Ekonomisk uppföljning efter andra kvartalet 2011 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen

Transkript

1 Ledningskansliet Dnr SLU ua FE Styrelsen Ekonomisk uppföljning efter andra kvartalet 2011 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Universitetets ekonomi är fortfarande stark och SLU redovisar efter andra kvartalet 2011 ett underskott på -32 mnkr och ett utgående kapital på 391 mnkr, vilket motsvarar 14 procent av omsättningen. Sverige är dock på väg in i en lågkonjunktur och det kommer att påverka det finansiella läget på kort och halvlång sikt även för SLU. I budgetpropositionen går att läsa: Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den svagare internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt. Regeringen har beslutat om flera omprioriteringar och besparingar i budgetpropositionen. För SLU innebär det minskningar av tillgängliga medel inom fler områden. Det är redovisningsområdena fortlöpande miljöanalys och utbildning på grund och avancerad nivå som främst drabbas av förändringen i finansieringen. Även den sektorsnära forskningen kommer att drabbas. Förändrade finansieringen i grundutbildningen kommer att vara SLU:s största utmaning den närmste tiden. Förändringarna i budgetpropositionen kommer även att drabba vissa institutioner och fakulteter mer än andra, vilket också kommer att bli en stor utmaning främst inom VH-fak och LTJ-fak. Sammanfattning av budgetpropositionens effekter för SLU Satsningar Regeringen gör en satsning på strategiska forskningsområden med 11,3 mnkr och på en förstärkning av basresursen med 19,8 mnkr. Anslaget ökas vidare med 1 mnkr 2012 och med 2 mnkr 2013 och 2014 för skogligt basår. Sammantaget innebär det en satsning på cirka 32 mnkr, till övervägande del inom forskning och forskarutbildning. Överföring Med anledning av att Fiskeriverkets FoU-verksamhet överförts till Sveriges lantbruksuniversitet kommer 6 mnkr att överföras till SLU. Besparingar Som framgår av tabellen nedan kommer SLU att få en besparing på statsanslaget på -30 mnkr där medel överförs till statens jordbruksverk och länsstyrelserna. SLU kommer inte att få förlängning av Klimat och miljöpropositionens statsanslag till fortlöpande miljöanalys, -47 mnkr. Pris- och lönekompensationen är i underkant och täcker inte den verkliga ökningen, endast 16 mnkr eller 0,97 procent, vilket är cirka 35 mnkr för lite. Sammantaget innebär det neddragning i storleksordningen på cirka -112 mnkr. 1

2 Effekter av budgetpropositionen på SLU:s statsanslagsutveckling 2012 Statsanslagets storlek året innan Strategiska forskningsområden Skogligt basår Basresurser Biologisk bekämpning Energi och klimatpropositionen Fiskeriverket Besparing Omfördelning kvalitetsindikator -234 Pris och lönekompensation samt övriga beslut Statsanslag enligt budgetpropositionen Andra universitet Som framgår av diagrammet nedan är det Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Chalmers och SLU som redovisar underskott för 2011 och övriga fortsätter att redovisa överskott. Utbildningsdepartementets lärosäten har fått en bättre utdelning i budgetpropositionen. Se tabell nedan. Vid jämförelse med några universitet kan vi nedan se att SLU har en sämre anslagsutveckling. Sektorn har fortfarande en stark ekonomi och de flesta universiteten prognostiserar med ett överskott för 2011, redan innan de fått vetskap om budgetpropositionens utfall. Lärosäte förändring Uppsala universitet % Lunds universitet % Göteborgs universitet % Stockholms universitet % Umeå universitet % Linköpings universitet % Karolinska institutet % Kungl. Tekniska högskolan % Sveriges lantbruksuniversitet % 2

