Likströmsmaskinen (Kap 8)
|
|
- Christer Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 kströssknen (Kp 8)
2 Användnngsoråden (I) DC-skner byggs ör ycket olk eektoråden, llt rån W tll MW. Ett sätt tt klsscer de kn vr eter nvändnngen: ndstrell. Stor genertorer och otorer ör vlsverk, krnr,verktygsskner ed eekter er än någon kw. De är vnlgen tde rån AC-nätet geno strörktre; såotorer. Motorer ör hndverktyg, strtotorer blr, hshållstrstnng. De lknr ndstrell en hr enklre konstrkton; ycket så otorer t.ex. leksker, skvnnen, skrvre, bndspelre, xskner eller edcnsk tlläpnngr; trkton (t.ex. tåg, spårvgnr, tnnelbnetåg). Motorer ör btterdrvn ordon; ställdon reglerkretsr. Ot trstde ed pernentgnetält; specl. njärotorer, sprlednde ältlndnngr, specell konstrktoner; nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
3 Användnngsoråden (II) Den trdtonell ördelen ed lkströsskner (eller DCskner) hr vrt tt de är lätt tt styr. Svårgheten ed de hr vrt tt de är er koplcerde tt tllverk och nderhåll än växelströsskner på grnd v kottorer. Växelströsskner å ndr sdn hr vrt svårre tt styr en på grnd v tvecklngen no krtelektronken hr nvändnngen v både synkron- och synkronskner ökt enort. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
4 Grndläggnde prncper (I) Kottorn år ströen slngn tt byt rktnng! Moentplstoner Fnre ndelnng v kottorn! otton Spännng ndcers (ndktonslgen och enz lg)! Fgr 8.1. Grndläggnde prncp ör lkströsotor. Ströen slngn vänds på grnd v en enkel kottor. Vrdoentet lkterr so en lkrktd snskrv. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
5 Grndläggnde prncper (II) - Konstrkton otorlndnng (nkrlndnng, eng. rtre wndng) Sttorlndnng (ältlndnng, eng. eld wndng) Fältet kn generers ed hjälp v pernentgneter Kopenstonslndnng Fgr 8.2. Prncpbld v genoskren DC-otor. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
6 Grndläggnde prncper (III) - Moentbldnng och ndcerd spännng Vrdoent: Indcerd spännng: e Fgr 8.2. Prncpbld v genoskren DC-otor. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
7 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK Ankrlöde Spännngsekvtonen ör rotorkretsen På tllståndsor kn spännngsekvtonen skrvs på två sätt (vktgt o ej konstnt!) Grndläggnde dynk (I) - otorkretsen Fgr 8.3. otorkretsen en lkströsotor. dt d dt d dt d
8 Grndläggnde dynk (II) - Fältkretsen Fältlöde Spännngsekvtonen ör rotorkretsen OBS kn vr väldgt stor 10 H ej orlgt! d dt Fältströen är br en bråkdel v nkrströen. Dett nnebär tt klenre ledre nvänds ör ältlndnngen vlket leder tll tt blr gnsk stor! Ändå gäller: nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
9 Grndläggnde dynk (III) - Exctton v ältet Seprtgnetserd Seregnetserd Shnt-gnetserd Copond-gnetserd Pernentgnetserd (även borstlös) Fgr 8.4. Kretsbeskrvnng v ) seprtgnetserd, b) seregnetserd och c) shnt-gnetserd lkströsskn. Noter tt rotorlndnngens pretrr rån gr 8.3 nte är edtgn. A1, A2 och F1, F2 är nsltnngrn ör rotorlndnngen (A) respektve ältlndnngen (F). nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
10 Grndläggnde dynk (IV) - Exctton v ältet Fgr 8.5. En PM-otor. Fgr 8.6. En borstlös PM-lkströsskn. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
11 Dynsk odeller (I) vå ll stders: Seprtgnetserd lkströsskn Seregnetserd lkströsskn För båd gäller Newtons ndr lg: d dt ( J ) d I nlysen örtsätts tt vrken sttor- eller rotorkretsen ätts vlket betyder tt och är konstnt! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
