Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen

Transkript

1 1(8) Dnr SLU ua Ledningskansliet Lasse Thorell PROMEMORIA Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Universitet har en samlad ekonomi i balans, men mellan redovisningsområden och fakulteter finns obalanser. SLU:s personalvolym minskar inom kärnverksamheten, vilket främst beror på att det tidigare upparbetade kapitalet nu till stor del är i anspråktaget. En anpassning av verksamhetens volym är därför nödvändig då SLU dessutom kommer få ökade lokalkostnader från och med Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. SLU redovisar efter andra kvartalet 2013 ett underskott på -12 mnkr och ett utgående kapital på 251 mnkr vilket motsvarar 9 procent av omsättningen. Prognosen för år 2013 är ett underskott på -59 mnkr och ett utgående kapital på 205 mnkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Långtidsprognosen ger att kapitalet kommer att vara som lägst 2014 och från 2017 och framåt kan universitetet åter växa. Försäljningen av Ultuna 2:1 har inte räknats med i prognosen då det är osäkert när och hur mycket denna eventuella försäljning ger. Samtliga fakulteter redovisar underskott och kärnverksamhetens personal minskar. Forskningsanläggningen i Lövsta tynger VH-fakultetens ekonomi. Tre fjärdedelar av institutionerna redovisar underskott vid halvåret. Sex institutioner har negativt kapital mindre än -3 procent av omsättningen. Personalvolymen minskar snabbare än väntat. 60 medarbetare har flyttats till omställningspotten, men effekten av denna personalminskning kommer Akademiska hus byggkostnader för VHC har ökat med 30 mnkr under SLU bedöms klara låneramen för SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Prognos för SLU Prognosen för 2013 visar på ett underskott på -59 mnkr och ett utgående kapital på 206 mnkr, vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Den stora kostnadsbelastning som kommer av inflyttning i VHC och Ulls hus samt flytten av utbildningarna i Skara till Uppsala påverkar kapitalet negativt under åren Större händelser som påverkar prognosen: Försäljningen av Ultuna 2:1 är inte inlagd i prognosen. SLU planerar att sälja Ultuna 2:1 och försäljningen ska användas till att minska kostnaderna för investeringen i Lövsta. Kommunens handläggning av detaljplan har senarelagts varför försäljningen inte kommer att ske 2013 enligt ursprunglig plan. Det är oklart när den eventuella försäljningen kommer ske och hur mycket den kan inbringa. Om försäljningen genomförs får det en positiv påverkan på långtidsprognosen. Utbildningarna i Skara flyttas till Uppsala vilket medför engångskostnader på cirka 40 mnkr. Långsiktigt bedöms detta leda till en årlig besparing på cirka 15 mnkr. SLU har påbörjat ett förtätningsprojekt i lokalplaneringen, vilket leder till att lokalkostnaderna kommer minska med cirka 15 mnkr på sikt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning, men effekten kommer främst 2014 och framåt. HaV-myndigheten har minskat uppdraget till SLU med 16 mnkr från 2013, vilket lett till personalminskningar. När alla åtgärder inräknas för omställning av verksamheten för att klara framtida lokalkostnader kommer kapitalet som lägst vara 3 procent av omsättningen (år 2014). Kapitalet kommer åter att växa från 2015 och framåt tack vare de åtgärder som planeras. Återhämtningen kommer sedan att leda till att personalvolymen långsamt kan växa från 2017 och framåt. Statsanslaget ligger på samma nivå som prognosen efter första kvartalet. I prognosen räknas med att den besparing av grundutbildningsmedel som SLU fick 2012 på 30 mnkr kommer att återföras till SLU från 2016 och framåt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning av statsanslaget (nivåhöjning) med 33,5 mnkr för 2014 och ytterligare 18,5 mnkr Det finns flera områden där det är möjligt att SLU kan ta del av finansieringen i forskningspropositionen via de statliga forskningsråden. I flerårsprognosen har gjorts en försiktig bedömning av SLU:s möjligheter att ta del av denna satsning. Bidragsintäkterna minskar 21 mnkr 2013 jämfört med 2012, vilket beror på att verksamheten minskar när personalvolymen går ner. Inflödet av nya bidragskontrakt ökar 2(8)

