ca 15 minuter, får tillänliheten till boendeservice anses vara relativt od, mätt i landsbydsmått. Kommunens servicestruktur har således sina tyndpunkter i Kunshamn och Hunnebostrand. Totalt sett är nivån på den kommersiella servicen både i dessa orter och även i övria orter betydlit höre än det lokala underlaet motiverar. Fritidsboendet och turismen förstärker det lokala underlaet väsentlit. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 23

24 ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun de l 2 FÖRUTS Ä TTNI NGAR Apoteksombud Postutlämnin Livsmedelsbutik Förskola Skola årskurs 0-6 Systembolasombud Bensinstation Återvinninsstation Busstation med biljettförsäljnin Kyrka Räddninstjänst Vårdcentral Familjecentral Tandvård Apotek Bibliotek Postutlämnin Bank Livsmedelsbutik Förskola Skola årskurs 0-6 Bensinstation Återvinninsstation Busstation Förskola Återvinninsstation Busstation Friskvårdsanlänin med biljettförsäljnin Särskilt boende Kyrka Återvinninsstation Kyrka/kapell Distriktssköterskemottanin Apoteksombud Postutlämnin Livsmedelsbutik Återvinninsstation Kyrka Räddninstjänst Polis Kustbevaknin Vårdcentral Tandvård Apotek Bibliotek Post Banker Livsmedelsbutiker Förskola Skola årskurs 0-9 Sjukhem Systembola Bensinstationer Återvinninsstation Busstation Post Livsmedelsbutik Förskola Skola årskurs 0-6 Besinstation Återvinninsstation Busstation med biljettförsäljnin Sjöräddninssällskapet Kyrka med biljettförsäljnin Särskilt boende Kyrka 0 Kommunens serviceutbud Offentli service km km

25 NÄRINGSLIV Närinslivet i Sotenäs omfattar ida omkrin 4000 arbetstillfällen. Av dessa svarar tillverkninsindustrin, som domineras av fiskberedninsföreta, samt offentli service för vardera en tredjedel. Sett över en länre period tillbaka karaktäriseras den branschvisa förändrinen av en stark tillbakaån inom fiske och jordbruk, som tillsammans tappat omkrin 800 arbetstillfällen från Under åttiotalet kompenserades tillbakaånen mer än väl av en accentuerad tillväxt inom den offentlia sektorn som på tio år ökade med cirka 700 arbetstillfällen. En nedån inom flertalet sektorer under 90-talet mildrades av en tillväxt inom framförallt tillverkninsindustrin. Besöksnärinen fortsätter att öka i betydelse. Utslaet på årsbasis beräknas besöksnärinen svara för dryt 300 årsarbeten totalt i kommunen, vilket innebär att 3-5 åner så måna personer arbetar med turism under hösäsonen. Totalt sett finns det ida betydlit fler arbetsplatser än för tjuofem år sedan. Perioden har prälats av stark tillväxt under åttiotalet, en viss tillbakaån under nittiotalet och tillväxt under 2000-talet. Georafiskt har utvecklinen inneburit en omfördelnin av arbetstillfällen till Kunshamnsområdet från övria kommunen. I mitten av åttiotalet återfanns två tredjedelar av arbetstillfällena i detta område. Koncentrationen har fortått och ida bedöms andelen uppå till mer än tre fjärdedelar. Vid jämförelse med länets och rikets närinslivssammansättnin noteras att Sotenäs har en betydlit större andel inom främst tillverkninsindustrin men i viss mån också inom bynadsverksamhet. Underskott noteras främst inom finansiell verksamhet och företastjänster samt även inom utbildnin/forsknin och handel/ kommunikation. Utpendlin, dvs Sotenäsbor som arbetar i annan kommun, har varit i stort sett oförändrad ca 900 personer under de senaste tjuofem åren efter en viss öknin under sjuttiotalet då petrokemiindustrin etablerades vid Brofjorden. Inpendlinen av arbetskraft till kommunen har däremot visat en mycket stark öknin under lån tid och uppår ida till nästan 900 personer. Utbynaden av vä E6 mellan Uddevalla och Gläbor samt av vä 44 mellan Uddevalla och Trollhättan/Vänersbor innebär att Sotenäsborna på acceptabelt pendlinsavstånd med bil har tillån till en mycket stor arbetsmarknad. Inom minuters bilresa kan Uddevalla, Trollhättan, Vänersbor, Stenunsund nås söderut liksom Tanum och Strömstad norrut. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 25

