Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården
|
|
- Britt-Marie Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mars 2015 Introduktion till webbaserad fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Inom basal hemsjukvård vårdas patienter med kroniska sjukdomar, många av dessa är multisjuka och i behov av palliativ vård. Begreppet palliativ vård förknippas ofta med specialiserad palliativ vård men denna typ av vård kan också ges inom basal hemsjukvård.
2 Fortbildningens innehåll Introduktion Innan du genomför fortbildningen ska du ha läst igenom den här introduktionen om nutritionens betydelse för patienter med behov av palliativ vård. 1. Inledning Fortbildningen inleds med en kort sammanfattning av introduktionen. 2. Patientfall Därefter får du träna på dina nya kunskaper med hjälp av ett patientfall. För att kunna genomföra uppgiften med patientfallet ska du ha läst introduktionen. Om du inte har gjort det redan kan du göra det nu genom att klicka på länken nedan för att öppna dokumentet. 3. Mer information Fortbildningen avslutas med kontaktuppgifter och användbara länkar till kompletterande material. 2
3 Innehåll Lärandemål för distriktssköterska... 4 Lärandemål för distriktsläkare... 4 Patienter med behov av palliativ vård... 5 Palliativ vård enligt WHO... 5 Palliativ vård bör enligt WHO... 6 Den palliativa vården bygger på en helhetssyn av människan... 6 Fyra hörnstenar som utgör basen för palliativ vård Palliativt skede där patienten befinner sig... 7 Tidigt palliativt skede Patienten förväntas leva med sin sjukdom i flera månader eller år. Livsförlängande terapier kan ges... 7 Sent palliativt skede... 7 Att vara sjuk och ha svårt att äta och dricka... 8 Bakomliggande orsaker till nutritionssvårigheter... 9 Kakexi ett komplext metabolt syndrom Det finns mycket att göra för att underlätta för patienter med nutritionsproblem För att kunna välja lämpliga nutritionsåtgärder är det viktigt att försöka besvara följande frågor: 11 Nutritionsstöd Medicinska åtgärder Författare Referenser
4 Lärandemål för distriktssköterska och för distriktsläkare Efter genomgången fortbildning ska distriktssköterskan och distriktsläkaren ha ökad kunskap om och kompetens i nutritionsvård till patienter i palliativt skede. Det innebär att vara förtrogen med att: identifiera nutritionsproblem bland patienter i tidigt och sent palliativt skede beskriva och i samarbete diskutera patientens nutritionsstatus och åtgärda ev. problem relatera egen roll och eget ansvar vad gäller vård av patienter med nutritionsproblem och hemsjukvård i relation till roller och ansvar hos andra professioner och vårdgivare reflektera och koppla ny kunskap med egen erfarenhet för att lösa patientens nutritionsproblem
5 Patienter med behov av palliativ vård Inom basal hemsjukvård vårdas patienter med kroniska sjukdomar, många av dessa är multisjuka och i behov av palliativ vård. Begreppet palliativ vård förknippas ofta med specialiserad palliativ vård men denna typ av vård kan också ges inom basal hemsjukvård. Om du vårdar patienter med svår hjärtsjukdom svår lungsjukdom demenssjukdom neuromuskulära sjukdomar reumatologiska systemsjukdomar njursvikt leversvikt obotlig cancersjukdom då vårdar du patienter som har behov av palliativ vård! Det kan vara patienter med smärta eller andra symtom som behöver lindras. Det handlar inte bara om fysisk smärta utan även om behov av psykologiskt, andligt och existentiellt stöd för både patient och närstående. Förutom symtomlindring behöver patienten ofta trygghet med respekt för egna önskemål och behov. Men de patienterna vårdas väl av teamet från Specialiserade palliativa verksamheter, till exempel ASIH, med dygnet runt vård? Nej, majoriteten av patienter med palliativa vårdbehov är endast i behov av basal hemsjukvård. Palliativ vård enligt WHO förebygger och lindrar lidande --- genom att upptäcka, analysera och behandla fysiska, psykosociala och existentiella problem bygger på ett förhållningssätt ger trygghet och symtomlindring visar respekt för patientens önskemål och behov värnar om ett respektfullt bemötande som kan få svårt sjuka och döende patienter och närstående att bibehålla sin värdighet och integritet syftar till att skapa bästa möjliga livskvalitet och välbefinnande för patient och närstående 5
