Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder Svansjöns Förskola Anna Lundström, Förskolechef Hampus Jonsson, Bitr. förskolechef Anna Larsson, Förste förskollärare Upprättad: Uppdateras:

2 Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är Svansjöns förskolas plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Svansjöns förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Föregående års planerade åtgärder har blivit genomförda och har vid årets kartläggning uppmärksammats som viktiga och nödvändiga förebyggande åtgärder att fortsätta att arbeta aktivt med. Förra planens aktuella riskzoner är fortfarande aktuella att arbeta med och kommer att lyftas igen i årets plan. Vi ser fördelar med ett fortsatt nära samarbete över avdelningsgränserna och i tvillingarbetslagen speciellt när det uppstår frånvaro i arbetsgrupperna. Bemanningen vid dessa tillfällen ses ur ett helhetsperspektiv där känd vuxen för barnen är vår första prioritering. Samarbetet har under året utvecklats i flera tvillingarbetslag med gemensamma projekt och aktiviteter i verksamheten. Vid inskolning och uppföljningssamtal lyfts samtal med vårdnadshavare kring familjens traditioner. Barnens trivsel och mående i förskolan är en utav utvecklingssamtalets viktigaste punkter att diskutera tillsammans med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna erbjuds detta samtal två gånger per år och ges då möjlighet att delta i framtagandet utav planen genom att delge sina upplevelser och synpunkter kring sitt barns vistelse på förskolan.

3 Förskolans kockar strävar efter att tillaga och servera mat som är lik gällande utseende, smak samt näringsinnehåll oavsett vald kost. Vi ser betydelsen av att dela in barngruppen i mindre grupper. Att vistas i mindre grupp skapar trygghet, ger personalen en större möjlighet att uppmärksamma det enskilda barnets behov samt ger alla barn en möjlighet att komma till tals och en chans att ta plats. De sociala kontakterna under dessa tillfällen blir inte lika många och krävande samt ytan att vistas på ökas när det inte är lika många barn som upptar dess plats. Personalen ser att resultatet blir att konflikter och kränkningar inte blir lika förekommande. Dock ska det tilläggas att en genomtänkt sammansättning utav den lilla gruppen är av betydelse för detta resultat. De genomförda åtgärderna från förra årets plan var och är fortfarande relevanta i förhållande till våra målsättningar och vi anser att en del utav dessa åtgärder kan utvecklas ytterligare. KARTLÄGGNING OCH ANALYS För att förhindra och motverka kränkande behandling har förskolan ett viktigt uppdrag och ett stort ansvar att bidra till en öppen och tillitsfull atmosfär, i samspelet med andra människor. För att kartlägga Svansjöns förskolas behov utav mål och åtgärder har personalen diskuterat i arbetslaget med hjälp utav stödfrågor kring kränkande behandling. Som underlag för dessa diskussioner har de använt observationsmaterial, dokumentation samt intervjuer med barnen i den egna gruppen. Det har på förskolan genomförts trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Dessa har genomförts både inne och ute. Trygghetsvandringarna utgör en viktig del utav underlaget för de riskzoner som upptäcks på förskolan. Barnen har under trygghetsvandringen gått inne på sin egen avdelning samt i våra gemensamma utrymmen på förskolan som bibliotek, ateljé och öppningsstängningsavdelningen. Utifrån detta underlag har vi upptäckt ett mönster i de utrymmen där barnen känner sig otrygga. Det handlar om utrymmen som är gemensamma för hela förskolan och som barnen inte vistas i lika mycket som på den egna avdelningen. Barnens upplevelser kring dessa är att de automatiska lamporna inte alltid tänds eller att där inte är lika många vuxna i närheten. Riskzonerna som har upptäckts utav både personal och barn är torkskåp, toaletter, kapprum, enskilda smårum inne på avdelningarna, buskar, bakom förråd, klätterställning, gungor, trappor samt vid grindarna. Vi är medvetna om att risken för kränkningar är större i vissa utrymmen på förskolan. Det handlar framför allt om situationer där vuxna inte befinner sig i den absoluta

