Större händelser som påverkar ekonomin:

Transkript

1 1(10) Dnr SLU ua Planeringsavdelningen Lasse Thorell PROMEMORIA Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Större händelser som påverkar ekonomin: Prognosen för 2014 visar ett överskott på 156 mnkr. Resultatet efter kvartal är 65 mnkr bättre än för samma period Försäljningen av fastigheten Ultuna 2:1 kommer att göras under hösten Fastigheten säljs i två steg och ger ett överskott på 97 mnkr år 2014 och minst 33 mnkr år Bidragsintäkterna ökar med 10 procent och statsanslaget med 4 procent jämfört med samma period 2013, vilket till största delen är en följd av forskningspropositionen NJ-fakulteten redovisar stort balanserat underskott i grundutbildningen, vilket främst beror på att landskapsarkitektutbildningen flyttats till LTV-fakulteten. VH-fakultetens åtgärder för att få ekonomin i balans får större effekt än tidigare beräkningar. VH-fakulteten prognos för 2014 är ett resultat på 10 mnkr. Lantbruksdriften fortsätter att redovisa underskott och kapitalet prognostiseras till -10 mnkr, vilket motsvarar -25 procent av omsättningen. Universitetsdjursjukhusets (UDS) prognos för 2014 visar underskott på -12 mnkr, vilket är cirka 6 mnkr sämre än budget. Personalvolymen har minskat och bedöms fortsätta minska något i flerårsprognosen. Lokal-, drift- och avskrivningskostnaderna kommer att öka under andra halvåret 2014 då inflyttning i VHC görs. Den låga inflationen gör att lokalkostnaderna i prognosen ökar mindre än i tidigare beräkningar. Pris- och löneomräkningen beräknas minska till 0,5 procent för Dessa händelser gör att ekonomin för universitetet som helhet kommer att vara stark även efter de ökade kostnaderna i samband med campusutvecklingen. Den ekonomiska uppföljningen bygger på att samtliga institutioner och enheter har upprättat bokslut och lämnat bokslutskommentar i ledningsinformationssystemet. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 SLU redovisar ett överskott på 53 mnkr 1 efter andra kvartalet Det är en resultatförbättring jämfört med första kvartalet 2013 på 65 mnkr. Den stora skillnaden kv jämfört med kv är att intäkterna ökar och att personalkostnaderna minskar. Personalkostnadsminskningen förklaras till stor del av att SLU:s personalvolym minskar med cirka 3 procent. Resultaträkningen efter andra kvartalet 2014 jämfört med prognos och budget Utfall Utfall 2014/13 Prognos Budget kv2 kv2 helår helår förändring % INTÄKTER Statsanslag % Avgifter % Bidrag % Finansiella intäkter % 7 12 Summa % KOSTNADER Personal % Lokaler % Drift % Finansiella kostnader % 7 4 Avskrivningar % Summa % RESULTAT Utgående kapital % av omsättningen 10% 9% 13% 8% Totalt sett ökar intäkterna med 6 procent, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade mellan 2014 och Prognosen Prognosen för 2014 visar ett överskott på 156 mnkr och ett utgående kapital på 420 mnkr, vilket motsvarar 13 procent av omsättningen. 1 Resultatet är justerat för säsongartad semesterkostnad. Statliga myndigheter periodiserar inte statsanslaget men däremot personalkostnaderna för intjänad semester. Detta får till följd att resultatet vid halvårsbokslut blir missvisande då semesterskulden byggts upp under våren och tas ut under sommaren, främst juli och augusti. 2(10)