6 Palliativ vård bör enligt WHO erbjudas alla patienter som drabbats av livshotande sjukdom, i syfte att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer tillämpas även för patienter i tidigt sjukdomsskede och kan ges tillsammans med terapier som syftar till att förlänga liv Den palliativa vården bygger på en helhetssyn av människan. Fyra hörnstenar som utgör basen för palliativ vård 1. teamarbete som gör att patienten kan känna sig trygg och kan få hjälp när som helst under dygnet 2. symtomlindring av fysiska och psykiska symtom samt lindring och stöd vid existentiella, andliga och sociala problem 3. kontinuitet i vårdandet, med en fungerande kommunikation mellan patienter, närstående och vårdteam är grunden för ett respektfullt bemötande, värdighet och integritet 4. stöd till närstående under sjukdomstiden och i sorgearbetet 6
7 Palliativt skede där patienten befinner sig Tidigt palliativt skede Patienten förväntas leva med sin sjukdom i flera månader eller år. Livsförlängande terapier kan ges. Sent palliativt skede Patienten förväntas leva endast några veckor eller dagar. Livsförlängande behandling är inte längre aktuell. Brytpunktsamtal I samband med beslut av behandling görs nya val och då är det lämpligt med ett så kallat brytpunktsamtal. Det är en del av processen och består oftast av flera samtal i anslutning till förändringar brytpunkter. Det är ett tillfälle för patienter och närstående att uttrycka sina farhågor, önskemål och behov. Brytpunktsamtal vid övergång till vård i livets slutskede När det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande. 7
8 Att vara sjuk och ha svårt att äta och dricka Nutritionsproblem är vanligt hos patienter i både tidigt och sent palliativt skede och kan yttra sig som både ett fysiskt, psykosocialt och existentiellt problem. Mat och näring är en stor del av det sociala livet. Om patienten har svårt att äta och dricka kan det därför leda till konsekvenser för familj och närstående. Det är därför viktigt att alla i vården uppmärksammar detta problem. Mat är förknippad med liv. Att inte kunna äta kan därför väcka tankar om och oro för att dö hos både patienter och närstående. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom basal hemsjukvård har en grundläggande kompetens om mat och dryck samt andra nutritionsåtgärder ur ett palliativt perspektiv. 8
9 Undernäring Undernäring kan beskrivas som ett tillstånd som uppkommer när en patient under en längre tid inte haft möjlighet att inta eller kunnat tillgodogöra sig tillräckligt med näring för att täcka sitt energi--- och proteinbehov. Detta kan också leda till brist på andra näringsämnen. Tillståndet leder till ogynnsamma effekter på kroppsform, kroppssammansättning och sjukdomsförlopp. Bakomliggande orsaker till nutritionssvårigheter: Kakexi. Sjukdomen i sig har lett till en inflammatorisk process och en metabol rubbning vilken gör att patienten har svårt att ta tillgodogöra sig näring. Fysiska problem orsakade av sjukdom. Till exempel andnöd, sväljningsproblem, hinder i magtarm-- kanalen, smärta och problem i munhåla. Biverkningar av medicinsk eller kirurgisk behandling. Till exempel illamående, svamp, förstoppning, trötthet och smärta. Psykosociala faktorer. Till exempel svårigheter att laga mat och handla, oro, olust, ensamhet och frustration inom familjen kring måltiden, ekonomiska begränsningar och bristande stöd från närstående. Organisatoriska problem. Till exempel otydlig ansvarsfördelning mellan vårdgivare, otillräcklig kunskap hos personalen, otillräcklig hjälp med inköp och matlagning och att maten inte är anpassad eller attraktiv för patienten. 9
10 Kakexi ett komplext metabolt syndrom: förenat med underliggande sjukdom som karaktäriseras av förlust av muskelmassa med eller utan förlust av fettmassa. Det utmärkande kliniska uttrycket för kakexi är viktförlust hos vuxna. förenat med anorexi, inflammation och insulinresistens och ökad muskelproteinnedbrytning är ofta förenat med kakexi. Kakexi särskiljer sig från svält, åldersrelaterad förlust av muskelmassa, primär depression, malabsorption och hypertyreodism och är förenat med ökad sjuklighet. där nutritionsbehandling för att vara effektiv behöver kombineras med behandling av den underliggande sjukdomen. Vid kakexi kan patienten inte tillgodogöra sig energi och näring. Vid svält har patienten inte ett tillräckligt energi--- och näringsintag. Kakexi kan förekomma vid en rad olika sjukdomar, som till exempel svår hjärt--- eller lungsjukdom, reumatologiska systemsjukdomar, njursvikt, leversvikt och cancersjukdom. Undernäring kan också förekomma vid kognitiva nedsättningar, demens--- och neuromuskulära sjukdomar. Då beror det på bristande matintag som kan leda till svält. 10
