NAMN TITEL DATUM Marie Öhman Förskolechef Kvalitetsrapport. Torsviks förskola

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Marie Öhman Förskolechef Kvalitetsrapport Torsviks förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 7 Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 2(7)

3 1 Förutsättningar för genomförande Ledning, styrning och ansvarfördelning Jag arbetar heltid som förskolechef på Torsviks förskola och på Lejonets förskola. På Torsviks förskola har jag ansvar för ca 105 barn och 20 medarbetare. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. (Läroplan Lpfö 98/10, Skolverket, 2010) Förskolechefens uppdrag och roll Jag lägger hela min kraft på att coacha och stödja pedagogerna så att de kan bedriva en pedagogisk verksamhet med hög kvaltitet samt möta barn och föräldrar på ett professionellt sätt. Mitt samarbete med föräldrarna har jag genom regelbundna föräldraråd och jag möter dem också på olika sätt i samtal. Som ledare brinner jag för utveckling. Det är viktigt att ta vara på det vi gör som är bra, men det är också nödvändigt och spännande att hitta nya lösningar när de gamla inte håller måttet. Tillsammans med mina pedagoger är detta ett ständigt pågående arbete. När det är många människor som arbetar tillsammans är det också viktigt att man bygger upp tydliga mötes- och informationssystem som fungerar. Det har vi lagt ner stor kraft på och kommit en bra bit på vägen. Ledningsgrupp En förskollärare per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen i ledningsgruppen som har möte en gång i veckan en timme. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande frågor: Praktiska verksamhetsfrågor Aktuella pedagogiska frågor Samarbetsfrågor Utvecklingsfrågor. Ekonomiska frågor Utvecklingsgrupp Eftersom jag är ansvarig för två förskolor känns det naturligt att driva utvecklingen gemensamt på båda förskolorna om det går. Vi har en utvecklingsgrupp med representanter från båda förskolorna. Utvecklingsgruppen träffas två timmar var tredje vecka. Då diskuterar vi utvecklingsfrågor och färdigställer dokument. Vi tar också fram nya beslutsunderlag till ledningsgrupperna och arbetsplatsmötena. Det har varit en lyckad satsning som driver verksamheten framåt. Organisation och öppettider Torsviks förskola är öppen Under året har vi också haft barn som är i behov av tillsyn från klockan och då har vi ordnat det. Förskolan består av 3 avdelningar. På varje avdelning går det 35 barn i åldrarna 1-6 år. Barnen på respektive avdelning är indelade i 3 mer ålderhomogena grupper. Det är 6 pedagor som arbetar på respektive avdelning och de fördelas 2 per grupp. Under året har vi haft 2,5 extra tjänster för barn i behov av särskilt stöd. Pedagoger Pedagogerna på Torsviks förskola är en blandning av förskollärare och barnskötare. En av Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 3(7)

4 barnskötarna är utbildad hantverkspedagog, en utbildning med inriktning på skapande som kommer väl till pass i förskoleverksamheten. Vissa pedagoger har lång erfarenhet andra mycket kort. Gemensamt för alla är engagemanget i arbetet och i barnen. Trots att flera pedagoger har varit sjukskrivna under året så har vi lyckats få tag på bra vikarier så att verksamheten har fortgått på ett bra sätt, men självklart blir det en ökad belastning för de ordinarie pedagogerna. För att stärka kvalitén i förskolan finns en strävan att ha en hög andel förskollärare. Under året har det varit drygt 30 %, vilket tyvärr är alldeles för lite. Men det har vägts upp av att tre av barnskötarna på går Lidingö stads uppdragsutbildning till förskollärare, vilket bidrar till en kompetenshöjning för hela förskolan. Läge Torsviks förskola ligger centralt på Lidingö precis vid Lidingöbron. Vi har nära till kommunikationer, natur och kultur. Det är lätt för alla som arbetar här att ta sig hit med kommunala medel. Det finns gott om små oaser av grönområden och parker inom gångavstånd. Alla bussar passerar Torsvik så det är också smidigt att ta sig iväg på längre utflykter. Vi kan enkelt besöka biblioteket och de teaterföreställningar som erbjuds i stadshuset eller på Saga-teatern. Lokaler Torsviks nya förskola slog upp portarna 9 januari 2012 och nu har vi varit í våra nya lokaler under 4,5 år. Vi är mycket nöjda med lokalernas utformning som vi själva har varit med och planerat. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Följande mötesfora ligger till grund för kvalitetsredovisningen: Möten för pedagogerna Pedagogerna i resp. projektgrup har haft veckoreflektion/planering en timme per vecka. Förskollärarna har haft individuell reflektion två timmar per vecka. Barnskötarna har haft individuell reflektion en timme per vecka. En gång i månaden har pedagogerna haft avdelningsmöte tre timmar på kvällstid. En gång per vecka har vi logistikmöte. En gång per vecka har vi ledningsgrupp. Vi har en utvecklingsgrupp som träffas två timmar var tredje vecka. Vi har också ateljégrupp och gårdsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Vi har stängt förskolan en gång per månad för att ha arbetsplatsmöten två timmar. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Förskolan har två utvecklingsdagar per termin då vi arbetar med planering, uppföljning och utvärdering samt fördjupar oss inom olika ämnesområden. Medarbetarsamtal och lönesamtal har hållits med medarbetarna minst 1 gång under läsåret. Kvalitetssäkring genomförs också på individnivå under medarbetarsamtal. Möten med föräldrarna: Föräldraråd: Tidigare har vi haft fasta representanter men när vi fick låg närvaro valde jag att bjuda in alla föräldrar till öppna möten där de får träffa en pedagogrepresentant från varje avdelning och förskolechefen. Det innebär att det är olika föräldrar som kommer men ofta är mötena väldigt givande och tydliga minnesanteckningar skrivs och skickas ut till alla. Vi har 4 träffar om året med fast innehåll som verksamhetsplanering och uppföljning, budget, kvalitetsredovisning och fastighetsfrågor samt utrymme för aktuella frågor. Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 4(7)

