En studie m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar En enkätundersökning m inställning, kunskap ch beteende hs vuxna gällande livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar A study n fd safety and fd pisning A survey f peple's preferences, knwledge and behavir regarding fd safety and fd pisning Thmas Fängström & Björn Enhus Student HT2013 Uppsats i kstvetenskap, 15 hp Kstvetenskap med inriktning livsmedelsinspektör, 180 hp
Sammanfattning Bakgrund Det sker många matförgiftningar i Sverige varje år, kstnaden för matförgiftningar ligger runt 730 miljner per år, vilket är en str kstnad för skattebetalarna. Matförgiftningar är ett samlingsnamn för lika förgiftningar via mat. Grundförutsättningar för en säker livsmedelshantering är gd persnlig hygien, kntrll vid mttagning av varr ch temperaturkntrller av livsmedlet. I en studie i USA var det 182 av 313 sm hade blivit matförgiftade. 22 % av deltagarna trdde att det var på en plats utanför hemmet. Syfte Syftet var att ta reda på allmänhetens inställning, kunskap, erfarenhet ch beteende angående livsmedelsäkerhet ch matförgiftningar. Metd Det genmfördes en enkätstudie med 99 användbara enkätsvar. Dessa sammanställdes i SPSS ch Excel. Vid fastställning av signifikanta skillnader ch samband så användes Chi-två test ch Fishers exakta test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat En majritet av deltagarna sm svarade på enkäten var medvetna m vart man anmälde en matförgiftning. Deltagarna var även mindre medvetna m riskerna med ett livsmedel sm t.ex. babyspenat i jämförelse med t.ex. kyckling sm deltagarna var mer försiktiga med. Slutsats Livsmedelsverket ch kmmuner behöver gå ut med infrmatin på någt sätt sm når ffentligheten. Infrmatin sm verkar behövas är vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den, även infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar för en bra kunskapsgrund behövs. Testgruppen underskattade risken att bli smittad av salmnella genm grönsaker ch få persner inm testgruppen visste vart man ska anmäla en matförgiftning
Abstracts Backgrund There are many fd pisning cases each year in Sweden. Fd pisning is a majr cst t the taxpayer; the cst is arund 730 millin SEK per year. Fd pisning is a generic name fr varius pisning thrugh fd. The basic requirements fr safe fd handling are gd persnal hygiene, checking n gds and temperature cntrls f the fd. In a study in the U.S. 182 f 313 had been fd pisned. 22% f participants thught that it was in a place utside the hme. Purpse The purpse f this study is t find ut the public's preferences, knwledge, experience and behavir regarding fd safety and fd pisning. Methd This was a questinnaire study and 99 usable respnses were cllected. These were cmpiled in SPSS and Excel. Chi -square test and Fisher's exact test where used t determinate the ttal significant differences and crrelatins. The significance level was set at p <0.05. Results A majrity f the participants in the survey were unaware f where they shuld reprt a fd pisning. The participants were als less aware f the risks f getting fd pisned by fd such as baby spinach cmpared t e.g. chicken that participants were mre cautius with. Cnclusin Livsmedelsverket and municipalities need t give ut infrmatin in a way that reaches the public. Infrmatin that seems t be needed is what t d in case f fd pisning and where t reprt it, including infrmatin n fd safety and facts abut fd pisning fr a gd base f knwledge is needed. The test grup underestimated the risk f becming infected with salmnella by vegetables and few peple in the test grup knew where t reprt a fd pisning.
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Syfte... 6 3 Metd... 6 3.1 Metd... 6 3.2 Urval... 6 3.4 Tillvägagångssätt... 6 3.4 Databearbetning/Analys... 7 3.5 Etiska aspekter... 7 4 Resultat... 7 4.1 Bakgrund... 7 4.2 Kunskap m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar... 8 4.3 Inställning... 10 5 Diskussin... 12 5.1 Metddiskussin... 12 5.2 Resultatdiskussin... 13 6 Slutsats... 15 7 Yrkesrelevans... 15 8 Författares bidrag till arbetet... 15 9 Tack... 15 Referenser... 16 Enkät...