11 Det finns mycket att göra för att underlätta för patienter med nutritionsproblem Oavsett orsak till patientens nutritionsproblem finns det mycket att göra. Valet av nutritionsåtgärder avgörs av patientens palliativa skede. Det är viktigt att särskilja i vilket palliativt skede patienten befinner sig --- detta avgör målsättningen med nutritionsbehandlingen. I tidigt palliativt skede är målsättningen att möjliggöra ett fullgott näringsintag med syfte att patienten ska ha kraft och ork och må så bra som möjligt. I sent palliativt skede kan energi--- och näringsintaget inte längre förväntas leda till förbättrat nutritionsstatus då patienten inte längre kan metabolisera näringen. Om patienten har enteral eller parenteral nutrition kan målsättningen vara att avsluta eller trappa ner denna. Mat och dryck måste anpassas till patientens önskemål. Genom att förebygga undernäring hos patienter i palliativt skede går det att: minska infektionskänslighet, motverka att trycksår utvecklas och förbättra läkningsförmågan bibehålla muskelkraft och därmed minska risk för fall, nedsatt funktionsförmåga och orkeslöshet bibehålla välbefinnande för patienten och närstående minska risk för depression minska kostnader för samhället. Till exempel i Storbritannien beräknas kostnaderna för undernäring vara lika höga som för övervikt och fetma. För att kunna välja lämpliga nutritionsåtgärder är det viktigt att försöka besvara följande frågor: Vad är den eller de bakomliggande orsakerna till patientens nutritionsproblem? Vilken förväntad överlevnadstid har patienten? Vilken behandling pågår eller planeras av patientens grundsjukdom? Vilka effekter kan förväntas av eventuellt nutritionsstöd samt ätstödjande och medicinska åtgärder? Svaren på frågorna blir vägledande för att vidta rätt åtgärder. Mini Nutritional Assessment (MNA ) är ett instrument som används för att bedöma patientens näringstillstånd. Det kan användas för patienter i tidigt palliativt skede 11
12 Nutritionsåtgärder Om det är aktuellt att sätta in nutritionsåtgärder, vad kan då erbjudas patienten? Nutritionsstöd: energi--- och proteinrik mat konsistensanpassad kost näringsrika mellanmål kosttillägg mat enligt önskemål enteral nutrition (sondmatning) parenteralnutrition Ätstödjande åtgärder: anpassa måltidsmiljö äthjälpmedel, sittställning informera/undervisa om lämplig mat och måltidsordning råd om munvård råd vid mag-- tarmproblem Medicinska åtgärder Symtomlindring, till exempel: smärtbehandling antiemetika förstoppningsbehandling svampbehandling revidera läkemedelslista för att minimera biverkningar på energi--- och näringsintag 12
13 Nutritionsvård --- vem ansvarar för vad inom den basala hemsjukvården? Distriktssköterskan och distriktsläkaren har ett gemensamt ansvar för att bedöma patientens behov av nutritionsvård, planera och ordinera nutritionsåtgärder samt journalföra detta. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för patienten. Distriktssköterskan ansvarar för att samverka med olika vårdgivare, samordnar nutritionsvården tillsammans med patient, närstående och andra vårdgivare och professioner, hemtjänst, biståndshandläggare samt den specialiserade palliativa vården. Distriktssköterskan ansvarar för att Omvårdnadsordination som underlag för bistånd skrivs till biståndshandläggaren så att patienten får adekvat hjälp och stöd. Distriktsläkaren har det medicinska ansvaret för patienten. Distriktsläkaren ansvarar för att vid behov konsultera den specialiserade palliativa vården och remittera till dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. Patienten och alla delaktiga i vården bör ha samma målsättning med nutritionsåtgärderna! 13
14 Frågor om palliativ vård? Har du frågor om palliativ vård kan du vända dig till: Specialiserade palliativa verksamheter. Författare Fortbildningen är författad av medarbetare på Akademiskt primärvårdscentrum APC, Enheten för fortbildning: Erika Berggren Vårdutvecklingsledare palliativ vård, Akademiskt primärvårdscentrum APC, Distriktssköterska Solna Sundbybergs ASIH Hanna Sandelowsky Specialist i allmänmedicin, Vårdutvecklingsledare APC, Distriktsläkare Bollmora vårdcentral i Tyresö Ann Ödlund Olin Leg sjuksköterska, med dr, Vårdutvecklingsledare, Kvalitet och patientsäkerhet, Karolinska Universitetssjukhuset Ylva Orrevall Leg dietist, med dr, Vårdutvecklingsledare Dietistkliniken och Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset, samt Stockholms Sjukhem Lena Törnkvist Vårdutvecklingschef, docent, APC/SLSO, Enheten för fortbildning Faktagranskat av: Peter Strang Professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet, överläkare, Stockholms Sjukhem, Palliativt kunskapscentrum SLL Helena Leveälahti Leg sjuksköterska, med lic, Stockholms Sjukhem Illustratör: Jonas Burman, Teknisk redaktör: Hans Hovbratt 14