12 Dynsk odeller (II) - Seprtgnetserd M Elektrsk ekvtonern: d e d dt Eterso drvnde oent och vrvtl är kopplt elln de elektrsk ekvtonern och den eknsk (dvs Newtons ndr lg) så är det reslternde dynsk systeet v ndr ordnngen! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
13 Dynsk odeller (III) - Seregnetserd M Fältlndnngen och nkrlndnngen är serekopplde s strö lyter båd, dvs: OBS: Kottorn ser tll tt ältlödet och nkrlödet är ortogonl trots tt s strö lyter båd lndnngrn. Eterso ältlödet ges v: så kn de elektrsk ekvtonern skrvs: e Observer tt ör en typsk seprtgnetserd lkströsskn så är << vlket betyder tt n nte kn t en seprtgnetserd skn och gör o den tll en seregnetserd tn tt lnd o ältlndnngen! 2 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
14 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK Dynsk odeller (IV) - Seregnetserd M Den dynsk ekvtonen ges ör en seregnetserd lkströsskn v: eterso ältkretsen är serekoppld ed nkrkretsen. Observer tt: Alltså: Den dynsk elektrsk ekvtonen kn lltså skrvs: dt d dt d dt d dt d dt d dt d
15 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält Dett vsntt (8.5) hör egentlgen est hop ed vsntt 8.6 Anlys v dynken ör en lkströsskn ed konstnt ält so v spr tlls n gått geno plce-trnsorton eglerteknk! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
16 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (I) För tt kvnter dynsk prestnd ör en elektrsk skn nvänder n typskt någr v öljnde ätetl: Den elektrsk tdskonstnten Anloppstden nl Den eknsk tdskonstnten ek Ströstgtden nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
17 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (II) Den elektrsk tdskonstnten deners so: För tt ppsktt den eknsk tdskonstnten så ntr n tt den elektrodynsk delen v sknen är oentn (dett är korrekt enngen << ek ). Alltså örss nverk v vlket ger: O dett sätts n den dynsk ekvtonen ör den eknsk delen (dvs Newtons ndr lg) år v: d e ek J dt d J
18 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (III) Anloppstden deners so den td det tr tt nå ärkvrvtl ( n ) rån stllstående då otorn ccelerers ed ärkoent ( n ) och sknen är obelstd ( =0): J n nl n Ströstgtden beräkns r rotorkretsens elektrsk ekvton geno tt beräkn strödervtn vd stllstående ( =0). Ströstgtden är den td det tr ör rotorströen tt nå ärkströ ( n ) rån 0 då ärkspännng ( n ) läggs på vd tden t=0 (ren räknestorhet!): nl J n n n n n n nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
19 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (IV) ypsk värden ör en (lten) lkströsskn: Den elektrsk tdskonstnten [ s] Anloppstden nl [1..2 s] (så servon), nl [ s] (nd) Den eknsk tdskonstnten ek [ s] Ströstgtden [1..4 s] nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
20 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (V) Exepel: Strööknng lkströsskn En lkströsotor hr öljnde dt: = 23 H, = 3.5, = 0.6 V/rd/s, J = kg2,,ärk = 200 V,,ärk = 5 A, n n = 2000 rp Motorns vrdoent sk, tgående rån t=0, nder en perod på t 1 =0.6 s öks tll ärkoent. Hr stor spännng sk läggs på rotorn, o den står stll när ströen börjr ök? Motver! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
