Torsviks förskola. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Torsviks förskola Kvalitetsrapport TORSVIKS FÖRSKOLA

2 Innehåll: 1. Inledning sid 3 2. Tillvägagångssätt sid 4 3. Året som gått sid 6 4. Året som kommer sid Förskolechefens ansvar sid Kvalitetssäkring sid Framåtblick sid 12 2

3 1. Inledning Förskolans verksamhetsidé Verksamheten på Torsviks förskola ska vara rolig, trygg och lärorik för barn, föräldrar och pedagoger. Läge Torsviks förskola ligger centralt på Lidingö precis vid Lidingöbron. Vi har nära till kommunikationer, kultur och natur. Det är lätt för alla som jobbar här att ta sig hit med kommunala medel. Vi kan enkelt besöka biblioteket och de teaterföreställningar som erbjuds i stadshuset eller på Saga-teatern. Det finns gott om små oaser av grönområden och parker inom gångavstånd. Alla bussar passerar Torsvik så det är också smidigt att ta sig iväg på längre utflykter. Pedagoger Pedagogerna på Torsviks förskola är en blandning av förskollärare, barnskötare och outbildade. Vissa har lång erfarenhet andra mycket kort. Gemensamt för alla är engagemanget i arbetet och i barnen. För att stärka kvalitén finns en strävan att ha en hög andel förskollärare. Nu är det drygt 40 %. Lidingö stad gett uppdrag till Lärarhögskolan i Jönköping att genomföra en lärarutbildning för barnskötare som arbetar på Lidingö. Två av barnskötarna på Torsviks förskola går denna utbildning, vilket bidrar till en kompetenshöjning för hela förskolan. Barn Det är många familjer som söker plats för sina barn på Torsviks förskola, och vi har en ständig kö. Upptagningsområdet är geografiskt stort. Från Herserud och Mosstorp till Hersby och Islinge. Det finns en uppfattning att familjer som bor i andra områden söker Torsvik för att man ändå passerar på väg till jobbet, men det stämmer inte. Vi får inte plats med områdets alla barn. De finns placerade i andra områden, men söker sig oftast tillbaka till Torsvik så fort det går. Det finns många alternativa förskolor i Torsviks område. Det är endast enstaka barn som byter till eller ifrån dessa. 3

4 Lokaler Torsviks nya förskola slog upp portarna 9 januari 2012 och nu har vi varit í våra nya lokaler under 3 terminer. Vi är mycket nöjda med lokalernas utformning som vi själva har varit med och planerat. Tyvärr har det varit en del fel på fastigheten som tagit mycket tid och energi att få åtgärdat, fortfarande fungerar inte fastighetskontorets uppföljning av felanmälan optimalt. Organisation och öppettider Torsviks förskola är öppen Under året har vi också haft barn som är i behov av tillsyn från klockan och då har vi ordnat det. Förskolan består av 3 avdelningar: Avdelning Barn Förskollärare Barnskötare Hantverks pedagog Broberget 36, 1-6 år 3 3 Islingeviken 36, 1-6 år Dalängen 36, 1-6 år Extra resurs 2. Tillvägagångssätt Utvärdering för pedagogerna, varför och hur? För att utveckla sig själv och kvalitén i den egna verksamheten Kontrollera om man nått de givna och de egna uppställda målen Om man inte nått målet/målen motivera varför och ha förslag till åtgärder Se om åtgärderna kan genomföras inom givna resurser Genom konsekvensbeskrivning visa om man inte tycker att givna resurser räcker till Formulera nya mål Vi söker ständigt efter enkla och bra metoder för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Under detta år har vi använt en mall i powerpoint där pedagogerna fortlöpande beskriver hur de arbetar. Mallen med tillhörande frågor bygger på skolverkets kvalitetscirkel: 4