1 Bakgrund Matförgiftningar är ett samlingsnamn för lika förgiftningar via mat rsakade av gifter eller hälsvådliga mikrrganismer (1). Matförgiftningar rsakade av själva bakterien kallas för infektin ch matförgiftningar rsakade av txin utsöndrat från en bakterie kallas förgiftning (2). Det rapprterades under tiden 2003 2007, 8070 stycken matförgiftningar i Sverige (3). En matförgiftning kan leda till symptm sm t.ex. kräkningar ch diarré av lika svårighetsgrad. Det finns flera lika srters bakterier ch txiner sm kan rsaka en matförgiftning ch dessa kan förekmma i lika srters livsmedel. Txiner är värmestabila ch kan därför inte extermineras med uppvärmning på samma sätt sm bakterier (4). Bakterier är inte lika värmeresistenta sm txiner ch de flesta försvinner när man uppnår 70 C (5). Staphylcccus aureus är ett exempel på en bakterie sm utsöndrar txin. I sådant fall när txinet har utsöndrats från bakterien, kan man genm värmebehandling exterminera själva bakterien men inte txinet. Därför är hygienen viktig eftersm det inte alltid hjälper att värma maten rdentligt, ibland sker en kntaminering av maten i ett tidigt skede sm sen inte går att värmebehandla. Risken för matförgiftning varierar mellan lika serveringsätt, bufféer ch t.ex. julbrd är två sm fta anges sm smittkälla (3). Detta berr på att maten varmhålls under lång tid ch att det sker persnlig kntakt med maten från lika håll. Detta brukar uppdagas i media årligen där någn från Livsmedelsverket eller Smittskyddsinstitutet uttalar sig m riskerna (6-7). En studie från England granskade sambandet mellan salmnella ch årstidstemperatur i ti länder. Den visade att salmnella är vanligast i majriteten av länderna vid sensmmar då det har varit varmt i luften (8). I extrema fall kan salmnellan direkt invadera t.ex. blindtarmen, tunntarmen ch lymfknutr vilket kan leda till inflammatin. Salmnella är en av de vanligaste matförgiftningarna i Sverige, mellan 2003-2007 anmäldes 1208 fall av salmnella till 141 kmmuner sm var med i Livsmedelsverkets sammanställning (3). Under åren 2003-2007 så var det ttala antalet av alla rapprterade matförgiftningar 8070 stycken i 141 kmmuner. Salmnella rsakar framförallt feber ch diarré (9). I USA gjrdes en undersökning på 313 persner sm handlade m matförgiftningar. Av de 313 var det 182(61.7%) sm svarade att de hade blivit matförgiftade (10). Av deltagarna var det 22 % sm misstänkte att de fått en matförgiftning på en plats utanför hemmet. Priset för matförgiftningar ligger runt 730 miljner per år, vilket är en str kstnad för skattebetalarna (11). Det kan finnas flera rsaker till att ett livsmedel innehåller patgena mikrrganismer sm kan rsaka en matförgiftning. Dessa rsaker kan variera från krs-kntaminering till en dålig förvaring eller tillagning av livsmedlet (12-13). Man kan undvika en matförgiftning genm att använda sig av några förebyggande steg, sm t.ex. att hålla en gd hygien under hanteringstiden av livsmedel eller se till att livsmedlet värms rdentligt, vilket tar brt de flesta bakterier. Någt ytterligare viktigt är hur snabbt man kyler ner ett livsmedel efter tillagning m det ska sparas. Det rekmmenderas att man kyler ner ett livsmedel till 8 C under max 4 timmar för att förhindra tillväxt av sjukdmsframkallande mikrrganismer (14, s. 287). Inm strkök ch ffentliga kök är det idag vanligt att man använder sig av egenkntrll, den kallas inm livsmedelsbranschen för HACCP (Hazard Analysis Critical Cntrl Pint.) (15). Inm hemmet kan det även vara bra att ha en typ av egenkntrll vid sin mathantering för att undvika matförgiftning. Detta gör man genm att kntrllera lika punkter. 5
