Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen

Transkript

1 1(7) Dnr SLU ua Fe Ledningskansliet Lasse Thorell PROMEMORIA Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU redovisar efter 2012 ett underskott på -88 mnkr och ett utgående kapital på 265 mnkr vilket motsvarar 9 procent av omsättningen. Utfallet är bättre än prognosen på -125 mnkr och budget på -123 mnkr. Prognosen för 2013 visar ett underskott på -124 mnkr och ett kapital på 137 mnkr, eller 4 procent av omsättningen. Sammanfattning av större händelser: Grundutbildningen fortsätter att redovisa underskott och VH-fak samt UDS står för största delen av det balanserade underskottet. SLU har tecknat hyresavtal med rörlig ränta för BioC och MVM, vilket lett till hyresreduktion med +24 mnkr för 2011 och SLU har under året bokfört avvecklings- och saneringskostnader på -26 mnkr Under 2012 färdigställdes forskningsanläggningen i Lövsta då nötstallet togs i bruk, vilket inneburit en stor kostnadsbelastning för VH-fak SLU planerar att sälja Ultuna 2:1 under 2013 och 100 mnkr av överskottet i försäljningen kommer att minska kostnaderna för investeringen i Lövsta. Avtalspensionsavsättningen ökar med 1 procent vilket motsvarar cirka -20 mnkr i ökade personalkostnader från 2013 och framåt. SLU har påbörjat ett förtätningsprojekt, vilket leder till att lokalkostnaderna minskar med cirka +12 mnkr på sikt. Forskningspropositionen ger SLU en kraftig förstärkning, men effekten kommer först 2014 och framåt HaV-myndigheten minskar uppdraget till SLU med 16 mnkr från 2013 Universitet har en samlad ekonomi i balans, men mellan redovisningsområden och fakulteter finns obalanser. SLU:s personalvolym ökar inte längre, vilket kan ses som en indikation på att det tidigare upparbetade kapitalet nu till stor del är i anspråktaget. Den besparing som regeringen ålagt SLU i budgetpropositionen för 2012 gör att universitetet nu måste minska verksamheten för att inte hamna i en besvärlig ekonomisk situation. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Resultaträkning kv Utfall Utfall Förändring Budget % 2012 % Statsanslag % % Avgiftsintäkter % % Bidragsintäkter % % Finansiella intäkter % % Summa intäkter % % Kostnader för personal % % Kostnader för lokaler % % Övriga driftskostnader % % Finansiella kostnader % 16 92% Avskrivningar % % Summa kostnader % % Resultat SLU holding 0-3 Resultat % Utgående kapital % av omsättningen 9% 12% 7% Statsanslaget har minskat med -20 mnkr, vilket främst beror på neddragningen i 2012 års budgetproposition som drabbade SLU:s grundutbildning. Avgiftsintäkterna har ökat med 33 mnkr. En stor del av ökningen beror på att institutionen för akvatiska resurser tillkommit under 2011/2012. Även intäkterna från försäljning av mjölk har ökat då kostallet i Lövsta färdigställts under året. Ökningen i bidragsintäkter med 90 mnkr utgörs till störst del av bidrag till institutionen för akvatiska resurser (57 mnkr) och av forskningssatsningen Future forests (17 mnkr). Om akvatiska resurser exkluderas är ökningen endast på 33 mnkr, eller 4 procent för SLU. Under 2012 har de oförbrukade bidragen minskat trots att intäkterna ökat. Denna minskning har delvis sin förklaring i att bidragsinbetalningarna minskat men också att det ekonomiska läget gör att SLU intäktsför oförbrukade bidrag i större utsträckning. Personalkostnaderna ökade med 82 mnkr (4 procent), men med akvatiska exkluderat är ökningen 37 mnkr, vilket motsvarar 2 procent. NL-fakultetens (exkl. akvatiska) personalkostnader minskade mellan 2011 och 2012 med -15 mnkr, vilket också återspeglas i minskningen av årsarbetare (se nedan). SLU:s lokalkostnader minskade med 10 mnkr under 2012 till följd av att ett avtal om rörlig ränta slöts med Akademiska hus avseende byggnaderna BioC och MVM. Det positiva utfallet av detta avtal var 24 mnkr. De faktiska lokalkostnaderna, utan detta avtal, ökade med 14 mnkr (4 procent). Driftkostnaderna ökade med 23 mnkr, där inte mindre än 26 mnkr utgörs av centrala avsättningar för återställning av radioaktiva försöksområden (15 mnkr) och för återställning av labblokaler som ska lämnas (11 mnkr). Denna reservation undantagen har driftkostnaderna minskat med -3 mnkr. Avskrivningarna har ökat med 27 mnkr, där investeringarna i Lövsta genererat 7 mnkr i avskrivningar för fastighetsförvaltningen och 6 mnkr för VH-fakulteten. 2(7)