5 Följande mötesfora ligger till grund för kvalitetsredovisningen: Pedagogerna har haft veckoreflektion/planering ca 1 tim/vecka Förskollärarna har haft individuell reflektion ca 2 tim/vecka. Barnskötarna har haft individuell reflektion ca 1 tim/vecka. 1 gång i månaden har pedagogerna haft avdelningsmöte 3,5 tim på kvällstid. 1 gång per vecka har vi logistikmöte. Då träffas en representant tillsammans med biträdande förskolechefen och diskuterar logistik och aktuella frågor. 1 gång per vecka har vi ledningsgrupp. Då träffas de avdelningsansvariga förskollärarna från tillsammans med förskolechefen och diskuterar aktuella pedagogiska frågor och tar beslut i ledningsfrågor. Vi har en utvecklingsgrupp som träffas två timmar var tredje vecka. Då är det representanter från avdelningarna på Lejonet och Torsvik som träffas och diskuterar utvecklingsfrågor och skriver underlag samt färdigställer olika dokument. Vi har också ateljégrupp, gårdsgrupp och torggrupp som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Vi har stängt förskolan en gång per månad för att ha arbetsplatsmöten. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Vi diskuterar aktuella praktiska frågor men strävar också efter att ha pedagogiska diskussioner. Utvecklingssamtal har hållits med medarbetarna minst 1 gång under läsåret. Föräldraråd: Tidigare hade vi fasta representanter men när vi fick låg närvaro valde jag att bjuda in alla föräldrar till öppna möten där de får träffa en pedagogrepresentant från varje avdelning och förskolechefen. Det innebär att det är olika föräldrar som kommer men ofta är mötena väldigt givande och tydliga minnesanteckningar skrivs och skickas ut till alla. Vi har 4 träffar om året med fast innehåll som budget, kvalitetsredovisning och fastighetsfrågor samt utrymme för aktuella frågor. Under året har diskussionerna i föräldraråden handlat om barnsäkerhet, hygien, information till föräldrar, värdegrundsarbete och ekonomi. Föräldraenkäten Markör vt 14: Vi uppmuntrar föräldrar att fylla i enkäten eftersom det är ett sätt för oss att få indikation om vi enligt föräldrarna gör rätt saker på rätt sätt. Deltagandet på senaste enkäten var 71 % och klart bättre än förra året. Även om vi fick både ris och ros så är resultatet bättre än förra året vilket får oss att tro at vi är på rätt väg. Flera av föräldrarnas fritextsvar känns som om vi lätt kunde svara på om vi visste vem som skrivit. Fortfarande är det svårt med kommunikation och information när många är inblandade. Föräldramöten Varje avdelning har ett föräldramöte under hösten då man informerar om verksamheten. I år har vi lagt till ett möte under våren då man tillsammans med föräldrarna följt upp årets verksamhet. Det var mycket uppskattat av föräldrarna och bra för pedagogerna att få feedback. Utvecklingssamtal Minst 2 gånger om året har föräldrarna utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog. Däremellan förekommer samtal efter föräldrars eller pedagogers önskemål. Vid vissa samtal är förskolechefen med. 5

6 3. Året som gått Mål för år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt nya arbetssätt och på så sätt höja kvalitén att färdigställa vår arbetsplan och arbeta efter den att arbeta med våra mål inom hållbar utveckling under grön flagg att fortlöpande följa upp vårt nya arbetssätt och undersöka konsekvenserna för barnen, föräldrarna och pedagogerna Utvärdering: I vår nuvarande organisation med 36 barn per avdelning är barnen indelade i tre grupper; yngre, mellan och äldre, där två pedagoger har särskilt ansvar för varje grupp. De pedagogerna har reflektions- och planeringstid tillsammans och de följer arbetet i mallen vecka för vecka. Där kan man verkligen följa deras arbete och interaktion med barnen. Här följer några exempel: Yngre barn: Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lpfö98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter. Lpfö98/10 Genomförande Vi har under hela terminen samlat material (pinnar, kottar m.m) i naturen som barnen har fått känna på och utforska. Vi har även tagit med oss materialet in och samtalat om det på samlingar och sedan har barnen fått använda materialet för att skapa med. Vi har på våra utflykter gått till skogen och pratat om vad som lever och växer i skogen samt lyssnat på alla läten och ljud. Analys Barnen har lärt sig att ta hand om miljön och om olika djur som lever i skogen och att respektera allt levande. Att inte slänga skräp på marken eller att göra sönder träd och växter. Barnen har även lärt sig att ta vara på det material som finns i vår natur för att skapa med eller bara leka. 6