4 närheten, dolda utrymmen (svåra att överblicka) samt vid de icke pedagogstyrda aktiviteterna. Vi har även uppmärksammat risken för kränkningar i trängda och stressade situationer, när stora barngrupper rör sig inom en mindre yta, liksom vid tillfällen då barngruppen är större då möjlighet till överblick kan vara svårare. Det kan uppstå kränkningar i samband med toalettsituationen när många barn står på vänt eller när toaletten besöks av flera samtidigt utan vuxens tillsyn. Det ska alltid finnas vuxna som rör sig vid och kring de utrymmen där barnen befinner sig såväl ute som inne. Personalen har uppmärksammat att när dörrarna stängs till de mindre och avskilda rummen uppstår det mer konflikter och kränkningar bland barnen. Trots detta är det viktigt att vi visar respekt för barnens behov utav enskild lek, tillit till barnens förmåga och deras behov utav att leka i mindre grupp i de angränsande rummen eller miljöerna. Vi arbetar förebyggande för att minska kränkningar genom vårt värdegrundsarbete som är en daglig pågående process där vi vuxna i verksamheten agerar som goda förebilder för barnen. Personalen använder pedagogiskt material, litteratur, samtal, samlingar, lekar och dramaövningar som på ett lekfullt sätt fångar och inspirerar barnen till eftertanke, utveckling och lärande. Regler och värderingar formuleras tillsammans med barnen och barnen diskuterar hur de tycker man ska vara mot varandra. På förskolan pågår ett ständigt arbete kring värdegrundsfrågor genom vardagliga samtal med barngruppen och med stödmaterial som till exempel Kompisböckerna. Personalen ägnar sig åt självvärdering varje vecka vid avdelningens reflektionstillfällen. Personalen ges då tillfälle att reflektera kring sitt eget förhållningssätt och handlingar. Ledning och personal arbetar för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn genom att möta varje barn med glädje varje dag. Vi tar varje barns tankar, känslor och upplevelser på allvar genom att lyssna och bekräfta det som barnen visar eller berättar. Alla känslor är tillåtna och personalen hjälper barnen att sätta ord på det som de känner. Barnen ges verktyg för att lära känna sina känslor och för att förstå dem. För att hålla personalens tankar, förhållningssätt, handlande och bemötande under ständig process och utveckling erbjuds de föreläsningar och fortbildning inom olika områden som till exempel stress, pedagogisk dokumentation, barns delaktighet och inflytande, barnsyn och förhållningssätt samt diskussionsgrupper utifrån aktuell och utvald litteratur. Personalen lyfter vikten utav sin närvaro och delaktighet i barnens samspel och lek som den viktigaste åtgärden för att förhindra kränkande behandling barn mellan. Där de som vuxna stöttar, hjälper och utmanar barnen i leken, lärandet och utvecklingen.

5 I leken ges det möjlighet att agera förebild och visa intresse samt se fördelarna med barns olikheter. Enligt Lpfö 98 rev.2011 påverkar vuxnas förhållningssätt barns förståelse och respekt för rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Det pedagogiska arbetet i barngrupperna utgår ifrån ett lyssnande förhållningssätt, där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att dokumentera och synliggöra detta. Dokumentationen används som underlag vid arbetslagsreflektioner samt i verksamheten för reflektion tillsammans med barnen. Dokumentationen är ett underlag för planering utav arbetet utifrån barnens behov och intressen samt för att utveckla förskolans lärmiljöer. Dokumentation kring det enskilda barnets behov och utveckling är en viktig del i vårt arbete för att synliggöra och stärka varje barns självkänsla och självförtroende. Vi ger barnen uppmärksamhet, beröm och stöd, samt anpassar miljö och material utifrån barnens behov och intresse som ger en känsla utav att jag kan. Personalen ska vara lyhörd när barnen vill berätta något och barnen ska då tas på allvar. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk och Vart ska vi Hur gör vi (åtgärd)? Ansva Tids