15 Referenser Berggren E, Orrevall Y, Ödlund Olin A, Strang P, Szulkin R, & Törnkvist L. Evaluation of a continuing Educational Intervention for Primary Health Care professionals about nutritional care of patients at home. The Journal of Nutrition, Health & Aging, Edfors E, Westergren A. Home---Living Elderly People s Views on Food and Meals. J Aging Res Evans WJ, Morley JE, Argiles J, et al. Cachexia: a new definition. Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland) Dec;27(6): Försäkringskassan. Närståendepeng, Guigoz Y, Vellas B, Garry PJ: Assessing the nutritional status of the elderly 1996: The Mini Nutritional Assessment as part of the geriatric evaluation. Nutr. Rev. 54, Suppl: S59--- S65. Hopkins J., Richardson A. A mixed---methods qualitative research study to develop a complex intervention for weight loss and anorexia in advanced cancer: The Family Approach to Weight and Eating. Palliative Medicine, 2015, Vol.29(2), pp Kaiser MJ, Bauer JM, Ramsch C et al. Validation of the Mini Nutritional Assessment short--- form (MNA---SF): a practical tool for identification of nutritional status. The journal of nutrition, health & aging Nov;13(9): Mat och hälsa. En klinisk handbok. Redaktörer: Cederholm T., Rothenberg E. Studentlitteratur 2015 Modin S. The medical treatment of patients with home care by district nurses from the family physician s perspective [Thesis for doctoral degree (Ph.D.)]. Stockholm: Karolinska Institutet; Nationellt Vårdprogram för Palliativ vård Odencrants S. The complexity of nutritional status for persons with chronic obstructive pulmonary disease --- a nursing challenge. Örebro university; Orrevall Y. Nutritional support among cancer patients enrolled in palliative home care services [Thesis for doctoral degree (Ph.D.)]. Stockholm, Karolinska Institutet Palliativguiden, Nationella Rådet för Palliativ Vård, Palliativ medicin. fjärde. uppl. ed. Beck---Friis Barbro och Strang Peter. Stockholm: Liber Pegelow Haglund M., Pilåker K., Modin S., Ödlund Olin A., Faxén Irving G. och Törnkvist L. Rapport: Distriktssköterskors prevention och behandling av undernäring bland äldre i basal hemsjukvård. CeFAM Centrum för allmänmedicin Socialstyrelsen. God nutritionsvård, Prevention och behandling av undernäring i vård. Socialstyrelsen. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning puplikationer
16 Socialstyrelsen. Vägledning Landstinget. Basal hemsjukvård för äldre med långvariga vårdbehov hur kan vården förbättras? Törnkvist L. MS, Ödlund Olin A., Pegelow M., Pilåker von Zelowitz K., Pritzell M. och Samuelsson L. Vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer. Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården. Huddinge: Centrum för Allmänmedicin, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet; WHO Definition of Palliativ Care Ödlund Olin A, Karlsson M, Lönnberg H. Regionalt vårdprogram Nutrition med inriktning undernäring. SLL, Stockholm: Forum för Kunskap och gemensam Utveckling; Ödlund Olin A. Nutritional and functional effects of energy---dense food in the frail elderly. [Thesis for doctoral degree (Ph.D.)], Stockholm, Karolinska Institutet, 2004.
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs mernutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09
Nutritionsstöd till Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev som den mest framträdande negativa aspekten av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09 patienter med cancer som
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merNutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merVårdutvecklingsplan och kvalitetesindikatorer Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården December 2007 Reviderad Mars
Vårdutvecklingsplan och kvalitetesindikatorer Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården December 2007 Reviderad Mars 2009 FÖRFATTARE Lena Törnkvist, distriktssköterska, med
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merAtt identifiera undernäring hos äldre.
Att identifiera undernäring hos äldre. Är Mini Nutritional Assessment (MNA) användbart för primärvårdens läkare? Författare: Pia Söderberg, ST-läkare i Allmänmedicin på Huddinge Vårdcentral. Handledare:
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merPrevention och behandling av mat- och näringsproblem bland äldre och svårt sjuka patienter
Prevention och behandling av mat- och näringsproblem bland äldre och svårt sjuka patienter Vårdutvecklingsplan för dig som arbetar i primärvården December 2007 Reviderad januari 2014 FÖRFATTARE Liisa Samuelsson
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merVårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård
Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merÄmnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merVarje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga
Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merPalliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs mer