Att identifiera undernäring hos äldre.
|
|
- Gun Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att identifiera undernäring hos äldre. Är Mini Nutritional Assessment (MNA) användbart för primärvårdens läkare? Författare: Pia Söderberg, ST-läkare i Allmänmedicin på Huddinge Vårdcentral. Handledare: Sonja Modin, Distriktsläkare, Doktorand, Stuvsta Vårdcentral, CeFAM. Huddinge
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte 5 Frågeställning 5 Metod 5 Urval av patienter 5 Urval av läkare 6 Datainsamling och analys 6 Etiska överväganden 8 Resultat 9 Patientgruppen 9 Resultat från enkäten 9 Diskussion 11 Slutsats 14 Referenser 15 Bilagor 17 2
3 Sammanfattning Bakgrund: Undernäring är ett vanligt problem hos äldre och är associerad med ökad morbiditet och mortalitet. Problem: I primärvården saknas ofta rutiner och gemensamma verktyg för att identifiera undernäring hos äldre. Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett enkelt och validerat bedömningsverktyg för att identifiera undernäring eller risk för undernäring hos äldre. Syfte: Att se om MNA är ett verktyg som läkare i primärvården tycker är användbart för att identifiera patienter som är eller riskerar att bli undernärda. Syftet är också att undersöka hur vanlig undernäring eller risken för undernäring är hos patienter över 75 år i primärvården. Metod: Läkarna använde MNA hos patienter över 75 år vid läkarbesök på vårdcentralen. Under tio arbetsdagar inkluderades totalt 104 patienter (71 kvinnor och 33 män). Med hjälp av MNA beräknades patienternas nutritionsstatus. Efter undersökningsperioden fick 14 läkare fylla i en enkät om hur det var att använda MNA. Eftersom enkäten inte är validerad eller standardiserad, får resultatet ses som deskriptivt. Resultat: 23 % av patienterna, (28 % av samtliga kvinnor och 12 % av samtliga män) bedömdes ha risk för undernäring eller vara undernärda. Av läkarna tyckte tolv att MNA absolut eller troligen är ett användbart verktyg för läkare i primärvården för att identifiera undernäring hos äldre, ingen var negativ. Det tog i genomsnitt knappt 3 minuter att använda MNA. Slutsats: Undernäring eller risk för undernäring förefaller vara vanligt bland äldre patienter i primärvården. MNA tycks vara ett verktyg som lämpar sig väl för läkare i primärvården att använda vid identifiering av undernäring. 3
4 Bakgrund Primärvården i Sverige har rutiner, vårdprogram, register och uppföljningar kring våra stora folksjukdomar som exempelvis diabetes, hjärtsvikt och hypertoni. Däremot saknas oftast motsvarande för undernäring trots att flera studier visar på att detta är ett vanligt problem. Upp mot procent av alla äldre patienter som läggs in på sjukhus beräknas vara undernärda eller i riskzonen att bli undernärda [1,2,3,4,5]. Undernäring är ett område som Socialstyrelsen särskilt uppmärksammar i år vid kvalitetsuppföljning på nationell nivå [6]. Undernäring uppkommer när näringsintaget understiger patientens behov. Det medför lidande för den enskilde och stora kostnader för vården, ofta till följd av förlängda vårdtider [6,7]. Undernäring är associerad med nedsatt kognitivt status, demens, depression, hjärt- och lungsjukdomar, stroke, fallskador, polyfarmaci, trycksår och nedsatt aptit [2,4,6,8,9,10,11]. Det är en även en oberoende riskfaktor för ökad morbiditet, mortalitet och ökar risken för komplikationer vid sjukdom [4,7,12]. Det finns idag starka vetenskapliga belägg för att nutritionsbehandling har en positiv inverkan på sjukdomsförlopp, livskvalitet, komplikationer och mortalitet [1,4,5]. Det saknas studier i primärvården kring hur läkare identifierar undernäring och vilka verktyg som är lämpar sig där. Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett enkelt och validerat bedömningsverktyg som rekommenderas för att identifiera äldre patienter som är eller riskerar att bli undernärda [6,13,14,15 ]. Sedan verktyget validerades 1994 har det använts i hundratals studier och översatts till mer än 20 olika språk [17]. Nyligen har en artikel som visar att kortversionen av MNA, de sex första frågorna, tidigare benämnd MNA-SF (Mini Nutritional Assessment-Short Form), kan användas som likvärdigt bedömnings verktyg [18,19]. I denna rapport används begreppet MNA liktydigt med MNA-SF. För att det ska vara praktiskt möjligt för läkare i primärvården att identifiera om deras patienter är eller riskerar att bli undernärda krävs ett snabbt, lättanvänt och specifikt verktyg. Arbetsbelastningen för distriktsläkare är hög [20] och antalet patientbesök har ökat i 4