21 Dynsk krktärstk ör lkströsskner ed konstnt ält (VI) ösnng: Motorns elektrsk och eknsk tdskonstnter är Eterso ströen skll ök på 0.6 s << ek kn n nt tt otorn nte hnner börj roter nänvärt nder tden ströen ökr. Däred är den vrvtlsberoende ek:n (e ) nder trnsenten pproxtvt noll. Dessto är den resstv teren ( ) lten jäört ed strödervtteren ( d/dt). Strökrvoren kn därör pproxers so en rät lnje ed ltnngen Eter t=t 1 =0.6 s sk otorn ge ärkoent, dvs (t 1 )=,ärk = 5 A. Dett ger spännngen: s 6.6 s d dt, ek konst d dt J s 25 s V 192 V nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
22 Anlys v dynken ör en lkströsskn ed konstnt ält Dett vsntt (8.6) spr v tlls n gått geno plcetrnsorton eglerteknk! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
23 Sttonär nlys (I) V skll här ndersök de sttonär sbnden ör någr olk typer v lkströsskner. Specellt skll v nlyser hr vnkelhstgheten beror v styrspännng och v belstnngsoent. I otorn ed konstnt ält nns endst en styrvrbel tllgänglg, nälgen den pålgd kläspännngen på rotorkretsen ( ). Dett brkr klls nkrstyrnng (rtre control) eller rotorstyrnng. O n kn npler den pålgd ältspännngen kn också ältets storlek ( ) styrs. Denn styrnng klls ältstyrnng (eld control). Observer tt det n enr ed sttonär nlys eller sttonär drt är tt ll tdsdervtor sätts lk ed 0! nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
24 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK otorekvtonen ( sttonärtet dvs då d /dt=0) ger: Newtons ndr lg ( sttonärtet dvs då d/dt=0) och oentekvtonen ger: llsns ger ovnstående ttryck: Sttonär nlys (II) - kströsskn ed konstnt löde d b 2 1
25 Sttonär nlys (III) - kströsskn ed konstnt löde Uttrycket nedn beskrver lstoentet so nkton v vrvtl och nkrspännng: 2 Grskt kn dett åskådlggörs so rät lnjer enlgt gren nedn: b öknde rotorspännng Fgr Moent so nkton v vnkelhstgheten sttonärtet ör en otor ed konstnt ält. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
26 Sttonär nlys (IV) - kströsskn ed konstnt löde Exepel:Hss En konstntgnetserd lkströsotor drver en hss. Hsslnn rlls pp på en tr ed r = 0.2 rde. Melln otorn och trn nns en växel so ger 1 vrv på trn ör 50 vrv på otorn, dvs tväxlngen = 50. Hsskorgens vkt är blnserd ed en otvkt. Drten är reglerd så tt ppordrngshstgheten är konstnt 1 /s. Vd ett tllälle drvs hssen ärkdrt ed rotorströen 10 A. otorresstnsen =2 och otorkonstnten = 2 Vs. Beräkn hr ycket hsspssgerrn väger! Beräkn även otorns ärkspännng, ärkeekt och ärkvrvtl. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
27 Sttonär nlys (V) - kströsskn ed konstnt löde ösnng: Eterso otorströen är känd kn oentet beräkns. Geno växelns tväxlng och lntrns rde kn sedn vkten v pssgerrn beräkns: el tr M g r 210 el el M 20 N g r kg nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
28 Sttonär nlys (VI) - Fältstyrnng och ältörsvgnng Geno tt vrer ältströen hr n ytterlgre en styrvrbel tllgänglg. Dett sker geno tt ändr på spännngen tll ältlndnngen. I odellen ör seprtgnetserde otorn syns dett på tt kn styrs no vss gränser. Sytet ed ältstyrnngen är tt höj otorns vnkelhstghet vd redcerd belstnng. Prset ör dett är tt höj rotorströen (eller nsk vrdoentet). En nsknng v edör en ökd slthstghet och en ökd ströstyrk rotorn. Motorn ed redcert ält blr således svgre ör en vss strö än ed llt ält. Fältstyrnng nvänds dock precs vd sådn ll, när n vll åstdko en hög vnkelhstghet. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
29 Sttonär nlys (VII) - Fältstyrnng och ältörsvgnng Observer tt ttrycket ör lstoentet so nkton v vrvtl och nkrspännng ortrnde gäller: 2 O n vrerr och håller konstnt så år n oentvrvtls-sbnd enlg gren nedn. strkt ält b svgt ält Fgr Moent so nkton v vnkelhstgheten sttonrtet ör en otor vd olk grder v ältörsvgnng (nsknde ). njär odellen är nte gltg ör stor oent (stor strör). nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
