Lejonets förskola. Kvalitetsrapport LEJONETS FÖRSKOLA

Transkript

1 Lejonets förskola Kvalitetsrapport LEJONETS FÖRSKOLA

2 Innehåll: 1. Inledning sid 3 2. Tillvägagångssätt sid 4 3. Året som gått sid 6 4. Året som kommer sid 9 5. Förskolechefens ansvar sid 9 6. Kvalitetssäkring sid Framåtblick sid 11 2

3 1. Inledning Förskolans verksamhetsidé Vi på Lejonets förskola stimulerar barns utveckling och lärande genom lek, samt erbjuder trygg omsorg. Förskolans ledord är rolig, trygg och lärorik. Läge Lejonets förskola ligger centralt på Lidingö precis bakom stadshuset. Vi har nära till kommunikationer, kultur och natur. Runt Lejonets förskola finns en fantastisk gård. Där finns utrymme för många barn och många olika aktiviteter. Det är lätt för oss att besöka biblioteket och de teaterföreställningar som erbjuds i stadshuset eller på Sagateatern. Det finns gott om små oaser av grönområden och parker inom gångavstånd. Alla bussar passerar Lidingö centrum nära förskolan så det är också lätt att ta sig iväg på längre utflykter. Pedagoger Pedagogerna på Lejonets förskola är en blandning av förskollärare och barnskötare med kort och lång erfarenhet. Gemensamt för alla är engagemanget i arbetet och i barnen. För att stärka kvalitén finns en strävan att ha en hög andel förskollärare. Nu är det ca 50 %. Lidingö stad gett uppdrag till Lärarhögskolan i Jönköping att genomföra en lärarutbildning för barnskötare som arbetar på Lidingö. Två av barnskötarna på Lejonets förskola går denna utbildning, vilket bidrar till en kompetenshöjning för hela förskolan. Barn Det är många familjer med barn som bor i upptagningsområdet som är Hersby, Mosstorp och Herserud, Många söker plats för sina barn på Lejonets förskola, och vi har en ständig kö. Lejonet har mycket gott rykte bland föräldrar. Vi får inte plats med områdets alla barn. De finns placerade i andra områden, men söker sig oftast tillbaka till Lejonet så fort det går. Det finns många alternativa förskolor i Torsviks område. Det är endast enstaka barn som byter till eller ifrån dessa. Lokaler Huset är byggt 1980 och har varit dåligt underhållet och slitet inuti. Under året har vi fått de flesta rum ommålade. Lejonets förskola är nu med i ett pilotprojekt där fastighetet tillsammans med oss tittar på vilka åtgärder vi tillsammans kan göra för att spara på miljön. Vi har också blivit lovade en upprustning av gården vilket vi ser fram emot. Huset är byggt i tre delar. En del inrymmer en yngrebarns-avdelning med ca 30 barn 1-3,5 år samt en lekhall. Mittendelen inrymmer en ateljé, samt kontor, personalutrymmen, förråd och kök. Den tredje delen inrymmer en storbarnsgrupp med ca 40 barn 4-6 år samt en lekhall. 3

4 Organisation och öppettider Lejonets förskola är öppen Förskolan består av 2 avdelningar: Avdelning Barn Förskollärare Barnskötare Extra resurs Västra 30, 1-3,5 år 3 3 Östra 42, 4-6 år Tillvägagångssätt Utvärdering för pedagogerna, varför och hur? För att utveckla sig själv och kvalitén i den egna verksamheten Kontrollera om man nått de givna och de egna uppställda målen Om man inte nått målet/målen motivera varför och ha förslag till åtgärder Se om åtgärderna kan genomföras inom givna resurser Genom konsekvensbeskrivning visa om man inte tycker att givna resurser räcker till Formulera nya mål Vi söker ständigt efter enkla och bra metoder för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Under detta år har vi använt en mall i Powerpoint där pedagogerna fortlöpande beskriver hur de arbetar. Mallen med tillhörande frågor bygger på skolverkets kvalitetscirkel: 4