5 primärvården sedan införandet av Vårdval Stockholm [21]. Det ställer höga krav på den enskilde läkaren att arbeta tidseffektivt. Syfte Syftet är att se om MNA är ett verktyg som läkare i primärvården tycker är användbart för att kunna identifiera patienter som är eller riskerar att bli undernärda. Syftet är också att undersöka hur vanlig undernäring eller risk för undernäring är hos patienter över 75 år som gör läkarbesök på Huddinge vårdcentral. Frågeställning Tycker läkare i primärvården, att MNA är ett användbart verktyg för att kunna identifiera äldre patienter som är eller riskerar att bli undernärda? Hur vanligt är det att patienter över 75 år som besöker läkare på Huddinge vårdcentral är eller riskerar att bli undernärda? Metod Urval av patienter Det var 104 patienter, 71 kvinnor och 33 män, som deltog i projektet. De två första patienterna över 75 år som kom på besök till respektive läkare på Huddinge vårdcentral under tio arbetsdagar inkluderades (för en av läkarna de tre första patienterna). De dagar som läkarna hade heldags jourmottagning inkluderades inte. Urvalsmodellen kan bedömas som slumpmässig i förhållande till risken för undernäring. Författaren gick dagligen in i läkarnas tidböcker och skrev in en notis INFOBLAD så att receptionisten skulle veta vem som skulle inkluderas i studien. Patienterna inkluderades oavsett orsak eller längd på besöket. De utvalda patienterna fick skriftlig patientinformation [bilaga 1] i receptionen som de hann läsa/få uppläst innan de kom in till läkarbesöket. De fick därefter tacka ja eller nej till att vara med i projektet. De patienter som inte kunde tillgodogöra sig informationen var tänkta att 5
6 exkluderas ur studien. Alla tillfrågade patienter valde att vara med och ingen behövde exkluderas. Urval av läkare De 14 läkarna på Huddinge Vårdcentral erbjöds muntlig och skriftlig [bilaga 2] presentation av projektet och genomgång av MNA-SF formuläret. Läkarna erbjöds att delta i projektet och alla valde att vara med (5 kvinnor och 9 män). Fyra av distriktssköterskorna deltog vid presentationen och informerades om verktyget för att kunna bistå vid eventuell vidare utredning eller uppföljning av patienterna. Författaren höll i presentationen och hade vid ett tillfälle med dietist Malin Printzell, vid Primärvårdsteamet för undernäring från Centrum för Allmänmedicin, som deltog vid genomgången. Datainsamling och analys Läkarna använde MNA [tabell 1] i samband med patientbesök under tio arbetsdagar hösten Vid besöket fick läkaren fylla i den första delen på det ursprungliga långa MNA formuläret som finns på svenska. Det nyligen framtagna MNA formuläret MNA-SF fanns då ännu endast på engelska. För att undvika språkförbistringar och för att underlätta för läkarna att formulera liknande frågor till patienten valdes det svenska alternativet. Det var 137 patientbesök där författaren markerat i tidboken att de skulle tillfrågas. Totalt 104 MNA formulär fylldes i och inkluderades i projektet. Läkarna uppgav att de vid 22 tillfällen glömt bort att använda formuläret eller valt att inte använda det på grund av tidsbrist, två formulär fylldes i där patienterna hade för låg ålder (fel vid den initiala registreringen), vid två tillfällen glömde receptionisten att lämna informationsbladet och två patienter uteblev. Det är sex formulär som inte blev ifyllda och där orsaken till detta är okänd. En patient som författaren missat (akutbesök) inkluderades utan att ha fått informationsbladet via receptionen, den patienten informerades istället muntligen av läkaren och inkluderades i studien. Tre formulär var inte kompletta när det gällde BMI och är inte medräknade i värderingen av antalet normalviktiga/överviktiga. 6