3 Flerårsprognos Budgetpropositionen för 2012 torde innebära ganska kraftiga minskningar av universitetets resurser samtidigt som vi genomfört eller håller på att genomföra en kraftig förändring av vår lokalsituation med en tydlig ökning av lokalkostnaden som följd. Risken ökar därmed för att universitetets tillgängliga medel för löner och drift kommer att minska i sådan grad att vår konkurrenskraft och möjlighet att uppnå våra mål väsentligt urholkas. En bedömning av den förväntade utvecklingen är därmed av stor betydelse för vilka beslut som behöver fattas 2011 och Den prognos som nu presenteras har på flera punkter förändrats i förhållande till tidigare framskrivningar. Dataunderlaget har förstärkts och prognosen bygger på inbetalade medel istället för den tidigare intäktsprognosen. Det förbättrar möjligheterna att använda historiska data och förbättrar prognosens kapacitet att ta hänsyn i dynamiken mellan kapital, oförbrukade medel, inbetalningar, intäkter och kostnader. En flerårsprognos bygger så långt möjligt på kända uppgifter men sådana finns endast i ringa grad för perioden Istället får historiska trender tillsammans med bedömningar av dels den allmänna utvecklingen inom Sverige och Europa, dels utvecklingen av SLU:s andel av tillgängliga resurser, utgöra grunden för flerårsprognosen. Kostnadsutvecklingen inom ett lärosäte är i hög grad en funktion av antalet forskare och antalet studenter så att intäktsutvecklingen styr storleken på verksamheten. Besparingar och effektiviseringar kan dock självklart medföra att produktionen kan upprätthållas trots viss minskning av intäkterna. Statsanslaget Drygt hälften av SLU:s intäkter kommer från direkta statsanslag till forskning/forskarutbildning, grundutbildning, institutsverksamhet och fortlöpande miljöanalys. Anslaget har ökat kontinuerligt men ökningen varierar avsevärt mellan år och har under perioden (budgetpropositionens siffror) trendmässigt ökat med 3,5 procent per år. Minskningen i årets budgetproposition är den första sedan mitten av 90-talet. Utvecklingen av anslaget är i budgetpropositionen bedömd fram till 2015, men förändringar i förhållande till regeringens prognos kan förväntas. Långsiktigt finns det skäl för både minskningar och ökningar i förhållande till trenden. 3

4 Faktorer som kan komma påverka statsanslaget på kort och halvlång sikt är: En nedgång i Sveriges ekonomi kan leda till nedskärningar även vid universiteten. Lågkonjunkturer påverkar dock ofta anslagen uppåt. Landsbygdsdepartementet kan fortsätta att flytta medel från SLU:s verksamhet till andra områden inom departementets ansvarsområde. Den kommande forskningspropositionen förväntas inte ge universiteten särskilt stora ökningar av anslaget. Nästkommande forskningsproposition som också ingår i prognosen vet vi ingenting om. Samtidigt ökar staters investeringar i forskning trendmässigt världen över. Den aktivitetsrelaterade delen av forskningsanslaget har hittills missgynnat SLU men från och med 2012 räknar universitet med att vara i balans och de förändringar av beräkningen som kommer att införas från 2013 borde gynna SLU. Det förefaller politiskt rimligt att den minskning av fortlöpande miljöanalys som drabbat SLU åtminstone till en del återförs till universitetet. Minskningen av anslaget till utbildning på grund- och avancerad nivå överensstämmer inte med regeringens högskolepolitik och SLU:s höga ansökningstryck och studenternas höga anställningsbarhet borde slå igenom med anslag för ett utökat platsantal. I flerårsprognosens huvudscenario har budgetpropositionens anslagsprognos fram t o m 2014 använts och därefter har den trendmässiga ökningen om 3,5 procent per år ansatts. Totalt för perioden 2012 till 2020 innebär det en ökning med knappt 2,9 procent per år. Prognosen får alltså ses som konservativ med betydande sannolikhet för ett bättre utfall. Inbetalningar Inbetalningar kommer huvudsakligen från forskningskontrakt, men också från uppdrag inom miljöanalys och utredningsuppdrag. Till en liten del utgör inbetalningarna ersättning för uppdragsutbildning och till detta kommer avgifter från försäljning (patientavgifter, mjölk, korn osv). Trendmässigt har inbetalningarna ökat med 4,3 procent per år sedan 1996, men variationerna mellan år är relativt stora. 4