3 Prognosen för 2014 visar ett större överskott än vad verksamheten har budgeterat (budgeterat överskott var 8 mnkr). Den största orsaken till det är att verksamheten har minskat kostnaderna snabbare än planerat och att intäkterna ökat mer än väntat. I prognosen finns även överskott på 100 mnkr avseende försäljningen av Ultuna 2:1. Flerårsprognosen (bilaga 1) bygger på följande antaganden: Statsanslaget har beräknats utifrån regleringsbrevet och utfallet i den senaste forskningspropositionen. I prognosen redovisas statsanslaget exklusive de delar som transfereras till andra myndigheter och lärosäten. Vi har inga indikationer på att statsanslaget ska ändras och eftersom det är valår är utvecklingen av statsanslaget mer osäker. Regeringens budgetarbete är cirka två månader senare än vanligt vid valår och byte av regering. Det förs diskussioner om att SLU ska införskaffa ett forskningsfartyg. Detta kommer att till största delen finansieras med statsanslag. I prognosen har vi valt att inte räknat med effekten av detta eftersom det är så osäkert om det blir av. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning med 32 mnkr för 2014 och 18 mnkr för Regeringen lämnar en ny forskningsproposition 2017 och i prognosen räknar vi försiktigt med att SLU då får en nivåhöjning på cirka 20 mnkr. År 2012 genomförde regeringen en besparing på SLU:s statsanslag. Denna besparing drabbade till största delen grundutbildningen. Enligt uppgifter från regeringskansliet är denna besparing tidsbegränsad och SLU får dessa 30 mnkr åter senast 2016, vilket är inräknat i prognosen. Pris- och löneomräkningen (PLO) är faktorn som regeringen använder för uppräkning av statsanslaget. Historiskt har PLO fluktuerat mellan 0 och 4,5 procent. En långsiktig bedömning är att PLO ligger kring 2 procent, men för 2015 har den uppskattats till 0,5 procent utifrån underhandskontakter med regeringskansliet. För 2016 och 2017 är PLO 1,5 procent i prognosen och från 2018 och framåt är PLO 2 procent. Bidragsintäkterna ökar 2014 med 56 mnkr eller 6,1 procent. Denna ökning syns i delårsbokslutet där bidragsintäkterna ökat med 10 procent. Effekten av den senaste forskningspropositionen har hittills varit relativt liten, men under 2014 börjar vi nu se en ökning av bidragsintäkterna. Värdet på nya bidragskontrakt har ökat med 400 mnkr under Som en följd av att kontrakten ökade under 2013 ökar nu inbetalningarna till SLU. Bidragsintäkterna kommer på sikt att öka genom att dessa inbetalningar leder till ökade kostnader 2. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en ökning på cirka 2,5 procent över inflationen. I prognosen räknas med en fortsatt ökning av djursjukvårdsintäkterna, som dock inte beräknas vara lika stor som ökningen under 2013 (15 procent). Totalt ökar avgiftsintäkterna med 3,5 procent i prognosen, exklusive försäljningen Ultuna 2:1, mellan 2 Universitetens redovisningsmodell innebär att forskningsprojekten värderas till noll dvs intäkterna är lika stora som kostnaderna så länge det finns finansiering. Det innebär att inbetalade externa forskningsbidrag redovisas som oförbrukade bidrag och när projektet får kostnader minskas de oförbrukade bidragen och omvandlas till bidragsintäkt. 3(10)