7 Med hjälp av MNA-SF formulären beräknades vilka som hade normalt nutritionsstatus, riskerade att bli undernärda och vilka som var undernärda. Resultatet, dvs. poängen, från de insamlade MNA formulären analyserades med hjälp av programmet Excel. För möjligt utfall av MNA, se tabell 1. Tabell 1. MNA-SF användes för att bedöma nutritionsstatus. Det består av sex frågor vars poäng summeras och bedöms enligt nedan poäng Normal nutritionsstatus 8-11 poäng Risk för undernäring 0-7 poäng Undernärd Med hjälp av BMI (body mass index) bedömdes om patienterna var underviktiga. I medelålderspopulationer (20-70 år) bedöms BMI< 20 som undervikt för både män och kvinnor. BMI < 22 har föreslagits som tecken på undervikt för patienter som är 65 år eller äldre, vilket också använts i denna studie [15, tabell 2] Tabell 2. BMI enligt Socialstyrelsen (2000) år > 65 år Undervikt <20 <22 Normalvikt Övervikt >30 Fetma >30 Efter att ha använt MNA-SF i 10 arbetsdagar fick läkarna fylla i en enkät anonymt (bilaga 3, tabell 3). 7
8 Tabell 3. Frågorna som ställdes i enkäten. 1. Hur var det att lära sig använda MNA-SF? 2. Hur var det att förstå frågorna i MNA-SF för dig? 3. Hur tidskrävande var det att lära sig använda MNA-SF? 4. Upplevde du att patienterna förstod frågorna som ställdes utifrån MNA-SF? 5. Hur gick det oftast att ställa frågorna till patienten? 6. Hur gick det tidsmässigt att använda MNA-SF under läkarbesöket? 7. Hur påverkades övriga agendan för läkarbesöket när MNA-SF användes? 8. Hur påverkades kontakten med patienten under läkarbesöket av att MNA-SF användes? 9. Hur många minuter tog det i genomsnitt att använda MNA-SF? 10. Hur meningsfullt känns det att använda MNA-SF hos äldre med risk för undernäring? 11. Kan du tänka dig att använda MNA-SF framöver om du misstänker risk för undernäring hos äldre? 12. Kan du tänka dig att använda MNA-SF framöver för att årligen screena alla patienter över 75år? 13. Har deltagandet i projektet påverkat ditt intresse för nutrition hos äldre? 14. Tycker du att MNA-SF är ett verktyg som är praktiskt möjligt att använda i din kliniska vardag? Enkäten bestod av 14 frågor med svarsalternativ utformade enligt Likert-skalan med möjlighet att lämna kommentarer till varje fråga. Frågorna är utformade så att positiva och negativa faktorer kunnat identifieras. Läkarna uppgav att de fyllde i cirka 9 MNA-SF formulär var (2 svarade inte på frågan). Frågorna och svaren i enkäten är utformade så att kvalitativa frågor på ett enkelt och överskådligt sätt kunnat bedömas med kvantitativa mått. Enkäten är inte validerad eller standardiserad och därför får resultatet framför allt ses som deskriptivt. Etiska överväganden Försökspersonerna bedömdes inte utsättas för något integritetsintrång eller risk vid deltagandet. De fick en skriftlig och muntlig information före deltagandet. Där framgick att det var frivilligt att delta och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Nyttan för den enskilde var att eventuell risk för undernäring skulle identifieras. Läkarna kunde vid behov utreda, behandla och följa upp de patienter som bedömdes ha eller riskerade undernäring alternativt ta hjälp av distriktssköterskorna för detta. Insamlad data behandlades 8
9 konfidentiellt och resultatet presenterats på ett sådant sätt att ingen enskild person kunnat identifieras. För läkarnas del var förhoppningen att deltagandet skulle kunna medföra ökad kompetens och intresse kring undernäring samt möjlighet att prova och uttala sig anonymt om ett verktyg avsett för att identifiera risk för undernäring. Resultat Patientgruppen Medelåldern för hela gruppen var 80,5 år, för kvinnor 80,5 år (75-94år) och män 80,4 år (75-88år). Av de 104 patienterna var 13 % underviktiga, 17 % av alla kvinnor och 6 % av alla män (enligt BMI<22). 77 % hade normalt nutritionsstatus enligt MNA, (72 % av samtliga kvinnor och 88 % av alla män). 19 % bedömdes ha risk för undernäring, (24 % av samtliga kvinnor och 9 % av alla män). 4 % bedömdes vara undernärda (4 % av samtliga kvinnor och 3 % alla män). Sammanlagt kan man säga att trots att bara 13 % var underviktiga så bedömdes samtidigt 23 % av patienterna (28 % av kvinnorna och 12 % av männen) ha risk för undernäring eller vara undernärda. Det var ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen i fråga om risk för undernäring (p: 0,0706) när Chi2 test utfördes i PAST. Resultat från enkäten Användbarhet: De flesta av läkarna svarade att de absolut (7 stycken) eller troligen (5 stycken) tyckte att MNA-SF är ett verktyg som är praktiskt användbart i sin kliniska vardag. Två svarade vet 9