Grundförutsättningar för en säker livsmedelshantering är gd persnlig hygien, kntrll vid mttagning av varr ch temperaturkntrller av livsmedlet. Det är dck inte tillräckligt med bara en gd kunskap m livsmedelsäkerhet för att skapa en säker miljö, man måste även ha en gd inställning till att vilja använda sig av kunskapen (16). Vi vill se hur människrs attityd till risker kring livsmedel ser ut i Sverige. I den här undersökningen kmmer det att granskas hur bra kunskapen är hs allmänheten gällande livsmedelsäkerhet. Studien kan ge en insikt m var kunskapen brister hs allmänheten ch därefter ge en bild utav vilken srts infrmatin sm allmänheten kan behöva för att förbättra sig inm livsmedelsäkerhet. 2 Syfte Syftet med den här undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning, kunskap, erfarenhet ch beteende angående livsmedelsäkerhet ch matförgiftningar. 3 Metd 3.1 Metd En kvantitativ undersökning gjrdes där svaren samlades in genm webbenkäter i Ggle drive (Bilaga 1). Denna metd valdes för att den är mest passande för att undersöka en str grupp människr. 3.2 Urval Målgruppen i denna studie var persner över 18 år med tillgång till internet Åldersgränsen valdes på grund av att yngre människrs mathantering fta styrs av föräldrar ch skla. Det blev ett bekvämlighetsurval då enkäten spreds via några tillgängliga grupper, dessa var Kstvetare HT11, Kstvetare HT12, Kstvetare HT13, Cibus grupp ch Umeå Universitets grupp på Facebk. En enkät ströks från urvalet p.g.a. att den var blank, persnen hade inte svarat på någn fråga. Det räknas inte med att det skett några externa brtfall då det inte skickats ut ett visst antal enkäter utan istället var frivilligt att svara på dem efter de lagts upp på Facebk. 3.4 Tillvägagångssätt Data samlades in från 99 stycken enkäter till undersökningen efter den legat ute i fem dygns tid. En enkät var besvarad så den räknades inte med. Eftersm vi har 99 svar så har vi valt att inte skriva antalet vid prcentangivningar då det skulle bli en upprepning. Det planerades att få in data ch sammanställa det på ca 2 veckrs tid. Vid skrivandet av uppsatsen så har kstvetenskapliga institutinens instruktinsblad använts (18). De 14 frågrna utfrmades så sätt att kunskap, inställning ch beteende skulle kunna mätas bland deltagarna(bilaga 1). Början av enkäten innehöll frågr m persners bakgrund så sm ålder, utbildning ch kön. Sedan km frågr m deltagarnas inställning till lika faktrer gällande livsmedelssäkerhet. Efter det gick frågrna över i kunskapsfrågr sm behandlar lika risklivsmedel ch deltagarnas försiktighet gällande hantering av dessa. Fråga sex hade en skala ett till åtta där ett 6
mtsvarade inte alls viktigt ch åtta msvarade mycket viktigt. Fråga sju hade en skala ett till åtta där ett mtsvarade instämmer inte alls ch åtta msvarade instämmer helt. Fråga åtta hade en skala ett till åtta där ett mtsvarade inte alls viktigt ch åtta msvarade väldigt viktigt. Även en öppen fråga sm behandlar vilken myndighet deltagarna trdde att man ska anmäla en matförgiftning fanns med. Enkäten avslutades med frågr m bakgrund/fakta, deltagarnas egna erfarenhet av matförgiftning. Enkäten beräknades ta ca 5 minuter att svara på. Någn piltstudie gjrdes inte. 3.4 Databearbetning/Analys När tillräckligt många svar hade kmmit in, sammanställdes ch avlästes all data i Ggle Drive. Prgrammet sm användes för att sammanställa data var SPSS, vissa delar exprterades från Excel till SPSS. För att få data från Ggle Drive till SPSS exprterades en fil till SPSS ch Excel med all data från Ggle Drive. Utifrån detta analyserades resultaten ch lika variabler jämfördes Resultaten redvisades i prcent ch figurer i frm av stapeldiagram ch bxpltdiagram med median samt 25:e ch 75:e percentilen (mdn; 25-75:e percentil). För test av samband mellan variabler användes Chi-två test ch Fishers exakta test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. När det utfördes chi-två test så var det i vissa fall för många celler med ett värde på under fem. Vid dessa fall så har det skett grupperingar för att minska antalet celler med för låga värden. 