4 2013 och I delårsbokslutet har avgiftsintäkterna ökat med 4 procent vilket till stor del förklaras av ökade konferensintäkter. SLU planerar att sälja två tomter av fastigheten Ultuna 2:1 och den ena tomten kommer att säljas under andra halvåret 2014 för 100 mnkr. Det bokförda värdet är mycket lågt och reavinsten uppskattas till 98 mnkr för denna försäljning. SLU planerar för att sälja den andra tomten under 2016 för mer än 33 mnkr, vilket är det maxbelopp som SLU får behålla av försäljningsintäkten. Regeringen har gett sitt tillstånd till SLU att behålla dessa försäljningsintäkter för att finansiera delar av investeringen i djuranläggningar i Lövsta. För finansiella intäkter och kostnader har beräknats att räntan fortsatt ligger på en låg nivå under Riksgäldskontorets ränta är sedan 9 juli 2014 endast 0,25 procent. För 2015 är bedömningen att räntan fortfarande är låg och i prognosen har vi räknat med knappt en procent, för att sedan öka till 1,5 procent 2016 och framåt. Att de finansiella intäkterna minskar från 2015 och stannar på en lägre nivå 2017 och framåt beror även på att de oförbrukade bidragen bedöms minska. Detta med anledning av nya regler för statliga finansiärer om att utbetalning av bidrag ska ske i nära anslutning till när verksamheten bedrivs. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,6 procent , vilket förklaras dels av att lönerna beräknas öka med 2,0 2,5 procent samt dels av att personalvolymen kommer att minska något de närmaste åren. Från och med 2017 beräknas personalvolymen åter kunna öka. Den omställningspott som SLU införde under 2013 har lett till 74 övertaligheter. Av dessa är det cirka anställningar som kommer att avslutas under För juni 2014 är det 44 helårsarbetare som avser omställningspotten, vilka ingår i raden Gem, se tabellen nedan. Förändring antal helårsarbetare andra kvartalet LTV % 307 3% 312 2% 292-6% NJ % % 950-6% 906-5% S % 662 6% 641-3% 606-5% VH % 469 0% 457-3% 435-5% S:a fakulteter % % % % UDS % 142 1% 146 3% % Fastighetsf % 12-2% 8-36% 6-26% Lantbruksdr % 16-7% 16-4% 14-9% Biblioteket % 50 0% 48-4% 42-12% Universitetsadm % 416 3% 423 2% 419-1% S:a stödverksamheter % 636 2% 641 1% 643 0% Gem. (inkl omställningspotten) % 8 25% % % Totalt % % % % Personalminskningen består av ej återbesatta pensioneringar, ej återbesatta tidsbegränsade anställningar samt allmän återhållsamhet vid rekrytering. Omställningspotten är också ett verktyg för att säkerställa att personalvolymen minskas. 4(10)

5 SLU:s personalvolym fortsätter att minska inom kärnverksamheten, vilket främst beror på att det tidigare upparbetade kapitalet nu till stor del är ianspråktaget. En anpassning av verksamhetens volym har även varit nödvändig då SLU kommer få ökade lokalkostnader från och med hösten Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. Statsanslaget kommer att ha en svag ökning medan det tack vare forskningspropositionen finns relativt mycket bidragsmedel att söka. I den mån SLU lyckas erhålla forskningsbidrag kommer personalvolymen att kunna öka inom SLU:s externfinansierade forsknings- och miljöanalysverksamheter. Medellönens ökningstakt har minskat från 3,2 procent i mars 2013 till 2,7 procent i mars Det låga inflationsläge som nu råder, vilket bland annat lett till låg PLO för statsanslaget, gör att löneökningarna kommer att vara lägre än tidigare år. Bedömningen är att lönerna ökar med 2,5 procent årligen. Denna ökning omfattar såväl avtalsenlig löneökning som löneökning till följd av personalomsättning. Universitetsadministrationen planerar en anpassning av verksamheten utifrån att personalvolymen minskat på fakulteterna. Även kommande lokalkostnadsökning för universitetsadministrationen leder till minskad personalvolym, då de högre lokalkostnaderna ska rymmas inom samma intäktsvolym I tabellen nedan framgår att det är forskarassistenter, adjunkter, doktorander och labpersonal som minskar mest Under 2013 var det samma grupp förutom doktoranderna som då var oförändrade jämfört med tidigare år Professor % 237 5% 242 2% 238-2% Universitetslektor % % 122 5% 124 2% Forskarassistent % 92-2% 80-13% 53-34% Forskare inkl postdoktorer % 531 8% 523-1% 535 2% Adjunkt och övriga lärare % 96-15% 85-11% 79-8% Doktorand % 388 5% 387 0% 363-6% Administrativ personal % 639 5% 621-3% 606-2% Laboratoriepersonal % 231 8% 214-7% 195-9% Teknisk personal % % 746-2% 736-1% Totalt % % % % Adjunkter och övriga lärare har minskat under de senaste fyra åren. SLU har haft som målsättning att minska denna anställningskategori och öka antalet lektorer i stället. Att forskarassistenterna minskat beror på att anställningsformen är tidsbegränsad och kan inte längre användas på grund av ändring i högskoleförordningen. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka då VHC och Ulls hus blir färdigställda. Denna ökning blir inte lika kraftig som tidigare indikationer gjort gällande. Det har sin förklaring dels i det låga ränteläget, vilket påverkar hyran för de hus som SLU har avtal med rörlig ränta i, och dels i att indexuppräkningarna i hyresavtalen blir lägre än i tidigare beräkningar. Denna effekt kom redan efter kvartal 1 men nu efter kvartal 2 har en ytterligare sänkning av prognosen över lokalkostnaderna gjorts med cirka 5 mnkr. 5(10)