10 ej. Samtliga läkare fyllde i positiva svar vad gäller hur det var att förstå frågorna i MNA-SF för egen del och för patienterna samt hur lätt det var att lära sig använda MNA-SF. Alla utom en upplevde det mycket eller ganska meningsfullt att använda MNA-SF hos äldre med risk för undernäring. Samtliga kunde absolut eller troligen tänka sig att använda MNA-SF igen om de misstänker risk för undernäring hos äldre. När det gäller frågan om att använda verktyget för att årligen screena alla patienter över 75 år för undernäring var läkarna mer tveksamma. Tre kunde absolut tänka sig att använda det, fem fyllde i troligen, fyra visste inte, en troligtvis inte och en uppgav aldrig som svarsalternativ. Tio läkare bedömde att deltagandet i projektet troligen ökat intresset för nutrition hos äldre, en visste inte och tre bedömde att det troligen inte ökat. Agendan: Ingen av läkarna uppgav att agendan för besöket eller kontakten med patienten påverkades negativt av att MNA-SF användes. Ingen tyckte heller att det var några svårigheter i att ställa frågorna till patienten. Tidsaspekten: Nio uppgav att de alltid eller oftast hade tid att använda MNA-SF, fyra hade ibland och ibland inte tid och en fyllde i svarsalternativet hade sällan tid. Läkarna bedömde att det i genomsnitt tog knappt 3 minuter att använda MNA-SF. Summerade skriftliga och muntiga kommentarer till enkäten: Tidsbrist och stress var faktorer som gjorde att det var svårt att hinna med och kunde leda till att läkarna glömde eller valde att inte fylla i MNA formuläret. Tidskrävande var; att väga patienten (för en kunde det då ta mer än 5 min att genomföra MNA), att frågorna behövde upprepas för patienten och att det kunde ta tid att förklara för patienten vad det handlade om. 10
11 Underlättade gjorde det om man började besöket med MNA formuläret och att det gick snabbt om aktuella data om längd och vikt redan fanns i journalen. Det var också lätt att fylla i blanketten tack vare patientinformationen. Diskussion Sammanfattning Av de äldre (> 75 år) som sökte läkare på Huddinge vårdcentral var det vanligt med risk för undernäring och undernäring. Trots att bara 13 % var underviktiga så bedömdes 23 % av patienterna (28 % av kvinnorna och 12 % av männen) ha risk för undernäring eller vara undernärda. Det var ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen. Enkäten visar huvudsakligen att läkarna på Huddinge vårdcentral tycker att MNA är ett praktiskt användbart verktyg i sin kliniska vardag och att det tycks enkelt och för de flesta även meningsfullt att använda om de misstänker risk för undernäring. Däremot var man mer tveksam till årlig screening av alla patienter. Styrka och svaghet En svaghet är att det är ett litet material både vad det gäller patienter och läkare. En styrka är att samtliga tillfrågade patienter inkluderades i studien och att alla läkarna valde att delta. Deltagarna kommer från en enda mottagning och det är svårt att veta om situationen skulle vara densamma på en annan mottagning, i ett annat område. Här finns inte liknande referensmaterial att tillgå just för vårdcentraler men att risk för undernäring och undernäring är vanligt bland äldre som läggs in på sjukhus och i hemsjukvård stöds av flera studier [2,3,4,5,13,16,22]. Ytterligare studier krävs för att kunna bedöma hur generaliserbara resultaten är i primärvården. En styrka med studien är att svaren på många frågor är relativt samstämmiga och därför lätta att tolka. En svaghet var att enkäten inte var validerad eller testad tidigare. En styrka var att den tycktes kunna besvara många kvalitativa frågor med kvantitativa mått. 11
12 Kan det positiva resultatet ha påverkats av att författaren jobbade på vårdcentralen? Att deltagandet från läkargruppen var så hög kan troligen bero på det men den efterföljande enkätundersökningen som var anonym bör inte ha påverkats i lika stor utsträckning. Var det en friskare eller mindre undernärd population äldre som selekterades på grund av att det var de två första läkartiderna som valdes ut? Troligen inte, då det var svårt att ens kunna inkludera två patienter per läkare och dag. Hur vanligt är undernäring bland patienter som söker läkare på vårdcentral? Att så många äldre patienter visade sig ha risk för undernäring eller vara undernärda i patientgruppen kan tyda på att det är ett vanligt och oidentifierat problem hos äldre i primärvården. Inte bara hos de äldre som bor i äldreboenden och äldre som läggs in på sjukhus [1,2,3,4,5,22]. Resultatet visar att undervikt med lågt BMI inte räcker för att misstänka risk för undernäring. Vid framtida studier av undernäring hos primärvårdspatienter