Dieten hur evolu.onen av en ny funk.on kan ha en nega.v effekt på vår hälsa



Relevanta dokument
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Är det nyttigt med fet mat?

Familjär Hyperkolesterolemi

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Fysisk aktivitet och hjärnan

Stillasittande & ohälsa

Barnkliniker Universitetskliniker

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Graviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Fiskkonsumtion nytta och risk. Wulf Becker, chefsnutritionist, professor Risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket

Plasma fa(y acids and treatment response

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

BIOMARKERS MEDIATORS SYSTEMIC LUPUS ERYTHEMATOSUS

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Amning inlärning och intelligens

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Farmakogene*k/genomik

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Omega-3, självproducerat eller via dieten? Anders Jacobsson Stockholms Universitet

BALANSEN MELLAN OMEGA 3

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost:

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

När stamcellerna kommer till klassrummet

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Gene$k och neuropsykiatri. Niklas Dahl prof och överläkare

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

En guidad tur i kostdjungeln

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

TRÄNING, KOSTHÅLLNING OCH ANTI AGE LIGGER I TIDEN

Mat från havet ska göra oss friskare

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Klinisk kemisk diagnos.k

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Vad vet vi om animaliska livsmedel?

Protein en livsviktig byggsten

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Kolesterol på gott & ont

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Bästa konditionsträningen på 30 min

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

The national SIMSAM network (I)

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Induk&on 26:e augus& 2015

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Måltidersättning och viktreduktion

Vi är inte vegetarianer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Childhood Obesity and Metabolic Syndrome in Preschool Children

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Barn och unga i palliativ vård

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Vägen 'll spelproblem, hur hjärnan påverkas & stöd-/behandlingsmöjligheter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS )

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Omega-3-supplementering och dess effekt på blodfetter och endotelfunktion hos barn och ungdomar med fetma och/eller hyperlipidemi

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom?

Hälsoeffekter av motion?

Transkript:

Dieten hur evolu.onen av en ny funk.on kan ha en nega.v effekt på vår hälsa Ulf Gyllensten, Ins.tu.onen för Immunologi, Gene.k och Patologi, Uppsala Universitet och Science for Life Laboratory Uppsala

Homo erectus H. sapiens (Cro- Magnon) Homo neanderthalensis

Nervsystemet är.ll stor del (60%) uppbyggt av fep, i första hand fleromäpade fepsyror. Dessa grupperas i Omega- 3 och Omega- 6, och är bägge nödvändiga för hjärnans funk.on. Omega 3 och Omega 6 Omega 6 Omega 3

Långa fleromäpade fepsyror (LC- PUFAs) Omega- 3 har första dubbelbandet mellan 3:e och 4:e kolatomen och Omega- 6 mellan 6:e and 7:e. Essen.ella fepsyror: via dieten som förformer (linolensyra, LA, och α- linolensyra ALA) eller som färdiga PUFAs (AA och DHA). DHA finns i fisk och marina däggdjur och AA i ägg, fep från landdjur och lever. Förformerna, LA and ALA, finns i vissa vegetariska oljor.

Betydelsen av långa fleromäpade fepsyror Omega 3 (DHA) är nödvändigt för hjärnans och synnervens utveckling. DHA nivån hos vuxna påverkar arbetsminne och mentala funk.oner. DHA motverkar produk.onen av inflamma.onsökande substanser (dvs är an.inflammatoriskt) DHA has visats minska risken för kardiovaskulär sjukdom, reuma.sm och vissa former av cancer.

Energimängd och fepsyror i födan för.diga Afrikanska Hominder.

AP utveckla och bibehålla storhjärnan Utvecklingen av människan stora hjärna krävde.llgång.ll Omega 3 och Omega 6 via dieten eller genom ap synte.sera dem. Den bästa källan.ll Omega 3 är fisk och marina däggdjur, men dessa är mindre bra källor.ll kalorier. Kan en fysiologisk anpassning ha skep där en muta.on gav den moderna människan möjlighet ap öka produk.onen av Omega 3 och Omega 6 fepsyror?

EUROSPAN - European Special Popula.on Research Network Hälsoundersökning av europeiska popula.oner utanför storstadsområdena. Miljöfaktorer: Hur påverkar klimat, diet och livss.l den humana hälsan? Iden.fiering av gene.ska faktorer som är av betydelse för sjukdomsrisken.

Sverige Karesuando/Soppero Storbritannien Orkneyöarna Sverige Subark.skt klimat Extrem varia.on i dagslängd Utomhusarbete, mkt fysisk ak.vitet Livss.l Diet: viltköp och fisk Arbete (Utomhusarbete, fysisk ak.vitet) Nederländerna Byar på landet Stabil popula.on och miljö Italien Alpbyar i Tyrolen Kroa.en Öar i Adria.ska havet

Karesuando - 35 C

Midvinter maxdagljus

EUROSPAN Popula.onsbaserad, alla boende inbjudna 5 popula.oner < 5 000 personer Undersökning Hälsoundersökning (t ex BMI, puls, blodtryck, lungor, bentäthet) Kliniskt kemiska analyser t ex blodfeper Livss.l (diet, socioeconomi, fysisk ak.vitet) Analyser av gene.sk varia.on