30 Sttonär nlys (VIII) - Fältstyrnng och ältörsvgnng O n tecknr den eknsk eekten r det sttonär oentet och vrvtlet så koer tt örkorts bort: O både strö och spännng hålls konstnt betyder det tt även prodkten är konstnt, vlket betyder konstnt eekt. Denn nkton kn ses so den hyperbel so begränsr krvskrn gr Hstgheten kn ök på bekostnd v oentet. strkt ält Fgr svgt ält nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
31 Sttonär nlys (IX) - Fältstyrnng och ältörsvgnng Både den eknsk tdskonstnten ek och nloppstden nl ökr vd ältörsvgnng. Den eknsk tdskonstnten ökr proportonellt ot 1/ 2. Dets gäller nloppstden vlket är enkelt tt vs. V ttrycker ältörsvgnngen ed en ktor, no ( 1) [per nt] där,no är den nonell otorkonstnten (tn ältörsvgnng). De sttonär ekvtonern vsr tt vnkelhstgheten n vd nollst höjs ed en ktor,no /. Stdgt sänks oentet tll ( /,no ) n. Den eknsk nloppstden blr däred nl J n n, no 2 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
32 Sttonär nlys (X) - Sereskn Sttonär lösnng tll seresknens oentekvton: 2 l Ströen ökr lltså ndre än ör en seprtgnetserd otor vd en öknde belstnng. otorekvtonen ger tllsns ed oentekvtonen ett sbnd elln vnkelhstgheten och lstoentet l där = +. I togång (obelstd otor) ntyder ekvtonen tt hstgheten blr oändlg. Vd större oent nskr hstgheten ot noll. Däreot är nte denn odell gltg vd högre oent, eterso ättnng ppträder. 2 nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
33 Sttonär nlys (XI) - Sereskn Sbndet elln vnkelhstgheten och lstoentet ör seresknen, dvs åskådlggörs gren nedn. 2 Fgr Moent so nkton v vnkelhstgheten sttonärtet ör en sereotor. Noter tt lnjär gnetserng nte är gltg vd högre oent pg gnetsk ättnng. nds nverstet / nds teknsk högskol / Indstrell Elektroteknk / PK
Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176
FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017
Tentmen ETE Ellär och elektronk, 6/8 07 Tllåtn hjälpmedel: Formelsmlng kretsteor. Observer tt uppgftern nte är sorterde svårghetsordnng. All lösnngr skll ges tydlg motverngr. Två metllobjekt bldr en kondenstor.
Med funktioner som en lcd display med 10 olika träningsprogram, erbjuder denna cykel en variationsrik träning.
Motorstyrd mgnetbroms 6 kg Tränngsdtor Belyst LCD Mster B-4135 Mgnetc Med funktoner som en lcd dsply med 10 olk tränngsprogrm, erbjuder denn cykel en vrtonsrk tränng. Funktoner Td, Dstns, Hstghet, Energförbruknng,
Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
m 2,0 1,5 1,0 0,5 2 p. Värden som godkänns är 0,19 m/s 0,23 m/s STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I FYSIK
STUDETEXMES- ÄMDE VISIGR FÖR BEDÖMIGE V MODELLPROVET I FYSIK I dess odellösningr presenters sådn kt so åtinstone ör näns ör ull poäng ör ett sr Ino prentes näns sådn kt so det skulle r r tt nge, trots
Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning
TNA004 Anlys II Sten Nlsson FÖ Kp 7. 7. Inlenng V komme tt eet någ vktg tllämpnng v ntegle. I smtlg ll gö v ett ngenjösesonemng ä en s.k. Remnnsumm övegå en estäm ntegl. Det ä vktgst tt u FÖRSTÅR esonemngen,
Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen
Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno
Användande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.