5 Följande mötesfora ligger också till grund för kvalitetsredovisningen: Pedagogerna har haft veckoreflektion och planering ca 1 tim/vecka Förskollärarna har haft individuell planering 1 tim/vecka. Barnskötarna har haft individuell planering 0,5-1 tim/vecka. 1 gång i månaden har pedagogerna haft avdelningsmöte 3,5 tim på kvällstid. 1 gång per vecka har vi logistikmöte. Då träffas en representant från varje avdelning tillsammans med biträdande förskolechefen och diskuterar logistik och aktuella frågor. 1 gång per vecka har vi ledningsgrupp. Då träffas de avdelningsansvariga förskollärarna från tillsammans med förskolechefen och diskuterar aktuella pedagogiska frågor och tar beslut i ledningsfrågor. Vi har en utvecklingsgrupp som träffas två timmar var tredje vecka. Då är det representanter från avdelningarna på Lejonet och Torsvik som träffas och diskuterar utvecklingsfrågor och skriver underlag samt färdigställer olika dokument. Vi har också ateljégrupp och gårdsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Vi har stängt förskolan en gång per månad för att ha Arbetsplatsmöten. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Vi diskuterar aktuella praktiska frågor men strävar också efter att ha pedagogiska diskussioner och praktisk fortbildning tillsammans. Utvecklingssamtal har hållits med medarbetarna minst 1 gång under läsåret. Föräldraråd: Tidigare hade vi fasta representanter men när vi fick låg närvaro valde jag att bjuda in alla föräldrar till öppna möten där de får träffa en pedagogrepresentant från varje avdelning och förskolechefen. Det innebär att det är olika föräldrar som kommer men ofta är mötena väldigt givande och tydliga minnesanteckningar skrivs. Vi har 4 träffar om året med fast innehåll som budget, kvalitetsredovisning och fastighetsfrågor samt utrymme för aktuella frågor. Under året har diskussionerna i föräldraråden handlat om barnsäkerhet, hygien, information till föräldrar, värdegrundsarbete och ekonomi. Föräldraenkäten Markör VT 14: Vi uppmuntrar föräldrar att fylla i enkäten eftersom det är ett sätt för oss att få indikation om vi enligt föräldrarna gör rätt saker på rätt sätt. Deltagandet på senaste enkäten var 71 % och klart bättre än förra året. Även om vi fick både ris och ros så är resultatet bättre än förra året vilket får oss att tro at vi är på rätt väg. Flera av föräldrarnas fritextsvar känns som om vi lätt kunde svara på om vi visste vem som skrivit. Fortfarande är det svårt med kommunikation och information när många är inblandade. Föräldramöten Varje avdelning har ett föräldramöte under hösten då man informerar om verksamheten. I år har vi lagt till ett möte under våren då man tillsammans med föräldrarna följt upp årets verksamhet. Det var mycket uppskattat av föräldrarna och bra för pedagogerna att få feedback. Utvecklingssamtal Minst 2 gånger om året har föräldrarna utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog. Däremellan förekommer samtal efter föräldrars eller pedagogers önskemål. Vid vissa samtal är förskolechefen med. 5

6 3. Året som gått Mål för år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt nya arbetssätt och på så sätt höja kvalitén att färdigställa vår arbetsplan och arbeta efter den att arbeta med våra mål inom hållbar utveckling under grön flagg att fortlöpande följa upp vårt nya arbetssätt och undersöka konsekvenserna för barnen, föräldrarna och pedagogerna Utvärdering: I vår nuvarande organisation med 30 barn på småbarnssidan och 42 barn på storbarnssidan är barnen indelade i tre projektgrupper där två pedagoger har särskilt ansvar för varje grupp. De pedagogerna har reflektions- och planeringstid tillsammans och de följer arbetet i mallen vecka för vecka. Där kan man verkligen följa deras arbete och interaktion med barnen. Här följer några exempel: Yngre barn: Mål Förskolan ska stäv efter att alla barn ska Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhete i många utrycksformer som lek, sång, rörelse, musik, dans och drama. Lpfö 98/10 Genomförande Vi började med att iaktta barnen och se vad dom var intresserade av och pratade om. Vi upptäckte att dom intresserade sig för fåglarna på gården. Det började med att barnen hörde en fågel som hackade och blev intresserade. Vi började prata om att den heter hakspett. Vi gick runt på gården och tittade om vi kunde se andra fåglar. Barnen upptäckte att vi hade många svarta fåglar på gården. Vi tittade i en fågelbok för att titta vad fågeln hette och det var en koltrast. Barnen fick göra koltrastar av äggkartong. Vi pratade om vad den har för färg och om hur den ser ut. Barnen fick berätta vilken färg dom skulle måla koltrasten i. Dom kom fram till att dom behövde svart färg och orange mun som vi berättade heter näbb. Vi avslutade varje grupptillfälle med att sjunga sånger om fåglar och ta fram flanotavlan och visa och sjunga sången Fem fina fåglar. Barnen såg en kråka på gården. Då började vi jobba med kråkor. Vi berättade en flanosaga om Mamma mu och kråkan. Vi pratade om hur kråkan ser ut och sen fick barnen göra egna kråkor av olika material som papptalrikar och lera. Vi började prata om att fåglar har två vingar och att dom behövs för att kunna flyga. ( vi kunde inte jobba med fjädrar som vi tänkte så vi fick tänka om). Vi tittade på filmer på smartborden på fåglar som flyger. Barnen sa att fåglarna rör på armarna för att kunna flyga. Vi tog fram sjalar som barnen fick hålla i och sedan sträcka på armarna och flyga som fåglar. Dom rördes sig i rummet och viftade med armarna upp och ner. Vi satte på lugn musik som dom rörde sig och dansade till. Vi upprepade detta flera gånger. Vi visade en film om fågelskådning. Barnen fick göra egna kikare som dom sedan målade med valfri färg. Vi gick ut och 6