3 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen NL-fakultetens avskrivningar har ökat med 10 mnkr, vilket i allt väsentligt härrör från investeringar gjorda i BioC och MVM. De finansiella kostnaderna ökade med 5 mnkr, varav hälften uppstått i fastighetsförvaltningen och nära hälften i det centrala finansnettot. Universitetssektorn Vid en jämförelse med några universitet har SLU mindre sparade medel i form av myndighetskapital. Se diagrammet nedan. Sektorn har fått kraftiga förstärkningar både i forskningspropositionen 2009 och De flesta universitet har därför stora myndighetskapital. Myndighetskapitalet i förhållande till omsättningen för några universitet 2012 Universitetens myndighetskapital är inte helt jämförbara då det finns delar av som skiljer sig åt, till exempel donationsmedel, uppskrivningskapital m.m. Därför bör en försiktig tolkning av skillnaderna göras. Bedömningen är ändå att SLU nu har en svagare ekonomisk ställning än de flesta andra universitet. Samtidigt är det inte önskvärt att myndigheter bygger upp stora kapital i stället för att utföra verksamhet. Resultat per redovisningsområde SLU redovisar underskott i samtliga redovisningsområden, men det är bara grundutbildningen som har ett negativt balanserat kapital. Grundutbildningen redovisar ett underskott på -25 mnkr och det utgående kapitalet är -73 mnkr, vilket utgör -11 procent av omsättningen. Resultaträkning per redovisningsområde GU FO Foma Summa Intäkter Kostnader Resultat Utgående kapital % av omsättningen -12% 15% 9% 9% Samtliga fakulteter och UDS redovisar underskott i grundutbildningen. Den största förklaringen till det är att SLU fick en besparing på statsanslaget, vilket drabbade grundutbildningen för Därtill har pris och löneuppräkningen varit lägre än väntat och för 2013 kommer den att vara 0,53 procent. Detta slår hårt mot grundutbildningen 3(7)