6 hinder)? (målsättning)? rig plan Det finns en risk för att barn utsätts för kränkande behandling i dolda ytor på förskolans gård. Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling i samband med påklädning då många barn vistas på liten yta i hallen. Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling i utrymmen inne på avdelningen som inte personalen har direkt tillsyn över. Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling under toalett besök. Speciellt då många barn besöker toaletten samtidigt. Det finns en risk att barnen inte känner sig lyssnade på och tagna på allvar utav all personal på förskolan. ÖVRIGT Vi arbetar för att det ska finnas personal i alla de utrymmen och ytor där barn befinner sig, med uppgift att hålla uppsikt och förebygga att kränkningar uppstår. Vi arbetar för att alla barn i lugn och ro ska få det utrymme som krävs för på- och avklädning utav ytterkläder. Vi arbetar för att de inte ska finnas utrymmen där personalens tillsyn är begränsad. De yngre barnen leker aldrig i dessa utrymmen utan personals närvaro. Bland de äldre barnen finns det dock ett behov utav att leka i dessa utrymmen utan en personal närvarande i rummet. Vi arbetar för att alla barn ska kunna besöka toaletten trygga och utan att risk för kränkande behandling sker. All personal har ett gemensamt ansvar för alla barns välbefinnande oavsett vilken avdelning barnen är skrivna på. Det pågår ett aktivt arbete med lärmiljö i vår utemiljö. Vi ska erbjuda möjlighet till pedagogiska aktiviteter på gården vid strategiskt valda platser, där vuxnas närvaro är nödvändig utifrån pedagogisk och trygghetssynpunkt. All på och avklädning sker i mindre grupp med närvarande personal. Förutom ett aktivt arbete med värdegrund och hur man är en bra kompis sätta upp gemensamma regler tillsammans med barnen i de fall de vill leka själva utan en vuxens fysiska närvaro. Alla toalettbesök ska ske vid tillsyn utav personal. Givetvis ska barns integritet till att vara ensam på toaletten respekteras. På ett infomöte/apt tar vi beslut om ett gemensamt förhållningssätt kring alla barn. Vi lovar att påminna varandra om att det är vår skyldighet att lyssna på alla barn. DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT Vi har kontinuerliga barnkonferenser där personal, specialpedagog, biträdande förskolechef och förskolechef lyfter det enskilda barnet för diskussion utifrån barnets egen utveckling, behov och intressen. Vi diskuterar tillsammans hur vi kan utforma en verksamhet som kan möta, hjälpa, stötta och utmana barnet utifrån dess behov och intressen.

7 KRÄNKANDE BEHANDLING Den dagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig då det här tidigt kan signaleras om vårdnadshavarna sett eller upptäckt något som påverkar deras eller andra barn på förskolan. Vårdnadshavare är delaktiga i vårt kontinuerliga arbete med planen mot kränkande behandling vid våra utvecklingssamtal samt uppfölningssamtal då vi samtalar kring barnets trivsel och mående på förskolan. Resultatet utav dessa samtal kan leda till omedelbara åtgärder eller till uppmärksammandet och förebyggande insatser. Vårdnadshavarna i vårt Föräldraråd delges planen och ges även möjlighet att komma med förslag eller åsikter i dess innehåll. Det görs en uppföljning och utvärdering utav Förskoleförvaltningens Föräldraenkät som skickas ut vartannat år. Denna utvärdering är en del utav vår kartläggning. Det har på förskolan genomförts trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Dessa har genomförts både inne och ute och barnen har då tilldelats rött respektive grönt kort för att visa vart de upplever sig trygga respektive otrygga. Trygghetsvandringarna utgör en viktig del utav underlaget för de riskzoner som upptäcks på förskolan. Barnen har under trygghetsvandringen gått inne på sin egen avdelning samt i våra gemensamma utrymmen på förskolan som bibliotek, ateljé, öppningsstängningsavdelning och utemiljö. De äldre barnen har blivit intervjuade vilket sedan legat till grund i den dokumentation som personalen har använt vid kartläggning samt analys. HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart

8 anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

9 Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är Svansjöns förskolas dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot bakgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Svansjöns förskola gjort en undersökning och analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling. Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Personalen på Svansjöns förskola har genom stödfrågor gjort en kartläggning och analys av eventuella risker och hinder gällande respektive diskrimineringsgrund samt sexuella trakasserier och repressalier. Kartläggning och analys genomfördes under en verksamhetsutvecklingsdag på förskolan där personalen avdelningsvis arbetade fram ett underlag som ligger till grund för dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Det har på förskolan genomförts trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Dessa har genomförts både inne och ute. Trygghetsvandringarna utgör en viktig del utav underlaget för de riskzoner som upptäcks på förskolan. Barnen har under trygghetsvandringen gått inne på sin egen avdelning samt i våra gemensamma utrymmen på förskolan som bibliotek, ateljé och öppningsstängningsavdelningen.

10 Utifrån detta underlag har vi upptäckt ett mönster i de utrymmen där barnen känner sig otrygga. Det handlar om utrymmen som är gemensamma för hela förskolan och som barnen inte vistas i lika mycket som på den egna avdelningen. Barnens upplevelser kring dessa är att de automatiska lamporna inte alltid tänds eller att där inte är lika mycket personal i närheten. Riskzonerna som har upptäckts utav både personal och barn är torkskåp, toaletter, kapprum, enskilda smårum inne på avdelningarna, buskar, bakom förråd, klätterställning, gungor, trappor samt vid grindarna. Vi är medvetna om att risken för diskriminering är större i vissa utrymmen på förskolan. Det handlar framför allt om situationer där personal inte befinner sig i den absoluta närheten, dolda utrymmen (svåra att överblicka) samt vid de icke pedagogstyrda aktiviteterna. Personalen upplever den fria leken som en situation där diskriminering mellan barn kan förekomma. Det kan vara uttryck som att pojkar inte ska ha klänning eller uteslutningar i leken med uttryck som jag leker bara med flickor. Personalen arbetar med detta genom att vara närvarande i barns lekar och i leken vara den goda förebilden. De ingriper aktivt och skapar samtal med barnen kring deras fördomar i den givna situationen. Några avdelningar har valt att lyfta situationer eller konflikter genom att dramatisera dem och sedan samtala med barnen om dem. Vi försöker att erbjuda ett rikt utbud utav litteratur som är granskat ur ett jämställdhetsperspektiv och vi försöker att undvika stereotyper för att hellre visa nyanserade förebilder både i vårt val utav litteratur och material. Vi planerar noggrant vår dag och våra aktiviteter så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Vår miljö och vårt material är anpassat efter barnens behov och intressen. Personalen för en dialog med barnen om att alla ska bli respekterade för den man är. Vår vardag på förskolan ska genomsyras av närvarande, engagerad och lyhörd personal. Vi har alla ett ansvar för varje barns välbefinnande. Personalen ska aktivt i alla vardagssituationer arbeta med att vara medvetna om sitt eget beteende och agerande. Vi har alla ett ansvar för att påminna varandra om detta. Personal ges tid och förutsättningar för att diskutera normer och attityder regelbundet på arbetslagsreflektioner, APT, små diskussionsgrupper och på utvecklingsdagar. Det är viktigt att tänka på att barnen ofta inte har samma bild om vad som är flickigt och pojkigt eller hur en familj är konstruerad som vi vuxna. I vårt arbete ska vi vara noga att utgå från barnens föreställningar så att vi inte lär barnen en uppdelning som de ännu inte känner till.

