Välkommen till Mariebergs förskola Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra! 1
Syftet med denna arbetsplan är att alla som önskar ska få en inblick i verksamhetens mål och inriktning. Här har vi tolkat och skrivit ner hur vi arbetar utifrån Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Innehållsförteckning: Arbetsplanen... sid 3 (Vi redovisar arbetsplanen övergripande innan vi går in på de olika huvudavsnitten) Värdegrunden... sid 4-5 (I avsnittet värdegrunden förklarar vi de olika begreppen ansvar, empati, lika värde och trygghet) Språk... sid 6 Olika kulturer... sid 6 Lek... sid 7 Känslomässig utveckling... sid 8 Jaguppfattning... sid 9 Natur och matematik... sid 10 Förskolans traditioner och fester... sid 11 Allmän information... sid 12-13 2
Arbetsplan för Mariebergs förskola 2006 Vi vill att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för barnen. I vårt uppdrag ingår att utveckla barnens förmågor och eget kulturskapande, att överföra ett kulturarv värden, traditioner, historia, språk och kunskaper. Leken går som en röd tråd genom hela vår verksamhet. Idag finns tre läroplaner inom det svenska utbildningssystemet. Avsikten med dem är att de ska länka in i varandra och ha en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Mål och riktlinjer för förskolan finns lagstadgade i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 och styr inriktningen på förskolans arbete. Syftet med målen är att de ska ge en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Vi utgår ifrån ett utvecklingspedagogiskt arbetssätt där vi ser det kompetenta barnet alltså vad barnet kan. Vi som pedagoger ser på barnet ur ett positivt perspektiv där vi ställer frågor om HUR Idag utgår vi från ett barnperspektiv när vi planerar. Vi nöjer oss inte med fakta utan strävar även efter förståelse, färdighet och förtrogenhet. Framför allt genom att ge barnet egna erfarenheter av faktaområdet. Exempel: Hörsel och begreppslek (jag): Någon knackar på dörren. Fakta är att det knackar. Du ska nu lyssna genom att fråga Vem är det? Någon svarar Det är bara jag. Förståelse är att det står någon på andra sidan. Du ska nu gissa vem det är. Färdighet: Du kan genom hörseln förstå vem som står på andra sidan. Förtroende: Du vågar stå kvar bakom dörren och gissa vem det är som knackar. Föräldrars insyn i verksamheten är viktig. De ser barnet i en situation vi i en annan. Detta gör att vi tillsammans får en helhetssyn på barnet. I våra återkommande utvecklingssamtal pratar vi tillsammans med föräldrar och barn om barnets utveckling och lärande. Vi har fått fortbildning och handledning i läroplanen, för att genomföra dess mål och riktlinjer i verksamheten. Genom våra diskussioner vet vi vad vi gör och hur vi gör det. För att kunna tydliggöra vår målsättning och våra arbetsmetoder har vi valt blomman som symbol. Det ger en bra bild över hur vi arbetar för att stimulera barnens utveckling och lärande. För att en blomma ska kunna växa behöver det näring och energi. Det samma behöver ett barn. Näringen och energin får barnen från föräldrar, personal och kamrater. Det är vi som ska inspirera barnen och få dem att känna lust och glädje att lära och utvecklas. Blomman symboliserar det kompetenta barnet med dess förmågor och kompetenser. För att barnen ska kunna vidareutveckla dessa på förskolan har vi valt några utvecklings och inlärningsområden, som kan hjälpa dem. Dessa områden symboliseras av blommans kronblad. De är våra arbetsmetoder och beskriver vår dagliga verksamhet. Det innebär att vi genom våra arbetsmetoder kan stimulera flera utvecklings och inlärningsområden samtidigt. 3
Värdegrunden Värdegrunden på vår förskola handlar om relationer mellan människorna. Hur vi behandlar och värderar varandra. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vår värdegrund är ansvar, respekt, empati, lika värde och trygghet. Vi har definierat de olika begreppen och beskrivit hur vi skall arbeta med dem. Vad menar vi med ansvar? Hur? Att barnen skall känna ansvar för sina handlingar och för andra. Att vara rädd om naturen och saker runt omkring sig, både sina egna och andras. Att barnen får hjälpa till med de dagliga sysslorna, duka fram, hämta Matvagnen. Att vi uppmärksammar barnen på situationer när de gjort någon ledsen. Att barnen får hjälp till självhjälp när det gäller att ta på sig, ta mat, hälla upp och bre smörgås. Att barnet vid lek, får gå och hämta de saker de behöver och plocka bort efter sig. Att barnen visar respekt för allt levande i naturen, försiktig med växter och djur. Vad menar vi med respekt? Hur? Att vi ser och bekräftar varandra. Att jag har rätt att vara den jag är, med mina egna känslor, tankar, förmågor och erfarenheter. Att vi vuxna är goda förebilder, genom att vi lyssnar och respekterar varandras och barnens tankar och funderingar. Att vi handleder barnen i olika situationer genom att ställa vad och hur frågor. Att vi deltar i barnens lek beroende på barnens ålder och behov så att vi blir lyhörda inför olika situationer ex konflikter. 4