5 Föräldraenkäten CMA vt 16: Vi uppmuntrar föräldrar att fylla i enkäten eftersom det är ett sätt för oss att få indikation om vi enligt föräldrarna gör rätt saker på rätt sätt. Deltagandet på senaste enkäten var 60 %. Även om vi fick både ris och ros så är resultatet något bättre än förra året vilket bekräftar att vi är på rätt väg. Föräldramöten: Varje avdelning har ett föräldramöte under hösten då man informerar om verksamheten. Vi har också lagt till ett möte/vernissage under våren då pedagogerna tillsammans med föräldrar och barn följt upp årets verksamhet. Det har varit mycket uppskattat av föräldrarna och bra för pedagogerna att få feedback. Utvecklingssamtal: Minst 2 gånger om året erbjuds föräldrarna att ha utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog. De flesta föräldrarna utnyttjar det erbjudandet och kommer till samtal. Däremellan förekommer samtal efter föräldrars eller pedagogers önskemål. Vid vissa samtal är förskolechefen med. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Allt vi gör kopplas till Läroplanen och vi har under de senaste åren fokuserat mycket på utveckling och lärande Att arbeta projektinriktat och koppla det till språk, matematik och naturvetenskap. Vi använder oss av ett projektinriktat arbetssätt. Vi har ett övergripande Tema men pedagogerna har en stor frihet att leda projketarbetet vidare tillsammans med barnen, därför är det stor spridning på innehållet. Målet i sig är inte att lära sig ett antal fågelarter utan hur man tar reda på olika saker och söker information tillsammans, "Hur lär man sig?". Fördelen med projektstrukturen är att det är lätt att gå tillbaka och starta på en ny tråd om det känns som att man är färdig med en. Det är också en hjälp för pedagogerna att ständigt reflektera och utvärdera samt göra små förändringar i arbetet och tillföra nya aspekter. Man kan också lätt göra en tillbakablick på det man gjort. Vi arbetar i små projektgrupper barn (beroende på ålder)/ 2 pedagoger. Vi delar också projektgruppen vid behov. Det ger barnen tillfälle till arbete och reflektion i nära samarbete med en pedagog, vilket gynnar språkutveckling och användandet av skriftspråk för de äldre barnen. Matematik används dagligen i olika sammanhang. Vi räknar, röstar och diskutrar olika matematiska dilemman med barnen Vi ska utveckla vårt mediemedvetande med hjälp av LIKA. Under året har vi lyft LIKA på ala våra möten. Vi diskuterar hur pedagogerna kan använda olika medier i sitt arbete och hur barnens användade kan stimuleras. Tyvärr faller det på att det finns brister i tillgång till material (ekonomisk fråga). Vi har gjort visa inköp och planerar nu framåt för att kunna utvecklas mer Utforska Lidingö, vårt närsamhälle Minst en gång/vecka går projektgruppen på utflykt. Antingen till en bestämd plats där man utforskar naturen eller till något särskilt mål. Det kan vara bilblioteket, grönsaksståndet i centrum, Elfviks gård, äventyrslekplatsen vid golfbanan, att åka tåg och buss på Lidingö eller att gå över Lidngöbron. Dessa utflykter är spännande och kopplas på olika sätt till läroplanens mål och vårt tema. Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 5(7)