5 Budgetpropositionens avskaffande av statsbidrag till Stiftelsen Lantbruksforskning och Stiftelsen hästforskning innebär sannolikt betydande minskningar av inbetalningarna (40 mnkr,) men även på kort sikt är det svårt att bedöma hur stora de totala inbetalningarna blir. En fortsatt nedgång på finansmarknaderna kan påverka stiftelser vars finansiering är beroende av avkastning på finansiella tillgångar. SLU:s finansiering består dock endast till en liten del av medel från sådana stiftelser. Företagsfinansieringen minskar i lågkonjunktur men även denna är liten. Efter omställningen 2004 har antalet lärare/forskare i position att söka och erhålla externa medel ökat kraftigt men först under de senaste åren. Effekten i form av fler kontrakt torde inte ha slagit igenom ännu, varför en ökning större än trenden kan förväntas. SLU:s andel av forskare i Sverige ökar, vilket borde ge en ökad marknadsandel av forskningsfinansieringen. Antalet vetenskapliga publikationer ökar för närvarande kraftigt (8-10% under 2011), vilket talar för en accelererande ökning även av forskningskontrakt. Antalet ansökningar och storleken på ansökningar till internationella finansiärer, särskilt EU, ökar kraftigt samtidigt som beviljandeandelen tycks konstant eller något ökande. De nya anläggningarna, Lövsta och djursjukhuset, borde ge en ökad produktion och därmed ökade inbetalningar, vilket dock endast i liten grad påverkar SLU:s totala ekonomi. Inbetalningar till följd av donationer och uppdragsutbildning är idag låga. I den mån dessa förändras kan det förväntas ske genom en ökning. Den trendmässiga ökningen om 4,3 procent per år kan tyckas hög i nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt i att mätperioden är lång och att de flesta faktorer pekar mot förhållandevis gynnsamt läge för SLU torde dock trenden åtminstone för de närmaste åren ligga i underkant. Intäkter Intäkter från inbetalade medel uppstår då medlen används och de som inte använts läggs som oförbrukade bidrag. Utgångspunkten för universitetet är att oförbrukade bidrag ska utgöra 75 procent av inbetalade medel, varför intäkterna i prognosen varieras så att denna nivå långsiktigt uppnås. En förutsättning för att nå 75 procent är att SLU lyckas rekrytera forskare. En utmaning i detta sammanhang är att SLU inte är ensamt - hela sektorn har god ekonomi och söker efter kompetens. Kostnaderna Lönekostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 3,5 procent. Därtill kommer en ökning av personalvolymen 2011 tack vare ekonomiskt utrymme. Denna ökning beräknas sedan återgå och personalvolymen bedöms långsiktigt anpassas till ekonomiskt utrymme. Personalkostnaderna utgör cirka 60 procent av kostnadsmassan och förändringar i personalkostnader har alltså störst effekt, se diagram nedan. 5

6 I tidigare prognoser har vi räknat med att personalvolymen minskar när lokalkostnaderna ökar i samband med Campusutvecklingen och fakulteterna har därför många tidsbegränsade tjänster. På grund av ändrade förutsättningar i budgetpropositionen kommer personalvolymen att behöva minska ytterligare. Som framgår av diagrammet kommer SLU att minska personalvolymen under , för att sedan öka något och stabiliseras kring år 2016 vid cirka helårsarbetare. Lokalkostnaderna ökar kraftigt de närmaste åren, främst 2011 och 2014 på grund av Campusutvecklingen. Andelen lokalkostnader av kostnadsmassan kommer dock att ligga i nivå med andra universitet d.v.s. under 15 procent. I flerårsprognosen räknar vi med att även HVC Nord kommer att genomföras trots att beslut ännu inte är fattat om genomförande. Framtida ökning av lokalkostnaderna kommer att vara störst för VH-fak och Universitetsdjursjukhuset. 6