skulle det vara angeläget att identifiera vid vilka typer av problem som primärvårdsläkaren ska misstänka nutritionsproblem och använda MNA för att verifiera eller avskriva misstanken. Att behandling av undernäring har god effekt och att god nutrition kan bidra till minskad sjuklighet gör det angeläget att identifiera den tidigt [1,4,5]. Därför borde det vara viktigt att identifiera problemen redan på vårdcentralen. Goda resultat har visats när distriktssköterskorna involveras [23]. För att få större genomslag bör även läkarna engageras i problematiken och gärna samarbeta med sjuksköterskor, dietister och andra yrkesgrupper vid behov. Genom att få läkare mer engagerade torde statusen höjas kring att arbeta med nutritionsfrågor. Förhoppningsvis kan då fler lyssna och ta till sig att undernäring är ett allvarligt problem som behöver behandlas. För att underlätta för läkare att veta hur de ska gå till väga om undernäring misstänks är det bra att ha verktyg att använda sig av som underlättar vad man ska fråga efter och hur svaren ska bedömas. Samarbetet med andra yrkesgrupper är troligen sen avgörande för att få till någon betydande skillnad för patienten. Om läkare och annan vårdpersonal använder samma mätmetoder ökar chanserna till att identifiera undernäring. Läkarna i studien ställde sig tveksamma till frågan om att göra årlig screening av de äldre. Med hänsyn till det skulle rutinerna kring användningen av MNA kunna se ut så att 12
13 screening med hjälp av MNA årligen genomförs av distriktssköterskorna (till exempel vid hälsosamtalet) och att läkarna använder MNA när de misstänker undernäring hos äldre. Val av verktyg för att identifiera undernäring Eftersom undernäring eller risk för undernäring är relativt vanligt bland äldre är det viktigt att de verktyg som används för att identifiera detta är enkla att använda i en tidspressad vardag och samtidigt pålitliga. Undervikt är en bra men inte en tillräckligt sensitiv indikator för att bedöma om en patient är undernärd eller i riskzon för undernäring [15]. Jämfört med andra verktyg som används för att identifiera malnutrition såsom SGA (Subjective Global Assessment) eller MUST (Malnutrition Universal Screening Tool) rekommenderas just MNA för den äldre befolkningen eftersom det är utvecklat för den geriatriska populationen [13,15,16,24]. NRS-2002 är framtagen och anpassad för patienter som vårdas inneliggande på sjukhus [13]. Fördelen med MNA är att det är validerat, enkelt, välkänt och där vi nu kan se att det också går tillräckligt snabbt att göra för att kunna användas i primärvårdsläkarens vardag [19]. Hur användbart är MNA för distriktsläkarna? Är det vettigt mot läkarna i primärvården att införa ännu ett verktyg? Där finns ju redan ett åttiotal vårdprogram och bedömningsverktyg. Det kan misstänkas leda till ökad stress och administration. Fördelen kan vara att det blir ett gemensamt och jämförbart bedömningsunderlag som i slutänden gagnar patienten. I detta fall tycks MNA vara användarvänligt, säkert och snabbt och bör ses som en hjälp vid identifiering av undernäring. I kommentarer till enkäten kunde tidsbrist, tidskrävande och underlättande faktorer identifieras. För läkarna var det ibland svårt att hinna med att använda MNA-SF under läkarbesöket. I enkäten kryssade dock merparten i att de upplevde att de hann med att använda det under besöket vilket kan tala för att MNA-SF är tidseffektivt. Att det var tidskrävande just i samband med vägning borde kunna underlättas om man följer de nya riktlinjer för MNA (som läkarna informerades om) som visar att BMI kan bytas ut mot vadomfång [18,19] alternativt om patienten vägs och mäts inför läkarbesöket. 13
14 Informationsbladet underlättade ifyllandet av MNA, det skulle kunna användas oftare och bifogas till kallelsen inför läkarbesöket. Studien visar att undernäring kan identifieras redan på vårdcentralen. Det skulle kunna leda interventioner till gagn för patienten (t ex ökad medvetenhet hos patienten, utredning kring orsaken, uppföljning hos läkare, distriktssköterska eller dietist, information till kommunen om de har hand om maten). Projektet kan ses som ett första försök till att studera hur MNA fungerar att användas av läkare i primärvården och resultaten med funnen andel undernärda får tolkas med försiktighet då det är en liten studie. Vidare studier i större omfattning på