7 testade kikarna på gården. Sedan övergick vi till att prata om vind. Barnen undrade hur fåglarna gör för att kunna flyga. Barnen fick göra egna vindsnurror som vi sedan gick ut och testade. Analys Vi behövde lära känna barngruppen och iaktta hur varje barn fungerade i gruppen. Det var lite rörigt i början men sen blev det bättre när vi utvärderat gruppen vid varje reflektionstillfälle. Då gick vi igenom vad vi tyckte gick bra och mindre bra. Barnen har tyckt att det har kul och spännande. Vi har upptäckt att barnen inte orkar lyssna och vara koncentrerade mer än ca tio min. Det vi också upptäckte är att vi inte kan göra för avancerade saker för då tappar dom koncentrationen. Det måste vara på deras nivå. Vi har börjat varje tillfälle med att ha en samling och berätta vad vi ska göra. Barnen har fått berätta vad dom heter och vi sjunger en sång om grupp två. Sen har vi delat upp baren i två grupper så att det ska bli lugnare och i slutet har vi samlats igen och avslutat med flanosaga och sånger. Mellanbarn: Mål Förskolan ska stäv efter att alla barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Lpfö 98/10, Genomförande Varje tisdag har barnen berättat egna sagor kring självvald figur som vi satt in i den stora sagoboken. I slutet av denna termin satte vi ihop alla sagor tillsammans till en stor härlig sagobok. Den finns nu att läsa i vårt projektrum. På onsdagens projekttid har vi arbetat med inlevelsesaga. Då barn idag överöses med bilder i olika former - från böcker, tv, data och så vidare, ville vi öva hörförståelsen och den inre fantasin. När vi läser böcker och sagor för barnen så försöker vi därför framhålla att det faktiskt går att enbart lyssna på en berättelse och skapa sina egna inre bilder till det man hör. Därefter har de fått själva fått försöka återskapa sin inre bild på papper. På torsdagar har barnen fått ta med sig en favoritbok hemifrån att dela till resten av barngruppen. Veckans boktips! När vi läser förstärker vi med att teckna de ord vi kan under bokens gång. Vi har även lånat takk-böcker och barnen uppmärksammar oss och tecknen mer än bilderna i boken. Ett barn som har engelska som modersmål har även haft med en bok med engelsk text, där vi läste på båda språken. Då vi märkte barnens fascination och intresse för detta, köpte vi även in fler engelska böcker av samma författare som vi ofta läser på två språk. 7

8 Under terminens gång har vi märkt att barnen mer tycker om att sitta och ta in en bok eller berättelse med orden utan att behöva se bilder. Hela vårt språkliga projekt har vi medvetet försökt att överösa barnen med alla olika former av språk för att väcka deras lust inför skriftspråk, läsning, läsförståelse, föra boksamtal och barnen har även fått följa text och bild på activeboard och ipaden, som en karaoketext. Barnen fick även om de ville skriva mejl till sina föräldrar och påminna om att det är deras tur att ha med en bok, som i ett led till att förstå kommunikation. Analys Vi upplever att alla barnen i projektgruppen har visat ett stort intresse kring detta projektarbete, de har en god social sammanhållning i gruppen och är engagerade i varandras intressen, sagor och tips. De har önskat sig varandras böcker och vi tror oss verkligen har väckt läslusten. Projektet har följt en tydlig röd tråd och barnen har varit trygga i strukturen och varit delaktiga i utformningen av planeringen, reflektionen och sett fram emot projekttiden. Detta har vi även fått bekräftat från vårdnadshavarna under våra utvecklingssamtal. Äldre barn Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Lpfö 98/10, Genomförande Projektet började när vi väntade bussen för att åka till Kottla. Vi missade bussen och hade en matematikskattjakt, barnen fick hitta olika former på byggnader och i naturen. Detta utvecklades ytterligare när vi var i Centrum för att visa barnen vad det fanns för tjänster i vår närmiljö. Barnen fastnade mer för formerna på byggnaderna. När barnen ville se om Lidingö verkligen var omringat av vatten blev de än mer intresserade för matematik när vi gick över Lidingöbron och pratade om att det var 1km =1000m och att det var 126 trappsteg upp till Broberget. Analys Matematik har genomsyrat våra projekt under läsåret. Allt vi har gjort har vi eller barnen knytit ihop med matematik. Barnen har efterlyst olika problemställningar i matematik, vi har givit dem uppgifter såsom att färglägga rätt färg på rätt siffra samt dela fem russin lika på två. Vi har använt oss av matematik genom lek till exempel; Hur många barn räcker dem här stövlarna till? Vi har använt oss av matematik när vi haft gymnastik och andra lekar på utflykterna så som ställ er på högsta punkten, spring till en cirkel och så vidare. Vi avslutade projektet med att ha en matematikvandring på Millesgården. Barnen tyckte det var roligt och det blev tydligt hur mycket de lärt sig. De kunde koppla ihop det vi gjort tidigare för att lösa matematikställningarna som dök upp under vandringen. När vår vandrande pinne dog hämtade de inspiration från vandringen och hade en tyst minut för Doris. Det blev än mer tydligt för barnen hur lång en minut är. 8

9 4. Året som kommer För att få en bra verksamhet med glada, trygga och nyfikna barn och pedagoger måste det finnas möjligheter för dem att påverka sin vardag. För att det ska kunna ske måste det finnas tydliga direktiv om vad som gäller och arbetsklimatet måste vara präglat av demokrati. Det måste finnas en fungerande arbetsmiljö, både inne och ute samt tillräckliga resurser så att pedagogerna har möjlighet att nå de uppsatta målen. Under detta läsår har vi startat många processer som kommer att fortsätta även under nästa läsår. Mål för kommande år : att med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK arbeta vidare med läroplanenens mål kopplat till vårt nya arbetssätt och på så sätt höja kvalitén att arbeta vidare med hållbar utveckling att sätta fokus på värdegrundsarbetet att få ännu bättre resultat på föräldraenkäten 5. Förskolechefens ansvar Ledning Jag arbetar som förskolechef på Lejonets förskola och på Torsviks förskola. Totalt har jag ansvar för ca 180 barn och 35 medarbetare. Jag arbetar heltid och till min hjälp har jag en biträdande förskolechef 2 dagar per vecka, samt en pedagogista i snitt 2 dagar per vecka. Följande dokument styr vår verksamhet: Skollagen Läroplan Lpfö98 Lagen mot diskriminering och kränkande behandling Barnkonventionen Utbildningsnämndens mål enligt beslutad budget Arbetsplan för Lejonets förskola Ledningsgrupp En förskollärare per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen och biträdande förskolechefen i ledningsgruppen. Pedagogistan deltar också i dessa möten de veckor hon är på förskolan. Ledningsgruppen som har möte 1 gång/vecka. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande frågor: Praktiska verksamhetsfrågor Aktuella pedagogiska frågor Samarbetsfrågor Utvecklingsfrågor Ekonomiska frågor 9