SVESK FYSIKESMFUDET Fysiktälingen 006. Lösningsörslg. Uppgit. Vi år nt tt kinetisk energi öergår i lägesenergi, och tt tyngdpunkten lytes 6,5 m. m mgh gh t s gh 00 9,8 6,5 8,85 8,9 s Stöten stången mot
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN okt, HF6 och HF8 Moment: TEN (Lnjä lgeb), 4 hp, skftlg tentmen Kuse: Anls och lnjä lgeb, HF8, Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: 5-75, Plts: Cmpus Hnnge Läe: Rchd Eksson, Inge Jovk och Amn Hllovc
saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Exponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)
TENTAMEN 7 e 8, HF oh HF8 Moment: TEN Lnjär lger, hp, skrftlg tentmen Kurser: Lnjär lger oh nlys HF oh Anlys oh lnjär lger, HF8, Klsser: TIELA, TIMEL, TIDAA T: 8-, Plts: Cmpus Flemngserg Lärre: Mr Shmoun
13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
1.1 Sfäriska koordinater
Föreläsning 3 Mång fysiklisk problem hr någon slgs symmetri. Mest vnligt förekommnde är sfärisk cylinisk. Det visr sig tt mn kn förenkl beräkningr betydligt om mn nvänder sfärisk /eller cylinisk koordinter..
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010
Tentamen Tllämpad matematsk statstk för MI och EPI den december Uppgft : Ett företag som tllverkar batterer av en vss typ har tllverknng förlagd tll två olka fabrker. Fabrk A står för 7% av tllverknngen
Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?
Vll vt kvlttn hos vår vttnförngsdt? Bnt Görnsson, G Bo Toms Lndlus, FoU //9 Bkgrund - gnomförd v n stud för tt tst någr xmpl på noggrnnhtskrv på Bo:s Q-dt En v Bo:s huvuduppgftr är tt t frm kvlttskontrollrd
1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR
Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt VEKTORPRODUKT OCH TILLÄMPNINGAR Kompln etorer. Defnton: V säger tt... n är ompln etorer om etorern lgger ett pln när de stts från smm pnt. Med ndr ord ompln etorer
f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.
Dg. Remsummor och tegrler Rekommederde uppgfter 5.. Del upp tervllet [, 3] lk stor deltervll och väd rektglr med dess deltervll som bs för tt beräk re v området uder = +, över =, smt mell = och = 3. V
F9: Elementär motorreglering (EMS-Kap 11) och Varvtalsreglering (PE-Kap 9)
F9: Elementär motorreglerng EMS-Kp och Vrvtlreglerng PE-Kp 9 Allmänt om motorreglerng I de flet ppltoner med roternde elmner efterträvr nvändren: En önd poton potonreglerng Ett önt vrvtl vrvtlreglerng
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor
Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permnetmgnet Synkronmotor (I oken 7. 8 PM-synkronmotorn) Likheter oh skillnder med likströmsmskinen Enfsig modell (klls även per fs modell ) Ström oh moment Vrvtl oh
Kmerobjektiv oc elokusering Zoomobjektiv Ett kmerobjektiv sk normlt vbil ett objekt som beinner sig på någr meters vstån på en ilm i en krtig örminskning. Det innebär tt okllängen på et objektiv mn sk
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Kan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)
F5: korr Appnd B oh kormodlon Kp PE g välrkr - Norml nl n nrlldrn g välrkr -S-p g välrkr -PWM Modlon v omvndlr - + R L C d + d Fgr.8: Dn ndrök omvndlrn yrd lkrkr nln ll nä Fgr.9: Bärvågmodlon md nformg
f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Tentamen i mekanik TFYA16
EKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och ioloi Gli Pozin enten i eknik FY6 illåtn Hjälpedel: Physics Hndbook eller efy utn en nteckninr, vprorerd räknedos enlit IFM:s reler. Forelslinen
Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Meknik 2008 05 20 Meknik för I, SG09, Lösningr till probletenten, 2008 05 20 Uppgift : En bo ed ssn och längden är i sin en ände onterd i en kulled på en vertikl vägg. I den ndr änden A är fäst två
Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab
Löpsedel: Integrler Block : Integrler Grundidé, numerisk kvdrtur Noggrnnet, teoretiskt Prktisk feluppskttning med ricrdsonextrpoltion Adptiv kvdrtur Noggrnnet, inverkn v mätfel/vrundningsfel Lärook Kp
Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Likströmsmskinen Olof Smuelsson Industriell Elektroteknik och Automtion Översikt Elektromgnetisk krftverkn Motortyper Likströmsmotor Synkronmotor Vridmoment i elmotor Inducerd emk i elmotor Likströmsmotorn
Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL
Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)
BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.4.2018 C(2018) 2460 fnal ANNEXES 1 to 2 BILAGOR tll KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING o ändrng och rättelse av delegerad förordnng (EU) 2017/655 o kopletterng av
Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter
Växelström = kaptel 1.4 Snusformade växelstorheter Toppvärde, effektvvärde, frekvens, perodtd. Kretsens mpedans och kretsens fasvnkel. Vsardagram. Effekt och effektfaktor. Effektvvärde och effekt vd fasvnkeln
Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Biomekanik, 5 poäng Masscentrum
Boekank, 5 poäng Masscentru Masscentru Tyngdpunkt Spelar en central roll no såväl statk so dynak. Masscentru tllhör de storheter an använder för att sna beräknngar beskrva en kropp sn helhet. Istället
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL a + b, där a, b R (rektangulär form r(cosθ + snθ (polär form θ re (potensform Om a + b och a, b R då gäller: a kallas realdelen av och betecknas Re( b kallas magnärdelen
Massflödet genom en turbin följer approximativt det tidigare härledda sambandet: Med hjälp av allmänna gaslagen kan sambandet ovan omformas enligt:
Lrs Bäcströ 04-0-4, 6 Ångturner F7-F8 Mssflödet geno en turn följer roxtt det tdgre härledd sndet: Där är turnonstnten, den effet strönngsren ( ) ångns tryc före och efter turnen (P) ångns olytet före
Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor
F4 Modell-anpassnng: Mnsavadra-polno olno: nerpolaon Kurvor: scevs polno, Here, splne Bézer-urvor 0-08-06 DN40 nu3 HT Eepel: Mnsavadraeoden V Mnsavadra-approaon ed polno f, [0,] 0.4 f s poler lgger vd
Volym och dubbelintegraler över en rektangel
Volym oh dubbelintegrler över en rektngel All funktioner nedn nts vr kontinuerlig. Om f (x i intervllet [, b], så är ren v mängden {(x, y : y f (x, x b} lik med integrlen b f (x dx. Låt = [, b] [, d] =
Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π3 och F3 Tid och plts: 31 oktober, 14, kl. 14.19., lokl: Vic 3BC. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem 1 Vi beräknr potentilen från en stv och multiplicerr
Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5
Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Repetition. Repetition. Repetition. X: slumpvariabel (s.v.) betraktas innan ett försök är genomfört. x: observerat värde efter försöket är genomfört.