6 Lokalkostnadsökningen för VHC kommer andra halvåret VH-fakulteten och UDS har fått statsanslagsförstärkning för att täcka del av lokalkostnadsökningarna. För 2014 har VH-fakulteten och UDS fått kompensation motsvarande ett helt års kostnadshöjning men den verkliga hyres-, avskrivnings- och räntehöjningen omfattar bara ett halvt år. Dessutom har VH-fakulteten genomfört ett förtätningsarbete i syfte att minska lokalkostnaderna i VHC. Detta har medfört att VH-fakulteten minskat hyreskostnaden för 2014 med cirka 10 mnkr och cirka 20 mnkr för 2015 och framåt. Denna kostnad för friställda lokaler kommer att behöva finansieras centralt av universitetet, om inte lokalerna går att hyra ut. Bedömningen är att byggkostnaderna för VHC kommer att öka något efter inflyttning då viss hyresgästanpassning kvarstår. Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen, men 2014 kommer en ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler på cirka 50 mnkr. Förtätningsprojektet leder också till engångskostnader för omflyttning av verksamheter under 2014 på cirka 15 mnkr. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år Avskrivningarna ökar med 5 mnkr år 2014 och 30 mnkr år 2015 på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. Redovisningsområde Samtliga redovisningsområden redovisar positivt resultat vid delåret. Det balanserade underskottet i grundutbildningen består huvudsakligen av tidigare underskott i djursjukvårdsverksamheten, som redovisas organisatoriskt på SLU gemensamt. Resultaträkning per redovisningsområde (mnkr) GU FO FM Totalt Intäkter Kostnader Resultat Kapital % av omsättning -8% 17% 16% 12% Det är endast inom grundutbildningen som det är viss ekonomisk obalans. Det är främst några av NJ-fakultetens institutioner som har ekonomiska bekymmer med grundutbildningen, men även UDS verksamhet redovisas som grundutbildning och den har ett underskott på -5 mnkr vid halvåret. Regeringen har gett SLU i uppdrag att producera helårsstudenter (HST) under treårsperioden År 2013 uppnåddes 34 procent av treårsmålet. Vid halvåret 2014 har SLU uppnått HST, vilket är i samma nivå som för första halvåret 2013 då HST utfördes. 6(10)