vårdcentraler vore lämpligt för att kunna utvärdera dessa resultat. Slutsats: Undernäring eller risk för undernäring förefaller vanligt bland äldre som söker läkare på vårdcentral. MNA-SF tycks vara ett verktyg som skulle kunna lämpa sig väl för läkare i primärvården att använda för att identifiera undernäring hos äldre. Av läkarna som deltog i projektet tyckte flertalet att MNA-SF är ett verktyg som är praktiskt användbart i deras kliniska vardag. Det tycks vara lätt att lära sig använda, tycktes inte påverka agendan för läkarbesöket och verkade för de flesta inte vara alltför tidskrävande. Informationsmaterial till patienten, kontroll av längd och vikt inför besöket eller att vadomfång används istället för BMI skulle kunna underlätta användningen av MNA. Samtliga läkare i projektet kunde absolut eller troligen tänka sig att använda MNA vid misstanke om undernäring eller risk för undernäring hos äldre. 14
15 Referenser: 1. Boseaus I. Enteral och parenteral nutrition. Läkemedelsboken. Sundbyberg. Alfa print : Cederholm T. Malnutrition hos äldre- en utmaning för sjukvården. Läkartidningen. 2001; 98(11): Cederholm T. Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen. 2006; 103(21-22): Ljungqvist O. Primärvårdens nyheter. Primärvårdens nutrition-obesitas. 2008;10: Mossberg T. Klinisk nutrition självklar del av modern sjukvård. Läkartidningen. 2006;103 (21-22): Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer. Vården och omsorgen om äldre personer. 2009;7: Correia M I, Waitzberg D L. The impact of malnutrition on morbidity, mortality, length of hospital stay and costs evaluated through a multivariate model analysis. Clin Nutrition. 2003; 22(3): Pearson J M, Schlettwein-Gsell D, Brzozowska, A.; Van Staveren, W. A.; Bjørnsbo, K. Life style characteristics associated with nutritional risk in elderly subjects aged years. J Nutr Health Aging. 2001; 5(4): Faxén Irvin G, Andrén Olsson B, Cederholm T. Nutritional and Cognitive Status in Elderly Subjects Living in Service Flats, and the effect of nutrition education on personnel. Gerontology 1999; 45: Frazier SC. Health outcomes and polypharmacy in elderly individuals: an integrated literature review. J Gerontol Nurs. 2005;31(9): Shum NC, Hui WWH, Chu FCS, Chai J, Chow TW. Prevalence of malnutrition and risk factors in geriatric patients of a convalescent and rehabilitation hospital. Hong Kong Med J. 2005; 11(4): Marckmann. P. Nutritional status of patients on haemodialysis and peritoneal dialysis. Clin Nephrol 1988; 29: Kondrup J, Allison S P, Elia M, Vellas B, Plauth M. ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003; 22(4): Kyle UG, Genton L, Pichard C. Hospital length of stay and nutritional status. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2005; 8(4): Unosson M, Rothenberg E. Kap 2. Bedömning av patientens näringstillstånd. Socialstyrelsens rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. 2000;11: Ödlund Olin A, Karlsson M, Lönnberg H. Regionalt vårdprogram. Nutrition med inriktning undernäring. Stockholms läns landsting. Medicinskt programarbete. 2005: Vellas B, Villars H, AbellanG, Soto ME, Rolland Y, Guigoz Y et al. Overview of the MNA- its history and challenges. J Nutr Health Aging. 2006;10(6): Kaiser MJ, Bauer JM, Rämasch C, et al. The short-form Mini Nutritional Assessment (MNA-SF): Can it be improved to facilitate clinical use? J Nutr Health Aging. 2009:13(2):
16 19. Kaiser M J, Bauer J M, Ramsch C, Uter W, Guigoz Y, Cederholm T et al. Validation of the Mini Nutritional Assessment short-form (MNA -SF): A practical tool for identification of nutritional status. J Nutr Health Aging. 2009; 13(9): Sveriges Läkarförbund. Vårdval i primärvården-hur bör det utformas? Sid 6. Available at: 23 februari Reinfeldt F, Rydberg B et al. Vårdval Stockholm har missgynnat invandrarna. DN.se Agerberg M. Var femte patient undernärd. Aktuellt. Riksstämman Läkartidningen. 2009; 106(49): Törnkvist L, Pilåker von Zelowitz K, Pegelow Hagelin M, Modin S, Ödlund Olin A, Faxén Irving G. Distriktssköterskors prevention och behandling av undernäring bland äldre i basal hemsjukvård. Effekten av samarbete med ett nutritionsteam Juli: Barone L, Milosavljevic M, Gazibarich B. Assessing the older person: is the MNA a more appropriate nutritional assessment tool than the SGA? J Nutr Health Aging; (1):
Att identifiera undernäring hos äldre.