7 Hyresprognos för åren 2011 och 2015 (mnkr) Fakultet skillnad % LTJ % NL % S % VH % UDS % Bibliotek % Uadm % Gemensamt % Den stora förändringen i lokalkostnadsökning kommer att vara 2012 till 2015 då i stort samtliga nu planerade byggprojekt färdigställs. Tabellen visar den senaste prognosen över hyresutvecklingen per fakultet. Hyran för SLU gemensamt minskar tack vare friställda lokaler på 30 mnkr samtidigt som ökade undervisningslokalerna i HVC nord redovisas här. Netto minskar lokalerna centralt med 18 mnkr. SLU:s egna fastighetsinnehav kommer att öka under åren 2011 och 2012 då Lövstaanläggningen färdigställs. Kostnaderna för dessa redovisas på egen rad i bilaga 1. Avskrivningarna kommer också att öka kraftigt då inredning till nybyggnationerna i Akademiska hus regi anskaffas och när Lövstaanläggningen färdigställs. Sammantaget innebär det att universitetet binder upp sig i större utsträckning i fasta kostnader. I flerårsprognosen har vi räknat med att detta pareras med besparingar på driftskostnaderna. Driftskostnaderna är huvudsakligen beroende av antalet anställda och historiskt har driftskostnaderna utgjort drygt en tredjedel av personalkostnaderna. I prognosen har driftskostnaden antagits vara personalkostnaden gånger en konstant. Besparingar Besparingar i prognosen sker huvudsakligen genom att personalen minskas. Det är dock rimligt att räkna med vissa effektiviseringar även om dessa är svårbedömda. I prognosen har antagits att universitetspåslaget minskas från 15% till 14,5% och att driftskostnaderna minskar från 37 procent av personalkostnaden till 34 procent. Bägge dessa besparingar är modesta och bara en fortsatt trend för universitetsadministrationen samt rimliga antaganden om effektivisering till följd av nya lokaler och standardiseringar inom it och service torde ge tydligt större besparingar. Effekterna av budgetpropositionen och lokalkostnadernas utveckling kommer att påverka redovisningsområden och institutioner i olika omfattning. Det innebär att vissa verksamheter kommer att få ökade resurser medan andra måste effektiviseras eller ställas om. Resultaträkning kvartal 2 Som framgår av resultaträkningen nedan ökar nu lokalkostnaderna som en följd av att SLU börjar få ökade kostnader i samband med Campusutvecklingen. Dessa kostnader kommer att öka ytterligare under hösten då inflyttningen i Bio centrum och Mark, Vatten och miljöcentrum slutförs. Viss del av verksamheten í och med inflyttningen för tillfället belastad med dubbla hyror. Personalkostnadsökningen ligger på drygt 5,7 procent, vilket förklaras av ökade löner på 3,6 procent och ökad personalvolym på 2 procent. Andelen tidsbegränsade tjänster är ganska stabilt sedan 2008 och ligger nu på 38 procent. SLU har medvetet strävat mot fler tidsbegränsade tjänster för att vara mer flexibel och lättare kunna anpassa personalvolymen till ekonomiskt utrymme. 7

8 Resultaträkning efter andra kvartalet 2011 Utfall Utfall kv kv Förändring Statsanslag % Avgiftsintäkter % Bidragsintäkter % Finansiella intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Lokalkostnader % Driftkostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa kostnader % Resultatandelar i intresseföretag -3 0 Resultat % Utgående kapital % % av omsättningen 14% 15% Den största procentuella förändringen jämfört med kvartal är att finansiella intäkter och kostnader ökat i omfattning, vilket har sin förklaring i det högre ränteläget. Det negativa resultatet för dotterbolaget SLU Holding år 2010 påverkar SLU:s resultat år 2011 med -3 mnkr. SLU har liksom tidigare år en god likviditet, men en tydlig förändring under första halvåret 2011 är att kassan minskat med nästan 300 mnkr i och med att Lövstaanläggningen finansieras med egna medel under byggnationstiden. SLU kommer att ta lån i samband med att anläggningen färdigställs i enlighet med kapitalförsörjningsordningen, vilket gör att likviditetsnivån återställs. Resultat per redovisningsområde SLU har sedan 2010 därför börjat redovisa kapital per redovisningsområde. Detta innebär att det inte går att omfördela kapital mellan redovisningsområdena, vilket skapar en tydlighet i styrning och redovisning. SLU är i regleringsbrevet styrt att avsätta en viss del av statsanslaget till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. Grundutbildningen har under flera år haft en ansträngd ekonomi. Eftersom ersättningen per utförd utbildningsprestation kommer att minska från och med 2012 innebär det att verksamheten måste bli mer effektiv. Resultat per redovisningsområde, halvår 1 1 GU FO FM AF TOTALT Intäkter Kostnader Resultat Som framgår av tabellen ovan redovisas vid halvårsskiftet ett underskott i grundutbildningen. Förändringarna i grundutbildningens finansiering har mycket snabbt satt press på institutionerna 1 Kolumnen AF ("Att fördela") består av olika stödverksamheter som inte löpande går att hänföra till något specifikt 8