11 Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Kartläggning och analys Risker finns i barn-barnrelationen. Det är vanligt förekommande att barnen identifierar sig och andra utifrån kön. Risker i att man utesluts ur leken pga av sitt kön och då främst i traditionellt könstereotypa lekar. Det finns även risker i ett vuxenbarnperspektiv där bemötandet av barn kan skilja sig åt utifrån kön. Det kan förekomma överallt, men mellan barnen förekommer riskerna främst i de situationer där någon vuxen inte är närvarande eller där vuxnas personliga värderingar tar över de professionella. Det kan förekomma nedlåtande kommentarer mellan barnen kopplat till könsuttryck, exempelvis när barn bryter mot den traditionella könsstereotypa klädkoden där pojkar ibland vill ha klänning på sig. Det finns risker i vuxen-barnrelationen om vuxna inte bemöter barn med könsöverskridande identitet eller könsuttryck på samma sätt som alla andra. Det kan förekomma överallt, men mellan barnen förekommer riskerna främst i de situationer där någon vuxen inte är närvarande eller där vuxnas personliga värderingar tar över de professionella. Vissa hinder kan främst förekomma kring barnens kost. En del barn äter inte vissa saker kopplat till deras religion. Alla barn förstår inte varför man inte får äta samma sak som deras kompisar. Riskerna finns i matsituationer. Risker kan förekomma i form av nedlåtande kommentarer mellan barnen kring hur vi ser ut, exempelvis vilken hudfärg vi har. Risker finns också om man utesluts i ett sammanhang pga att man inte delar samma språk, där det faktiskt finns ett gemensamt språk. Det kan förekomma överallt, men mellan barnen förekommer riskerna främst i de situationer där någon vuxen inte är närvarande. Risker finns i bemötandet och vad barn eller vuxna exempelvis säger till två flickor som pussar varandra eller där något inte faller innanför heteronormen. Det finns även risker om man på något sätt särbehandlar barn utifrån exempelvis vårdnadshavares sexuella läggning. Det kan förekomma överallt, men mellan barnen förekommer riskerna främst i de situationer där någon vuxen inte är närvarande eller där vuxnas personliga värderingar tar över de professionella.

12 Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Risker finns från barn och vuxna där förväntningar på barnen är starkt kopplade till åldern snarare än utveckling. Det kan förekomma kommentarer och handlande som härleds till att man är för liten eller för stor för vissa saker. Avdelningarna har hela spannet av åldrar, 1-5 år, och då finns många risktillfällen för diskriminering utifrån ålder. Det kan förekomma överallt. Risker finns i att man inte kan erbjuda det stöd barn behöver. Risker mellan barnen finns främst i de fall där funktionsnedsättningen inte är synlig för barnen och det kan vara svårare att förstå vad som skulle kunna innebära svårigheter för berört barn, där exkludering blir en konsekvens. Det finns även risker mellan vuxen och barn i form av särbehandling. Det kan förekomma överallt. Risker finns när barn utsätts för en oönskad kroppskontakt. Det kan förekomma överallt, men mellan barnen förekommer riskerna främst i de situationer där någon vuxen inte är närvarande. Risker finns ifall vårdnadshavare upplever att de ska/behöver hålla sina barn hemma från förskolan och även om någon typ av särbehandling skulle uppstå.

13 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Var är vi (risk och hinder)? Barnen riskerar ibland att uteslutas ur lekar pga sin könstillhörighet, främst i traditionellt könsstereotypa lekar där den vuxne inte har full uppsikt. Det kan också vara att vuxna bemöter barn olika utifrån kön. Det kan förekomma kommentarer om att pojkar kan inte ha klänning eller andra kommentarer kopplat till könsuttryck. Det finns risker att kost kopplat till religion anses sticka ut från det normala. Det kan förekomma nedlåtande kommentarer utifrån hudfärg. Vart ska vi (målsättning)? Barn ska aldrig få definieras utifrån kön av varken barn eller vuxna, där könstillhörigheten på något sätt skulle bli hämmande för att utvecklas till den person man själv vill bli. Barn ska aldrig få definieras utifrån kön av varken barn eller vuxna, där könstillhörigheten på något sätt skulle bli hämmande för att utvecklas till den person man själv vill bli. Inga barn ska behöva känna sig annorlunda pga den kost man äter. Inga barn ska behöva känna sig annorlunda eller utsatta för att man har en specifik hudfärg. Hur gör vi (åtgärd)? Det finns ett medvetet och aktivt arbete med värdegrund där barn ska få utvecklas till sin egen person. Det finns ett medvetet och aktivt arbete med värdegrund där barn ska få utvecklas till sin egen person. Ansvar ig Tidsplan Vi använder inte ord som normalkost för de som äter all typ av kost. Vi behöver vara lyhörda i främst matsituationer och hantera barnens tankar och funderingar kring ämnet Det finns ett medvetet och aktivt arbete med värdegrund där barn ska få utvecklas till sin egen person. 2018