7 Fakulteterna Samtliga fakulteter har ett bättre resultat efter kvartal jämfört med samma period Resultat Utfall Utfall budget Kapital kv2 kv2 helår kv % LTJ % NL % S % VH % S:a fakulteter % UDS % Fastighetsförv % Lantbruksdrift % Biblioteket % Universitetsadm % SLU Gemensamt % S:a stödverksamhet % SUMMA % LTV-fakulteten har en ekonomi i balans. Fakultetens prognos för helåret är ett kapital på 34 mnkr motsvarande 9 procent av omsättningen. NJ-fakultetens samlade ekonomi är god och för helåret 2014 prognostiserar fakulteten ett kapital på 184 mnkr, vilket motsvarar 16 procent av omsättningen. Växtodlingsanläggningarna som tillhör intendenturerna redovisar dock negativa resultat och kapital. Anläggningarna finansieras genom avgifter från forskningsprojekten. Fakulteten har inlett en översyn av prissättningen. Anläggningarna har även en viss överkapacitet i dagsläget. I samband med omorganisationen Framtidens SLU flyttades NJ-fakultetens landskapsarkitektutbildning till LTV-fakulteten. Detta innebär för NJ-fakulteten att ett stort balanserat överskott inom grundutbildningen överförts till LTV-fakulteten. NJfakulteten har tidigare omfördelat del av statsanslaget från landskapsarkitektsutbildningen till andra utbildningar inom fakulteten. Det innebär att NJ-fakulteten nu får svårt att finansiera vissa grundutbildningsverksamheter. Att få balans i grundutbildningsekonomin försvåras också av att NJ-fakultetens övningslaboratorier tappar en viktig kund när VH-fakulteten nu bygger eget övningslaboratorium i VHC. 7(10)

8 S-fakulteten har fortfarande en stark ekonomi, men har använt mycket av sitt ackumulerade kapital de senaste två åren. Prognosen för helåret är ett kapital på 54 mnkr, som motsvarar 7 procent av omsättningen. Inom grundutbildningen har även S-fakulteten ett negativt kapital och för närvarande pågår en översyn som kommer leda till att vissa små kurser kommer läggas ned i syfte att spara pengar. VH-fakultetens starka resultat vid halvåret är en effekt av att fakulteten redan tilldelats anslag för att täcka ett helt års kostnader för de högre lokalkostnaderna i VHC. Kostnadsutfallet kommer först under andra halvåret och avser endast ett halvt års ökade kostnader för VHC. Helårsprognosen ger därför ett resultat på cirka 10 mnkr, vilket är betydligt bättre än tidigare prognoser. Enligt SLU Lokalers lokalprognos nu i september kommer lokalkostnaderna att vara cirka 16 mnkr lägre 2014 och 23 mnkr lägre år 2015 jämfört med lokalprognosen som lämnades i februari i år. Skillnaden består i: Engångsjustering av hyresberäkningen 5,0 - Lokaler flyttas till nya intendenturorganisationen 4,4 8,8 Friställda lokaler förtätning 3,4 6,7 Undervisningslokaler 1,6 3,1 Café 0,4 0,7 Justering av index 1,4 Minskning av reserv 1,0 2,4 Mediakostnader jan juni ,5 Dubbel hyra KC -11,0 Totalt 0,3 23,1 Engångsjustering innebär att beräkningen av hyran för 2014 har justerats jämfört med tidigare lokalkostnadsprognoser. Den nya intendenturorganisationen leder till att lokaler flyttas från VH-fakulteten till universitetsadministrationen. Dessa lokalkostnader kommer VH-fakulteten att få betala via en avgift för servicetjänster. Friställda lokaler och undervisningslokaler har ökat tack vare VH-fakultetens förtätningsarbete och lokalprogram, vilket minskar VH-fakultetens kostnader. VHC har ett café där en privat näringsidkare kommer att stå för den hyran. Justering av index är en effekt av att inflationen bedöms bli lägre än tidigare prognos. Reserv i tabellen ovan består av att tidigare prognoser innehållit en reserv som visat sig vara större än vad som behövs. Det som försämrar denna bild något är att VH-fakulteten kommer att få ta kostnaderna för media under perioden januari till juni och dessa uppgår till 4,5 mnkr. VH-fakulteten får kostnader för tre månaders dubbelhyra avseende KC. Därtill kommer att VH-fakulteten kommer att få minskade kostnader för forskningsanläggningen i Lövsta. Denna minskning är från 2012 till 2021 på cirka 8 mnkr 8(10)