7 Mellanbarn: Mål Genomförande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Lpfö 98/10 Vi inledde med sommaruppgiften. Tyvärr tog den inte riktigt vägen någonstans utan samtidigt började vi göra en återvinningsstation med barnen. Vi startade med veckans påse som innehöll olika sorters skräp som vi sorterade i återvinningsstationen. Det blev ett stort intresse för kompostering och vi gjorde återvinningsleken plankan. När vi grävde ner plankan i jorden så uttryckte ett barn att det var väldigt trångt i naturen och vi beslöt oss för att åka till en större skog. I den nya skogen såg vi massor av djur och funderingar kom upp var djuren bor, äter och var de tar vägen på vintern. Vi arbetade med flera olika djur och sedan började de fundera på hur kompisarna bor. Vi besökte alla barnens hem under utflykterna, och försökte visa hur olika man kan bo i lägenhet eller hus, med båda föräldrarna eller en vecka hos varje etc. En fråga som kom upp var: Var är våra föräldrar när vi är hemma? Därigenom kom vi in på yrken. Vi besökte en del olika arbetsplatser, barnen fick räkna upp alla yrken de kom på och så drog vi varje vecka en lapp med ett nytt yrke. När vi kom in på fotbollsspelare blev det även temaveckor utifrån olika länder, språk och kulturer. Vi fortsatte det mångkulturella arbetet med yrket artister och Eurovision Song Contest. Från musiken hos artisterna där vi tillverkade egna instrument så började vi jobba med ljud vilket senare ledde oss in på de fem sinnena och utforskandet av dessa. Vi gick lite djupare in på sinnet känsel, där vi även pratade om känslor inne i kroppen. Under tiden har vi gått in på massor av sidospår med experiment, kretslopp, allemansrätten, döden, gå vilse och mycket, mycket mer. Analys Vi är otroligt nöjda med detta år som har varit fantastiskt roligt och spännande. Vi har låtit barnen styra och påverka vägen som projektet har tagit. Trots detta så har vi lyckats fullfölja den inledande planeringen vi pedagoger gjorde, utifrån hela läroplanen. Det har såklart inte alltid blivit som vi har tänkt oss, men det har dock varit väldigt roligt och lärorikt längs den krokiga vägen tillsammans med barnen. Naturligtvis har inte alla målen varit lika genomarbetade, men utifrån ett 1-5årslärande perspektiv så har vi berört alla delar. 7

8 Äldre barn: Mål Lpfö 98/reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Gruppens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. visar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Genomförande Vårt första projekt hade sitt ursprung i barnens sommarminne som de presenterade under den första tiden på förskolan. Många hade plockat skräp under sommaren och sorterat skräp. För att få inspiration till ett fortsatt arbete med detta har vi utgått från håll Sverige rent s material om Blixtpatrullen. Vi bildade en egen patrull, superhjältepatrullen, och gick ut och räddade världen. Vi plockade skräp, vi byggde av pinnar vi hittat, vi lekte olika lekar med anknytning till temat främst rollekar. Utifrån arbetet med Superhjältepatrullen kom vi in på att arbeta om superhjältar. Här väcktes många tankar om genus och det blev en fråga gruppen arbetade liksom hur man är en bra kompis. Nästa steg var att vi kom in på spindlar utifrån Spindelmannen som är en superhjälte. Vi skapade mycket spindlar i olika material och vi forskade om spindlar. Barnen forskade i böcker på biblioteket och med hjälp av ipaden. Vi kollade på film och reflekterade kring allt vi lärt oss om spindlar. Barnen sammanfattade sin kunskap om spindlar genom att rita och skriva en tankekarta som vi satte upp för att kunna gå tillbaka till under året. Detta avslutade ht13 och vi fortsatte läsåret genom att arbeta med projektet staden. Inspirationen för detta kom från barnen som inspirerades av andra grupper som besökt varandras hem. Barnen blev även fångade av olika yrken från en bok vi läste som handlade om två barn som besökte olika personer som pysslade med olika yrken. Vi valde att arbeta med staden och besöka olika platser på Lidingö som barnen tillsammans gjort en tankekarta på. Vi pratade om olika yrken och vilka yrken det behövs i en stad. Vi har haft projekt som; polisen, brandkåren, biblioteket, kyrkan, hamnen båtar. Avslutningsvis gjorde vi en stor båt som alla barnen (i miniformat) är besättning i. det var naturligt för barnen att hitta på olika yrken till sig själva och vännerna för att vi ska få ihop båten och ha en bra färd till Paris. Vi har under vt13 gjort experiment som är kopplade till det aktuella projektet. Och under hela läsåret så har barnen byggt i massor, detta har varit ett stort intresse i 8