14 Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättnin g Sexuella trakasserier Repressalier Risker finns i bemötandet där något är olikt det som är heteronormen. De främsta riskerna är kommentarer om att man är för stor eller för liten för vissa saker. Med åldersspannet 1-5 år finns fler tillfällen att detta händer. Det finns risker främst i de fall där inga synliga tecken finns för att förstå en funktionsnedsättning. Risker finns där barn upplever att andra barn tar kroppskontakt på ett sätt som upplevs negativt. Alla barn ska känna sig accepterade oberoende sexuell läggning och hur familjekonstellationen ser ut. Barn ska bemötas och utmanas på ett sätt som är relevant för utveckling och intresse. Vi vill ha en inkluderande verksamhet där barnens olikheter ses som en tillgång. Barn ska känna sig trygga och utveckla sin intrigritet och att man bestämmer över sin egen kropp. Det finns ett medvetet och aktivt arbete med värdegrund där barn ska få utvecklas till sin egen person Arbeta mer i små grupper utifrån barnens intresse och utveckling samt ge fler tillfällen för barnen till dessa sammanhang Det finns ett medvetet och aktivt arbete med värdegrund för att barnen ska få en förståelse för allas lika värde Arbeta med materialet Stopp min kropp från Rädda barnen Sammantaget är det ett otroligt viktigt arbete som behöver byggas på, lyftas upp och utvecklas kring värdegrund och bemötande kopplat till diskrimineringsgrunderna och vårt uppdrag att ha ett professionellt förhållningssätt till alla vi möter i verksamheten.

15 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning och utvärdering

16 ÖVRIGT Vi har kontinuerliga barnkonferenser där personal, specialpedagog, biträdande förskolechef och förskolechef lyfter det enskilda barnet för diskussion utifrån barnets egen utveckling, behov och intressen. Vi diskuterar tillsammans hur vi kan utforma en verksamhet som kan möta, hjälpa, stötta och utmana barnet utifrån dess behov och intressen. DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Den dagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig då det här tidigt kan signaleras om vårdnadshavarna sett eller upptäckt något som påverkar deras eller andra barn på förskolan. Vårdnadshavare är delaktiga i vårt kontinuerliga arbete med planen mot kränkande behandling vid våra utvecklingssamtal samt uppfölningssamtal då vi samtalar kring barnets trivsel och mående på förskolan. Resultatet utav dessa samtal kan leda till omedelbara åtgärder eller till uppmärksammandet och förebyggande insatser. Vårdnadshavarna i vårt Föräldraråd delges planen och ges även möjlighet att komma med förslag eller åsikter i dess innehåll. Det görs en uppföljning och utvärdering utav Förskoleförvaltningens Föräldraenkät som skickas ut vartannat år. Denna utvärdering är en del utav vår kartläggning. Det har på förskolan genomförts trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Dessa har genomförts både inne och ute och barnen har då tilldelats rött respektive grönt kort för att visa vart de upplever sig trygga respektive otrygga. Trygghetsvandringarna utgör en viktig del utav underlaget för de riskzoner som upptäcks på förskolan. Barnen har under trygghetsvandringen gått inne på sin egen avdelning samt i våra gemensamma utrymmen på förskolan som bibliotek, ateljé, öppningsstängningsavdelning och utemiljö. De äldre barnen har blivit intervjuade vilket sedan legat till grund i den dokumentation som personalen har använt vid kartläggning samt analys.

17 FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen.

18 Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.