9 per år jämfört med dagens hyresnivå. Minskningen består i att VH-fakulteten får del av fastighetsförvaltningens nya avkastningskrav på 9 mnkr per år. Därtill ger försäljningen av Ultuna 2:1 en effekt på cirka 10 mnkr per år i minskade lokalkostnader, totalt cirka 19 mnkr. Sammantaget innebär det att VH-fakultetens ekonomiska läge är betydligt bättre än tidigare prognoser. Effekten av alla dessa förändringar gör att långtidsprognosen för VHfakulteten förbättras med cirka 20 mnkr per år för fakulteten jämfört med tidigare prognos. För universitetet som helhet har detta liten effekt (förutom försäljningen av Ultuna 2:1) då kostnaderna för friställda lokaler hamnar på SLU-gemensamt tills ny hyresgäst hittas. Även en del av engångskostnaderna i samband med inflyttningen kommer att tas centralt. Stödfunktionerna Universitetsadministrationen har en ekonomi i balans och en prognos som visar överskott på 1 mnkr och ett kapital på 13 mnkr, vilket motsvarar 3 procent av omsättningen. UDS redovisar ett underskott på -5 mnkr efter andra kvartalet. Det är främst ökade personalkostnader i samband med färdighetsträning i de nya lokalerna som är orsaken till underskottet. Prognosen för 2014 är -12 mnkr, vilket är 6 mnkr sämre än budget. Det är tillkommande kostnader i samband med inflyttningen i VHC som inte var kända när budgeten upprättades. Ambulatoriska kliniken redovisar i princip ett nollresultat och prognosen för 2014 är -1 mnkr, vilket är lika med budget. Fastighetsförvaltningen redovisar ett överskott på 2 mnkr och ett balanserat överskott på 15 mnkr. Omsättningen för 2014 beräknas uppgå till 86 mnkr varav internförsäljning står för 2/3 av försäljningsintäkterna. Prognosen för 2014 är ett överskott på cirka 1 mnkr och ett kapital på 16 mnkr. Lantbruksdriften redovisar ett överskott på 1 mnkr och ett kapital på -8 mnkr. Prognosen för 2014 är -1 mnkr och ett kapital på -10 mnkr, vilket då kommer att motsvara -25 procent av omsättningen. Ett åtgärdsprogram för lantbruksdriften skulle behöva startas. SLU Gemensamt redovisar ett nollresultat och ett utgående kapital på -9 mnkr, vilket motsvarar -3 procent av omsättningen. Resultatet vid halvåret består, något förenklat, av dubbla hyreskostnader vid lämnandet av Klinikcentrum (-13 mnkr), projektkostnader för byggnationen av VHC och Ulls hus (-14 mnkr), rörlig ränta på husen BioC och MVM (+19 mnkr), finansnetto (+3 mnkr) och ännu ej fördelade anslag (+5 mnkr). Prognosen för 2014 är ett underskott på cirka -30 mnkr, vilket har sin förklaring i att omställning och flyttkostnader för VHC delvis kommer att tas centralt. Kapitalet kommer att vara cirka -40 mnkr. 9(10)

10 Institutionerna SLU har ett kapital på 322 mnkr varav cirka 60 procent ligger på institutionerna. Det är för närvarande åtta institutioner som har underskott som är större än -3 procent. Flera av S-fakultetens institutioners negativa resultat vid halvåret är till stor del en effekt av att fakulteten inte kunnat fördela ut anslaget för TC4F i väntan på ett sent fördelningsbeslut. Det innebär att de flesta av S-fakultetens institutioner har ett bättre resultat än vad bilaga 3 visar. Personalvolymen på institutionerna har minskat med nästan 90 helårsarbetskrafter. Detta är en följd av de ekonomiska läget på institutionerna. Som framgår av bilaga 3 är det i princip de institutioner som har svag ekonomi som står för personalneddragningarna, med några få undantag. Bilaga 1 Flerårsprognos Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv Bilaga 3 Resultat kapital och helårsarbetskraft per institution kv (10)