9 och de har inte på den tid som stått till buds hunnit anpassa sina kostnader. Detta har resulterat i att många institutioner redovisat underskott i grundutbildningen trots att de redovisar ett negativt utgående kapital inom redovisningsområdet. En stor del av underskotten har varit oundvikliga men institutionerna står inför en svår uppgift med att vända resultatet - något som blir än svårare efter de neddragningar som aviserats i årets budgetproposition. Ledningskansliet kommer att tillsammans med fakultetskanslierna särskilt stödja institutioner där redovisade budgetar inte visar en trovärdig väg för att minska underskotten inom utbildning på grundläggande och avancerad nivå. I halvårsbokslutet är det många institutioner som redovisade underskott i grundutbildningen och samtidigt prognostiserade ett negativt utgående kapital i redovisningsområdet (se nedan). Institutioner med underskott i utbildning på grund och avancerad nivå Prognos Fak Institution GU UB/GU VH Kliniska vetenskaper VH Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap VH Husdjurens miljö och hälsa LTJ Landskapsarkitektur NL Mark och miljö S Skogsekonomi NL Kemi NL Ekologi NL Livsmedelsvetenskap NL Växtproduktionsekologi NL Växtbiologi och skogsgenetik LTJ Movium S Skogens ekologi och skötsel NL Stad och land LTJ Hortikultur LTJ Växtförädling och bioteknik Med tanke på alla dessa faktorer som påverkar grundutbildningen negativt krävs krafttag inom SLU för att komma i balans. Prognos över antalet helårsstudenter SLU når snart taket i regleringsbrevet för hur mycket grundutbildningen får kosta. Prognosen för år 2011 är att universitetet kommer öka antalet helårsstudenter till ca Detta innebär en femprocentig ökning jämfört med

10 Samtliga fakulteter utom S-fak räknar med att klara uppdragen i grundutbildningen. Uppdraget är så stort att SLU tvingas fördela en lägre ersättning per student än tidigare. Utfall per fakultet (motsv.) SLU:s kapital finns i kärnverksamheten. Centralt finns sedan tidigare ett kapitalunderskott. Samtliga fakulteter redovisar i halvårsskiftet underskott, vilket är enligt plan, se bilaga 2. Den fakultet som ökar är S-fak, vilket har sin förklaring i att fakulteten har en stark ekonomi. Även för universitetsdjursjukhuset ökar personalvolymen med 8 procent vid en jämförelse mellan augusti 2010 och augusti Antal helårarbetskrafter per augusti LTJ Fak % 265-3% NL Fak % 995 0% S Fak % 588 9% VH Fak % 437-2% Univ. Djursjukhuset % 142 8% Egendomarna % 28-3% Biblioteket % 47-4% Univ. administrationen % 402 1% Gemensamt 1 1 0% 1 0% Summa % % Akvatiska resurser 153 Summa inkl Akvatiska resurser % % Som framgår av tabellen ingår Akvatiska resurser från och med 2011 och på verkar personalvolymen med ökning på ca 150 medarbetare. I halvårsbokslutet har det gjorts en central reservation på 21 mnkr för lönerevisionen Förhandlingen mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer var ännu inte slutförd vid halvårsskiftet. I denna rapport har vi valt att redovisa dessa 21 mnkr utfördelat på respektive fakultet (motsv.) i proportion till andelen personalkostnader. Beloppet visas på egen rad i resultaträkningarna i bilaga 2. 10

