Object 1 Skärpe förskola Årlig plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Bakgrund
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Förskolan ska nu varje år upprätta två planer för likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16:e paragrafen i diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a kap. 8:e paragrafen skollagen). De båda planerna kan sammanföras till en så länge innehåller uppfyller lagarnas krav. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola. Förskola a för planen Hela arbetslaget och förskolechef Tuovi Silvola. Vår vision Förskolan ska vara en trygg miljö där alla barn känner sig lika välkomna och respekterade för den de är. Inget barn ska bli trakasserat, diskriminerat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2014-11-15 Planen gäller till 2015-10-31 Barnens delaktighet Vi har tagit med de äldre barnen i vårt arbete genom intervjuer och trygghetsvandring inne och ute. De yngsta barnen (1-2 år) har inte varit delaktiga. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom den dagliga kontakten med vårdnadshavarna och föräldraenkäten har föräldrarna fått möjlighet att delta i kartläggningen. I och med detta har personalen fått möjlighet att få kännedom om eventuella händelser som föräldrarna/barnet upplevts som orättvisa eller kränkande. Vårdnadshavarna kommer att få information om arbetet kring likabehandlingsplanen på föräldramötet på nätet. De kommer att få möjlighet att läsa och komma med synpunkter innan planen fastställs. Personalens delaktighet Avdelningsvis genomfördes kartläggningar och åtgärder diskuterades. Planen ska finnas med som ett levande dokument på alla avdelningar. Likabehandlingsplanen kommer att vara en stående punkt på arbetsplatsträffar och reflektionstid. Förankring av planen Alla i arbetslaget får ett exemplar. Det är viktigt att nyanställda pedagoger som anställs under
läsåret ska informeras om innehållet i Skärpes likabehandlingsplan. Den färdiga likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig för föräldrarna på föräldrawebben, kommunens hemsida och ett exemplar kommer att hänga i hallen på respektive avdelning. Det är viktigt att nya familjer som börjar i vår verksamhet under läsåret får ta del av innehållet i likabehandlingsplanen. Likabehandlingplanen ska presenteras för barnen genom att man visar och samtalar om dess innehåll. De äldre barnen utarbetar med hjälp av pedagogerna avdelningens egna likabehandlingsplan som utgår från denna plan. Där kommer vi tillsammans med barnen använda oss av "stopphanden" och "trafikljuset". Innehållet i likabehandlingsplanen ska genomsyra hela årets verksamhet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingplanen utvärderades i samband med vårens kvalitetsredovisning på respektive avdelning. Någon gemensam utvärdering blev inte genomförd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla i arbetslaget. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det har framkommit att vi måste bli ännu bättre på att vara närvarande vid barnens utelek. Likabehandlingsplanen måste bli mer "levande" bland pedagogerna och finnas med på våra träffar. Vi pedagoger måste bli ännu bättre på att presentera planen för barnen. Planen ska även göras tillsammans med barnen på deras nivå. Vi önskar att det varit högre svarsfrekvens på den utlämnade föräldraenkäten. Det var 50 procent inlämnade svar. Vi blev positivt överraskad av trygghetsvandringen inne och ute. Det framkom saker som vi inte var medvetna om. Vi måste komma igång med kartläggningarna tidigare på höstterminen. Vid utvärderingen kom det fram att alla mål inte blivit uppnådda. Årets plan ska utvärderas Senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen utvärderas på varje enskild avdelning. Alla insatser och åtgärder ska utvärderas. Detta bör göras på vår kvalitetsredovisningsdag. Förskolans gemensamma utvärdering sker på arbetsplatsträffen. Vid utvärderingen måste vi vara tydligare på att redogöra för vilka mål som inte uppnåtts och varför. för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget och förskolechef Främjande insatser
Namn Främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Vi vill att alla barn ska känna sig trygga på förskolan och vara respekterad för den de är. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling från barn eller vuxna. Pedagogerna följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Insats Vi pedagoger ska öka vår kunskap kring vad en kränkande handling kan vara. Det är viktigt att pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man beter sig mot varandra. Vi diskuterar i arbetslagen kring hur vi ska bemöta och förhålla oss till varje enskilt barn på bästa sätt. Vi pratar mycket med barnen om hur vi ska vara mot varandra, och hur de utvecklar sin empatiska förmåga. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt bland personalen utifrån värdegrunden i förskolans läroplan. Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Vi vill att barnen ska bli bemött utifrån sin individ inte utifrån sitt kön. Personalen följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Personalen ska vara goda föredömen och ha ett bra förhållningssätt. Vi försöker att ge alla barn lika mycket taltid och vuxenkontakt. Flexibel planering som ändras utifrån barnguppens behov. Vi ser kontinuerligt över barnens lek- och lärandemiljö. Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning.
Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade i förskolan oavsett kulturell bakgrund, annan religion och trosuppfattning. Personalen följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och alla människor har rätt att vara den man är. Vi har en öppen dialog med föräldrarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet. När det kommer upp en fundering från barnen så pratar vi om det på ett öppet och ärligt sätt. Vi ska ha lekmaterial och litteratur som visar på olika kulturer och etniskt ursprung. Namn Främja likabehandling oavsett funktionshinder. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska känna sig respekterade för den de är och kunna vara delaktig i verksamheten på ett likvärdigt sätt. Pedagogerna följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Förskolechef och personallag ser till att miljön anpassas efter behov för att barnet ska kunna vara delaktig i verksamheten. Pedagogerna måste skaffa sig kunskap om det funktionshinder det gäller. Vi gör barnen uppmärksamma på att olikheter är naturliga och finns överallt. Vi har en öppen dialog med föräldrarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet. Namn Främja likabehandling av barn till vårdnadshavare med annan sexuell läggning.
Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade oavsett vilka familjeförhållande de kommer ifrån. Personalen följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Vi bemöter alla utifrån behov och situation oavsett familjeförhållanden. Vi samtalar med barnen om att det finns olika familjeförhållanden, att familjer kan se olika ut. I barnens rollek kan vi på ett naturligt sätt visa på att det finns olika typer av familjekonstellationer. Vi måste se till att det finns böcker på förskolan där man kan läsa om olika familjekonstellationer. Pedagogerna ska skaffa sig ökad kunskap och föra diskussioner kring detta område. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer av lekmiljöerna både inne och ute. Barnintervjuer. Observationer i barngrupp. Sociogram. Trygghetsvandring inne och ute. Föräldraenkät Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har intervjuats kring kamratskap och lekmiljöer. Barnen har gått en trygghetsvandring inne och ute. De har tillsammans med en pedagog fått möjlighet att samtala om hur de upplever de olika miljöerna i förskolan. Föräldrarna har varit delaktig i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av föräldrars/barns upplevelser av vistelsen på förskolan. Vi har också skickat hem frågor till föräldrarna som underlag vid kartläggningen. Föräldrarna fick svara på frågor gällande trivsel, trygghet, barns kompisskap, tillit till personal och om de upplever att deras barn blir respekterade för den de är. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagets reflektionstider har pedagogerna samtalat om kartläggningsmetoder. De olika
arbetslagen har efter detta bestämt vilka metoder de vill använda sig av. Sedan har pedagogerna på varje enskild avdelning ansvarat för kartläggningen. Resultat och analys Av totalt 68 utlämnade enkäter så svarade 45 stycken. Det som framkom var att alla föräldrar utom 2 upplever att deras barn trivs på förskolan. 2 av 45 inlämnade svar upplevde inte att barnen kände sig trygga i förskolan. 7 av 45 vet inte fall de deras barn blir respekterade för den de är. Resultat av kartläggningen 1-2 år. Eftersom en del barn saknar det verbala språket kan det uppstå mycket negativ fysisk kontakt. När det är många barn i samma rum blir det ofta mer negativ fysisk kontakt gentemot varandra. Vi ser att barnen tar efter varandra i den negativa kontakten. Analys av kartläggningen 1-2 år. Vid rutiner försöker vi dela upp barngruppen i mindre grupper. Viktigt att vi pedagoger jobbar med att stärka barnens självkänsla genom att använda "stopphanden". Barnen uppmuntras även att använda mjuka och sköna händer mot varandra. Vi pedagoger ska vara delaktiga i barnens lek både ute och inne. Resultat