3.5 Etiska aspekter Enkäten var frivillig att svara på ch kunde avbrytas när sm helst. I arbetet garanterades det att all data sm samlas in var annym ch hanterades knfidentiellt. Inga frågr var av kränkande karaktär; enkäten behandlade ålder, utbildning, arbete ch kön utöver de frågrna relaterade till livsmedelsäkerhet. 4 Resultat 4.1 Bakgrund Ttalt besvarade 99 persner enkäten. Av de sm besvarade enkäten var 33 män ch 65 kvinnr (en persn angav inte sitt kön) Medelåldern var 26 år. Gällande utbildning hade 53 stycken en avklarad gymnasieutbildning, 45 en avklarad högskleutbildning ch en persn avklarad grundskla. Av de svarande var 35 utbildade inm kstmrådet varav 28 var kvinnr ch sex män ch en med känt kön. Det var 14 persner sm angav att de arbetade inm kstmrådet, varav elva var kvinnr ch tre män. I studien var det 74 % av deltagarna sm kände någn sm har blivit matförgiftad 12 % kände ingen sm blivit matförgiftad. Av deltagarna hade 30 % varit matförgiftade någn gång under de senaste tre åren. Dck så har två persner utöver det svarat på vilken plats de blivit matförgiftade. Av dessa var det en tredjedel (n=10) sm trdde att de hade blivit matförgiftade i hemmiljö (Tabell 1). Minst andel svarade att de blivit matförgiftade på htell (n=2). Av de 30 sm svarade ja var det tlv persner sm angav att andra persner hade blivit matförgiftade av samma livsmedel. 7
Plats Antal Hemmiljö 10 Restaurang 6 Pizzeria/Kebabställe 5 Hamburgerrestaurang 2 Lunchrestaurang 2 Htell 2 Övrigt 5 Tabell 1. En kvantitativ undersökning sm gjrdes i Sverige 2013 visar 99 deltagare sm ätit mat i hemmet eller utanför hemmet sm de blivit matförgiftad av under de tre senaste åren. 4.2 Kunskap m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar Frågan Hur viktigt tycker du det är att vara försiktigt med följande livsmedel? hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar väldigt viktigt (Figur 1). Det livsmedel sm deltagarna ansåg var mest viktigt att vara försiktig med var kyckling (8; 7-8), följt av fläskkarré (7; 6-8) ch kebab (7; 5-8). Signifikant större andel av kvinnrna tyckte att det var viktigare att vara försiktig med alfaalfagrddar jämförelse med männen (p= 0,006). Signifikant större andel av de kstutbildade tyckte att det var viktigare att vara försiktig med babyspenat i jämförelse med de sm inte var kstutbildade (p=0,005). En utbildning inm kst bidrg även till att man sparade livsmedel ftare efter det att bäst-före-datumet gått ut i jämförelse med de sm inte hade en kstutbildning. (p= 0,014). 8
Figur 1. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar hur viktigt de 99 deltagarna ansåg att det var att vara försiktig med respektive livsmedel i vardagen vid matlagning. 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar väldigt viktigt. Frågan Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar? hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar mycket viktigt. Det var tre faktrer sm deltagarna ansåg vara viktigare än de andra. Dessa var rena redskap ch ytr, förvarings temperatur ch persnlighygien där alla hade medianen åtta. Ventilatin ansågs sm det minst viktiga. (Figur 2). Signifikant större andel av kvinnrna tyckte att det var viktigare att vara försiktig med tillagningstempratur (Kvinnr mdn 4; 4-4, män mdn 4;3-4 (p=0,031), separat förvaring av lika srters livsmedel (kvinnr mdn 4; 3-4, Män mdn 4; 2-4 p= 0,024) ch rena kök (Kvinnr mdn 4; 4-4, Män mdn 4;3-4 p=0,034) i jämförelse med männen. 9