11 LTJ-fakulteten redovisar ett resultat på -7,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet ligger på 33 mnkr vilket motsvarar 10 procent av omsättningen och är med andra ord på den nivå som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Fakulteten räknar med en överproduktion inom grundutbildningen på 887 HST, mot ett uppdrag på 795 HST för helåret Överproduktionen kommer inte ersättas utan leda till ett negativt resultat inom redovisningsområdet. Område Landskapsarkitektur har en stor del i detta underskott tillsammans med Område Landskapsutveckling. Landskapsarkitektur prognostiserar ett negativt kapital inom grundutbildningen, medan Landskapsutveckling, som sedan tidigare har en ansträngd ekonomi inom forskning, inte tror sig behöva tära på hela sitt grundutbildningskapital. NL-fakulteten redovisar ett resultat på -15,2 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 201 mnkr, vilket motsvarar 18 procent av omsättningen. Institutionerna har fortsatt förbruka sina överskott, men fakulteten har ett stort centralt överskott i form av KON-medel. Dessa ska användas till anställningar och investeringar i de nya husen. Resultatet för halvåret påverkas av dubbelhyra på ca 6 mnkr i och med flytten till de nya husen. Fakulteten har ett uppdrag att utföra 1279 HST, vilket men bedömer kommer uppnås med viss överproduktion. Flera institutioners prognoser (Ekologi, Molekylärbiologi, Mark och miljö, Kemi, VBSG, VPE, Energi och teknik, Stad och land) pekar på ett negativt grundutbildningskapital vid årets utgång. Kapitalet fortsätter minska, men i långsammare takt än planerat på grund av KON-medlen och fortfarande ligger NL-fakulteten klart över universitetets målsättning om max 10 procent. S-fakulteten redovisar ett resultat på -3,5 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 116 mnkr vilket motsvarar 20 procent av omsättningen. I takt med att nya verksamheter kommer igång har antalet anställda också ökat på fakultetens institutioner, t ex Skogens ekologi och skötsel. Fakulteten räknar med en underprestation i grundutbildningen som innebär en justering med ca -4 mnkr. VH-fakulteten redovisar ett resultat på -9,4 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 61 mnkr vilket motsvarar 12 procent av omsättningen. Grundutbildningen uppvisar vid halvåret ett underskott på -6,7 mnkr är det sista året som drabbas av omläggnings- och utvecklingskostnader för veterinärprogrammet och djursjukskötarprogrammet. Fakulteten har nyligen gått igenom det ekonomiska läget med de berörda institutionerna. Åtgärder som initierats för att få grundutbildningen i balans är en personalöversyn och ökad användning av kursbudgetar. Reservationer har gjorts på fakultetsnivå för grundutbildningsregleringar till institutionerna. Dessa kommer att effektueras i samband med årsbokslutet. Anläggningstillgångarna har ökat med 3,4 mnkr sedan förra halvårsskiftet beroende på att nötkreatur invärderats i Lövsta och att fågelstallet tagets i bruk. Fakulteten bedömer att uppdraget på 1021 HST inom grundutbildningen kommer uppnås. Universitetsdjursjukhuset redovisar ett resultat på -1,4 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 6 mnkr vilket motsvarar 4 procent av omsättningen. Självfinansieringsgraden av verksamheten har ökat något jämfört med första halvåret 2010 och man räknar med att kunna hålla det budgeterade nollresultatet. Intäkterna för den ambulatoriska kliniken har dock varit vikande och prognosen är ett negativt resultat. Vissa resultatförbättrande åtgärder vidtas, men har blivit några månader försenade. Den framtida finansieringen och organisationstillhörigheten för kliniken är under diskussion med VH-fakulteten. 11