26 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Här bor 4232 förvärvsarbetande sotenäsbor och här arbetar de Här arbetar 3934 personer i Sotenäs och här bor de Prickkartor med redovisnin av bostadslokaliserin i förhållande till arbetsplats Tema Stad & Trafik Tema Stad & Trafik 26

27 KOMMUNIKATIONER Väar De primära länsväarna 171(Ödby-Hallinden) och 174 (Kunshamn-Dinle) är kommunens huvudväar och kommunens reionala förbindelser med anslutninar till E6 vid Dinle, till vä 162 till Lysekil vid Hallinden och till vä 900 utmed kusten i Tanum vid Gerlesbor. På ömse sidor om de primära länsväarna äller 30 meters bynadsfritt område. Krin övria allmänna väar äller ett motsvarande avstånd på 12 meter. Som kommunikationsleder inom kommunen är väarna välbeläna, men standard och underhåll är otillfredsställande. Väbredden är oftast mindre än 6,5 meter. Inte minst sommartid med den omfattande turisttrafiken är trafikbelastninen stor. Med en samhällsutbynad mellan Kunshamn och Väjern ökar behovet av oda väförbindelser från och till E6 med början på vä 174 från Kunshamn till trafikplats Ödby (Hunnebo lera). Detta äller även för Hunnebostrand via vä 174 till trafikplats Ödby, och vidare på vä 171 till Hallinden samt också på vä 162 i Lysekils kommun mellan Hallinden och Gläbor. Motiven för detta har utvecklats bl.a. i kommunens rapport, Ett konkret försla till förverkliande av Sotenäslänken, maj år Undanta från huvudstråket in mot Kunshamn utör trafiken till Hoenäs industriområde, och trafiken till industrierna och bostadsområdena vid amla infarten i öster, vä 872, vilken även utör sträcknin för delar av kollektivtrafikens linjer. Väverket har enomfört väutrednin för vä 171 mellan Askum och Lånön strax nordost om Lånöns vatten och beslutat att fortsatt projekterin skall inriktas på att upprätta arbetsplan med tunnel enom Madberet och i övrit med breddnin till 7,5 meter samt profiljusterin av befintli vä. Kommunens förhoppnin är att projektet inår i Trafikverkets infrastrukturplan För att möjliöra en utvecklin på Bohus- Malmön och samtidit bemästra trafikstörninarna i Örn är behovet av en förbifart vid Örn stort. Arbete med väutrednin har utförts vid Örn, utan att leda till nåot beslut om sträcknin eller utformnin. Kompletterande studier till denna har visat på alternativa lösninar, varav kommunen förordar förbifartsalternativet i en skonsammare sträcknin än enlit väutredninen. De sträckninar som föreslaits påverkar fasta fornlämninar, vilket i sin tur påverkar lämpliheten och möjliheten att komma vidare i fråan. Enlit en trafiknätanalys för Kunshamn är framkomliheten lå eller mindre od på enomfarterna och huvudatunätet i orten. En tvärförbindelse har varit en alternativ lösnin som framtida enomfart mellan Kunshamns västra och östra delar. Denna tvärleds syfte är att minska trafiken på Parkatan och Kyrkoatan där trafiken ökar varje år med bullerstörda fastiheter utefter atorna. Trafikfråorna för Kunshamns centrum har behandlats i den fördjupade översiktsplanen för området. Behov av åtärder för att vä- och atunätet skall hålla erforderli kapacitet med hänsyn till framtida samhällsbyande bör utredas i särskild studie. Gån- och cykelväar Gån- och cykelbanor finns mellan Smöen och Kunshamn samt mellan Kunshamn och Väjern. Vidare finns ån- och cykelbanor utmed enomfarten i Hunnebostrand samt från södra infarten i Bovallstrand till Gränsnäs. I övrit är ån- och cykeltrafiken mellan de olika samhällena hänvisad till det allmänna vänätet. Utefter vä 872 från Hovenäset till Kunshamn och utefter vä 174 från Väjern till Hunnebostrand, från Hunnebostrand till del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 27