4 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen eftersom den i stort sett enbart är finansierad med statsanslag. Även de ökade lokalkostnaderna i samband med campusutvecklingen har påverkat grundutbildningen, främst NL under åren 2011 och Resultat och kapital i grundutbildningen 2012 per fakultet Fakultet Resultat Kapital % av Omsättning LTJ % NL % S % VH % UDS % UA Gem * Summa *) Underskottet gemensamt består till största delen av tidigare underskott UDS Som framgår av tabellen har såväl NL-fak, LTJ-fak som VH-fak negativa kapital i grundutbildningen. Genom att statsanslagets utveckling kommer att vara svag de närmste åren kommer dessa fakulteter få svårt att amortera dessa underskott. Grundutbildningsproduktionen har ökat under åren 2009 till 2011 medan antalet HST minskat under 2012, vilket varit enligt plan på grund av det ekonomiska läget inom grundutbildningen. Det är främst fristående kurser som står för minskningen. Utveckling av antalet helårsstudenter per fakultet Förändring % LTJ % NL % S % VH % Uadm Totalt % Fakulteterna överproducerar jämfört med uppdraget i verksamhetsplanen, vilket innebär att fakulteterna inte får finansiering för överproduktionen. Ungefärlig kostnad för respektive fakultet är NL 0,5 mnkr, LTJ 4 mnkr, S 2,6 mnkr och VH 0,3 mnkr, totalt 7,4 mnkr. Detta är en av orsakerna till underskottet i grundutbildningen. Överproduktionen beror till stor del på att det tar tid att ställa om redan påbörjade program och kurser. Utfall per fakultet (bilaga 2) Samtliga fakulteter minskar kapitalet då de redovisar underskott. SLU kommer att göra underskott även under 2013 och fakulteterna behöver nu bromsa upp denna minskning av kapitalet och då särskilt VH-fak för att inte hamna i en besvärlig ekonomisk situation. VH-fak gör ett underskott på -37 mnkr och har ett utgående kapital på 15 mnkr. Fakulteten är i akut behov av att bromsa den negativa resultatutvecklingen då kapitalet snart är förbrukat. VH-fak har haft stora kostnader i samband med att forskningsanläggningen i Lövsta togs i bruk. SLU planerar att sälja Ultuna 2:1 under 2013 och 100 mnkr av överskottet i försäljning kommer att minska kostnaderna för investeringen i Lövsta. Även om fakulteten kommer att få lägre kostnader för Lövsta så kvarstår problemet med institutionernas svaga ekonomi, främst inom grundutbildningen. 4(7)

5 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Resultat och kapital per fakultet (respektive fakultet kommenteras kort i bilaga 2) Fakultet Resultat Kapital % av Omsättning LTJ % NL % S % VH % UDS % F&L % Bibl % UA % Gem Totalt % SLU:s personalvolym ökar inte längre, vilket kan ses som en indikation på att det tidigare upparbetade kapitalet nu till stor del är i anspråktaget. Om institutionen för akvatiska resurser exkluderas från beräkningen i tabellen nedan är antalet årsarbetare oförändrat mellan 2011 och Förändring antal helårsarbetare Förändring % LTJ % NL % NL exkl Akva % Akva* S % VH % UDS % F&L % Bibl % UA % Gem % TOTALT % Årlig förändring 6% 6% 2% 5% 2% *Akva ingick ett halvår 2011 vilket förklarar antalet årsarbetare. Som framgår av tabellen ökar personalvolymen på S-fak och LTJ-fak, medan NL-fak har börjat minska personalen enligt plan. VH-fak har oförändrad personalvolym, vilket beror på att de neddragningar de gjort på vissa institutitoner, upphävs av anställningar som genomförts för att hantera Lövsta. Fastighetsförvaltningens och Lantbruksdriftens (F&L) minskning av personal förklaras av att verksamheten genomför en omorganisation (arbetsuppgifter och personal har flyttats till universitetsadministrationen, Uadm). Detta förklarar också delar av den ökning som Uadm visar i tabellen ovan. Bedömningen är att personalen måste minska från och med 2013 beroende på att institutionerna inte längre kan förbruka kapital. Universitetet har avsatt medel för att finansiera uppsägningskostnader för personal. Det är nu för tillfället 35 anställningar som hanteras av personalavdelningen med tänkt finansiering ur omställningspotten. 5(7)