3 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen till alla fakulteter. Flera stora kontrakt från Formas har tilldelats SLU under första halvåret, men halvårsutfallet är dock osäkert att använda för att ge en tydlig bild av hur finansieringsläget ser ut. Effekten av den senaste forskningspropositionen är ännu relativt liten och kommer att ha större inverkan på SLU 2014 och framåt. Finansiärerna har fått ändrade direktiv vad gäller utbetalningar så att utbetalningen ska göras i nära anslutning till när verksamheten bedrivs. Effekten av denna förändring väntas först efter årsskiftet och det kommer antagligen att bli svårare att göra analyser av finansieringen. En djupare analys över SLU:s forskningsfinansiering bör kunna göras under våren Prognosen förutsätter att SLU kommer att fortsätta minska personalvolymen 2013 och 2014 har en svag utveckling dessa år. Bidragsfinansieringen bland annat via forskningspropositionen förväntas öka från 2014 och framåt. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en viss ökning på cirka 1,5 procent över inflationen. Det finns dock en del osäkerhet vad gäller UDS utveckling, men den senaste patientstatistiken pekar på en ökning. Avseende finansiella intäkter och kostnader beräknas räntan ligga på samma nivå som idag och de finansiella intäkterna beräknas följa de oförbrukade bidragens utveckling. De finansiella kostnaderna ökade 2012 beroende på lånen som togs för Lövsta-anläggningen. Därefter ligger de på ungefär samma nivå, uppräknat för inflationen, men 2014 och 2015 tillkommer lånekostnader då VHC och Ulls hus tas i bruk. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,5 procent , vilket förklaras av att lönenivån beräknas öka med 3,2 procent, samtidigt som personalvolymen minskar. Från 2013 kommer avtalspensionerna att öka med 1 procent av lönekostnaden, vilket innebär att personalkostnaderna ökar med cirka 20 mnkr. Detta neutraliseras av att personalvolymen minskar. Personalvolymen 2013 beräknas minska då institutionerna inte längre har kapital att förbruka. Dessutom kommer lokalkostnadsökningen att leda till personalminskningar inom vissa verksamheter. Samtidigt är bedömningen att SLU får en ökning av medel i forskningspropositionen, vilket då leder till personalökningar. Vissa verksamheter måste göra besparingar medan andra kan växa tack vare forskningspropositionen. Framför allt blir det besvärligt inom grundutbildningen när kostnaderna ökar och statsanslaget endast ökar marginellt. SLU kommer att behöva minska personalen fram till Därefter kan personalvolymen åter öka något beroende på ekonomiskt utrymme. Personalminskningen består av ej återbesatta pensioneringar, ej återbesatta tidsbegränsade anställningar samt allmän återhållsamhet vid rekrytering. Omställningspotten är också ett verktyg för att säkerställa att personalvolymen minskas. Effekten av utbildningarnas flytt från Skara till Uppsala leder till minskat antal anställningar. I flerårsprognosen har detta beräknats genom att personalvolymen minskar med cirka 15 personer från 2016 och framåt. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka kraftigt då Ulls hus och VHC blir färdigställda. SLU har inlett ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler. Effekten av denna förändring är cirka 15 mnkr mindre lokalkostnader. 3(8)

4 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU har fått två kvartalsprognoser från Akademiska hus över byggkostnadsutvecklingen i VHC, vilka visat på ökning för båda kvartalen. Underhandskontakter med Akademiska hus gör gällande att kostnaderna även kommer att öka i kommande prognos. Sammantaget räknar SLU med att byggkostnaderna ökat med 30 mnkr för VHC hittills under Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen, men 2014 kommer en kraftig ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler på cirka 50 mnkr. Förtätningsprojektet leder också till engångskostnader för omflyttning av verksamheter under 2014 på cirka 15 mnkr. Engångskostnader för flytt av utbildningarna i Skara beräknas till mnkr. I prognosen ingår 40 mnkr av försiktighetsskäl. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år Avskrivningarna ökar kraftigt under åren på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. Låneram SLU har hittills i år tagit upp lån på mnkr och låneramen som är på mnkr bedöms räcka. Investeringarna har minskat jämfört med vad som tidigare avrapporterats i budgetunderlaget då verksamheten har varit återhållsam med att göra investeringar på grund av det ekonomiska läget. SLU har regeringens tillstånd att sälja en fastighet för att delfinansiera forskningsanläggningen i Lövsta. Denna försäljning kommer tidigast att ske SLU räknar med att under 2013 hålla sig inom låneramsutrymmet även utan denna försäljning. Resultat efter kvartal 2 SLU redovisar ett underskott på -12 mnkr efter andra kvartalet och ett balanserat kapital på 251 mnkr vilket motsvarar 9 procent av omsättningen. Resultaträkning efter kvartal (mnkr) Prognos Helår utf/prog % INTÄKTER Statsanslag % Avgifter % Bidrag % Finansiella intäkter % Summa % KOSTNADER Personal % Lokaler % Drift % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa % RESULTAT Utgående kapital % av omsättningen 9% 9% 7% 9% 4(8)