Att identifiera undernäring hos äldre. Är Mini Nutritional Assessment (MNA) användbart för primärvårdens läkare? Pia SöderbergS ST-läkare i allmänmedicin, Huddinge VårdcentralV Handledare Sonja Modin Distriktsläkare,
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merHar vi undernäring i Munkedals kommun?
9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merNäringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]
Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier
Läs merVårdutvecklingsplan och kvalitetesindikatorer Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården December 2007 Reviderad Mars
Vårdutvecklingsplan och kvalitetesindikatorer Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården December 2007 Reviderad Mars 2009 FÖRFATTARE Lena Törnkvist, distriktssköterska, med
Läs merNutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården
Mars 2015 Introduktion till webbaserad fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Inom basal hemsjukvård vårdas patienter med kroniska sjukdomar, många av
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merSvenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer
klinik och vetenskap originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 1697, artiklar sidan 1708 och 1713 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merEn enkätstudie av kunskaper om och attityd till nutritionsbehandling bland personal på äldreboenden
En enkätstudie av kunskaper om och attityd till nutritionsbehandling bland personal på äldreboenden A questionnaire-based survey of knowledge and attitude towards nutrition therapy among the staff working
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merSväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke
2018-07-11 21443 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merDagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping
Dagen Nutrition 1 oktober 2015 - prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merFramtida utmaningar för äldrevården?
November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merRapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014
Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merRiktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merATT FÖLJA VIKTEN VIKTIGT EFTER STROKE
ATT FÖLJA VIKTEN VIKTIGT EFTER STROKE Ann-Cathrin Jönsson Leg. sjuksköterska, Fil.Mag. Med. Dr. Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och samhälle [2008-05-30] 1 Att följa vikten viktigt efter stroke Forskning
Läs merRapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013
Rapport från Dagen Nutrition februari - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius
Läs merReform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat
Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merUtvecklingsarbete som grund för vidare forskning
Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter
Läs merNolltolerans mot UNDERNÄRING
En stark röst för seniorerna Kost och Nutrition Nolltolerans mot UNDERNÄRING Den bortglömda folkhälsorisken Diskussions- och faktaunderlag 181001 Ann-Christine Baar ac@baar.se Tel 037082835 11 Nolltolerans
Läs merPrimärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merRAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Läs merNutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014
Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merLinnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen
Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare:
Läs merFramtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet
Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet jan.marcusson@liu.se Attityder Kunskap Åtgärd Konsekvens JanMarcusson Meddellivslängd 2011
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs mernationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting och
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merExempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013
Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merLennart Christensson, Ann Ödlund Olin och Mitra Unosson
Lennart Christensson, Ann Ödlund Olin och Mitra Unosson Undernäring är ett vanligt problem bland patienter som vårdas på sjukhus och bland vårdtagare inom kommunal äldreomsorg. Den genomsnittliga frekvensen
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merHow nurses can identify and through nursing interventions prevent malnutrition in elderly A Literature Review
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Hur sjuksköterskan kan identifiera och genom omvårdnadsåtgärder förebygga malnutrition hos äldre En litteraturöversikt How nurses can identify and through nursing
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs mer10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet
Läs mer