av kartläggningen 3-5 år. Vi har empatiska och hjälpsamma barn. Vi har barn som behöver lyftas/stärkas i barngruppen. Det har framkommit att barn uppmärksammat människors likheter/olikheter. I den fria leken har vi pedagoger uppmärksammat att inte alla barn är lika delaktiga. Det har även framkommit att en del barn upplever att de inte alltid har någon att leka med. Det finns barn som behöver mer egentid med oss vuxna än vad vi har möjlighet att ge. Det förekommer fysiska lekar bland barnen som kan leda till konflikter. Det finns barn som inte knäckt lekkoden och därför behöver mycket stöd av oss vuxna i leken. Vi har sett att en del barn behöver hjälp med att utveckla sin empatiska förmåga. Vissa har svårt att uttrycka sig verbalt och använder kroppen istället. Det finns rum inne som upplevs tråkiga och stökiga bland barnen, och rum som används till annat än vi trott. Vilket leder till att en del barn inte finner ro i leken. Både barn och vuxna upplever att den höga ljudnivån vid inomhuslek och matsituationer är jobbiga. Vi upplever att barnen känner sig trygga av att ha fasta platser vid matsituationer och samlingar. Barnen uttrycker missnöje vid skogen och båten. Det uppstår ofta konflikter där nere bland barnen. Detta är något som även vi vuxna har upplevt. Många av våra barn är duktiga på hjälpa varandra. De äldre barnen hjälper gärna de yngre barnen. Analys av kartläggningen 3-5 år. Vi jobbar med ett kompis tema. Vi samtalar med barnen om likheter/olikheter. Vi ser över litteratur.
Då det gäller barn som behöver lyftas och stärkas i gruppen har vi valt att ha det som gruppens mål i det systematiska kvalitetsarbetet. Lekstöd genom att pedagogerna finns med i barnens lek. Pedagogerna har möjlighet till handledning av förskolans specialpedagog. Vi ska fortsätta att observera leken i de rum som fungerar mindre bra. Vissa tider på dagen ska vi börja med aktivitetskort. Detta för att sprida ut barnen i de olika rummen. Syftet är också för att barnen ska leka med barn/lekrum som de i vanliga fall inte väljer. De är då även bättre på att fokusera på leken då de vet vart de ska leka. Barnen ska få göra en egen likabehandlingplan som blir deras egen och som de förstår. "Stopphanden" och "trafikljus" för att tydliggöra ett nej. Vi vuxna måste se över innemiljön så att den inbjuder till rolig lek. Vi pedagoger måste vara närvarande nere i skogen där det ofta händer konflikter mellan barnen. För att minska ljudet i från lekmaterial behöver vi gå igenom de olika materielens placering på avdelningen. I matsalen finns en liten klocka som vi plingar i när vi tycker att ljudnivån blir för hög. Förebyggande åtgärder Namn Rolig och trygg utelek Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vi vill att barnen ska leka och ha roligt tillsammans vid ute leken. Vi vill minska konflikter mellan barn och stödja barnens samspel. Vi vill hjälpa barnen att hitta positiva lekstrategier. Barnen ska känna sig trygga och uppleva att pedagogerna finns nära för att stödja. Pedagogerna följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Åtgärd Vi vuxna måste vara mer där barnen är för att kunna stödja dem i leken och samspelet ute. Pedagogerna sprider ut sig mer på gården vid utevistelsen. Vi måste skaffa oss bättre rutiner på var personalen befinner sig vid uteleken. Rutiner för detta arbetas fram vid den gemensamma arbetsplatsträffen. "Stopphanden" och "trafikljusmodellen" introduceras för barnen. Vi pratar och stödjer barnen kring hur man är en bra kompis. Främja positivt språkbruk. Vid negativt språkbruk vägleder pedagoger och ger andra alternativ. Motivera åtgärd Vid kartläggningen har det framkommit att vissa barn ofta upplever att det är bråk och konflikter vid ute lek där pedagoger inte finns nära. Pedagogernas observationer visar även detta. Det är därför viktigt att vi pedagoger finns i närheten av barns lek för att kunna stödja och hjälpa barnen till positivare samspel. Hela personallaget.
