Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling I enlighet med skllagens 6:e kapitel ch diskrimineringslagens regler m aktiva åtgärder FÖRSKOLA: Ärtgårdens förskla FÖRSKOLECHEF: Pia Dahl DATUM FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN: DATUM FÖR NÄSTA ÅRS UPPRÄTTANDE AV PLAN:

2 Plan mt kränkande behandling INLEDNING Detta är försklan Ärtgårdens plan mt kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande sm, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mt kränkande behandling ska finnas för varje förskla. Sm en del av detta har Förskla Ärtgården gjrt en kartläggning av verksamheten ch utifrån denna dragit slutsatser m vilka risker sm finns för kränkningar ch hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen ch vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns ckså förskleförvaltningens rutin (sm följer skllagens regler). Rutinen anger hur persnal ch försklechef ska agera, både m persnal kränker eller trakasserar barn ch m barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således m persnalens anmälningsskyldighet till försklechef, försklechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Vid uppföljning av föregående års plan finner vi att de planerade åtgärderna blev delvis genmförda. Målen blev delvis uppnådda, de mråden sm identifierats sm icke uppnådda kmmer att behandlas i plan för 2018/2019.

3 KARTLÄGGNING OCH ANALYS Kartläggning har genmförts med persnalenkät rörande innevarande års Plan mt diskriminering ch kränkande behandling med fkus på måluppfyllelse ch föreslagna åtgärder. Kartläggningen har även mfattat enkäter till vårdnadshavare gällande hur undervisning ch utbildning bedrivs ch kmmuniceras med vårdnadshavare samt barnens trivsel ch msrg. Tidigare anmälningar m kränkande behandling har tagits i beaktande. Försklans rutiner i frm av Trygg ch säker förskla har kntrllerats. Samtal har förts i persnalgruppen utifrån förhållningssätt, nrmkritisk granskning av förhållningssätt samt tillgänglig utbildningsmiljö. Kartläggningen har visat ch identifierat följande risker eller brister: Det finns en risk för kränkande behandling när tydliga rutiner ch regler saknas. att försklan exkluderar barn när en plan för ett inkluderande arbetssätt saknas. att barn utsätts för kränkande behandling i dlda ytr inmhus ch utmhus. för kränkningar när det saknas en plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. att vårdnadshavare upplever brister i delaktighet ch inflytande över försklans undervisning ch utbildning m innehållet inte kntinuerligt kmmuniceras. för att vårdnadshavare inte har kännedm m hur försklan hanterar knflikthantering, barns inflytande ch delaktighet, hur försklan arbetar för att varje barn blir lyssnad på, hur barn är delaktiga i att bestämma vad man ska göra i försklan, att barn ges individuella förutsättningar ch hur försklan arbetar med genusfrågr m metder för detta inte är transperenta. för tydlighet vid överlämning av tillsynsansvar vid lämning ch hämtning.

4 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk ch hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Trygg ch säker förskla Försklan ska erbjuda en trygg, Individnivå: förankrade rutiner ch regler. Finns på Kmin samt en reviderad pärm per förskla. säker ch utvecklande utbildningsmiljö för barnen. All persnal ska aktivt agera ch förhindra alla frmer av kränkande behandling mellan Pedagg Barnsköt Försk.lär (Syftar till att minska lyckr ch lära av inträffade lycksfall så att de kan undvikas i framtiden ch på så sätt göra försklan till en tryggare plats för Rutiner ch regler skall förankras. Det förväntas att alla läser ch bearbetar innehållet i pärmen Trygg ch säker förskla. barn-barn, persnal-barn, vid händelse av kränkande behandling skall detta medelbart anmälas till försklechefen. barnen.) Det finns risk för kränkande behandling när tydliga rutiner ch regler saknas. Knsekvensen kan bli att åtgärder inte vidtas vid kränkande behandling m kännedm m de kmmungemensamma rutinerna saknas hs persnal ch vårdnadshavare. Vårdnadshavarna infrmeras m ch har tillgång till pärmen Trygg ch säker förskla. Ingen frm av kränkande behandling ska förekmma. Alla ska bemötas ch behandlas med respekt för den persn man är. Åtgärder skall medelbart vidtas m kränkning ändå skulle ske. Utemiljön är svårare att överskåda därför skall persnalen röra sig över hela gården för att upptäcka alla frmer av kränkande behandling. All persnal ska vara förtrgen med försklans ch kmmungemensamma rutiner ch regler ch ha gd kunskap m innehållet i Trygg ch säker förskla samt tillämpa dessa rutiner ch regler. Avdelningsnivå: Tydliga nedskrivna rutiner finns på varje avdelning. Alla måste veta var pärmen finns. Planen är levande ch gås tillsammans igenm varje termin. Vid ny barngrupp är det speciellt viktigt med stabila rutiner. Uppdelning i mindre grupper vid rutinsituatinerna både inne ch ute. Närvarande pedagger. Enskild Persnal Avd.pers. Avd.pers.

5 Trygghetsvandringar tillsammans med barnen har identifierat riskmråden sm skall dkumenteras ch synliggöras på varje avdelning. Gå igenm ch reflektera över våra rutiner vid planeringar. Infrmera vårdnadshavarna m de rutiner sm finns. Infrmatin kan ske på föräldramöte, föräldrarådet, via nätet, vid insklning, tamburkntakt, inftavla samt utvecklingssamtal. Avd.pers. Avd.pers. Fskchef Enhetsnivå: Vid APT diskuteras rutiner ch regler ur Trygg ch säker förskla. Gemensam mall för månadsbrev. Förankra rutiner för verksamhetsutvecklingstid, så får all persnal får samma infrmatin samt möjlighet att bearbeta material. När det sker en incident på försklan infrmeras övriga, för att förhindra vidare kränkningar. Se över utemiljön. T ex täta buskar kan bidra till att kränkning kan ske ch farligt avfall kan förekmma. Se över m avskärmningar kan behövas på gården. All persnal måste röra sig runt ch har ett gemensamt ansvar över alla barn. Att vi har en tydlig plan för vad sm ska göras. FFL/BFch Fch/FFL FFL Persnal Persnla Fch

6 Likvärdighet Alla barn är allas barn gemensam kunskapssyn ch människsyn. Det finns en risk att försklan exkluderar barn när en plan för ett inkluderande arbetssätt saknas. Knsekvensen kan bli att varje barn inte ges förutsättningar för delaktighet ch inflytande över den undervisning ch utbildning sm försklan erbjuder. Vi behandlar inte alla barn lika utan likvärdigt. Vi ska sträva efter att se alla barn ch ge dem förutsättningar för delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning. All persnal har ansvar för alla barn. Varje barn skall bemötas respektfullt utifrån sina förutsättningar. Alla barn känner sig trygga ch behandlas likvärdigt, i en miljö där ingen blir kränkt eller trakasserad. Individnivå: Samtlig persnal har ansvar för alla barn både inmhus ch utmhus, avsett vilken avdelning de går på. Persnal Avdelningsnivå: Arbeta i mindre grupper, det ger ss möjlighet att fkusera på en viss grupp barn ch deras behv. Persnal Undervisning ch utbildning ska individanpassas efter barnens behv ch förutsättningar. Persnal Föra dialg med varje barn. Persnal Varierande aktiviteter för att barnen får möjlighet att prva ch utveckla intresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Alla tillfrågas m de vill delta. Man får säga nej ch vara med ch titta utan att delta. Persnal Vi ska vara lyhörda genm att lyssna, samtala, tlka krppspråk samt synliggöra vilka valmöjligheter sm ges i undervisning ch utbildning. Persnal Dkumentera arbetet ch diskutera värdegrundsfrågr. Persnal

7 Enhetsnivå: Gemensamma öppningar ch stängningar ger en grund för att Alla barn är allas barn. Arbeta i tvärgrupper. Tillsynsansvar Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling i dlda ytr inmhus ch utmhus. Knsekvensen kan bli att kränkningar inte uppmärksammas ch försklan brister i tillsynsansvar. Det finns en risk för tydlighet vid överlämning av tillsynsansvar från vårdnadshavare till persnal vid lämning ch från persnal till vårdnadshavare vid hämtning av barnen. Alla barn ska känna sig trygga på försklan både inmhus ch utmhus. För att barnen ska känna sig trygga måste persnalen uppmärksamma alla dlda ytr både inne ch ute. Persnalen rterar på gården. Alla barn är allas barn. Vi går trygghetsvandring tillsammans med barn. Vi strävar efter att det inte ska finnas dlda ytr ch att alla har sitt ansvar när man är ute på gården. Förstärka barnens självkänsla. Att våga kunna säga nej-stpp. Tydliga rutiner för överlämning av tillsynsansvar skall utvecklas. Individnivå: Persnalen skall rtera på gården ch ha översikt över dlda ytr samt alla barn ute på gården. All persnal skall vara förtrgen med rutiner vid överlämning av tillsynsansvar. Avdelningsnivå: Persnal ska vara extra uppmärksamma på dlda ytr inmhus ch utmhus ch inte tillåta stängda dörrar utan persnalens närvar. Anpassa miljön t.ex. ta brt innerdörrar, dörrstp m.m. Persnalen fördelar sig för att ha uppsikt över alla utrymmen ute ch inne. Vi har trygghetsvandringar med barnen ch amtalar med barnen m vad sm de har gjrt på gården t.ex. Vem lekte du med? Var befann nier?

8 Vi pratar regelbundet m våra regler, tillsammans med barn, i arbetslaget ch med vikarier. Enhetsnivå: Persnal har tydliga rutiner hur man fördelar sig på gården ch inmhus. Att varje avdelning har sitt mråde att ta ansvar när vi är ute på gården. När barnen befinner sig på dlda ytr ska persnalen vara i närheten, ör att både se ch höra vad sm händer över hela gården. Hur bekräftar vi barnen utifrån vem de är ch inte vad de presterar Det finns en risk för kränkningar när det saknas en plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. Knsekvensen kan bli att grundläggande tillit inte utvecklas ch att det kmpetenta barnet inte ges förutsättningar för utveckling ch lärande. Ett tillåtande klimat på försklan ska genmsyra undervisning ch utbildning. Skapa en tydlig plan för hur vi ska arbeta. Alla barn ska känna tillit till sin egen förmåga. Persnal ska arbeta utifrån att alla barn kan ch uppmuntra dem till att prva själv, med eller utan stöd från vuxen. Att barnen ska bli sedda ch bekräftade sm de är. Individnivå: Alla ska uppmärksamma ch se varje barn ch ge dem utmaningar utifrån sina förutsättningar. Ge dem uppmärksamhet ch feedback. Avdelningsnivå: Vi arbetar för att se det psitiva hs varje barn ch stärker därmed deras tillit till sin egen förmåga. Vi tittar inte på vad barnen kan eller vad de presterar, vi uppmuntrar ch tillåter barnen att prva saker de trr de inte kan. Självkänslan ch självförtrendet stärks när de

9 Alla ska känna att de kan göra vad de vill ch kan. Ge barnen självförtrende att göra saker för att det är rligt. Resultatet är inte det viktiga. Allt är tillåtet när det gäller genusfrågr. Finns inget sm är flickigt eller pjkigt. får prva ch plötsligt klarar det utan persnalens hjälp. Alla barn har lika bakgrund ch vi tar hänsyn till allas likheter genm att vi utnyttjar våra kmpetenser i arbetslaget för att förstärka barnens identitet ch självkänsla. Enhetsnivå: Utarbeta en tydlig ch knkret plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. Kntinuerligt reflektera ch utvärdera på Apt, i arbetslagen ch andra gruppknstellatiner hur vi nrmkritiskt granskar vårt förhållningssätt. Att man tänker på vad man säger till barnen så det inte blir flickigt eller pjkigt. Vårdnadshavares delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning hur sker kmmunikatin med vårdnadshavare? Det finns en risk att vårdnadshavare upplever brister i delaktighet ch Utveckla frum för kntinuerlig kmmunikatin med vårdnadshavare. Gd samverkan mellan försklan ch hemmet. Vårdnadshavare ska Individnivå: Alla är lyhörda ch bjuder in barnen i aktiviteterna. Avdelningsnivå: Dkumentatin i kapprum ch på

10 inflytande över försklans undervisning ch utbildning m innehållet i verksamheten inte kntinuerligt kmmuniceras. Knsekvensen kan bli trygghet ch brist på tillit till försklans pedaggiska arbete ch barnens trivsel på försklan. Det finns en risk för att vårdnadshavare inte har kännedm m hur försklan hanterar knflikthantering, barns inflytande ch delaktighet, hur försklan arbetar för att varje barn ska bli lyssnad på, hur barn är delaktiga i att bestämma vad man ska göra i försklan, att barn ges individuella förutsättningar ch hur försklan arbetar med genusfrågr m metder för detta inte är transparenta. Knsekvensen kan bli att vårdnadshavare kan uppleva att det finns brister i försklans arbete med att utveckla åtgärder för att förhindra kränkningar av barn. vara delaktiga i undervisning ch utbildning på försklan. Vi strävar efter att synliggöra hur utbildningen är upplagd samt hur vi bedriver undervisning, för att skapa förutsättningar för vårdnadshavarnas delaktighet ch inflytande. övriga väggar både skriftlig ch bilder för att skapa intresse för vad vi gör. Bjuda in vårdnadshavarna till avdelningen för att se vad vi gör. Kmmunikatinen med vårdnadshavare sker via daglig tamburkntakt, månadsbrev, föräldramöten, drp-in två ggr/termin, föräldraråd, insklning, utvecklingssamtal samt uppföljningssamtal. På föräldramöten tas försklans plan för diskriminering ch kränkande behandling upp så att vårdnadshavarna får en inblick i hur vi arbetar för att förhindra diskriminering ch kränkande behandling. Enhetsnivå: Planen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare på försklan ch hemsidan.

11 ÖVRIGT DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. -. På försklan har det påbörjats trygghetsvandringar utmhus tillsammans med barnen, persnalen har haft pedaggiska diskussiner tillsammans med barnen både före, under tiden ch efter trygghetsvandringarna. Under barnens utbildningstid såväl utmhus sm inmhus bserverar persnalen dagligen barnens krppsspråk ch pratar med barnen m det uppstår någt sm känns behagligt ch försöker förändra ch hjälpa barnen i dessa situatiner. Ftgrafering ch dkumentatin av verksamheten sker kntinuerligt. Många lika pedaggiska samtal ch aktiviteter har tillsammans med barnen ägt rum i lika gruppknstellatiner under verksamhetsåret. Ämnen sm har bearbetats har varit värdegrunden, förhållningssätt, regler mm. Persnal ch barn har bearbetat, hur är en bra kmpis? vad en bra kmpis gör mt varandra, viktigt att vi lyssnar på varandra mm. Några avdelningar har erbjudit barnen att vara delaktiga i barnintervjufrågr sm rör kmpisskap ch därigenm gett barnen inflytande. HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till persnal sm arbetar i försklan för att berätta m barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den sm berättar. Alla vuxna sm arbetar i försklan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant sm sker mellan barn, ch då ett barn anser sig utsatt av en persnal.

12 RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När persnal får kännedm m att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det medelbart anmälas till försklechefen. Även händelser sm sker mellan barn ska anmälas till försklechef. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till försklechef. Persnal är enligt skllagen skyldig att anmäla till försklechefen. Det finns ett abslut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även m försklechef muntligen infrmeras m händelsen ska persnalen upprätta en skriftlig anmälan till försklechef, Blankett 1- Anmälan till försklechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När försklechefen får kännedm m händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. försklenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering sm ska anmälas. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. försklenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska försklechefen ckså inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn sm anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Försklechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på m det förekmmit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse sm ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen invlverar flera barn sm upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras ch diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Försklechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Försklan är (när utredningen visat att det förekmmit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder sm sätts in ska riktas mt både den sm blivit utsatt ch den eller de sm utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se m de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någn kränkning eller trakasserier så dkumenteras

13 detta ch ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, ch överväga m andra åtgärder ändå kan var aktuella att genmföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Försklechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning ch åtgärder vid rapprtering. Blankett 3- Utredning ch åtgärder för att förhindra diskriminering ch kränkande behandling i framtiden ska återrapprteras till nämnden sm ett delegatinsbeslut.

14 Dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering INLEDNING Detta är försklan Ärtgårdens dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering. Diskriminering är att någn missgynnas eller kränks mt bakgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering ska finnas för varje förskla. Sm en del av detta har Förskla Ärtgården gjrt en undersökning ch analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, ch utifrån det dragit slutsatser m vilka risker för diskriminering ch hinder mt likabehandling sm finns, samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa ch främja likabehandling. Barn ch persnal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns ckså förskleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier ch repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS En kartläggning har gjrts genm persnalenkät angående innevarande års Plan mt diskriminering ch kränkande behandling med fkus på måluppfyllelse ch föreslagna åtgärder.

15 Kartläggningen har även mfattat enkäter till vårdnadshavare gällande hur undervisning ch utbildning bedrivs ch kmmuniceras med vårdnadshavare samt barnens trivsel ch msrg. Tidigare anmälningar m kränkande behandling har tagits i beaktande. Försklans rutiner i frm av Trygg ch säker förskla har kntrllerats. Samtal har förts i persnalgruppen utifrån förhållningssätt, nrmkritisk granskning av förhållningssätt samt tillgänglig utbildningsmiljö Kartläggningen visar på att utbildningsmiljön bör utvecklas för att erbjuda barnen en mer tillgänglig ch varierad utbildningsmiljö. Utifrån de ni diskrimineringsgrunderna har försklan frmulerat mål ch föreslagit åtgärder för att utbildningsmiljön skall utvecklas i riktning mt att mtverka all frm av diskriminering eller upplevelse av exkludering från scialt samspel, msrg, undervisning ch utbildning. Vi vill lyfta fram vikten av att på tre nivåer, individ, avdelning ch enhet, arbeta för att persnalen utvecklar ett nrmkritiskt förhållningssätt sm utmanar en prfessinell utveckling hs var ch en, vilket kan ge insikter m miljöns betydelse för barns utveckling ch lärande samt redskap för att förhindra all frm av diskriminering ch kränkande behandling. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsanalys. Diskriminering kpplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religin eller annan trsuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktinsnedsättning Sexuella trakasserier Kartläggning ch analys Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsanalys. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Barns rätt till sin egen krpp bör lyftas ch det bör utarbetas metder för att stärka varje barn.

16 Repressalier Det finns en risk att barnen upplever sig utsatta för repressalier m vi inte är tydliga i hur vi sätter gränser, utan att missbruka vårt maktförhållande VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kpplat till Kön Var är vi (risk ch hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn exkluderas m könsneutrala utbildningsmiljöer saknas, vilket kan leda till att flickr ch pjkar inte ges lika strt inflytande över verksamheten ch lika strt utrymme i verksamheten. Det finns en risk att arbetslaget inte finner Det ska inte finnas några skillnader mellan flickr ch pjkar. Pedaggiskt material ska vara tillgängligt för alla, avsett kön. Vi ska utveckla vår inmhusmiljö för att varje barn ska ges lika strt utrymme avsett kön. Vi ska prata m lika familjeknstellatiner på avdelningen. Persnalen arbetar Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Persnalen har ett tillåtande klimat ch är medvetna m språkbruk ch förhållningssätt vid bemötandet av flickr ch pjkar. Bemöter ch bekräftar barn ch föräldrar lika, avsett kön/ålder etnicitet/tr mm. Förankring av arbetet med jämställdhetsanalys. Avdelningsnivå: Att ha tillgängligt, könsneutralt ch varierat material. Gå igenm litteraturen, välja sagböcker sm innehåller genusbudskap. Gå igenm sångtexter så att de

17 åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en tillgänglig ch könsneutral utbildningsmiljö. Det finns en risk att barn ges lika förutsättningar för utveckling ch lärande. aktivt för att mtverka könssteretypa nrmer ch fördmar. Diskutera vad genus har för betydelse ch jbba med vårt förhållningssätt. Arbeta med demkratiska ch jämlika relatiner. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsanalys ch genmlysa en genusrelaterad fråga. har en könsneutral text ch budskap. Prata med barnen m lika familje-knstellatiner. En tillåtande ch neutral miljö på avdelningen. Vi delar aldrig barnen i pjk- ch flickgrupper. Vi har ett öppet klimat ch pratar m att man kan ha vilka kläder man vill ch se ut sm man vill. (kjl, klänning, smycken, långt eller krt hår, klädfärger). Vi frmulerar inte utbildningens miljö utifrån könssteretypa nrmer (dckrum sv). Observatin ch diskussiner. Kartläggning av förhållningssätt i arbetslagen ur ett jämställdhetsperspektiv. Enhetsnivå: Gemensamma diskussiner med syfte att barns inflytande ch utrymme fördelas likvärdigt mellan flickr ch pjkar. Försklan ska lyfta en genusfråga sm kan öka jämställdheten mellan könen..

18 Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Det finns en risk för diskriminering när det finns pedaggiska, sciala ch fysiska brister i utbildningsmiljön vad gäller könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Knsekvensen kan bli att barn upplever att de exkluderas ch/eller diskrimineras när utbildningsmiljön saknar exempel på könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav ställs på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en tillgänglig Det ska inte finnas några skillnader mellan flickr ch pjkar. Pedaggiskt material ska vara tillgängligt för alla, avsett kön. Erbjuda en miljö där det ges utrymme för alla barn avsett identitet ch könsuttryck. Alla barn har lika värde avsett kön ch sexuell läggning. Vidareutbilda persnalen i genusfrågr samt kntinuerligt reflektera över dessa frågr. Alla ska respekteras sm de är ch alla barn ska känna sig stlta över sig Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Persnalen ska vara neutral i frågr kring kön. Alla barn ska mötas med respekt med hänsyn till deras likheter ch lika behv de har. Samtal med barnen direkt när de undrar m lika familjeknstellatiner. Avdelningsnivå: Kartläggning av inmhusmiljö ch att alla våra rum är neutrala. Använder ss av barnlitteratur. Vi har ett öppet klimat ch pratar m lika familjesammansättningar ch barns könsidentitet. Persnalen filmar sig själv under lika aktiviteter, för att få syn på, ch bli medveten m sitt förhållningssätt. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt.

19 utbildningsmiljö med exempel på könsöverskridande identitet eller könsuttryck. själva. Skapa ett öppet ch tillåtande klimat där barn ch vårdnadshavare ska känna sig trygga. Religin eller annan trsuppfattning Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Barnen ska avsett trsuppfattning behandlas likvärdigt. Knsekvensen kan bli att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Alla människr har rätt till sin egen trsuppfattning. Alla barn behandlas lika ch bemöts med respekt ch förståelse för sin egen trsuppfattning/religi n ch deras delaktighet ch inflytande ska inte begränsas pga. religin eller trsuppfattning. Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för att alla människr har lika värde berende av religin eller annan trsuppfattning. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Vi lär ss mer m lika religiner ch respekterar allas religiner ch traditiner. Avdelningsnivå: Föra diskussiner med barn m likheter ch likheter i samhället liksm religin ch annan trsuppfattning, varför vissa har en speciell kst, varför vi firar lika högtider, ch även använda ss av litteratur sm stödmaterial. Vi har en religinsfri undervisning, men vi vill att barnen ska veta att de ch deras kmpisar kan ha annan tr. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch

20 Vi kan inte uppmärksamma alla religiner/traditne r men vi respektererar ch uppmärksammar dem. genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt. Ett prfessinellt förhållningsätt. Bedriva en verksamhet med tydliga pedaggiska mål. Vi lyssnar på vårdnadshavarnas önskemål. Vi kan dck inte exkludera barnet sm befinner sig på försklan. Etnisk tillhörighet Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barnen upplever en exkludering ch diskriminerande behandling m miljö ch material inte återspeglar en kulturell mångfald. Det finns en risk att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de Alla barn ska behandlas likvärdigt ch med respekt avsett etnisk tillhörighet. Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för att alla människr har lika värde berende av etnisk tillhörighet. Vi ska öppna gränser mellan de lika kulturerna ch kunna kmbinera dem utan att någn Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Vi lånar böcker på andra språk än svenska. Vi använder arbetslagets kmpetens med lika mdersmål. Barnen pratar fta m hur man säger vissa rd på lika språk eller pratar sitt mdersmål i leken. Vi tar hjälp av barnen för att tlka andra barn. Vi erbjuder en miljö sm är präglad av lika kulturer genm att ha bilder eller texter på lika språk. T ex maträtter, flaggr, flkdräkter, hälsningsfraser, eller

21 risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en interkulturell utbildningsmiljö. känner sig utanför. Uppmärksamma barnens lika länder/etnicitet genm gemensam aktivitet på avdelningen eller försklan. Varje barn ska känna trygghet i sin identitet. Vi kan lära av varandra, lika är bra. hudfärger. Vi räknar ch sjunger på lika språk. Vid matsituatiner berättar vi vad saker heter på barnens mdersmål. Samtala med vårdnadshavare för att få veta mer m deras kultur ch vilka språk det talas i hemmet. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt. Kcken erbjuder mat från lika kulturer. Sexuell läggning Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn upplever exkludering ch diskriminerande behandling när utbildningsmiljön saknar Alla familjesamman-sättningar ch sexuella läggningar ska respekteras ch bemötas likvärdigt. Varje barn ska vara trygg i sin sexuella läggning. Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Vi läser sagr med lika familjeknstellatiner, böcker sm på ett barnvänligt sätt tar upp sexuella läggningar ch familjeknstellatiner av lika typer ch sm speglar samhällets mångfald ch därefter diskuterar vi med

22 exempel på lika familjesamman-sättningar ch sexuella läggningar. Det finns en risk att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö med exempel på lika familjesamman-sättningar ch sexuella läggningar förståelse för att alla människr har lika värde berende av sexuell läggning. Målsättningen är att man pratar med barnen ch gör aktiviteter angående t.ex. familjen, flickr/pjkar, allt ät tillåtet både för pjkar/flickr. Ett öppet ch tillåtande klimat där barn ch vårdnadshavare ska känna sig trygga. Alla ska respekteras sm de är. barnen. Vi pratar med barnen när ämne sm lika familjeknstellatiner kmmer upp. Vi är med i lekar sm präglas av lika familje-knstellatiner. När det kmmer upp, diskuterar vi eventuella könsrllsfördelningar. Viktigt att erbjuda litteratur sm speglar lika familjeknstellatiner. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt. Ålder Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch Barnen ska erbjudas utbildningsmiljöer utifrån deras mgnad ch ålder så de kan utvecklas Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Att persnalen har tillit till

23 fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn exkluderas ch diskrimineras m utbildningsmiljön inte görs tillgänglig för varje barn avsett ålder. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm görs tillgänglig för varje barn avsett ålder ch utmanas. Allt material ska finnas tillgängligt avsett ålder. Alla barn ska behandlas likvärdigt ch med respekt avsett ålder. Arbeta i lika gruppsammansättni ngar med både yngre ch äldre barn. barnens förmåga ch trn att de är kapabla. Att ge dem möjlighet till prblemlösning, prva ch göra saker på egen hand ch inte skynda sig ch hjälpa dem. Avdelningsnivå: Att skapa en utbildningsmiljö där det finns tillgängligt material till alla åldrar på avdelningen, materialet ska vara på barnens höjd så att de själva har möjlighet att ta fram ch lägga tillbaka det. Vi samtalar med barnen m att man kan leka med vem sm helst avsett ålder. Vi har mixade åldersgrupper när vi har lika aktiviteter. Vi har fasta rutiner sm är viktiga för att barnen ska känna sig trygga. Vi erbjuder dem lika material ch går igenm var de befinner sig i sitt lärande ch i sin utveckling. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt.