Figur 2. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar hur viktigt de 99 deltagarna anser att lika faktrer är inm säker hantering vid matlagning i kök. 4.3 Inställning Ttalt svarade 21 ja på m de skulle anmäla det m de blivit matförgiftade, 29 stycken svarade att de inte skulle göra det ch 47 stycken svarade vet ej. Av de svarande var det 23 stycken sm svarade rätt (kmmunen) på hs vilken myndighet anmäler man en matförgiftning (Figur 3). Även 23 stycken svarade Livsmedelsverket sm ej är krrekt. Utöver dessa svar var det en str spridning av lika felaktiga svar så sm t.ex. Plisen, Smittskyddsinstitutet ch Giftinfrmatinscentralen. Av de 23 persner sm svarade rätt hade 15 persner utbildning inm kst. Av de sm var kstutbildade svarade elva persner fel ch fyra valde alternativet vet ej. 10
Figur 3. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar skillnaden mellan de 35 kstutbildade ch de 63ej kstutbildade angående frågan vart man anmäler en matförgiftning när man har blivit matförgiftad, Kmmunen är det krrekta svaret. Nedan följer några påståenden kring livsmedelssäkerhet, Hur väl de stämmer in på dig? den här enkätfrågan hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar instämmer inte alls ch 8 mtsvarar instämmer helt. Bxpltdiagrammet visar att deltagarna i allmänhet inte rade sig så mycket för att bli matförgiftade, medianen hamnade på 2; 1-3 (Figur 4). Det var en ganska str spridning på m man kastar livsmedel där bäst-före-datumet hade gått ut bland de sm ej var kstutbildade, medan de sm hade en utbildning inm kst hade i större utsträckning svarat att de ej kastar livsmedel när bäst-föredatumet hade gått ut (mdn med kstutbildning = 1; 1-3, mdn utan kstutbildning = 2; 1-3, p= 0,026). En str andel svarade att de är nggranna med att rengöra redskap ch ytr, medianen hamnade på 7. Majriteten svarade att de instämmer mycket på påståendet tvättar händerna före matlagning, medianen hamnade på 8. Störst andel av deltagarna svarade att de inte instämmer alls på att de mäter temperaturer under matlagning, medianen blev 2. Str andel ansåg att de hade en kunskap m säker hantering av mat, medianen hamnade på 6. 11
Figur 4. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar de 99 deltagarnas åsikter/beteende i respektive fråga gällande lika situatiner sm hygien, försiktighet ch inställning. 5 Diskussin 5.1 Metddiskussin Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar? på denna fråga svarade väldigt många att de tyckte det mesta var mycket viktigt. En nackdel med frmuleringen av denna fråga, är att det skulle kunna vara väldigt enkelt att svara 8 mycket viktigt på alla frågr för enkelhetens skull. Dck så är spridningen ganska str ch detta har förmdligen inte hänt. Eftersm att enkäten länkades på Facebk i grupper sm våra vänner från universitetet även är med i så var det ganska självklart att det var många kstutbildade sm skulle svara. Dck så fick studien en bra fördelning med 35 stycken kstutbildade ch 63 stycken sm inte var det. Könsfördelningen hade med fördel kunnat se någt jämnare ut då det var dubbelt så många kvinnr sm män 66 respektive 33 för att då få en bättre genusbild på resultaten. 12