Namn Socialt samspel barn mot barn. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Uppmuntra alla barn till positiv fysisk och verbal kontakt med kamrater. Personalen följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten Åtgärd Arbeta med kompistema. Materialet som används är 10 små kompisböcker. De yngsta barnen uppmuntras att använda mjuka och sköna händer mot varandra. Hjälpa alla barn till en positiv status i gruppen. De barn som behöver stöd i samspelet med kamrater ska få det i den utsträckning det är möjligt av pedagogerna på avdelningen. Pedagogerna ska få möjlighet till handledning av förskolans specialpedagog. Pedagogerna finns delaktiga vid barnens lek för att ge stöd i den mån det är möjligt. Barnen delas in i mindre grupper under dagen. Detta för att minska trängsel och konflikter. Se över schemaläggning och personalresurser. Vi måste se över våra rum och vad vi har för leksaker i dessa för att främja positiv lek. Motivera åtgärd Vid kartläggningen har det kommit fram att det finns ett behov av stödja barnens kamrat relationer och stärka det sociala samspelet. Detta för att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan. Det har framkommit att negativ fysisk kontakt förekommer. Detta sker oftare vid trängsel/många barn i samma rum och när pedagoger inte finns närvarande. Det finns också tillfällen då det förekommer negativt ordbruk mellan barnen. Rutiner för akuta situationer Policy På Skärpe förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Pedagogerna är närvarande, observanta och aktiva i barnens lek. -Pedagogerna har daglig kontakt med vårdnadshavarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Skärpe förskola 0660-265301 Förskolechef Tuovi Silvola 0660-265276, 073-274 56 04 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Vi tar hand om barnet/barnen som blivit utsatt, även den/de som utfört den
kränkande handlingen. 2. Vi utreder och dokumenterar det inträffade och våra iakttagelser diskuteras i arbetslaget. 3.Vårdnadshavarna (både till den utsatte och den som utsatt) kontaktas av förskolepersonalen eller vid behov förskolechef. 4. Pedagogerna anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blankett för Anmälan om kränkande behandling. 5. Förskolechefen anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar det till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till pedagoger som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskollärare, barnskötare eller annan personal får kännedom om att barn utsatts för kränkande behandling av vuxen och fyller i en OSIS blankett. 2. Pedagoger anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blanketten för Anmälan om kränkande behandling. 3. Förskolechef anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar till nämnden, samtidigt som förskolechef åter kopplar till pedagoger som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Efter utredning och åtgärd åter rapporterar förskolechef till huvudmannen för att meddela hur utfallet av åtgärderna blev, förskolechef och berört arbetslag följer upp åtgärderna. Hela det berörda arbetslaget har ansvar för att uppföljning ska ske. Rutiner för dokumentation Kommunens ärende gång för kränkande behandling används för att dokumentera upptäckt, utredning, åtgärder samt uppföljning. Dokumentationen sparas hos ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Pedagoger upptäcker och meddelar kränkande behandling till förskolechef. Förskolechef rapporterar till huvudman och startar samtidigt en utredande insats tillsammans med personalen och finner åtgärder för att förhindra att kränkande behandlingen upprepas. Förskolechef återkopplar till huvudman efter åtgärderna har följts upp om hur arbetet fortlöper.