12 Egendomsförvaltningen redovisar ett resultat på -8,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 6 mnkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Egendomsförvaltningen räknar med att det budgeterade resultatet (+2,1 mnkr) kommer uppnås för 2011, dock med en lägre omsättning då inflyttningsdatum för några av Lövstaanläggningarna flyttats fram. Avvikelsen mot budget beror främst på att intäkterna från jordbruket sker i samband med skörden under andra halvåret och arrendena inte debiterats fullt ut. Biblioteket redovisar ett nollresultat efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 2 mnkr vilket motsvarar 2 procent av omsättningen. Universitetsadministrationen redovisar ett resultat på 5,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 9 mnkr vilket motsvarar 2 procent av omsättningen. SLU gemensamt redovisar ett resultat på 7,6 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till -41 mnkr vilket motsvarar -17 procent av omsättningen. Resultatet vid halvårsskiftet består i allt väsentligt av ännu ej utfördelade anslag, däribland de s k fakultetsövergripande satsningar utifrån KoN-utvärderingen, vilket innebär att SLU gemensamt i princip gör ett nollresultat om dessa medel använts. Det negativa kapital som finns centralt på SLU har i hög utsträckning sin förklaring i de underskott som genererades vid universitetsdjursjukhuset under åren Utfall per institution Vid en uppföljning av institutionernas efterlevnad av rektors budgetinstruktion som stipulerar att kapitalet i förhållande till omsättningen ska vara i intervallet -3 till +10 procent. Inte mindre än 18 institutioner har ett kapital som överskrider det fastställda intervallet -3 till +10 procent av omsättningen, se bilaga 3. I princip tillhör alla dessa institutioner NL- eller S- fakulteterna. Ytterligare 18 institutioner är inom intervallet, medan tre institutioner har ett underskott som är större än -3 procent. Dessa tre tillhör NL-fakulteten. Det är med andra ord LTJoch VH-fakultetens institutioner som når budgetinstruktionens målsättning. Bilaga 1 Flerårsprognos Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Uppskattat resultat och kapital per institution kv

13 Flerårsprognos (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning (trendmässig) KV2 Statsanslag Avgiftintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Egna lokaler (Egendomarna) Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 13% 18% 15% 14% 15% 13% 13% 10% 7% 5% 4% 3% 3% 4% 7% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag

14 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (1/3) LTJ-fak NL-fak S-fak Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % % % Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % % Summa % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa % % % Lönerevision (periodiserad kostnad) Resultat (exkl semestereffekter) Utgående kapital % av omsättningen 10% 10% 18% 20% 20% 20% Oförbrukade bidrag

15 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (2/3) VH-fak Universitetsdjursjukhuset Egendomarna Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % % 0% Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % 0% Summa % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa % % % Lönerevision (periodiserad kostnad) Resultat (exkl semestereffekter) Utgående kapital % av omsättningen 12% 14% 4% 3% 7% 9% Oförbrukade bidrag

16 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (3/3) Biblioteket Universitetsadministrationen SLU gemensamt Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % % % Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % % Summa % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa % % % Lönerevision (periodiserad kostnad) Resultat (exkl semestereffekter) Utgående kapital % av omsättningen 2% 0% 2% 0% -17% -18% Oförbrukade bidrag

17 FAK Institution IB Resultat UB omsättning Kapital i förhållande till omsättning NL Energi och teknik % S Vilt, fisk och miljö % NL Mark och miljö % S Skogens produkter % S Skogens ekologi och skötsel % S Skoglig genetik o växtfysiologi % NL Växtbiologi och skogsgenetik % NL Mikrobiologi % S Sydsvensk skogsvetenskap % NL Ekonomi % NL Vatten och miljö % S Skogsmästarskolan % S BTK / BTC % NL Skoglig mykologi o patologi % NL Växtproduktionsekologi % NL Livsmedelsvetenskap % LTJ Växtskyddsbiologi % S Skoglig resurshushållning % NL Ekologi % VH Husdjurens utfodring och vård % NL Artdatabanken % NL Stad och land % VH Anatomi, fysiologi och biokemi % LTJ Växtförädling och bioteknik % LTJ Landskapsarkitektur % LTJ Agrosystem % VH Kliniska vetenskaper % VH Husdjurens miljö och hälsa % LTJ Hortikultur % NL Kemi % VH Biomedicin och veterinär folkhälsoveten % LTJ Lantbrukets byggnadsteknik % VH Husdjursgenetik % LTJ Landskapsutveckling % S Skogsekonomi % LTJ Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsy % NL Molekylärbiologi % -10% -14% NL Centrum för biologisk mångfald % 36% 33% 30% 29% 28% 26% 26% 26% 23% 21% 20% 20% 18% 18% 16% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 8% 7% 7% 7% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 2% 1% 1% NL Norrländsk jordbruksvetenskap % Bilaga 3 0% 41%