9 gruppen som vi har tagit vara på i projekten. Exempelvis har barnen byggt broar och fantastiska båtar som vi har sjösatt. Analys Barnen reflekterar ofta (med utgångspunkt i projektet Superhjältar) vad man får och inte får slänga ut i naturen. Vad som till och med kan vara bra för naturen och vad som direkt är farligt för natur och djur. Barnen har exempelvis undrat vad som händer med allt papper (som är återvinningsbart) och varför vi ska lägga våra gamla teckningar i pappersåtervinningen och inte i soptunnan. Vi bildade vår superhjältepatrull tillsammans, barnens ord på detta var att rädda världen tillsammans (vi introducerade det dela med ett brev från Blixtpatrullen där barnen presenterade sig och vad dom var bra på. Var och en av Racerbåtarna fick presentera sig och säga vad dom var bra och utifrån allas förmågor skulle vi rädda världen. En dag i början på projektet gick vi ut för att plocka skräp för att ta hand om vår natur på det sättet. Detta har gjort att barnen, varje gång de ser skräp, plockar upp det och slänger i soptunnan på vägen. För att ta vara på naturen och allt den har att erbjuda har vi plockat pinnar för att bygga med. Barnen var mycket intresserade av begreppen högt lågt, långt kort, litet stort så vi bestämde oss för att bygga något högt. Hur skulle vi göra detta? Barnen fick testa sig fram och tillsammans kom vi fram till att vi skulle bygga som kapplastavar. Vi använde limpistol för att få pinnarna att sitta fast. När vi byggde våra segelbilar fick barnen samarbeta (i par) och fick hjälpas åt att få bilen att rulla. Vad det gäller beslutsfattande har vi praktiserat främst majoritetsbeslutsfattande men detta utifrån att alla barnen har fått argumentera för sin sak till vi kommer fram till ett beslut. Ibland har detta tagit lång tid och för att vi ska komma vidare har vi röstat. 9

10 4. Året som kommer För att få en bra verksamhet med glada, trygga och nyfikna barn och pedagoger måste det finnas möjligheter för dem att påverka sin vardag. För att det ska kunna ske måste det finnas tydliga direktiv om vad som gäller och arbetsklimatet måste vara präglat av demokrati. Det måste finnas en fungerande arbetsmiljö, både inne och ute samt tillräckliga resurser så att pedagogerna har möjlighet att nå de uppsatta målen. Under detta läsår har vi startat många processer som kommer att fortsätta även under nästa läsår. Mål för kommande år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt nya arbetssätt och på så sätt höja kvalitén att arbeta vidare med hållbar utveckling att sätta fokus på värdegrundsarbetet att få ännu bättre resultat på föräldraenkäten 5. Förskolechefens ansvar Ledning Jag arbetar som förskolechef på Torsviks förskola och på Lejonets förskola. Totalt har jag ansvar för ca 180 barn och 35 medarbetare. Jag arbetar heltid och till min hjälp har jag en biträdande förskolechef 2 dagar per vecka, samt en pedagogista i snitt 2 dagar per vecka. Följande dokument styr vår verksamhet: Skollagen Läroplan Lpfö98 Lagen mot diskriminering och kränkande behandling Barnkonventionen Utbildningsnämndens mål enligt beslutad budget Arbetsplan för Torsviks förskola Ledningsgrupp En förskollärare per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen och biträdande förskolechefen i ledningsgruppen. Pedagogistan deltar också i dessa möten de veckor hon är på förskolan. Ledningsgruppen som har möte 1 gång/vecka. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande frågor: Praktiska verksamhetsfrågor Aktuella pedagogiska frågor Samarbetsfrågor Utvecklingsfrågor. Ekonomiska frågor 10

11 6. Kvalitetssäkring och utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningens Stöd- och utvecklingsgrupp tillhandahåller förskolepsykologer som ger oss värdefull handledning när vi behöver det. Utbildningsförvaltningens Kvalitets- och utvecklingsgrupp tillhandahåller en utvecklingsledare samt pedagoger i Lidingö lärcenter. Dessa gruppers uppgift är att utifrån övergripande mål och olika kompetenser verka för en kvalitetssäkring och kompetensutveckling av verksamheten. Detta sker i olika fortbildningsformer samt stöd i arbetet genom bland annat psykologisk konsultation och pedagogisk handledning. Under året har vi haft psykologisk handledning i de arbetslag som har barn i behov av särskilt stöd. Det har lett till ökad medvetenhet om arbetslagets kompetens och vilka metoder man kan använda för att få resultat inom givna resurser. I vissa fall har det också lett till att förskolan tillförts resurser som används som en förstärkning i arbetslaget. I området har vi en pedagogista (en förskollärare med pedagogista-uppdrag). Hennes uppdrag är att tillsammans med förskolechefen driva utvecklingsfrågor i olika forum och praktiskt handleda arbetslagen i deras utvecklingsarbete. Pedagogistan är på Torsviks förskola ca en vecka per månad. Förskolan har två utvecklingsdagar per termin då vi arbetar med planering, uppföljning och utvärdering samt fördjupar oss inom olika ämnesområden. Föräldrarna har framfört sina åsikter i en undersökning genomförd av Markör vårterminen 2014 (se sid 5). Vi tar också tillvara deras tankar och idéer i daglig kontakt, olika former av samtal, föräldramöten och föräldraråd. Kvalitetssäkring genomförs också på individnivå under medarbetarsamtal. Fortbildning av personalen i förskolan pågår ständigt. Eftersom arbetet med barnen är mycket energikrävande är fortbildning under dagtid att föredra. Vi ser dock att fortbildning av hela arbetslag samtidigt får en större genomslagskraft i det praktiska arbetet. Detta är svårt att genomföra under dagtid både praktiskt och ekonomiskt då det skulle behövas flera vikarier. Därför sker fortbildning både under dagtid och på kvällstid, enskilt eller i grupp, genom föreläsningar, kurser och seminarieserier. Även konsultationer med pedagogkonsult och psykologer räknas som fortbildning. Utvecklingsgrupp Eftersom jag är ansvarig för två förskolor känns det naturligt at driva utvecklingen gemensamt på båda förskolorna om det går. I september startades en utvecklingsgrupp med representanter från båda förskolorna. Utvecklingsgruppen träffas två timmar var tredje vecka. Då diskuterar vi utvecklingsfrågor och färdigställer dokument. Det har varit en lyckad satsning som driver verksamheten framåt. 11

12 Pedagogernas arbetsbelastning har genom åren ökat, här följer några exempel: Antal barn/personal har ökat Stressen i samhället har ökat - även hos barnen Föräldrarnas ställer högre krav Pedagogerna skall: arbeta efter läroplanens mål och övriga styrdokument utarbeta en arbetsplan upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbeta efter den planera, genomföra, dokumentera, utvärdera, reflektera och utveckla verksamheten kommunicera med föräldrarna delta i fortbildning, i olika utvecklingsprojekt samt i nätverk ha god datakunskap ha god kontroll över barnsäkerhet och allergier De erfarna pedagogerna skall handleda mer oerfarna kollegor, vikarier och praktikanter De oerfarna pedagogerna skall handleda vikarier och praktikanter Pedagogerna skall hålla sig friska, till kropp och själ Mm mm Detta är enormt slitsamt och jag känner en stor oro för hur länge våra pedagoger ska orka med när de inte har tillräckligt med barnfri tid för reflektion, uppföljning, utvärdering och planering. 7. Framåtblick Jag har arbetat i förskolan under många år nu, men det ena året är inte det andra likt. Nya medarbetare, nya barn och föräldrar samt nya influenser i samhället och omvärlden påverkar utvecklingen. Vårt nya arbetssätt där flera pedagoger tillsammans har ansvar för en större grupp barn är positivt på många sätt men medför också vissa svårigheter framförallt med information och kommunikation. En utmaning till nästa läsår är att förbättre informationen och kommunikationen både internt och externt samt arbeta vidare med hållbar utveckling. Jag ser fram emot ett nytt läsår tillsammans med mitt ledningsteam och pedagogerna, då vi tillsammans kan ta ytterligare ett utvecklingssteg genom att utnyttja kompetensen på båda förskolorna, Torsvik och Lejonet Marie Öhman 12