5 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU har enligt plan minskat det balanserade kapitalet de senaste åren genom att redovisa underskott. SLU planerar nu för att inte fortsätta minska kapitalet. Statsanslaget till SLU:s grundutbildning och fortlöpande miljöanalys har minskat. Även regeringens besparingar mot HaV-myndigheten slår mot SLU i form av reducerat uppdrag. En anpassning av verksamhetens volym är därför nödvändig då SLU dessutom kommer få ökade lokalkostnader från och med Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. Intäkter Intäkterna ligger på samma nivå vid delåret 2013 som vid delåret Statsanslaget är oförändrat och ligger på 790 mnkr. De externa intäkterna är också oförändrade, vilket beror på att avgiftsintäkterna ökat med 22 mnkr och bidragsintäkterna minskat med -21 mnkr. Avgiftsintäkternas ökning beror främst att djursjukvårdsintäkterna har ökat jämfört med Kostnader SLU:s kostnader för första halvåret har minskat med 67 mnkr (4 procent) jämfört med samma period föregående år. Det beror till stor del på att anpassningen av verksamhetsvolymen går snabbare än planerat. Personalkostnaderna minskar med 10 mnkr vilket är en nettoeffekt av ökade kostnader för avtalspensioner och löneökningar samt minskade kostnader på grund av minskad personalvolym. Lokalkostnaderna är 22 mnkr (12 procent) lägre än förra året. En anledning till det lägre utfallet 2013 är att SLU har förhandlat med Akademiska hus om ett hyresavtal med rörlig ränta för två nybyggda fastigheter. Det lägre utfallet består också av lägre kostnader för uppvärmning och reparationer samt engångskostnader under 2012 för omställning av lokaler. Driftkostnaderna har minskat med 36 mnkr (11 procent) jämfört med samma period föregående år. Avvikelsen består bland annat i högre kostnader 2012 för flytt till nya lokaler. Därtill kommer en allmän återhållsamhet på grund av det ekonomiska läget samt en minskning av personal och personalminskningen gör att även driftskostnaderna minskar. 5(8)

6 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Uppföljning per fakultet Samtliga fakulteter prognostiserar underskott för 2013, se tabellen nedan. Under 2014 kommer VH-fakulteten och UDS att få ökade kostnader för lokaler och dessa verksamheter har något inget eget kapital att balansera kostnadsökningen med. Styrelsen har beslutat om att tillföra dessa verksamheter extra statsanslag för att klara omställningen. Ledningen följer förnärvarande dessa verksamheter noga och rektor har för avsikt att inom kort fatta beslut om åtgärdsprogram. Fakulteternas utfall, budget och prognos Resultat Kapital halvår halvår budget prognos prognos kapital Fak./motsv % LTJ-fak % NL-fak % S-fak % VH-fak % UDS % Fastigh. & Lantbr % Bibl % Uadm % SLU Gem % SUMMA % justering -56 Justerad budget -127 Fakulteterna arbetar med personalminskningar för att minska underskotten. Som framgår av tabellen nedan har alla fakulteter utom LTJ-fak minskat antalet helårsarbetskrafter augusti 2013 jämfört med samma period Ökningen 2012 på NL-fakulteten förklaras av att institutionen för Akvatiska resurser överfördes till SLU från fiskeriverket. Stödfunktionerna ligger på samma antal helårsarbetskrafter som tidigare år. Att fastighetoch lantbruksdriften minskat förklaras främst av att ansvaret för delar av personalen har överförts till universitetsadministrationen (Uadm), vilket i stort förklarar ökningen inom Uadm. Bibliotekets personalvolym har minskat till följd av minskat uppdrag från fakulteterna. I tabellen nedan redovisas en kraftig ökning av helårsarbetskrafter på SLU gemensamt och det är effekten av omställningspotten. Cirka 60 personer har förts från verksamheten till omställningspotten. Omställningspotten är SLU:s stimulansåtgärd för att stödja institutioner med dålig ekonomi, framförallt inom grundutbildningen. Institutionerna har kunnat övertalighetsanmäla medarbetare till omställningspotten och direkt avlastas från personalkostnaderna under uppsägningstiden. Kostnaden har i stället landat centralt på SLU Gemensamt. Under 2012 uppgick personalkostnaderna till 5,2 mnkr och hittills under 2013 (t o m augusti) uppgår kostnaderna till 15,4 mnkr. 6(8)

