Torsviks förskola. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Torsviks förskola Kvalitetsrapport TORSVIKS FÖRSKOLA

2 Innehåll: 1. Förutsättningar sid 3 2. Metoder/verkyg som har använts sid 6 3. Måluppfyllelse, resultat och analys sid 7 4. Vart ska vi? sid 15 2

3 1. Förutsättningar Förskolans verksamhetsidé Verksamheten på Torsviks förskola ska vara rolig, trygg och lärorik för barn, föräldrar och pedagoger. Läge Torsviks förskola ligger centralt på Lidingö precis vid Lidingöbron. Vi har nära till kommunikationer, natur och kultur. Det är lätt för alla som arbetar här att ta sig hit med kommunala medel. Det finns gott om små oaser av grönområden och parker inom gångavstånd. Alla bussar passerar Torsvik så det är också smidigt att ta sig iväg på längre utflykter. Vi kan enkelt besöka biblioteket och de teaterföreställningar som erbjuds i stadshuset eller på Saga-teatern. Pedagoger Pedagogerna på Torsviks förskola är en blandning av förskollärare och barnskötare. En av barnskötarna är utbildad hantverkspedagog, en utbildning med inriktning på skapande som kommer väl till pass i förskoleverksamheten. Vissa pedagoger har lång erfarenhet andra mycket kort. Gemensamt för alla är engagemanget i arbetet och i barnen. Trots att flera pedagoger har varit sjukskrivna under året så har vi lyckats få tag på bra vikarier så att verksamheten har fortgått på ett bra sätt, men självklart blir det en ökad belastning för de ordinarie pedagogerna. För att stärka kvalitén i förskolan finns en strävan att ha en hög andel förskollärare. Under året har det varit drygt 30 %, vilket tyvärr är en lägre siffra än tidigare år. Det är oerhört svårt, för att inte säga omöjligt att rekrytera nya förskollärare. Lidingö stad har gett uppdrag till Högskolan i Jönköping att genomföra en förskollärarutbildning för barnskötare som arbetar på Lidingö. Två av barnskötarna på Torsviks förskola går denna utbildning, vilket bidrar till en kompetenshöjning för hela förskolan. Barn Det är många familjer som söker plats för sina barn på Torsviks förskola och vi har en ständig kö. Upptagningsområdet är geografiskt stort Vi har barn från Herserud, Mosstorp, Islinge centrumområdet och Hersby. Det finns en uppfattning att familjer som bor i andra områden söker till Torsvik för att man ändå passerar på väg till jobbet, men det stämmer inte. Under de senaste åren har det skett en stor inflyttning till området. Många äldre säljer sina villor till barnfamiljer som flyttar ut från Stockholm. Enligt reglerna för Lidingö stads kösystem så placeras barnen i åldersordning och yngre syskon får det äldre syskonets kötid. För Torsviks förskola innebär det att vi får överrepresentation av äldre barn vilket missgynnar oss i ekonomiskt hänseende eftersom de yngre barnen inbringar en högre förskolepeng. Vi får heller inte plats med alla barn som söker. De som får placering på andra förskolor söker oftast överflyttning till Torsvik så fort det går. Det finns många alternativt drivna förskolor i Torsviks område men det är endast enstaka barn som byter till eller ifrån dessa. 3

4 Lokaler Torsviks nya förskola slog upp portarna 9 januari 2012 och nu har vi varit í våra nya lokaler under 3,5 år. Vi är mycket nöjda med lokalernas utformning som vi själva har varit med och planerat. Organisation och öppettider Torsviks förskola är öppen Under året har vi också haft barn som är i behov av tillsyn från klockan och då har vi ordnat det. Förskolan består av 3 avdelningar: Avdelning Barn Förskollärare Anna personal Extra resurs Broberget 36, 1-6 år 2 4 Islingeviken 36, 1-6 år Dalängen 36, 1-6 år Ledning, styrning och kvalitetssäkring Jag arbetar som förskolechef på Torsviks förskola och på Lejonets förskola. Totalt har jag ansvar för ca 180 barn och 35 medarbetare. Jag arbetar heltid och till min hjälp har jag haft administrativt stöd ca tio timmar per vecka, samt tillgång till en pedagogista (se sid 5) i snitt två dagar per vecka. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Läroplan Lpfö 98/10, Skolverket, 2010 Förskolechefens uppdrag och roll Förskolechefens uppdrag har förändrats över tid. Tidigare när jag hade ansvar för en förskola och fanns på plats den mesta delen av tiden såg jag det som mitt uppdrag att också ha en nära relation till föräldrarna. Med dubbelt så många medarbetare och barn än tidigare och utökat ansvar vad gäller dokumentation och ekonomisk uppföljning så är det nu en omöjlighet. Jag lägger hela min kraft på att coacha och stödja pedagogerna så att de kan bedriva en bra verksamhet samt möta föräldrarna på ett professionellt sätt. Mitt samarbete med föräldrarna har jag genom regelbundna föräldraråd och jag möter dem också på olika sätt i samtal. Som ledare brinner jag för utveckling. Det är viktigt att ta vara på det vi gör som är bra, men det är också nödvändigt och spännande att hitta nya lösningar när de gamla inte håller måttet. Tillsammans med mina pedagoger är detta ett ständigt pågående arbete. När det är många människor som arbetar tillsammans är det också viktigt att man bygger upp tydliga mötes- och informationssystem som fungerar. Det har vi lagt ner stor kraft på och kommit en bra bit på vägen. 4

5 Kvalitetssäkring Utbildningsförvaltningens enhet för kvalitet, stöd och utveckling tillhandahåller förskolepsykologer, en utvecklingsledare samt pedagoger i Lidingö lärcenter och Kameleonten. Dessa gruppers uppgift är att utifrån övergripande mål och olika kompetenser verka för en kvalitetssäkring och kompetensutveckling av verksamheten. Detta sker i olika fortbildningsformer samt stöd i arbetet genom bland annat psykologisk konsultation och pedagogisk handledning. Under året har vi haft psykologisk konsultation i de arbetslag som har barn i behov av särskilt stöd. Det har lett till ökad medvetenhet om arbetslagets kompetenser och vilka metoder man kan använda för att få resultat inom givna resurser. I vissa fall har det också lett till att förskolan tillförts resurser som används som en förstärkning i arbetslaget. Vi har också en pedagogista, en förskollärare med pedagogista-uppdrag, på 25 % knuten till vår förskola. Pedagogistans uppdrag är att tillsammans med förskolechefen driva utvecklingsfrågor i olika forum och praktiskt handleda arbetslagen i deras utvecklingsarbete. Fortbildning av personalen i förskolan pågår ständigt. Fortbildningen sker både under dagtid och på kvällstid, enskilt eller i grupp, genom föreläsningar, kurser och seminarieserier. Även olika former av konsultationer räknas som fortbildning. När pedagogerna arbetat en hel dag i barngrupp är det tungt att gå på ett kvällsmöte eller föreläsning. Därför är våra mötesdagar då vi stänger och våra utvecklingsdagar då förskolan har stängt extremt värdefulla för oss. Ledningsgrupp En förskollärare per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen i ledningsgruppen. Pedagogistan deltar också i dessa möten de veckor hon är på förskolan. Ledningsgruppen har möte en timme en gång i veckan. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande frågor: Praktiska verksamhetsfrågor Aktuella pedagogiska frågor Samarbetsfrågor Utvecklingsfrågor. Ekonomiska frågor Utvecklingsgrupp Eftersom jag är ansvarig för två förskolor, Lejonet och Torsvik, känns det naturligt att driva utvecklingen gemensamt på båda förskolorna om det går. Vi har en utvecklingsgrupp med representanter från båda förskolorna. Utvecklingsgruppen träffas två timmar var tredje vecka. Då diskuterar vi utvecklingsfrågor och färdigställer dokument. Vi tar också fram nya beslutsunderlag till ledningsgrupperna och arbetsplatsmötena. Det har varit en lyckad satsning som driver verksamheten framåt. 5