6 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Antal övertalighetsanmälda till omställningspotten januari 2013 Antal under Helårs- Omställning omställning arbetare % av HA LTJ-fak ,7% NL-fak ,1% VH-fak ,1% Bibl ,7% Totalt 35 Utfall per institution (bilaga 3) I bilaga 3 redovisas resultat och kapital per institution med ett grönmarkerat fält som markerar de institutioner som för närvarande ligger inom det önskvärda intervallet för storleken på kapital (mellan -3 och +10 procent av omsättningen). Jämfört med föregående år är det nur fler institutioner som har underskott som är större än -3 procent. Prognos för SLU (bilaga 1) I prognosen har inte tagits hänsyn till några effekter av förslagen i utbildningsutredningen och organisationsutredningen. Prognosen för 2013 visar på ett underskott på -124 mnkr och ett utgående kapital på 137 mnkr, vilket motsvarar 4 procent av omsättningen. VH-fakulteten och UDS har fortfarande en ansträngd ekonomi. Fakulteten måste skyndsamt få ekonomin i balans då ytterligare kostnadsökningar kommer att komma då VHC blir klart Statsanslaget för 2013 är i stort sett oförändrat jämfört med Det är ett resultat av att SLU endast fick 0,53 procent i pris- och lönekompensation, samt minskat statsanslag till forskningen på grund av omfördelning. Allt talar för att Sverige är i en lågkonjunktur och pris- och lönekompensationen är kopplad till löneutvecklingen inom industritjänstemanna-sektorn. Därför kommer sannolikt pris- och lönekompensationen vara liten även för I prognosen räknas med att den besparing av grundutbildningsmedel som SLU fick 2012 kommer att återföras till SLU från 2016 och framåt. Det finns flera områden där det är möjligt att SLU kan ta del av finansieringen i forskningspropositionen. I flerårsprognosen har gjorts en försiktig bedömning av SLU:s möjligheter att ta del av denna satsning. Bidragsintäkterna minskar 16 mnkr på grund av att HaV-myndigheten fått en besparing i budgetpropositionen och därmed minskat bidragen till SLU. SLU:s största finansiär är Formas vilka har fått kraftigt ökade anslag i forskningspropositionen. Bidrag från övriga finansiärer beräknas öka endast marginellt, då lågkonjunkturen kommer att påverka börsutveckling negativt. Prognosen förutsätter att SLU kommer att minska personalvolymen de närmaste åren, vilket får till följd att också bidragsintäkterna kommer att minska. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en viss ökning på cirka 1,5 procent över inflationen. Det finns dock en del osäkerhet vad gäller UDS utveckling. Den marknadsanalys som McKinsey gjorde pekade dock på att djursjukvårdsmarknaden kommer att fortsätta öka och att SLU kan komma att behålla sin marknadsandel. 6(7)

7 Ekonomisk uppföljning efter 2012 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Avseende finansiella intäkter och kostnader beräknas räntan ligga på samma nivå som idag och de finansiella intäkterna beräknas följa de oförbrukade bidragens utveckling. De finansiella kostnaderna ökade 2012 beroende på Lövsta-anläggningen. Därefter ligger de på ungefär samma nivå, uppräknat för inflationen, men 2014 och 2015 tillkommer lånekostnader då VHC och Ulls hus tas i bruk. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,1 procent , vilket förklaras av att lönenivån beräknas öka med 3,1 procent, samtidigt som personalvolymen minskar. Det centrala avtalet mellan arbetsgivarverket och SEKO ger 2,6 procent i löneökning (2,67 procent föregående år). Det ligger i linje med tidigare prognoser. Från 2013 kommer avtalspensionerna att öka med 1 procent av lönekostnaden, vilket innebär att personalkostnaderna ökar med cirka 20 mnkr. Personalvolymen 2013 beräknas minska då institutionerna inte längre har kapital att förbruka. Omställningsarbetet på grund av lokalkostnadsökningen kommer att leda till personalminskningar inom vissa verksamheter. Samtidigt är bedömningen att SLU får kraftig ökning av medel i forskningspropositionen, vilket då leder till personalökningar. Vissa verksamheter måste göra besparingar medan andra kan växa tack vare forskningspropositionen. Framför allt blir det besvärligt inom grundutbildningen när kostnaderna ökar och statsanslaget endast ökar marginellt. Antal helårsarbetskrafter enligt flerårsprognosen Som framgår av diagrammet kommer SLU att behöva minska personalen fram till Därefter kan personalvolymen åter öka något beroende på ekonomiskt utrymme. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka kraftigt då Ulls hus och VHC blir färdigställda. SLU har inlett ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler. Effekten av denna förändring har nu medtagits i prognosen och därför har lokalkostnaderna succesivt minskat till att vara cirka 12 mnkr mindre 2020 jämfört med prognosen som lämnades efter kv Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen men 2014 kommer en kraftig ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år Avskrivningarna ökar kraftigt under åren på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. I prognosen ingår även investeringar som är under utredning. Under dessa förutsättningar kommer SLU:s personalvolym att minska de närmaste åren och sedan landa på en nivå som ungefär motsvarar SLU:s personalvolym åren Bilaga 1 Flerårsprognos Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Uppföljning per institution 7(7)