7 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Förändring antalet helårsarbetare augusti genomsnitt senaste 12 månader LTJ % 270 0% 280 4% 282 1% NL % % % % S % 537 6% 569 6% 546-4% VH % 449 1% 450 0% 430-4% Kärnverksamheten % % % % UDS % 141 5% 142 1% 146 3% F&L % 29 3% 28-5% 22-21% Bibl % 50 2% 51 2% 47-7% Uadm % 407 2% 416 2% 425 2% Stödverksamheter % 626 3% 637 2% 639 0% SLU Gem (omställningspotten) % 7 29% 9 25% % Totalt % % % % Utfall per institution Av bilaga 3 framgår att sex institutioner och tre centrumbildningar har ett negativt kapital som understiger 3 procent. Tre fjärde delar av samtliga institutioner redovisar ett negativt resultat efter kvartal 2. Den allmänna trenden för institutionerna är att kapitalet minskar och denna analys stöds också av att fakulteterna prognostiserar med underskott för helåret Centralt på fakulteterna finns stora balanserade överskott som till största delen består av ofördelade medel. Samtidigt har intendenturerna på NL- och VH-fak stora underskott, vilket har sin förklaring i att dessa fakulteter har svårt att få verksamheten att finansiera dessa anläggningar. Bland stödfunktionerna finns stora negativa kapital på SLU gemensamt och lantbruksdriften. SLU gemensamts negativa kapital består i allt väsentligt av underskott från UDS under åren Lantbruksdriften har under de senaste åren redovisat underskott pga fallande priser och dåliga skördar. Fastighetsförvaltningen har däremot ett stort balanserat kapital. Uppföljning per redovisningsområde SLU fick inför 2012 en neddragning i anslaget och att minska verksamheten inom grundutbildningen tar tid eftersom planeringen av undervisningen är långsiktig och låst i åtaganden gentemot studenterna. Vid delåret redovisas ett underskott på -10 mnkr men justerat för semesterkostnader är resultatet i princip noll. Resultatet per redovisningsområde är i halvårsbokslutet inte helt rättvisande. Bland annat beror detta på att intäkterna för grundutbildning kommer jämnt fördelat över året, medan utbildningsinsatserna varierar mellan halvåren. Likaså finns det en del analyskostnader i laboratorier som belastar forskning men som när de är slutförda kommer att fördelas till fortlöpande miljöanalys. Forskningen redovisar ett planerat underskott, då det inom detta redovisningsområde finns ett ingående kapital på drygt 300 mnkr. Vid delåret redovisas ett underskott på -44 mnkr men justerat för semesterkostnader är resultatet -12 mnkr. 7(8)

8 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Inom fortlöpande miljöanalys finns också ett ingående kapital på 36 mnkr. Kapitalet är till stora delar intecknat då statsanslaget till redovisningsområdet kraftigt reducerades i samband med att satsningen i energi- och klimatpropositionen upphörde. Vid delåret redovisas ett underskott på -9 mnkr men justerat för semesterkostnader är resultatet i princip noll. Uppföljning av uppdraget i grundutbildningen Antalet helårsstudenter 2013 bedöms hamna i intervallet baserat på en uppräkning av utfallet för första halvåret med 2012 års värde som schablon. Prognosen är ganska grov, förändringar i programutbud och höstens antagningsstatistik på programnivå har inte beaktats. Relativt små förändringar i höstens antagningsstatistik bör dock innebära en ganska marginell påverkan på helårsutfallet. I samband med resursfördelningen 2014 har ett arbete med att ta fram en prognos på programnivå där även nyantagning och studieavbrott beaktas påbörjats. Med oförändrad utbildningsvolym bör regeringens uppdrag om hst för perioden uppnås. Prognos över antalet helårsstudenter 2013 jämfört med utfall och uppdrag Utfall Uppdrag Prognos Prognos Uppdrag Fakultet Halvår 1 Halvår 2 Helår helår Halvår 1 Halvår 2 Helår helår LTJ NL S VH Summa Bilaga 1 Flerårsprognos Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution (8)

9 Flerårsprognos (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning kv2 Ingående balanserat kapital Statsanslag Avgiftsintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Egna lokaler (Egendomarna) Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 15% 14% 15% 12% 8% 9% 7% 3% 4% 4% 5% 7% 8% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag

10 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 LTJ-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 8% 10% Oförbrukade bidrag LTJ-fakulteten har en ekonomi i balans med ett kapital på nivån som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Grundutbildningen har ett bättre resultat än förväntat och prognosen är att budgeten kan hållas. Bidragsintäkterna ligger efter budget, men totala intäkter och kostnader är på samma nivå som för ett år sedan. Fakultetens prognos för helåret 2013 är ett resultat på -6 mnkr, att jämföra med budgeten på -3 mnkr. Fakulteten räknar med en överproduktion inom grundutbildningen. Stora ansträngningar görs för att anpassa verksamheten. Antalet helårsarbetskrafter vid LTJ-fakulteten ligger i nivå med föregående år, men andelen professorer har ökat. Fakulteten planerar för en stor investering i ny Biotron. Denna kommer att belasta resultatet med 7,9 mnkr årligen från 2016 och framåt. NL-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 12% 12% Oförbrukade bidrag NL-fakultetens samlade ekonomi är god, med ett kapital som vid årets slut beräknas vara ca 10% av omsättningen. Dock finns några institutioner som har ansträngd ekonomi. Antalet helårsarbetskrafter fortsätter att minska, vilket är enligt plan. Minskningen går dock fortare än tidigare prognoser, bl a beroende på den ansträngda ekonomin inom grundutbildningen och minskade anslag till fortlöpande miljöanalys. Fakulteten kommer inte klara uppdraget att producera 1300 hst på tre år, utan räknar med att betala tillbaka en mindre del av det tilldelade takbeloppet. NL-fakulteten har förnärvarande svårt att få teckning för kostnaderna i odlingsanläggningarna och alla tre klusterintendenturer går med underskott.

11 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 S-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 13% 13% Oförbrukade bidrag S-fakulteten har fortsatt en stark ekonomi. Prognosen för helåret är att budgeten kommer hållas. Vid utgången av året kommer fakulteten ha ett kapital på 11 procent av omsättningen. Antalet helårsarbetskrafter har minskat under det gångna året och det är främst inom teknisk personal. Fakulteten räknar med en viss överproduktion i grundutbildningsuppdraget. Inom fortlöpande miljöanalys räknar fakulteten med att använda en del av det balanserade kapitalet för att kunna bedriva en mer omfattande verksamhet än den som motsvarar tilldelade medel. Fakultetens kontraktsfordringar har ökat som en följd av uppstarten av Future forests fas 2. VH-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 7 34 % av omsättningen 1% 6% Oförbrukade bidrag VH-fakulteten har en svag ekonomisk position. Man prognostiserar ett årsresultat på -13 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budget. Kapitalet är då knappt 2 mnkr, vilket är nära 0% av omsättningen. Resultatförsämringen jämfört med budget kan i sin helhet tillskrivas forskningsanläggningen i Lövsta. Sannolikt kommer fakulteten dessutom belastas med en tidigare inte känd kostnad för konsulter i VHC-bygget på -12 mnkr. VH-fakulteten räknar med att kunna uppfylla utbildningsuppdraget för Ett kraftfullt åtgärdsprogram planeras från universitetsledningen.

12 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Universitetsdjursjukhuset Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital -1 2 % av omsättningen -1% 1% Oförbrukade bidrag 2 2 Universitetsdjursjukhuset (UDS) har haft en positiv utveckling på patientsidan under första halvåret, med en ökning inom såväl Smådjurs- som Hästkliniken. Den ambulatoriska kliniken har något lägre kostnader än budgeterat och för hela verksamheten prognosticeras ett resultat för helåret på -0,8 mnkr, vilket är betydligt bättre än budget (-4,6 mnkr). I prognosen ingår dock inte nyligen kommunicerade konsultkostnader för UDS:s del av VHC-bygget. Universitetet arbetar med att ta fram en gemensam målbild för djursjukvårdsverksamheten och den akademiska verksamheten för att öka samarbetet och därigenom minska kostnaderna. Fastighetsförv. & Lantbruk (f d EF) Statsanslag Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 4 1 % av omsättningen 4% 1% Oförbrukade bidrag F.d. Egendomsförvaltningens halvårsresultat för Lantbruksdriften är -2,9 mnkr, medan Fastighetsförvaltningen gör ett överskott på 2,7 mnkr. Resultatförbättringen jämfört med föregående år (+4,2 mnkr) beror främst på att hyrorna höjdes inför 2013 gentemot akademin med ca 3,2%, samt att Fastighetsförvaltningen erhållit ersättning för berguttag i Öjebyn (0,9 mnkr). Prognosen för helåret är att Fastighetsförvaltningen når budget (+0,2 mnkr), medan resultatet för Lantbruksdriften blir -3 mnkr sämre än budget, -1,7 mnkr. Det beror i sin helhet på lägre växtodlingsintäkter orsakat av torka och sjunkande spannmålspriser. Lantbruksdriften har enligt prognosen ett samlat negativt kapital på -6,3 mnkr vid årets utgång och hos Fastighetsförvaltningen finns då ett ackumulerat överskott på +9,6 mnkr.