6 2. Metoder/verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Utvärdering för pedagogerna, varför och hur? För att utveckla sig själv och kvalitén i den egna verksamheten Kontrollera om man uppnått de givna och de egna uppställda målen Om man inte uppnått målet/målen motivera varför och ha förslag till åtgärder Se om åtgärderna kan genomföras inom givna resurser Genom konsekvensbeskrivning visa om man inte tycker att givna resurser räcker till Formulera nya mål Vi söker ständigt efter enkla och bra metoder för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Under detta år ha vi använt oss av Utbildningsförvaltningens nya projektstruktur som ska hjälpa oss att följa en röd tråd i vårt projektarbete. Den ska också ge verktyg att komma vidare med utvecklingen av verksamheten om man fastnat någonstans. Det är ett komplicerat, men på sikt säkert utmärkt material att arbeta i. Nu har avdelningarna använt projekt-strukturen olika mycket, men inför nästa år kommer den säkert att bli lättare att arbeta i för alla. Vi skriver också projektblad varje vecka enligt en egen utarbetad mall. Syftet är att barnen med hjälp av bilder ska kunna se tillbaka på veckan, terminen, året och se vad de varit med om. Föräldrarna kan med hjälp av texten i projektbladet ställa adekvata frågor till barnen. (Exempel på projektblad kommer senare i detta dokument.) Projektbladet är också en hjälp för pedagogerna att göra barnen delaktiga i projektet och dokumentationen. Tillsammans kan de blicka både bakåt och framåt i tiden. Följande mötesfora ligger till grund för kvalitetsredovisningen: Möten för pedagogerna Pedagogerna i resp. projektgrup har haft veckoreflektion/planering en timme per vecka. Förskollärarna har haft individuell reflektion två timmar per vecka. Barnskötarna har haft individuell reflektion en timme per vecka. En gång i månaden har pedagogerna haft avdelningsmöte tre timmar på kvällstid. En gång per vecka har vi logistikmöte. En gång per vecka har vi ledningsgrupp. Vi har en utvecklingsgrupp som träffas två timmar var tredje vecka. Vi har också ateljégrupp och gårdsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Vi har stängt förskolan en gång per månad för att ha arbetsplatsmöten två timmar. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Förskolan har två utvecklingsdagar per termin då vi arbetar med planering, uppföljning och utvärdering samt fördjupar oss inom olika ämnesområden. Medarbetarsamtal och lönesamtal har hållits med medarbetarna minst 1 gång under läsåret. Kvalitetssäkring genomförs också på individnivå under medarbetarsamtal. 6

7 Möten med föräldrarna: Föräldraråd: Tidigare har vi haft fasta representanter men när vi fick låg närvaro valde jag att bjuda in alla föräldrar till öppna möten där de får träffa en pedagogrepresentant från varje avdelning och förskolechefen. Det innebär att det är olika föräldrar som kommer men ofta är mötena väldigt givande och tydliga minnesanteckningar skrivs och skickas ut till alla. Vi har 4 träffar om året med fast innehåll som verksamhetsplanering och uppföljning, budget, kvalitetsredovisning och fastighetsfrågor samt utrymme för aktuella frågor. Föräldraenkäten Markör vt 15: Vi uppmuntrar föräldrar att fylla i enkäten eftersom det är ett sätt för oss att få indikation om vi enligt föräldrarna gör rätt saker på rätt sätt. Deltagandet på senaste enkäten var 68 %, en liten minskning från förra året (71%). Även om vi fick både ris och ros så är resultatet något bättre än förra året vilket bekräftar att vi är på rätt väg. Flera av föräldrarnas fritextsvar känns som om vi lätt kunde svara på om vi visste vem som skrivit. Det är svårt med kommunikation och information när många är inblandade! Föräldramöten: Varje avdelning har ett föräldramöte under hösten då man informerar om verksamheten. Vi har också lagt till ett möte under våren då man tillsammans med föräldrarna följt upp årets verksamhet. Det har varit mycket uppskattat av föräldrarna och bra för pedagogerna att få feedback. Tyvärr var det ganska få föräldrar som kom på dessa möten i år, vilket får oss att fundera på hur vi bäst ska använda resurserna inför nästa läsår. Utvecklingssamtal: Minst 2 gånger om året erbjuds föräldrarna att ha utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog. De flesta föräldrarna utnyttjar det erbjudandet och kommer till samtal. Däremellan förekommer samtal efter föräldrars eller pedagogers önskemål. Vid vissa samtal är förskolechefen med. 3. Måluppfyllelse, resultat och analys Mål för år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt nya arbetssätt och på så sätt höja kvalitén att arbeta vidare med hållbar utveckling att sätta fokus på värdegrundsarbetet att få ännu bättre resultat på föräldraenkäten 7

8 Utvärdering: Vi har arbetat med BRUK-frågorna, (Skolverkets material för bedömning, reflektion, utveckling och kvalitet inom olika områden) men inför nästa år behöver vi bli bättre på det. Det är svårt att få tiden att räcka till, men nu har vi skrivit in dem på dagordningen på våra arbetsplatsmöten under året. Vi arbetar hela tiden med att förbättra vår organisation. De möjligheter vi ser att den ger barnen i olika konstellationer tycker vi är mycket bra. De flesta föräldrar ser det vi ser, men några ser fortfarande fler brister än vi ser. Vi måste bli bättre på att förmedla det vi ser, samtidigt som vi måste hitta lösningar på de svårigheter som dyker upp. Ett sätt kan vara att ta Markörs enkät och ge feedback på föräldrarnas fritextsvar och distribuera till alla föräldrar. Vi har arbetat efter vår gemensamma arbetsplan och samlats under ett temat hållbar utveckling under året. I arbetsplanen har vi använt oss av områden och mål som ska ge stort utrymme för olikheter. För att få en gemensam start så fick barnen ta med sig en sten till förskolan som skulle symbolisera deras sommarminne. Vi bestämde oss för att arbeta med begreppen lika- olika när vi tittade på stenarna tillsammans med barnen för att sedan se vart det skulle föra oss. Det mynnade sedan ut i många olika små och stora projekt. Framför allt blev det en grund till många diskussioner om demokrati och värdegrund som är förskolans grundpelare. Under hösten har vi en tema-vecka om barnkonventionen och sen håller vi diskussionen levande under året. Ett barn som skulle beskriva sig själv inför skolstarten sa: Jag är bra på att rösta. Utvärdering lika- olika Här nedan har jag valt att redovisa utvärderingen av arbetet med begreppen lika-olika. Sedan följer också några exempel på projektblad där man följa barnens och pedagogernas arbete under en vecka. Hur tog ni upp begreppen lika olika med barnen? Vi började med sommarminnet där barnen fick ta med sig en sten. De jämförde olika form, mönster, storlek, känsel och lukt på sina stenar. Genom att använda ett medvetet språk samt uppmuntrat barnen att se det som är likaolika runt om oss i vår vardag. Introducerade olika motsatsord, jämförde och pratade om saker som var lika men ändå skilde sig åt. Vi såg begreppen som en bra ingång till ett demokratiskt förhållningssätt där vi kunde diskutera att det är ok att känna eller tycka som man gör. Dvs. det som är lika för dig kan vara olika för någon annan. Vi började med att presentera för barnen skillnaderna mellan tungt och lätt. Barnen utforskade materialet och prövade. Vi tog fram en våg där barnen la olika material på vågen t.ex. stenar, kottar(som vi samlat på utflykten) och skruvar. Genomgående i projekten och i vardagen har vi lyft begreppen orden Lika-olika barnen jämför själva vad som är lika och olika. 8

9 Vad hände? Vi lät barnen utforska och undersöka likheter/olikheter och utgick ifrån det. Barnen har utvecklat sitt seende för likheter och olikheter. De uppmärksammar varandra och sammarbetar genom att härma och inspireras av varandra. Vi förmedlade en inställning och ett förhållningssätt till barnen där det var ok att tycka lika och olika. Det blev också bra tankar i att tänka i synonymer. Om detta är lika vad kan då vara olika? Barnen började se olikheter i varandra, naturen och att deras hus ser olika ut. Projektet tog en demokratisk riktning, alla skulle ha möjlighet att tycka, tänka och påverka kring detta. Vi röstade kring stenar som vi samlat och även mycket annat vi har gjort i verksamheten. Det som hände var att de nu uppmärksammar om de har lika vantar på sig fast de har olika färg, även med oss att vi har likadan färg på t.ex. tröjan som ett barn fast den ena är en kofta och de andra ett linne. Detta ledde sedan till att jämföra olika objekt i både färg och storlek. Senare i projektutvecklingen började vi jämföra kroppsdelar i färg, storlek, längd. I vilka olika sammanhang har ni arbetat med lika - olika? I alla samanhang t.ex. ut i naturen, inne på aktiviteter. Mycket färg/form/skapande, kroppen/rörelse/kroppsuppfattning, naturen/skogen. Både ute och inne och i alla våra aktiviteter har vi pratat om begreppen lika/olika. Hela tiden som en del i vårt dagliga arbete. Vi har haft det som ett förhållningssätt som vi hela tiden vävt in, inte som ett tema under några veckor. Vi tittade på hur vi såg ut och hittade likheter hos varandra; de såg att vi alla hade två armar, två ben osv. På utflykter t.ex. hitta två pinnar som är lika långa. Höga träd, låga träd, stor sten liten sten osv. Vi har gjort memory och samtalat utifrån lika-olika under samlingar. Mycket har dykt upp under fri lek och i vardagen att vi har pratat om lika-olika. Hur gick ni vidare med barnens funderingar? Vi har varit lyhörda och tillsammans med barnen reflekterat över deras funderingar. Många samtal har skett under matsituationen som visat på barnens funderingar och intressen. Dessa har vi sedan arbetat vidare med i verksamheten. Barnens funderingar och tankar i vardagen färgar hela tiden i hur vi går vidare i projektet. Lika och olika har just hjälpt oss att öka på och uppmuntra barnens funderingar. Vi tycker att begreppet har gett oss en större strategi i att tänka kring det som sker och flera infallsvinklar. Ur deras intresse för former kom intresset för hus. Barnen började intressera sig av fåglarna på gården. Därför startade vi fågelprojekt Vi gick vidare med att utforska vatten. Vi använde oss av tunga och lätta saker. Vi tittade på vad som flyter och sjunker. Vi upprepade detta flera gånger. I början var det några barn som inte ville vara med men efter några gånger vill alla undersöka vattnet. Vi märkte att barnen började intressera sig av kroppen. Vi började med att prata om olika kroppsdelar. Barnen fick peka på kroppsdelarna. Vi har läst sagor, sjungit sånger och gjort rim och ramsor. Barnen har även fått göra handavtryck. Vi ritade barnens konturer. 9

10 Från stenar till ädelstenar och flaggor. Tog hjälp av kartbok med mycket bra och rolig fakta för barnen och oss. Det här har levt vidare genom att barnen har fortsatt göra jämförelser och använt sig av olika begrepp i detta sammanhang. De har förstått och varit måna om att vi kan tycka lika såväl olika om saker och ting. Ett gemensamt intresse för många av barnen på avdelningen är maten. De är intresserade av vad som serveras, vem som lagar mat och så vidare. När intresset för stenarna svalnat så tog därför projektet en riktning mot mat och tillverkningen av en kokbok. På höstens föräldramöte uttryckte även föräldrar en önskan om att lyfta fram kost och hälsa i vår verksamhet. Vi röstade då fram en favoritsmatsvecka och rätter till kokboken. När vi hade samling så diskuterade vi med barnen och när vi var ute i naturen eller på promenad. Även när barnen hade fri lek så kom olika frågeställningar upp som vi då diskuterade med dem. Utifrån ett av våra projekt med spår i snön och gipsavtryck som vi har gjort ville barnen göra egna avtryck. Det blev händer, en näsa, ett öra. I arbetet med ärtor kom barnen på att vi kunde lägga ärtorna i vatten och nästa steg att lägga de i jorden för att se vad händer. På samlingar diskuterade vi vad de sett och i vintras var barnen mycket intresserade av mönster under skorna och jämförde med varandra. De gjorde mönster i snön som de sedan målade. Exempelvis var det svårt för barnen att känna volym (vilken sten som var tyngre och vilken var lättare). Utifrån barnens funderingar och hypoteser kring detta tog vi fram en våg som vi vägde stenarna på. Vi har även tagit reda på fakta om barnens funderingar kring en sten (ametist) i böcker. Vi har försökt besvara barnens uttryckta frågor och funderingar på ett pedagogiskt sätt. Även försökt jobba vidare med det som barnen visat mest intresse och nyfikenhet för. Lyft barnens egna tankar, reflektioner och funderingar för hela gruppen och diskuterat med dem. Hur hanterar barnen begreppen lika olika nu? De påpekar ofta att saker är lika eller olika. De tittar och jämför saker av sig själva nu. Barnen använder begreppen mer då vi medvetet använt dem i alla situationer. Att överföra det vi lär i förskolan till vardagen visar sig i barnens intresse för varandras arbete samt i deras språk. Det är naturliga begrepp och en strategi i att utöka sina funderingar och tankar kring det som händer. Barnen förstår begreppet olika och lika, de visar, pratar och jämför saker. De ser nu att de har lika färg på kläder men att klädesplaggen kan vara olika. Färgerna på spadarna, skorna. De uppmärksammar det i vardagen genom att själva reflektera över vad som är lika eller olika. Pratar mycket mer nu om lika-olika i naturen och ser skillnader, de är mer observanta på olikheter i vardagen tex. med kläder, lika färg men olika mönster. 10

11 De äldsta barnen visar mycket förståelse för begreppen. Många av dem reflekterar t.ex. när föremål har likadana färger, mönster och storlek. Många av dem pratar även om olikheter i t.ex. hårfärg, ögon, kön, längd. De mindre visar inte lika stor förståelse. Vi upplever att de mindre tänker på färger när de t.ex. pärlar och leker med kameler i olika färger då de ibland grupperar objekten utifrån färgerna. Hur har arbetet med begreppen inspirerat till projektarbete? Att promenera hem till barnen och se olika hus och upptäcka att de hade olika långt till förskola. Det har varit ett väldigt bra och stort ämne som när man tänker på det kan användas i alla situationer/aktiviteter. Projektet som började med pärlplattor skapades och fördes framåt med barnens visade intresse för just det materialet. Med hjälp av begreppen har vi pedagoger hjälpt barnen i deras lärandeprocess. Projektet dans kändes från början svårt för pedagogerna, men anammades av barnen. Och de förde projektet framåt. Det är naturliga begrepp och en strategi i att utöka sina funderingar och tankar kring det som händer. Det var bra ledord att utgå ifrån. Vi har använt begreppet i vårt tema/projekt under hela året. Vi har utgått från begreppen när vi startade projektet. Vi har pratat om att man gillar olika eller lika och barnen har valt maträtter till kokboksprojektet. Vi har uppmärksammat olika nationaldagar och nationaliteter genom maten, även här kan man se exempel på mångkulturalitet och lika-olika. Projektet med maten och kokboken lever fortfarande vidare. Tittade på likheter/olikheter hos varandra, allt vi gjort har vi kopplat till lika/olika. När vi haft motorik, utflykter, samlingar, skördat, planterat etc. Med kokboken har vi hittat ett fungerande projekt där barnen äger projektet Vi började med projektet Bilar och barnen själva fann en väg till att de är olika och lika som sen mynnade ut till färg och form och vad som finns i naturen som är olika/lika. Det har fått barnen att tänka till och reflektera. Vi har jobbat med olika årstider. Det har inspirerat barnen och de har börjat reflektera Vi har känt oss mycket inspirerande av begreppen när det kommer till vårt projekt med kroppen. Vi har ofta använt oss av lika-olika när vi diskuterat krig kroppsdelar som t.ex. ben (lika-olika längd), händer (lika-olika storlek) ögon (lika-olika färger). Har begreppen varit levande under året? Ja det har varit levande i många tillfällen. Ja det tycker vi, även om projektet blivit lite lidande ibland pga sjukskrivningar. Ja verkligen. Vi kanske inte alltid har benämnt det som lika och olika men vi har fört diskussionerna dit. Ja begreppen används dagligen och är i allra högsta grad levande för både barnen och oss. Vi har använt begreppet i vårt tema/projekt under hela året 11

12 Ja. Vi pratar om begreppet i vårt dagliga arbete. Någorlunda, vi hade uppföljning på begrepp och att mäta oss själva bl a. Ja det har ju alltid funnits med från första start när man uppmärksammade barnen att det skulle kunna finnas saker som är olika/lika. Så efter ett tag så var det barnen som kom med frågeställningar inom begreppet. Ja, det finns med hela tiden Barnen har spontant både under fri lek men även i planerade aktiviteter använt sig av begreppen. 12

13 13

14 14

15 15

16 4. Vart ska vi? För att få en bra verksamhet med glada, trygga och nyfikna barn och pedagoger måste det finnas möjligheter för dem att påverka sin vardag. För att det ska kunna ske måste det finnas tydliga direktiv om vad som gäller och arbetsklimatet måste vara präglat av demokrati. Det måste finnas en fungerande arbetsmiljö, både inne och ute samt tillräckliga resurser så att pedagogerna har möjlighet att nå de uppsatta målen. Under detta läsår har vi kommit vidare i många processer men arbetet fortsätter även under nästa läsår. Mål för kommande år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt arbetssätt att arbeta vidare med hållbar utveckling denna gång med fokus på de fyra elementen att sätta fokus på värdegrundsarbetet att få en bättre kommunikation med föräldrarna om vår verksamhet Jag har arbetat i förskolan under många år nu, men det ena året är inte det andra likt. Nya medarbetare, nya barn och föräldrar samt nya influenser i samhället och omvärlden påverkar utvecklingen. Vårt arbetssätt där flera pedagoger tillsammans har ansvar för en större grupp barn är positivt på många sätt men medför också vissa svårigheter framförallt med information och kommunikation. Vi tar ständigt nya steg och nya utmaningar finns hela tiden. Jag känner en viss oro kring pedagogernas arbetssituation där det ställs ökade krav på reflektion, dokumentation och kvalitetssäkring trots att resurserna inte höjs i samma takt. Men jag ser nu fram emot ett nytt läsår tillsammans med mina medarbetare, då vi tillsammans kan ta ytterligare ett utvecklingssteg genom att utnyttja kompetensen på båda förskolorna, Torsvik och Lejonet Marie Öhman 16