X: slumpvrel (s.v.) etrkts nnn ett försök är genomfört. : oservert värde efter försöket är genomfört. En s.v. är kontnuerlg om den kn nt ll tänkr värden ett ntervll. Fördelnngsfunkton (cdf): F () = P(X
Lösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Tentamen i Eleffektsystem 2C1240 4 poäng
Tentmen i Eleffektytem C40 4 poäng Ondgen 5 december 004 kl 4.00-9.00 (Frågetund: 5.00, 6.00 och 7.30) Hjälpmedel: En hndkriven A4-id, Bet eller Joefon, fickräknre. Endt en uppgift per bld! Teern lämn
Jämviktsvillkor för en kropp
Jämvktsvllkor för en kropp Det förekommer ofta stuatoner där man önskar bestämma vlka vllkor som måste uppfyllas för att en fast kropp skall förbl stllastående, dvs. befnna sg jämvkt. Den här delen av
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f
LEDNINGAR TILL PROBLE I KAPITEL 9 LP 9. N S S S Vi sk bestä stockens frt so funktion v tiden och frilägger den därför. Den påverks v tyngdkrften, norlkrften N, friktionskrften f st drgkrften S från otorn.
Tentamen i Mekanik D, TKYY , kl 14:00-19:00
Tenten i Meknik D, TKYY06 003-1-18, kl 14:00-19:00 Tenten är på 5 tir och består v 6 uppgifter v teoretisk och prktisk ntur. Vrje helt korrekt löst uppgift vrder 4 poäng, betyg ges endligt skl: 10-14 poäng
ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007
(0) 9 oktober 007 Insttutonen för elektro- och nformatonsteknk Danel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronk, tentamen oktober 007 Tllåtna hjälpmedel: formelsamlng kretsteor. Observera att uppgfterna nte är
============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Förklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
2 års garanti. Renuvo
2 års grnt Renuvo S Renuvo Snbbgude 1 2 3 Sätt smmn förbndelserören Monter påförngsdyn för utomhusbruk (med fogpensel) eller nomhusbruk Fyll behållren (mx. 1,9 lter) 4 5 6 Ställ n mterlflödet Tryck n vtryckrbygeln
Tentamen i mekanik TFYA16
TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen
TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Tillämpning av integraler
CTH/GU LABORATION 3 MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Inledning Tillämpning v integrler Vi skll se på två tillämpningr v integrler. Först ren oh volymen v rottionskropp sedn omkretsen v en ellips. Rottionskroppr
6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill
6 Greens formel, tokes sts och lite därtill 6.1 Greens formel i låter de två sklärvärd funktionern P (, ) och Q(, ) vr kontinuerligt deriverbr i ett öppet område i -plnet. Området begränss v en positivt
b) När den brutna strålen fortsätter och nästa gång når en gränsyta mot luft kommer den att ha infallsvinkeln
Lösnngar t tentaen 089 ysk de för asåret. a) örst ehöer an äta upp och eräkna nfasnke och rytnngsnke. O an är osäker på trgonoetrn får an uppskatta nkarna och anända det. Geno att räkna rutor fguren får
Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Likströmsmskinen Olof Smuelsson Industriell Elektroteknik och Automtion Översikt Elektromgnetisk krftverkn Motortyper Likströmsmotor Synkronmotor Vridmoment i elmotor Inducerd emk i elmotor Likströmsmotorn
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Integraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
p Följ Kraft Där, Strå
Sånger söndg e domsöndg 0 Söndgsmorgon J.Hydn/J.O.Wlln Söndgsmorgon Musk v J.Hy. Svsk text v J.O.Wlln. Öpp r! Hel An skl bn skl nä kors ms d r m, ljud! bön, ljud? känn m vs, n rym m Se L Hur An m tds t
Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Matlab: Inlämningsuppgift 2
Mtlb: Inläningsuppgift Uppgift : Dynisk däpning. Inledning I denn uppgift skll vi nlyse den dynisk däpningen v tvättskinen so vi studede i pojektet. Se igu nedn. Vi foule föst öelseekvtionen fö systeet
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr
RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364
Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera