Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder GYLLEBO FÖRSKOLA FÖRSKOLECHEF: Lars Norlin DATUM FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN: DATUM FÖR NÄSTA ÅRS UPPRÄTTANDE AV PLAN:

2 Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är Gyllebo förskolas plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Gyllebo förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Det har tillkommit en ny ledning och varit en stor omsättning av personal på förskolan. Den personal som varit med när planen upprättades är inte längre kvar. Målen ses som ej uppnådda. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Arbetslagen har under första delen av våren jobbat med att säkerställa att förskolans rutiner fungerar på bästa sätt. Personalen har tillsammans arbetat med att kartlägga riskzoner på förskolegården och reflekterat över vilka förändringar som behövs för att förebygga att kränkningar sker. Arbetslagen har kartlagt riskzoner inne på sin avdelning och reflekterarat över vilka förändringar som behövs för att förebygga att kränkningar sker.

3 I förskollärargruppen har vi reflekterat kring bästa sättet att göra barnen delaktiga i upprättandet av planen. Vi har där tagit fram tre frågor som ska vara grunden för samtal med barnen. Detta som en del i kartläggningen och i det främjande arbetet. Frågorna är: Hur känns det på morgonen när du ska gå till förskolan? Vad tycker du om att göra på förskolan? Vad är en bra kompis? Personalen har i olika gruppkonstellationer fått samtala kring diskrimineringsgrunderna och utifrån dessa kartlägga risker för hur och när kränkningar kan ske. Kartläggningen har visat på att det finns tydliga riskzoner både inne och ute. Observationer av förskolegården har visat att personal inte har översikt/uppsikt över var barnen befinner sig under hela utevistelsen. Det handlar om att barn kan försvinna ur personalens synfält och att vi då riskerar att brista i tillsynsansvaret. Reflektion kring kartläggningen har visat på att vi kan förebygga mycket genom små förändringar i vårt arbetssätt. Rutinsituationer har setts över, barn ska inte vistas i större grupp under rutinsituationer, i mindre grupper minskar risken att vi brister i tillsynsansvaret och därmed minskar risken för kränkningar. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Det finns ytor på Alla barn ska känna förskolegården som personal trygghet på inte har uppsikt över. Detta förskolegården och medför en risk att barn bemötas på ett utsätts för kränkande respektfullt sätt av behandling på dessa ytor med personalen. konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas och Alla barn ska förskolan brister i inkluderas i tillsynsansvar. verksamheten och befinna sig i ett görande. Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Personalen ska fördela sig på gården så att uppsikt finns över hela gården. Barnen ska erbjudas en verksamhet på förskolegården, barnen ska vara i ett görande. Personal får inte lämnas ensam på gården. Barn får inte lämnas ensamma på gården, inte ens för en kort stund. Alla arbetslagen ska tillsammans med förste förskolläraren planera en verksamhet som erbjuds barnen på gården. Biträdande förskolechef ansvarar för att all personal får kunskap om rutiner och tillsynsansvar Alla barn ska uppge att de trivs på Vi genomför barnintervjuer i samband med att Arbetslagen

4 Det finns ytor inne på avdelningarna där barnen kan gå undan och därmed försvinna från personalens synfält. Detta medför en risk att barn utsätts för kränkande behandling på dessa ytor med konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas och förskolan brister i tillsynsansvar. förskolan i de intervjuer som genomförs. Alla barn ska känna trygghet på förskolan och bemötas på ett respektfullt sätt av personalen. Alla barn ska inkluderas i verksamheten och befinna sig i ett görande. utvecklingssamtalen ska hållas. Personalen ska fördela sig över avdelningen på ett sätt som möjliggör överblick. Vid behov flyttas möbler för att säkerställa/underlätta detta. Arbetslagen ser över sina miljöer tillsammans med förste förskolläraren och biträdande förskolechef för att upptäcka och åtgärda eventuella risker. Kartläggningen av riskzoner ska användas som underlag Därefter sker detta arbete löpande personal bemöter barn och vårdnadshavare utifrån fördomar och invanda tankesätt samt stereotypa föreställningar med konsekvensen att barn och vårdnadshavare kan uppleva sig kränkta och/eller Alla barn ska uppge att de trivs på förskolan i de intervjuer som genomförs. All personal på förskolan ska få en ökad medvetenhet som möjliggör att de kan bemöta barn och vårdnadshavare utan fördomar, invanda tankesätt samt stereotypa Vi genomför barnintervjuer i samband med att utvecklingssamtalen hålls. Vi kommer att på varje apt ta upp ett värdegrundscase och utifrån detta diskutera olika förhållningssätt och bemötande. Arbetslagen. Biträdande förskolechef tillsammans med förste förskollärare. April 2018 Löpande på apt.

5 diskriminerade. barn utesluts från en aktivitet då vuxen inte anser att barnet klarar denna. Det finns då risk att barnet bemöts på ett sätt som kan upplevas kränkande för barnet. Exempel på sådant bemötande kan vara: Om du inte sköter dig får du vara på småbarnsavdelningen. eller Om du inte gör som jag säger får du gå ut härifrån. föreställningar. Alla barn ska erbjudas en verksamhet där barnet får uppleva känslan av att lyckas. De barn som upplever svårigheter i en viss aktivitet ska få stöttning i aktiviteten eller erbjudas en annan aktivitet. Arbetslagen tillsammans med förste förskolläraren ansvarar för att lyfta det enskilda barnet till reflektion. Löpande på arbetslagsr eflektioner na. ÖVRIGT På vår verksamhetsutvecklingsdag i maj 2017 har vi tillsammans gått igenom vad en kränkning enligt skollagen är och vad den rent konkret kan vara i handling. Här gick vi även igenom och diskuterade tillsynsansvaret. Målen i denna plan vävs samman med målen i vår kvalitetsplan. DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Svaren från förskoleenkäten har tagits med i arbetet med denna plan. Det har tagits fram gemensamma frågor för samtal med barnen som en del av kartläggningen och det främjande arbetet. Barn deltar efter sin förmåga med hänsyn till ålder och mognad.

6 HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit

7 utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

8 Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är Gyllebo förskolas dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot bakgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Gyllebo förskola gjort en undersökning och analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling. Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinjer. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Personalen på Gyllebo förskola och Mellanhedens förskola har jobbat tillsammans i forumgrupper med följande frågor (x står för en diskrimineringsgrund):

9 Hur kan barn bli kränkta på sätt som har samband med X? Hur kan barn i vår verksamhet bli orättvist behandlade på sätt som har samband med X? Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa? Följande frågor har personalen fått jobba med i sitt arbetslag: Hur gör vi för att vår verksamhets miljö och aktiviteter ska var tillgängliga och inkluderande för alla barn oavsett X? Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på X? På vilka sätt ska vi pedagoger arbeta främjande med barngruppen för att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling? Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Kartläggning och analys vi omedvetet förmedlar att det finns en skillnad på kön. Detta genom att till exempel erbjuda könsstereotypa leksaker. vi förmedlar till barnen att det juridiska könet är det rätta. Detta genom att till exempel räkna antalet flickor och pojkar i gruppen. vi inte uppmärksammar högtider från alla religioner som är representerade i barngruppen. endast kristna högtider uppmärksammas i verksamheten med konsekvens att andra religioner och trosuppfattningar osynliggörs och barn missgynnas eller kränks mot bakgrund av religion eller annan trosuppfattning. det i vårt bemötande av barn och vårdnadshavare är det etniskt svenska som framställs som norm, med konsekvensen att barn och vårdnadshavare med annan etnisk tillhörighet inte känner sig inkluderade. familjen bestående av en mamma och pappa ses som normen med konsekvensen att den familj som inte identifierar sig med detta upplever sig exkluderade. orden stor och liten i bemötandet av barnen används med en underliggande betydelse att stor är bättre än liten. orden bebis, blöja och napp används nedsättande barn emellan och personal mot barn. det förut kompetenta barnet ses som mindre kompetent vid en överflytt till avdelning med äldre barn. personalens förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder begränsar barnens tillgång till material och miljöer med konsekvens att deras utveckling hämmas och att personalen inte ser till barnens individuella förutsättningar.

10 Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier personal genomför aktiviteter som inte är anpassade efter alla barns funktionsförmågor med konsekvens att alla barn inte kan delta med samma förutsättningar. Det finns en risk att barns behov av specialkost inte uppmärksammas med konsekvensen att alla barn inte får en likvärdig kost. barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen utsätter varandra för ovälkomna beröringar och/eller förslag av sexuell art med konsekvens att den utsatta upplever sig kränkt. Här ingår också språkbruk. personal inte vågar anmäla kränkningar från en kollega mot ett barn i rädsla för att själv bli anmäld med konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas. vårdnadshavare inte vågar anmäla kränkningar av rädsla för att barnet ska få en negativ särbehandling med konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas.

11 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Var är vi (risk och hinder)? vi bemöter barn olika på grund av kön och skapar normer att ett visst kön är på ett visst sätt. vi förmedlar till barnen att det juridiska könet är det enda rätta med konsekvens att alla barn inte känner att de har rätt att få bestämma över sin egen kropp. endast kristna högtider uppmärksammas i verksamheten med konsekvens att Vart ska vi (målsättning)? Alla barn ska få ett likvärdigt bemötande oavsett kön. Alla barn ska känna att de har rätten över sin egen kropp och få bestämma vilket/vilka kön en vill tillhöra utan begränsning utifrån juridiskt kön och normer. Olika religioner och trosuppfattningar ska synliggöras i den pedagogiska verksamheten så att alla barn känner sig Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Vi ska kritiskt granska vårt bemötande till barnen. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Tid på apt varje månad avsätts för detta. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Köpa in en mångkulturell kalender. I mötet med den nya familjen på förskolan Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Biträdande förskolechef köper in kalender. Inskolningsansvarig ansvarar för att vi får den information som är viktig för Löpande arbete. Löpande arbete Det nya

12 Etnisk tillhörighet andra religioner och trosuppfattningar osynliggörs och barn missgynnas eller kränks mot bakgrund av religion eller annan trosuppfattning. barnens matvanor ej uppmärksammas med konsekvens att fel mat serveras. barnens matvanor uppmärksammas i negativa ordalag med konsekvensen att barn upplever ett utanförskap. den etniska tillhörigheten rangordnas efter antalet barn som har en viss etnisk tillhörighet med konsekvens att barn känner ett utanförskap. inkluderade. De etniska tillhörigheterna som finns representerade i barngrupperna ska synliggöras i den pedagogiska verksamheten så att alla barn känner sig inkluderade. ska vi ta reda på vilka högtider som firas i familjen och synliggöra dessa. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Vi ska visa nyfikenhet inför alla barns etniska tillhörighet. Vi använder oss av den barnlitteratur som belyser ämnet. Litteraturen finns i biblioteket och ska användas. oss att få om familjen. Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Inskolningsansvarig ansvarar för att förskolan får information som är viktig för oss att få om familjen. inskolningsmate rialet ska användas vid mötet med nya familjer. Löpande Det nya inskolningsmate rialet ska användas vid mötet med nya familjer.

13 Några barngrupper arbetar med projektet Det här är jag som belyser olikheter i alla familjer. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Löpande Sexuell läggning litteraturen på förskolan endast beskriver heterosexuella relationer med konsekvens att andra relationer än heterosexuella osynliggörs och barn missgynnas eller kränks mot bakgrund av sexuell läggning. personal befäster det Den pedagogiska miljön och verksamheten ska synliggöra att det finns flera olika sorters relationer. Vi använder oss av den litteratur som belyser ämnet. Litteraturen finns i biblioteket och ska användas. Några barngrupper arbetar med projektet Det här är jag som belyser olikheter i alla familjer. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Språkombuden ansvarar för att litteraturen i biblioteket används och lyfts. Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och ska biblioteket vara igång för både förskola och hemmet. Löpande

14 heteronormativa i bemötandet med barn och vårdnadshavare med konsekvensen att barn upplever ett utanförskap. Samtalet vid inskolning är en viktig del i att lära oss vad som är viktigt i just detta barns familj det nya inskolningsmate rialet ska användas vid mötet med nya familjer. Ålder barn utesluts från delar av verksamheten på grund av sin ålder. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla barn oavsett ålder. Vi ska titta på våra pedagogiska miljöer och öka tillgängligheten för alla barn. Att sätta bilder på lådor som döljer materialet och att sänka materialet är en del i detta. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Arbetslagen ser över respektive avdelning tillsammans med förste förskollärare. Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Löpande

15 Funktionsnedsättning barn utesluts från delar av verksamheten på grund av sin funktionsförmåga med konsekvens alla barn inte får likvärdiga förutsättningar för lärande. Verksamheten ska vara anpassad för alla barn. Vi ska kritiskt granska och förändra vår verksamhet så att alla barn kan delta. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Löpande personal inte uppmärksammar barn med allergier med konsekvens att barn får felaktig kost eller en kost som inte är likvärdig den kost som står som grund. Alla barn ska serveras likvärdig kost som är anpassad för varje enskilt barn. Rutiner för barn med specialkost ses över. Kökspersonalen är medveten om och lagar likvärdig mat till alla barn oavsett allergier. Biträdande förskolechef Sexuella trakasserier barn-barn, vuxenbarn och vuxen- På förskolan råder nolltolerans mot sexuella trakasserier. Personal använder ett medvetet, vårdat språkbruk och All personal. Löpande arbete.

16 vuxen utsätter varandra för ovälkomna beröringar och/eller förslag av sexuell art med konsekvensen att den utsatta upplever sig kränkt. Här ingår även språkbruk. observerar och uppmärksammar barnens språkbruk gentemot varandra. Vi ska regelbundet jobba med värdegrundscase och dilemma. Biträdande förskolechef ansvarar för att tid på apt varje månad avsätts för att arbeta med värdegrundscase och Repressalier Det finns en riska att personal inte vågar anmäla kränkningar från en kollega till ett barn av rädsla för att själv bli anmäld med konsekvensen att kränkningar inte uppmärksammas och barn far illa. Alla misstankar om kränkningar ska anmälas omgående. Vi ska en gång per termin lyfta och diskutera kring vad kränkningar från vuxna till barn kan vara och hur vi kan uppmärksamma dessa. Förste förskollärare. Apt i november. I samband med utvärderingen av denna plan januari vårdnadshavare inte vågar anmäla kränkningar av rädsla för att barnet ska få en negativ särbehandling. Vårdnadshavare får ta del av denna plan. Planen ska finnas lättillgänglig för alla vårdnadshavare genom att hängas synlig på förskolan Ledningsgruppen ansvarar för att planen blir tillgänglig. Förskolechefen lyfter planen på höstens första föräldraråd.

17 och finnas digitalt på hemsidan och bloggen.

18 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Anvisning: Beskriv löpande utfallet utifrån tidsplanen. Blev planerade åtgärder genomförda? Upphörde riskerna och hindren? Om inte, gör en ny undersökning och analys inom området och formulera nya åtgärder. Om riskerna och hindren upphört, beskriv framgångsfaktorerna. Ta bort anvisning ovan när ni har skrivit er text i matrisen nedan. Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning och utvärdering

19 ÖVRIGT Vi arbetar fortlöpande med värdegrundscase och dilemman på förskolorna. DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Personalen har alla deltagit i arbetet. Detta genom arbete i olika gruppkonstellationer såsom gemensam tid med Mellanhedens förskola på verksamhetsutvecklingsdag, arbete i arbetslaget och i forumgrupper där personal blandats mellan arbetslag från Gyllebo samt Mellanhedens förskola. Barnen är delaktiga genom samtal med personalen med för detta arbete framtagna frågor.

20 FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår.

21 RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå

22 kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.