Varför studera blodfeper? Kolesterol en av de vanligaste kliniska analyserna och en indikator för risk ap utveckla hjärt- kärlsjukdomar. - LDL kolesterol (low density lipoprotein cholesterol) det dåliga kolesterolen - HDL kolesterol (high denisty lipoprotein cholesterol) det goda kolesterolen Både miljömässiga och ärlliga faktorer bidrar.ll kolesterolnivån

Kolesterol 6,2 6 5,8 Kolesterol (män) Kolesterol (kvinnor) 5,6 5,4 5,2 5 4,8 Sverige Kroatien Italien Storbritannien Nederländerna

FADS enzymernas funk.on

FADS enzymernas funk.on

Två olika gene.ska varianter av FADS generna; A = ancestral, D=derived SNP Freq. (percent) Assoc Haplotype 1234567890123456789012345678 Tot High Low Pval D CCCTCGTTAATCTTAAAAACCACCCTAG 62.1 81.8 41.8 1e-65 A AGTCGACCGGCTCCGGGGGTTGAAAAGA 33.0 16.0 50.6 1e-52 M1 CGTCCGCCGGTCTTGGAGGTTGAAAAGA 2.8 1.4 4.2 3e-04 M2 AGTCGACCGGCTCCGGGGGTTGACAAGA 0.5 0.2 0.8 9e-02 M3 AGTCGACCGGTTCCGGGGGTTGAAAAGA 0.3 0.1 0.5 2e-01 M4 CCCTCGTTAATCTTAAAAACCAAAAAGA 0.2 0.0 0.5 4e-02 98.9

FADS D varianten ökar syntesen av Omega 3 och 6

FADS D varianten finns bara hos människan D för Derived (red), A för Ancestral (blue)

FADS D varianten uppkom för 250 kya FADS1 FADS2 low hz 30 kb region Chimpanzee vs. hg18 1.03 muta.on/bp/genera.on Haplotypen DD hos Afrikaner Haplotype AA hos Paleo- Eskimo & Aborigin från Australien 600 kya 250 kya

FADS D varianten har selekterats för

Geografiska fördelningen of FADS varianterna Hypotes: D uppkom i Afrika och när de första grupperna av moderna människor lämnade Afrika tog de med sig både A och D. Selek.onen för D fortsape i Afrika,.lls dagens situa.on när det endast finns D. De grupper som vandrade in i Amerika hade inte med sig D varianten.

Summering De två FADS- variaterna är olika effek.va för ap synte.sera PUFAs. Den effek.va varianten (D) finns endast hos den moderna människan. Varianten uppkom för cirka 250.000 år sedan i Afrika och har varit under posi.v selek.on. Idag är den effek.va varianten dominerande i Afrika, finns i hög frekvens i Europa och Asien, men inte alls i Amerika.

Summering D ger en överlevnadsfördel när.llgången.ll PUFAs är begränsad, som under människans utveckling. Den västerländska dieten har ändrats från ep förhållande mellan Omega 6:Omega 3 om 1:1,.ll 20:1. Ökad Omega 6 (AA) som är starkt proinflammatorisk. D varianten ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, och är en thrily genotype = gene.sk faktor som en gång varit posi.v ap ha men som med överskop på energi och fep nu ökar risken ap bli sjuk.

Metabolic pathways of omega-6 and omega-3 fatty acids AA FADS DHA

Medical relevance Tradi.onal diet of some na.ve popula.ons is rich in Omega 3 and Omega 6, but the diet transi.on means less intake of PUFAs and therefore an increased risk of deficiency. In the last 150 years the average Western diet has changed from a Omega 6: Omega 3 ra.on of 1:1 ra.o to an es.mated 20:1. The D haplotype may act as a thrily genotype and represent a risk factor for life- style related diseases.

Medical relevance FADS genotypes associated with inflamma.on and coronary artery disease. Carriers of FADS D haplotype prone to a proinflammatory response favoring atherosclero.c vascular damage. Mar$nelli et al. Am J Clin Nutr. 2008 Oct;88(4):941-9. Differences in FADS gene variants in African Americans and European Americans with diabetes or the metabolic syndrome. A gene.c risk factor contribu.ng to health dispari.es between popula.ons of African and European descent. Sergeant et al. Br J Nutr. 2012 Feb;107(4):547-55.

Medical relevance Total cholesterol, HDL, LDL and triglyceride are influenced by the FADS genotype already in 10 year old children. Gene.cally determined blood lipid levels during childhood predispose development of cardiovascular diseases. Standl et al, for the GINIplus Study Group and LISAplus Study Group PLOS ONE 2012

LC- PUFA and cogni.ve func.on " Mice exposed to a diet rich in omega- 6 PUFAs during gesta.on display anxiety- like behavior. Prenatal diet rich in omega- 6 PUFAs result in classic features of au.sm. Maternal diet rich in omega-6 polyunsaturated fatty acids during gestation and lactation produces autistic-like sociability deficits in adult offspring. Jones et al, Behavioural Brain Research, 2012. The ra.o between maternal dietary n6 and n3 (LC)PUFA intake influences the childs brain development during fetal life,. The Dietary n6:n3 FaYy Acid Ra$o during Pregnancy Is Inversely Associated with Child Neurodevelopment. Bernard,et al and the EDEN Mother- Child Cohort Study Group. The Journal of Nutri$on 2013. " "