Vad menar vi med empati? Hur? Att förstå och känna med någon annan. Att kunna visa hänsyn. Att vi är goda förebilder. Att vi handleder barnen i olika situationer med vad har hänt, och hur kan du trösta, och därmed lära barnen göra förlåt. Att vi ger barnen stort utrymme till lek, sagor och dramatisering. Vad menar vi med lika värde? Hur? Att vi bemöter barn och föräldrar lika oberoende av kön, socialgrupp och nationalitet. Att vi bemöter alla barn i barngruppen med respekt, trots olika egenheter. Vad menar vi med trygghet? Hur? Att barnen skall känna tillit till oss och sina kamrater. Att barnen vågar vara sig själva. Att barnen känner glädje. Att barnen blir sedda, bekräftade och respekterade för den de är. Att vi möter barnen i hallen på morgonen. Att vi lyssnar på dem och ger stöd och uppmuntran. Att följa våra dagliga rutiner så att barnen känner igen sig. 5
Språk Kommunikation Att vi är lyhörda för de barn som ännu inte har det talade språket och försöker läsa av deras signaler och bekräftar dem genom att sätta ord på det. Att ge alla tid att berätta och att vi lyssnar på varandra. Att vi förstärker barnen genom att i svaret säga det rätta. Sagor Att läsa och berätta sagor stimulerar språket och ger bland annat barnen en möjlighet att själva skapa sina bilder. Sång och rytmik Sång, fingerlek, rörelsesång, i alla situationer och ofta. Rim och ramsor I mindre grupper och enskilt vid t ex blöjbyte, mat, sandlådan och andra omvårdnadssituationer. Olika kulturer Jämlikhet Att vi uppmärksammar barnen på de likheter och olikheter vi människor har. Att visa alla respekt och att inte särbehandla någon. Litteratur och Musik Att genom bilderböcker, sång och musik låta barnen reflektera över hur människor från andra länder lever och bor. Vår kultur Att ge barnen olika kulturupplevelser t ex teaterbesök och konserter. Uppmärksamma våra vanligaste traditioner tillsammans. 6
Lek Leken är ett tillstånd där barnen bearbetar sina intryck. Det är i leken som barnen lär sig t ex ömsesidighet, samförstånd, turtagande, positivt och negativt ledarskap, uthållighet, kreativitet, abstrakt tänkande. Bygglek Att ge barnen utrymme både inom- och utomhus samt ett inspirerande material att bygga med. Låtsaslek Genom leken tränar barnen sin samarbetsförmåga, att kunna hjälpa och känna att de har glädje av varandra. Att det finns inspirerande lekmaterial och att det finna flera av samma sort. Att vi ställer vad och hur frågor i deras lek. Att barnen skall plocka i ordning när de har lekt klart. Den vuxnes roll är att finnas med i barnens lek, handleda dem att turas om och vänta på sin tur. Kommunikation Här har vi vuxna en stor betydelse när det gäller att starta och även stötta leken. Viktigt med den vuxnes närhet för att leken skall hållas ihop. Vi ser det som viktigt att sitta på golvet i lekrummet, vilket inger en trygghet för barnen, och vid en konflikt har vi möjlighet att både se och höra vad som händer. Det är av stor betydelse att barnen uppmuntras till att lyssna på varandra. Motorik Att inom rimliga gränser ge barnen utrymme och tillfällen att använda sin kropp ex klättra, gunga, hoppa, cykla. Att vi går ut i skogen i vår närhet. 7
Känslomässig utveckling Göra förlåt Ta dem åt sidan och prata med dem. Att uppmärksamma barnet på att deras handlingar gjorde kompisen ledsen. Att med hur och vad frågor vägleda barnet att ta reda på hur den andre vill bli tröstad. Att lära dem: Man gör mot andra som man vill att andra ska göra mot en själv. Lek Att barnen får tillfälle att bearbeta sina känslor i leken, under den vuxnes handledning. Att som vuxen vara aktiv i barnens lek och handleda dem om så behövs, så att de lär sig spelreglerna, turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Visa känslor Att uppmärksamma och bekräfta barnen när de blir ledsna, arga, besvikna osv. Visa hänsyn Att lyssna på varandra och respektera varandras känslor. Att låta kompisar leka klart med leksaker som jag gärna vill ha. Att hjälpa varandra vid olika situationer. 8
Jaguppfattning Kroppsuppfattning Att genom rim, fingerlekar, sång, rytmik och rörelselekar får barnen använda hela kroppen. Jag vill, jag kan, jag duger Barnen skall få pröva själva så långt som möjligt och om resultatet duger i barnens ögon är det bra oberoende av vad vi vuxna tycker. Det är viktigt att barnen får bekräftelse av oss att de duger. Vi skall också låta barnen utforska sin omgivning, så att de kan träna sina förmågor. Av och påklädning Att de får hämta sina kläder och ta på sig så mycket de kan själva, ger dem känslan av att de kan. 9