8 Flerårsprognos (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning Ingående balanserat kapital Statsanslag Avgiftsintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Egna lokaler (Egendomarna) Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 15% 14% 15% 12% 9% 4% 0% 1% 2% 3% 5% 7% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag

9 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 LTJ-fak Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 9% 11% Oförbrukade bidrag LTJ-fakulteten har en ekonomi i balans med ett kapital på nivån som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Grundutbildning: resultat -5,2 mnkr är 3,8 mnkr sämre än budget och förklaras av att det tagit längre tid att ställa om verksamheten till det minskade uppdraget. GU-kapital: -2,3 mnkr, motsvarar -3 % av omsättningen. GU-uppdraget överskreds med 55 HST. Forskning och forskarutbildning: resultat -4 mnkr, avviker negativt från budget med 5,5 mnkr. Kapital har bl a använts till en satsning på postdocs, som ökat med 7 årsarbetare under året och fakulteten har anställt två fakultetsprofessorer och befordrat ytterligare tre. Kapitalet i forskning och forskarutbildningen är 23 mnkr (8 %). Inom forskarutbildningen har 16 examina (12 st 2011) producerats. NL-fak Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 12% 14% Oförbrukade bidrag NL-fakulteten fortsätter planenligt att förbruka kapital inom forskningen. Grundutbildning: resultat -5,8 mnkr är 3,2 mnkr sämre än budget. Kapital i GU: -6,6 mnkr, -6 % av omsättningen. Flera institutioner som har kapitalunderskott inom GU har för 2012 dock redovisat positiva resultat. En institution har svårt att nå balans inom GU och NL-fak kommer se över sin fördelningsmodell. GU-uppdraget var 1308 HST och utfallet blev Forskning och forskarutbildning: resultat -27 mnkr (budget -44 mnkr). Avvikelsen beror på anslagsfördelningen i slutet av 2011 då NL tilldelades mer medel än tidigare beslutat. Antalet Fo-assar och postdocs har minskat när tidsbegränsade anställningar löpt ut och kapitalet för dessa anställningar minskat. F n finns 24 personer anmälda till omställningspotten. Kapital i FO: 127 mnkr (15 %). Under 2012 utfärdades 42 doktorsexamina och 11 licentiatsexamina. Foma: resultat -8 mnkr, 5,7 mnkr bättre än budget. Kapital i Foma: 30 mnkr (9 %). Fomafinansieringen är förändrad och utgjordes 2012 av i princip lika delar statsanslag, uppdragsintäkter och bidragsintäkter.

10 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 S-fak Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning 0 1 0% Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 13% 17% Oförbrukade bidrag S-fakulteten har fortsatt en stark ekonomi. Grundutbildning: resultat -8,6 mnkr, 6,6 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror främst på att driftkostnaderna blivit högre och att GU-uppdraget överskreds med 38 HST. Kapital i GU: 0,4 mnkr, 1 % av omsättningen. Forskning och forskarutbildning: resultat -17 mnkr, budget -23 mnkr. Även S-fak tilldelades i ett sent beslut ett större forskningsanslag än budgeterat. Under året har S-fak fått stora bidrag från bl a Mistra om fortsatt finansering av Future Forests. Kapital i FO: 70 mnkr, 15 % av omsättningen. S-fak har 2012 producerat 18 doktorsexamina, lägre än snittet under den senaste treårsperioden (27) och uppdraget (25 per år). Antal årsarbetare har ökat med tio under året, inom kategorierna forskarassistenter och doktorander. Foma: resultat = budget, -2,7 mnkr. Delar av kapitalet har använts för att enligt uppdrag bedriva verksamheten i samma omfattning som tidigare, trots minskad finansiering. Kapital i Foma; 5 mnkr, 6 % av omsättningen. VH-fak Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning 2 2 0% Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 3% 10% Oförbrukade bidrag VH-fakulteten har en svag ekonomisk position, framförallt inom grundutbildningen. Grundutbildning: resultat -5 mnkr, drygt 1 mnkr sämre än budget. Arbete med att anpassa utbildningarna pågår, men förändringarna tar tid. Kapital i GU: -21 mnkr (-14 %). Uppdraget överskreds med 35 HST. Forskning och forskarutbildning: resultat -34 mnkr, 15 mnkr sämre än budget. Ungefär 10 mnkr av underskottet är åtgärdsarbeten för att få Lövsta funktionsduglig. Kapital i FO: 32 mnkr, 8 % av omsättningen. VH har producerat 28 doktorsexamina och tre licentiatsexamina, vilket överskrider uppdraget på 26 för året. Antalet institutioner med negativt kapital har ökat från en till tre under året. Endast tre institutioner har positivt kapital. Antalet årsarbetare har minskat marginellt mellan 2011 och 2012, men med relativt stor skillnad mellan början och slutet av Fler övertaligheter är på gång, men f n är endast 5 personer i omställningspotten. Fo-assar, postdocs och adjunkter har minskat under 2012, medan professorer och teknisk personal (i Lövsta) ökat.