24 Funktinsnedsättning Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn diskrimineras ch att inte varje barn får en psitiv ch individanpassad undervisning ch utbildning samt bemöts på ett respektfullt ch likvärdigt sätt vad gäller särskilt stöd. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m Vi utfrmar verksamheten utifrån barngruppen. Vi anpassar utifrån barnens behv ch förmågr både fysiskt ch psykiskt. Varje barn ska behandlas likvärdigt ch med respekt avsett funktinsnedsättning. Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människr har lika värde berende av funktinsnedsättning. Vi har en individanpassad undervisning ch utbildning sm utgår från varje Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Bemöta barnet utifrån mgnad ch förutsättning. Viktigt att ha kunskap m funktins-nedsättningar för att kunna anpassa verksamheten utifrån det enskilda barnets behv. Avdelningsnivå: Kartlägga barnets ch barngruppens behv, förmågr ch intressen samt föra dialg i arbetslaget ch med vårdnadshavare. Utveckla en tillgänglig utbildningsmiljö. Upprätta handlingsplaner vid behv. Barnen används för att inspirera andra barn. Dela upp barnen i mindre grupper. Väl fungerande rutiner så att alla kan delta på bästa sätt. Barnen skall ha möjlighet att delta utifrån

25 betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm ger varje barn en psitiv ch individanpassad undervisning ch utbildning samt bemöter barnet på ett respektfullt ch likvärdigt sätt vad gäller särskilt stöd. barns intressen, förmågr ch behv. Dela upp barnen i mindre grupper. Alla ska känna sig delaktiga i verksamheten. var ch ens förmåga. Dkumentera ch reflektera, för att kunna utmana barnen. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt. Se till alla barns rätt till stöd. Sexuella trakasserier Det finns en risk för diskriminering m varje barns rätt till sin egen krpp inte skyddas. Knsekvensen kan bli att barnet blir utsatt för kränkningar ch sexuella trakasserier. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget Alla barn ska känna sig trygga ch veta att de bestämmer över sin egen krpp. De ska känna sig så trygga att de kan berätta för en vuxen m någt händer. Ingen ska utsättas för någn frm av sexuella trakasserier. Fasta rutiner vid Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Vikarier lämnas inte ensamma med barn. Barn är aldrig ensamma tillsammans i stängda utrymmen utan vuxens uppsyn, dörren lämnas öppen. Göra barnen medvetna m vilka sm är deras privata/intima krppsdelar, ch att de har makt över sin egen krpp. Det är k att

26 ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm kan säkerställa barnets trygghet samtidigt sm barn i säkerhet ska kunna utfrska sin egen krpp utan skuld ch skam. t.ex. blöjbyten ch talettbesök. Infrmera vikarier m rutiner. Skydda barnen från att utsättas för t.ex. påtvingade kramar ch pussar samt vara lyhörda ch respektera barnens krppspråk. sätta gränser ch säga nej även till de man är bekanta med. Använda litteratur ch material från t ex Rädda barnen. Uppmärksamma ch anmäla m man bserverar någt beteende sm väcker misstankar m att barnet kan vara utsatt för sexuella trakasserier. Undvika så långt det går att vikarier byter blöjr på barnen. Vara lyhörd för vad barnet uttrycker. Stanna upp i situatinen m barnet önskar hjälp av någn annan. Se över struktur ch verksamhet kntinuerligt. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt. Repressalier Det finns en risk att barnen upplever sig utsatta för repressalier m vi inte är tydliga i hur vi sätter gränser, utan att missbruka vårt maktförhållande Vi ska ha tydliga regler, rutiner ch gränser så att barnen aldrig upplever sig straffade ch Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Vi behöver mer kunskap kring repressalier ch hur man kan

27 gentemt barnen. Knsekvensen kan bli att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. skydda barnet från att utsättas för repressalier eller vad barnet kan uppleva sm repressalier. Vara särskilt uppmärksam på barn sm utmanar. Vi ska sträva efter att barnen känner sig delaktiga i utfrmandet av regler. Vi ska arbeta med att ha en samsyn med vad sm är en gränssättning ch vad sm är en repressalie. förebygga ch mtverka dem. Avdelningsnivå: När vi sätter gränser ska vi försöka vara så tydliga sm möjligt så att vi inte uppfattas sm rättvisa av barnen, genm att förklara varför vi säger ch gör sm vi gör. Pratar ch förklarar tydligt, förbereder barnen i gd tid vad sm ska hända så det ger mjuka övergångar. Vi måste vara tydliga så barnen förstår knsekvenserna när de gör någt fel. Viktigt att barnen får möjlighet att knyta an till persnalen ch att persnalen är gda förebilder sm barnen kan lita på. Vi lämnar inte en knflikt uppklarad utan ser till att vi får ett psitivt avslut. Samtal med de inblandade. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhets-utvecklingstid ch Apt.