6 3.1.4 Utforska naturen runt oss. Barn och pedagoger vistas ofta ute i naturen. Följer årstidernas växlingar. Tittar på växter, djur och fåglar. Sen forskar man vidare i det som barnen blir intresserade av. T.ex har en grupp gått fågelpromenader och lyssnat och tittat efter fåglar. De gick två och två och hade papper och penna med sig. De satte ett streck för varje fågel de såg av en viss sort. Sen gjorde de en gemensam kartläggning av arter och antal Utveckla vår utemiljö och vårt arbetssätt på gården. Vårt mål är att pedagogerna ska vara närvarande och aktiva med barnen på gården. Det kräver planering för det är lätt att barnen leker själva och pedagogerna tar tillfället i akt och pratar med varandra. Vi försöker ständigt påminna varandra om uppdraget att vara till hands för barnen. 3.2 Normer, värden och inflytande Normer, värden och inflytande är en av hörnstenarna i vårt arbete. Vi arbetar ständigt med det och har kommit långt i vårt arbete. Varje hösttermn när en grupp är ny så är det ett oerhört viktigt jobb att bygga upp ett klimat mellan barnen där alla känner sig accepterade och sedda för den man är. Det tar olika lång tid i olika grupper men under vårterminen brukar detta fungera utan större problem. Vi har också kommit långt när det handlar om barns inflytande. Barnens förslag beaktas och ofta förekommer röstningar. Indikatorer Utfall Enheten är certifierad med Grön Flagg Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 97,7 % Att sätta fokus på värdegrundsarbetet. Eftersom vi fokuserar mycket på utveckling och lärande och skriver mycket om vårt projketarbete så kan man lätt tro att vi inte arbetar med värdegrundsarbetet. Så är det inte, detta ligger ju till grund för allt vi gör: det ska vara roligt, tryggt och lärorikt. Inför nästa år kommer vårt huvudtema att vara "Barnkonventionen" Vi ska arbeta vidare med hållbar utveckling med fokus på de fyra elementen, jord, eld, luft och vatten. Eftersom vårt övergripande Tema var "de fyra elementen" så har vi verkligen arbetat med naturvetenskap. Alltifrån fiskarna i havet, båtar, fåglar, brand, frön och plantering, vulkaner och raketer, himlakropparna samt som ett barn skrev "sotosuntesen" (fotosyntes). 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Utvärdering för pedagogerna, varför och hur? För att utveckla sig själv och kvalitén i den egna verksamheten Kontrollera om man uppnått de givna och de egna uppställda målen Om man inte uppnått målet/målen motivera varför och ha förslag till åtgärder Se om åtgärderna kan genomföras inom givna resurser Genom konsekvensbeskrivning visa om man inte tycker att givna resurser räcker till Formulera nya mål Vi söker ständigt efter enkla och bra metoder för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Vi använder oss av Utbildningsförvaltningens projektstruktur som hjälper oss att Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 6(7)

7 följa en röd tråd i vårt projektarbete. Den är också ett verktyg för att komma vidare med utvecklingen av verksamheten om man fastnat någonstans. Det är ett komplicerat, men på sikt säkert utmärkt material att arbeta i. Vi skriver också projektblad varje vecka enligt en egen utarbetad mall. Projektbladet skickas till föräldrarna. Föräldrarna kan med hjälp av texten i projektbladet ställa adekvata frågor till barnen. Syftet är att barnen med hjälp av bilder ska kunna se tillbaka på veckan, terminen, året och se vad de varit med om. Projektbladet är också en hjälp för pedagogerna att göra barnen delaktiga i projektet och dokumentationen. Tillsammans kan de blicka både bakåt och framåt i tiden Att systematiskt använda oss av skolverkets utvärderingsvektyg BRUK arbeta vidare med våra mål kopplat till vårt arbetssätt. Vi använder oss av BRUK-utvärderingar men inte i den utsträckning vi skulle vilja. Tiden räcker inte till. Vi tar nya tag inför nästa år. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vi har ett bra samarbete med Torsviks skola som ligger närmast. Vi har ett årshjul som vi följer. Vi har ett pedagogmöten per termin. Vi har överlämningssamtal tillsammans med föräldrar och skolans personal för barn i behov av särskilt stöd. Vi lämnar också information och är med i samtal om föräldrar önskar. Vi använder skolverkets blankett om överlämning, vilken vi lämnar till föräldrarna för att de ska ta med till skolan Att få till en bättre kommunikation, om vår verksamhet, med föräldrarna. Vi skriver projektblad till föräldrarna varje vecka så att de ska kunna ta del av vår verksamhet. Vi har under året börjat med Instagram så att föräldrarna kan följa vad som händer under dagarna. Fortfarande uttrycker föräldrar att de inte får tillräcklig information och det beror antagligen att de vill ha specifik information om just sitt barn mer praktiskt - har det ätit eller sovit, vem har det lekt med osv. Vi måste se över om vi kan förbättra detta på något sätt. 4 Identifierade utvecklingsområden Under de senaste åren har vi koncentrerat oss på naturvetenskap, språk och matematik. Samtidigt arbetar vi ständigt med värdegrunden på olika sätt. Men vi har också märkt att föräldrar undrar över detta arbete och att barnen är mycket intresserade av demokrati och värdegrundsfrågor. Därför har vi valt "Barnkonventionen" tillvårt övergripande tema för nästa läsår. Målet är att tillsammans med barnen undersöka och söka kunskap om vad barnkonventionen kan betyda för dem själva och andra barn i världen. Vi koncentrerar oss på och följer barnens intressen inom de grundläggande artiklarna (Unicef). Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barns bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (koppla till läroplanen) Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Vi har många tankar och idéer om hur vi kan arbeta med detta tema och ser fram emot ett nytt spännande, tryggt, roligt och lärorikt läsår! Torsviks förskola, Kvalitetsrapport 7(7)