11 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Universitetsdjursjukhuset Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital -2 6 % av omsättningen -1% 4% Oförbrukade bidrag 1 1 Universitetsdjursjukhuset (UDS) redovisar ett underskott på -8 mnkr för år 2012, att jämföra med det budgeterade resultatet på -1 mnkr. Det utgående kapitalet är -1,8 mnkr, vilket motsvarar -1 % av omsättningen. Kapitalet är fördelat på sjukhuset (2,2 mnkr) och ambulatoriska kliniken (-4 mnkr). Den negativa budgetavvikelsen beror främst på låga patientvolymer för hästkliniken som tappat 24 % i antal patientfall jämfört med Volymförlusten beror dels på en vikande marknad och dels på att kliniken saknade chefsveterinär under mer än ett halvår. Antalet årsarbetare är i princip oförändrat jämfört med Under 2012 har UDS investerat drygt 1 mnkr i ett ultraljudssystem. Fastighetsförv. & Lantbruk (f d EF) Statsanslag Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 6 8 % av omsättningen 5% 7% Oförbrukade bidrag Fastighetsförvaltningen och Lantbruksdriften redovisar ett underskott på knappt -1 mnkr för år 2012, att jämföra med det budgeterade resultatet på -3 mnkr. Det utgående kapitalet är 8,6 mnkr, vilket motsvarar 7 % av omsättningen. Fastighetsförvaltningens kapital utgör 11 mnkr och Lantbruksdriftens -4,6 mnkr. Fastighetsförvaltningens omsättning har ökat med nästan 17 mnkr sedan 2010 till 81 mnkr, vilket beror på att anläggningen vid Lövsta tagits i bruk. Antalet årsarbetare har under 2012 minskat från 12 till 7 till följd av att viss personal omorganiserats till avdelningen för infrastruktur. Lantbruksdriften har också en ökad omsättning trots en problematisk skörd och uppskjutna avverkningar. Prisbilden på spannmål har varit gynnsam, men avkastningen har påverkats negativt av vädret. En ny verksamhet som tillkommit under året är driften av biogasanläggningen i Lövsta.