11 Flerårsprognos (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Enklare framräkning kv 2 Statsanslag Avgiftsintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Egna lokaler (Egendomarna) Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 14% 15% 12% 9% 9% 10% 13% 15% 16% 15% 13% 11% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag

12 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (1/4) LTV-fakulteten NJ-fakulteten S-fakulteten Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % % % Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % % Summa intäkter % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa kostnader % % % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 12% 9% 17% 14% 8% 12% Oförbrukade bidrag

13 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (2/4) VH-fakulteten Universitetsdjursjukhuset Fastighetsförvaltningen Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % % Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % Summa intäkter % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa kostnader % % % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 5% 0% -7% -1% 17% 15% Oförbrukade bidrag

14 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (3/4) Lantbruksdriften Biblioteket Universitetsadministrationen Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % Uppdragsintäkter % % % Bidragsintäkter % % % Övriga intäkter % % % Intern tilldelning % % Summa intäkter % % % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % % % Kostnader för lokaler % % % Övriga driftskostnader % % % Avskrivningar % % % Universitetsoverhead % % % Summa kostnader % % % Resultat Utgående kapital % av omsättningen -16% -21% 2% 0% 3% 2% Oförbrukade bidrag

15 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 (4/4) SLU gemensamt Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen -3% -10% Oförbrukade bidrag 45 29

16 Resultat, kapital (tkr) och helårsarbetskrafter (HÅA) per institution kv Bilaga 3 samt förändring helårsarbetskrafter juni jmf med juni föregående år UB Antal HÅA Förändring HÅA Fak/motsv. Institution Resultat Kapital Kap % antal % NJ/LTV STAD OCH LAND % % NJ ENERGI OCH TEKNIK % % LTV OMVÄRLD ALNARP % % NJ MIKROBIOLOGI % % LTV VÄXTFÖRÄDLING % % NJ ARTDATABANKEN % % NJ/S EKOLOGI % % NJ AKVATISKA RESURSER % % NJ VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI % % NJ VÄXTBIOLOGI % % S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP % % S SKOGSMÄSTARSKOLAN % % VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD % % NJ VATTEN OCH MILJÖ % % NJ EKONOMI % % NJ CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD % % S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING % % S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL % % NJ/S SKOGLIG MYKOLOGI OCH VÄXTPATOLOGI % % S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI % % S SKOGENS BIOMATERIAL OCH TEKNOLOGI (SBT) % % S VILT, FISK OCH MILJÖ % % LTV ODLINGSENHETEN % % VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP % % LTV VÄXTSKYDDSBIOLOGI % % S/NJ SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING % % LTV LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING % % NJ INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH BIOTEKNOLOGI % % NJ/S MARK OCH MILJÖ % % VH KLINISKA VETENSKAPER % % VH/NJ NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP % % NJ LIVSMEDELSVETENSKAP % % LTV/VH BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI % % S SKOGSEKONOMI % % VH HUSDJURSGENETIK % % LTV ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI % % VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI % % VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA % % S SKOGENS PRODUKTER % % LTV MOVIUM % 9 0 3% Summa institutionerna % % Fakulteterna centralt LTV LTV GEMENSAMT % % NJ NJ GEMENSAMT % % NJ NJ:s INTENDENTURER % % S S GEMENSAMT % % VH VH GEMENSAMT % % VH VH-INTENDENTUR % % Summa fakulteterna gemensamt % % Universitetsgemensamma stödfunktioner BIBLIOTEKET % % DJURSJUKHUSET % % AMBULATORISKA KLINIKEN % % FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN % % LANTBRUKSDRIFTEN % % UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN % % Summa stödfunktionerna % % SLU, GEMENSAMT % %