28

29 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Anvisning: Beskriv löpande utfallet utifrån tidsplanen. Blev planerade åtgärder genmförda? Upphörde riskerna ch hindren? Om inte, gör en ny undersökning ch analys inm mrådet ch frmulera nya åtgärder. Om riskerna ch hindren upphört, beskriv framgångsfaktrerna. Ta brt anvisning van när ni har skrivit er text i matrisen nedan. Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religin eller annan trsuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktinsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning ch utvärdering

30 MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas m en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur försklrna kan arbeta förebyggande men ckså rutinen för vad försklepersnal respektive chefer ska göra m misstanke m sexuella trakasserier uppstår.

31 RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När persnal får kännedm m att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det medelbart anmälas till försklechefen. Även händelser sm sker mellan barn ska anmälas till försklechef. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till försklechef. Persnal är enligt skllagen skyldig att anmäla till försklechefen. Det finns ett abslut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även m försklechef muntligen infrmeras m händelsen ska persnalen upprätta en skriftlig anmälan till försklechef, Blankett 1- Anmälan till försklechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När försklechefen får kännedm m händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs försklenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering sm ska anmälas. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs försklenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska försklechefen ckså inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn sm anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Försklechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på m det förekmmit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse sm ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen invlverar flera barn sm upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras ch diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Försklechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Försklan är (när utredningen visat att det förekmmit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder sm sätts in ska riktas mt både den sm blivit utsatt ch den eller de sm utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se m de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någn kränkning eller trakasserier så dkumenteras

32 detta ch ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, ch överväga m andra åtgärder ändå kan var aktuella att genmföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Försklechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning ch åtgärder vid rapprtering. Blankett 3- Utredning ch åtgärder för att förhindra diskriminering ch kränkande behandling i framtiden ska återrapprteras till nämnden sm ett delegatinsbeslut.

33 Stöd för kartläggning ch analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön sm att någn är kvinna eller man. Förbudet mt könsdiskriminering mfattar ckså persner sm planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet ch könsuttryck avses i lagen att någn inte definierar sig sm kvinna eller man eller genm sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det sm registrerats för hen vid födelsen. Begreppen mfattar dels en persns mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någn uttrycker det sm kan kallas persnens sciala kön, till exempel genm kläder, krppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religin eller annan trsuppfattning: Med religin avses religiösa åskådningar sm exempelvis hinduism, judendm, kristendm ch islam. Annan trsuppfattning innefattar sådana övertygelser sm har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism ch agnsticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs natinella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar m hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv sm definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund ch sin individuella histria. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning sm hmsexuell, hetersexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mt diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd mfattar situatiner ch förutsättningar sm har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsm att ha sexuellt umgänge eller att b ch leva med någn av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser sm tar hänsyn till ålder i fråga m förskla, sklbarnmsrg, utbildning i förskleklass, det bligatriska sklväsendet eller fristående skla. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, m den har ett berättigat syfte ch de medel sm används är lämpliga ch nödvändiga för att uppnå syftet. 7. Funktinsnedsättning: Med funktinsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller en sjukdm fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

34 Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mt likabehandling kpplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser/i vilka situatiner kan trakasserier förekmma? b. Händer det att barn får lika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickr ch pjkar lika mycket uppmärksamhet ch bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran ch bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickr ch pjkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnr ch män, flickr ch pjkar i undervisningsmaterial, sagr etc.? Finns det risk för att det män/ pjkar gör anses viktigt (nrm) medan det kvinnr/flickr gör blir synligt? Exemplifiera. d. Används ett knsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller prblematisera förutfattade meningar kring kvinnr ch män, flickr ch pjkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har persnalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågr på ett bra sätt?

35 Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mt likabehandling kpplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med könsidentitet ch könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser kan trakasserier förekmma? b. Tillåts barn frmulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet avsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mt rådande nrmer ch förväntningar bemötta av persnal ch av barn? Vilka hinder finns i verksamheten sm försvårar för dessa individer? Har persnalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande avsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten sm kan upplevas sm missgynnande ch rättvisa för barn ch sm har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.

36 Diskriminering på grund av: Religin eller annan trsuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religin eller annan trsuppfattning eller hinder mt likabehandling kpplade till religin eller annan trsuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med religin avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser kan trakasserier förekmma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med religin eller trsuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både persnal ch barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lkaler kan detta förekmma? Är barn med viss tr särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar försklan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar försklan lika str hänsyn till alla religiner ch trsuppfattningar?

37 Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mt likabehandling kpplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. Kan lika grupper utsättas på lika sätt? Var i verksamheten kan detta förekmma? Ge några exempel. b. Förekmmer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser ch handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekmmer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur persnalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs lika etniska grupper ch lika kulturer i undervisningen/ pedaggiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangrdnas ch att exempelvis det etniskt svenska framställs sm nrm? Om ja: Ange några exempel.