12 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Biblioteket Statsanslag 1 Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 1 2 % av omsättningen 1% 2% Oförbrukade bidrag 0 0 Biblioteket redovisar ett underskott på knappt -1 mnkr för år 2012, att jämföra med det budgeterade resultatet på -0,6 mnkr. Det utgående kapitalet är 0,6 mnkr, vilket motsvarar 1 % av omsättningen. Minskningen av anslaget till SLU:s grundutbildning drabbade också biblioteket, men besparingarna kom när verksamheten för året redan var planerad, vilket förklarar underskottet. Åtgärderna som krävs för att nå ekonomisk balans har inte kunnat genomföras fullt ut. Språkverkstäder har dragits in och bemanningen har minskats på samtliga orter. Under 2012 har utvecklingen av universitetets nya publikationsdatabas fortsatt, men dragit ut på tiden. Universitetsadministrationen Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 5 6 % av omsättningen 1% 1% Oförbrukade bidrag 4 1 Universitetsadministrationen redovisar ett överskott på knappt 1,9 mnkr för år 2012, att jämföra med det budgeterade resultatet på 0 mnkr. Det utgående kapitalet är 4,8 mnkr, vilket motsvarar 1 % av omsättningen. Överskottet har genererats centralt inom administrationen, i form av avsättningar som delvis kan täcka framtida planerade kostnadsökningar. De flesta avdelningarna redovisar underskott i linje med budget. Viss personal har omorganiserats till avdelningen för infrastruktur från fastighetsförvaltningen.

13 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 SLU gemensamt Statsanslag Uppdragsintäkter Bidragsintäkter Övriga intäkter Intern tilldelning Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Universitetsoverhead Summa kostnader Resultat Utgående kapital % av omsättningen -9% -14% Oförbrukade bidrag SLU gemensamt redovisar ett överskott på knappt 34 mnkr för år 2012, att jämföra med det budgeterade resultatet på 12 mnkr. Det utgående kapitalet är -28 mnkr, vilket motsvarar -9 % av omsättningen. Årets överskott har uppstått i följande poster (mnkr): Hyresfonden 23,5 Omställningspotten 9 Engångsindragning studieavgifter ,5 Fakultetsövergripande satsningar efter KoN 5 Ej fördelade strategiska satsningar 6 Avstämning semester- och löneskulder 5,5 Friställda lokaler 10 Finansnetto 8 Lönekostnadspåslag (LKP) -3 Universitetspåslag -4 Återställning av labb och försöksytor -26 Hyror och arrenden -13 Övrigt 8,5 SUMMA 34 Överskottet i hyresfonden har uppstått till följd av att ett avtal om rörlig ränta med Akademiska hus avseende byggnaderna BioC och MVM. För 2012 har avtalet fallit ut gynnsamt för SLU. Avsättningarna till den s k omställningspotten från universitetspåslaget har under 2012 inte nyttjats fullt ut, utan lämnar ett överskott på 9 mnkr. Återställningen av labb och försöksytor är en avsättning för att kunna genomföra åtgärder som SLU är ålagd att utföra. Underskottet inom Hyror och arrenden består till stor del av omställningskostnader som är under utredning.

14 Resultat och kapital per institution 2012 (tkr) Bilaga 3 Fakultet Institution Resultat Kapital Omsättning Kap % S Skogens produkter % NL ENERGI OCH TEKNIK % S BTC/BTK % S Skogens ekologi och skötsel % NL VÄXTBIOLOGI OCH SKOGSGENETIK % NL MARK OCH MILJÖ % S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI % S Vilt, Fisk och Miljö % NL MIKROBIOLOGI % S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING % S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP % NL Stad och land % LTJ Agrosystem % S SKOGSMÄSTARSKOLAN % NL Vatten och miljö % S Landskapsarkitektur % NL Växtproduktionsekologi % NL EKONOMI % VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD % NL Ekologi % LTJ Växtförädling och bioteknik, t o m % NL ARTDATABANKEN % S SKOGSEKONOMI % S SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING % NL KEMI % VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA % NL MOLEKYLÄRBIOLOGI % LTJ Växtskyddsbiologi % NL SKOGLIG MYKOLOGI O PATOLOGI % VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP % LTJ Hortikultur % LTJ Landskapsutveckling % NL Akvatiska resurser % VH Kliniska vetenskaper % LTJ Lantbrukets byggnadsteknik % NL LIVSMEDELSVETENSKAP % VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI % VH HUSDJURSGENETIK % NL NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP % LTJ Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi % NL CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD % Fakulteterna centralt LTJ Fakulteten gemensamt, LTJ % NL Fakulteten gemensamt, NL % S Fakulteten gemensamt, S % VK Fakulteten gemensamt, VH %