10 6. Kvalitetssäkring och utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningens Stöd- och utvecklingsgrupp tillhandahåller förskolepsykologer som ger oss värdefull handledning när vi behöver det. Utbildningsförvaltningens Kvalitets- och utvecklingsgrupp tillhandahåller en utvecklingsledare samt pedagoger i Lidingö lärcenter. Dessa gruppers uppgift är att utifrån övergripande mål och olika kompetenser verka för en kvalitetssäkring och kompetensutveckling av verksamheten. Detta sker i olika fortbildningsformer samt stöd i arbetet genom bland annat psykologisk konsultation och pedagogisk handledning. Under året har vi haft psykologisk handledning i de arbetslag som har barn i behov av särskilt stöd. Det har lett till ökad medvetenhet om arbetslagets kompetens och vilka metoder man kan använda för att få resultat inom givna resurser. I vissa fall har det också lett till att förskolan tillförts resurser som används som en förstärkning i arbetslaget. I området har vi en pedagogista (en förskollärare med pedagogista-uppdrag). Hennes uppdrag är att tillsammans med förskolechefen driva utvecklingsfrågor i olika forum och praktiskt handleda arbetslagen i deras utvecklingsarbete. Pedagogistan är på Torsviks förskola ca en vecka per månad. Förskolan har två utvecklingsdagar per termin då vi arbetar med planering, uppföljning och utvärdering samt fördjupar oss inom olika ämnesområden. Föräldrarna har framfört sina åsikter i en undersökning genomförd av Markör vårterminen 2014 (se sid 5). Vi tar också tillvara deras tankar och idéer i daglig kontakt, olika former av samtal, föräldramöten och föräldraråd Kvalitetssäkring genomförs också på individnivå under medarbetarsamtal. Fortbildning av personalen i förskolan pågår ständigt. Eftersom arbetet med barnen är mycket energikrävande är fortbildning under dagtid att föredra. Vi ser dock att fortbildning av hela arbetslag samtidigt får en större genomslagskraft i det praktiska arbetet. Detta är svårt att genomföra under dagtid både praktiskt och ekonomiskt då det skulle behövas flera vikarier. Därför sker fortbildning både under dagtid och på kvällstid, enskilt eller i grupp, genom föreläsningar, kurser och seminarieserier. Även konsultationer med pedagogista, utvecklingsledare och psykologer räknas som fortbildning. Utvecklingsgrupp Eftersom jag är ansvarig för två förskolor känns det naturligt at driva utvecklingen gemensamt på båda förskolorna om det går. I september startades en utvecklingsgrupp med representanter från båda förskolorna. Utvecklingsgruppen träffas två timmar var tredje vecka. Då diskuterar vi utvecklingsfrågor och färdigställer dokument. Det har varit en lyckad satsning som driver verksamheten framåt. Pedagogernas arbetsbelastning har genom åren ökat, här följer några exempel: Antal barn/personal har ökat Stressen i samhället har ökat - även hos barnen Föräldrarnas ställer högre krav 10

11 Pedagogerna skall: arbeta efter läroplanens mål och övriga styrdokument utarbeta en arbetsplan upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbeta efter den planera, genomföra, dokumentera, utvärdera, reflektera och utveckla verksamheten kommunicera med föräldrarna delta i fortbildning, i olika utvecklingsprojekt samt i nätverk ha god datakunskap ha god kontroll över barnsäkerhet och allergier De erfarna pedagogerna skall handleda mer oerfarna kollegor, vikarier och praktikanter De oerfarna pedagogerna skall handleda vikarier och praktikanter Pedagogerna skall hålla sig friska, till kropp och själ Mm mm Detta är enormt slitsamt och jag känner en stor oro för hur länge våra pedagoger ska orka med när de inte har tillräckligt med barnfri tid för reflektion, uppföljning, utvärdering och planering. 7. Framåtblick Jag har arbetat i förskolan under många år nu, men det ena året är inte det andra likt. Nya medarbetare, nya barn och föräldrar samt nya influenser i samhället och omvärlden påverkar utvecklingen. Vårt nya arbetssätt där flera pedagoger tillsammans har ansvar för en större grupp barn är positivt på många sätt men medför också vissa svårigheter framförallt med information och kommunikation. En utmaning till nästa läsår är att förbättre informationen och kommunikationen både internt och externt samt arbeta vidare med hållbar utveckling. Jag ser fram emot ett nytt läsår tillsammans med mitt ledningsteam och pedagogerna, då vi tillsammans kan ta ytterligare ett utvecklingssteg genom att utnyttja kompetensen på båda förskolorna, Lejonet och Torsvik, för att nå bättre resultat Marie Öhman 11