13 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Biblioteket Statsanslag Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 0 0 % av omsättningen 0% 0% Oförbrukade bidrag 0 0 Bibliotekets resultat är något sämre än budget på grund av att igångsatta besparingar inte slagit igenom fullt ut. Prognosen för helåret är dock ett resultat enligt budget. Personalen minskar med åtta personer och omsättningen med -6 mnkr jämfört med 2013, beroende på ett minskat uppdrag från akademin. Universitetsadministrationen Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 2% 2% Oförbrukade bidrag 6 15 Universitetsadministrationens positiva resultat beror till övervägande del på högre intäkter för IT-avdelningen (lagring och systemutveckling) och infrastrukturavdelningen. Prognosen för helåret uppgår till 7 mnkr. Kostnaderna för universitetsadministrationen är i regel högre under andra halvåret, medan intäkterna inte varierar lika mycket.

14 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 SLU gemensamt Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen -10% -17% Oförbrukade bidrag SLU gemensamt. Det positiva resultatet vid halvårsskiftet består (något förenklat) av 5 mnkr rörlig ränta (avtalet med Akademiska hus avseende hyran för BioC- och MVM-husen), ännu ej fördelade centrala anslag 4,5 mnkr och friställda lokaler 4,2 mnkr (där för närvarande kostnaderna är lägre än tilldelade medel). Det negativa kapital som finns centralt på SLU har i hög utsträckning sin förklaring i de underskott som genererades vid universitetsdjursjukhuset under åren

15 Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution (tkr) Bilaga 3 Storlek Fak/motsv. Institution Resultat Kapital Kap % HÅA, aug S BTC % 3 NL KOMPETENSCENTRUM FÖR KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL % 2 NL ENERGI OCH TEKNIK % 42 S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL % 85 S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING % 40 S SKOGENS PRODUKTER % 25 NL STAD OCH LAND % 79 NL VÄXTBIOLOGI OCH SKOGSGENETIK % 73 S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI % 85 NL MIKROBIOLOGI % 39 LTJ VÄXTFÖRÄDLING % 30 NL EKOLOGI % 130 LTJ OMVÄRLD ALNARP % 6 S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP % 37 NL MARK OCH MILJÖ % 119 S SKOGSMÄSTARSKOLAN % 15 S VILT, FISK OCH MILJÖ % 58 NL EKONOMI % 61 NL ARTDATABANKEN % 67 NL VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI % 49 VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD % 52 NL VATTEN OCH MILJÖ % 90 S SKOGSEKONOMI % 17 NL KEMI % 24 S SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING % 139 LTJ ODLINGSENHETEN % 16 NL SKOGLIG MYKOLOGI O PATOLOGI % 56 VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP % 63 LTJ LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING % 44 VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA % 59 LTJ BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI % 30 S ENHETEN FÖR BIOMASSATEKNOLOGI OCH KEMI (BTK) % 26 LTJ VÄXTSKYDDSBIOLOGI % 51 VH KLINISKA VETENSKAPER % 105 NL AKVATISKA RESURSER % 135 NL LIVSMEDELSVETENSKAP % 25 NL CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD % 15 NL MOLEKYLÄRBIOLOGI % 17 VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI % 44 VH HUSDJURSGENETIK % 65 LTJ ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI % 30 NL NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP % 29 S CENTRUM FÖR BILDANALYS % 5 LTJ MOVIUM % 8 Fakulteterna centralt LTJ LTJ GEMENSAMT % 11 NL NL GEMENSAMT % 10 NL NL:S INTENDENTURER % 10 S S GEMENSAMT % 11 VH VH GEMENSAMT % 11 VH VH-INTENDENTUR % 31 Centrala stödfunktioner BIBLIOTEKET % 47 UNIVERSITETSDJURSJUKHUSET % 146 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN % 7 LANTBRUKSDRIFTEN % 15 UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN % 425 SLU, GEMENSAMT % 21