Natur och Matematik Hälsa och välbefinnande Att låta barnen reflektera över, hur det kommer sig att de behöver tvätta händerna när de varit ute i sandlådan, efter toalettbesök osv. Att vi vägleder dem genom samtal då de tar på sig kläderna. Att locka dem till att äta en allsidig kost. Att vi är ute minst en gång varje dag och att ge barnen upplevelsen av att det är roligt att vara ute i alla väder. Att ge dem stimulerande lekmaterial, så de får möjlighet att använda sin kropp. Växter och djur Att ge barnen tid och tillfälle till att utforska naturen och att genom t ex naturrutan hjälpa barnen att upptäcka skillnader mellan de olika årstiderna. Att barnen får upptäcka smådjur, träd och blommor och visa respekt för dem. Matematik Matematiken försöker vi få in så naturligt som möjligt i verksamheten genom tex. olika spel, ramsor, sånger och skapande verksamhet. Även i dagens rutinsituationer försöker vi väva in matematiken genom att göra barnen uppmärksamma på olika matematiska begrepp som hel, halv, tidsbegrepp, olika former, räkna antalet tallrikar vid dukning, klockan, mm. 10
Traditioner och fester Vi vill gärna bevara våra seder och traditioner. Födelsedagar Vi firar barnens födelsedagar genom att: Hänga ut flaggan På samlingen får barnet sitta på födelsedagstolen Tänder antal ljus till barnets ålder i toarpskronan Barnet får i förväg önska ev. saga eller sång Bjuder på frukt från silverfat Present Vi sjunger och hurrar Förskolans födelsedag firas varje år i mars med pyjamasfest. Påsk Barn som vill klär ut sig. Storsamling. Under tiden kommer Ada-Beda och Beda-Ada och hälsar på. Vi äter påsklunch. Midsommar Blommor plockas dagen före festen tillsammans med barnen. På morgonen hjälps vi åt med att klä stången. Vi äter midsommarlunch. Barnens familjer bjuds in att delta i vår midsommarfest som vi firar i parken på eftermiddagen med egen medhavd matsäck/fikakorg. Advent och jul Nisse flyttar in i december. Vi tänder ljus måndagen efter varje advent och läser en vers till varje ljus. Vi gör julkorv, bakar pepparkakor och hugger en julgran. Barnens familjer bjuds in till vår luciafest i parken som firas någon kväll efter den 13:e december. Egen medhavd matsäck/fikakorg. Vi besöker tomten i parken. Vi äter jullunch. 11
Öppettider Förskolan är öppen alla vardagar mellan klockan 6.30-17.30. Vid behov av omsorg har vi öppet till 18.30. Sekretess All personal som arbetar inom barnomsorgen har tystnadsplikt. Vid misstanke om vanvård eller misshandel har vi anmälningsplikt. Sjukdom och olycksfall Barnet skall vara så friskt att de orkar delta i förskolans aktiviteter såväl ute som inne. Kommunen har tecknat en olycksfallsförsäkring för alla inskrivna barn som gäller hela dygnet. Uppsägning av plats Uppsägningstiden av förskoleplats är 60 dagar. Vid arbetslöshet och föräldraledighet får platsen utnyttjas upp till 15 timmar per vecka. Måltider Frukost serveras klockan 8.00 Lunch serveras klockan 11.30 Mellanmål serveras klockan 14.30 Det är viktigt att måltiden blir så lugn som möjligt. Det är därför bra om barnen inte lämnas eller hämtas när vi äter och att telefonsamtal undviks då. Ca 75 % av barnens dagliga energibehov och näringsbehov tillgodoses av förskolan. Frukost ca 25 % Lunch ca 35 % Mellanmål ca 15 % 12
Planeringstid Varje avdelning planerar två timmar varannan vecka. Då har vi hand om varandras barn. Vi har personalmöte en gång i månaden på kvällstid. Kompetens/utvecklingsdagar Fyra dagar om året har personalen kompetens/utvecklingsdagar. Två utav dagarna är bestämda centralt, då endast en förskola har öppet. De två andra är oftast sista fredagen i september och första vardagen efter juldagarna, då vikarier finns för de som inte kan ordna barnsomsorgen. Resurspersoner I rektorsområdet finns ett elevvårdsteam bestående av talpedagog, specialpedagog, kurator, studie - och yrkesvägledare. Dessa personer kan vi ta hjälp av vid behov. I vissa fall arbetar vi också tillsammans med socialsekreterare. BVC träffar vi vid behov. Föräldramöten En gång om året (vid behov flera gånger) ordnas föräldramöten. Syftet är att föräldrarna ska få träffas, få gemensam information och kunna diskutera olika frågor. Utvecklingssamtal erbjuds två gånger per år. Samrådsgrupp I Kinna norr finns en samrådsgrupp. Rektor är sammankallande. Två föräldrarepresentanter från varje förskola: Stommen, Rydal och Marieberg. En personalrepresentant från varje förskola. En representant från Barn och utbildningsnämnden samt rektor ingår. Gruppens uppgift är att samråda om olika frågor som berör förskolans verksamhet. 13