5.2 Resultatdiskussin Vi fick en tanke m att deltagarna kan ha kryssat i 8 på många frågr för det skulle vara lättsamt att svara högt för att verka kunnig. Om nu fallet inte är så att deltagarna kryssat i 8 för att göra det enkelt för sig själva, så är det väldigt psitivt att se att deltagarna är ganska kunniga inm livsmedelssäkerhet. Någt sm är talande för att deltagarna inte gjrt det enkelt för sig själva är att det är en lägre median ch större spridning på de frågr sm man kan betrakta sm mindre viktiga t.ex. en gd ventilatin. Det var samtidigt intressant att se att deltagarna värderade tre frågr (rena redskap ch ytr, förvaringstemperatur ch persnlig hygien) högre, eftersm dessa kan betraktas sm en grund för en bra livsmedelsäkerhet. Detta styrks även av att en hög andel av deltagarna svarade att de fta tvättade händerna ch rengjrde ytr ch redskap. Dck kan man tycka att tillagningstemperaturmedianvärdet skulle kunna ligga i samma nivå sm dessa tre då många bakterier dör vid 70 C denna median hamnade någt lägre (12). När deltagarna fick kryssa i enkäten gällande försiktighet med livsmedel så fick babyspenat lägst median tillsammans med mungbönsgrddar ch rucclasallad. Babyspenat fick även lägst antal svar på väldigt viktigt. Enligt SLV:s statistiska sammanställning mellan rsakade babyspenat flest fall av salmnella mellan 2003-2007, antalet insjuknade var 179 persner (3). Även Mungbönsgrddar låg högt med 130 insjuknade. Alla insjuknade av babyspenaten km från ett ch samma utbrtt 2007. Dck så tycker vi inte att det försämrar vår diskussin angående den här frågan då ett utbrtt kan hända igen ch deltagarna inte verkade vara medveten m att det kan hända. Man kan säga att babyspenat är ett riskfyllt livsmedel med låg frekvens av utbrtt men med en str spridning av förgiftningar då det väl sker. I vår undersökning visade det sig att deltagarna ansåg att kyckling var viktigaste att var försiktig med ch därefter fläskkarré. SLV:s statistiska sammanställning mellan 2003-2007 visade att 53 persner insjuknade i salmnella där smittkällan spårades till kyckling respektive 32 persner sm insjuknade i salmnella där smittkällan spårades till fläskkarré (3). Våra deltagare är alltså minst försiktiga med det livsmedlet sm rsakade mest fall av salmnella mellan 2003-2007 d.v.s. babyspenat. En tanke sm slg ss var m man är mindre försiktig med livsmedel sm inte är riktigt lika kända för att vara en risk, så kan man få en högre frekvens av insjuknade av dessa livsmedel. Enligt SLV:s statistik är det fler fall av salmnella där flk ätit mungbönsgrddar ch babyspenat än t.ex. kyckling (3). I jämförelse med vår enkät sm visade att deltagarna är mer försiktiga med hanteringen gällande kyckling än de två andra. I enkäten visade det sig att deltagarna var mest försiktiga när de hanterade kyckling, fläskkarré ch kebab, efter det km julskinka. SLV:s statistiska sammanställning mellan 2003-2007 visar att julskinska rsakade näst flest fall av salmnella efter babyspenat (3). Epidemilg Sfie Ivarssn skriver på Smittskyddsinstitutets hemsida att salmnella i grönsaker har blivit vanligare med åren, de nämner de grönsaker sm vi hade med i vår undersökning sm ökande (19). De grönsaker sm de nämner är de livsmedel sm deltagarna ansett var mindre viktigt att vara försiktiga med, detta stärker då vår teri. Sfie Ivarssn, epidemilg skriver angående grönsakerna Det är därför viktigt att denna risk hanteras i de svenska företagens egenkntrllprgram ch att man sm knsument sköljer dessa prdukter rdentligt innan de äts (19). En studie gjrd i 10 länder så visades sig det att i de flesta länder att salmnella hade högst antal infektiner de sena smmarmånaderna(8). En ytterligare undersökning visade att grönsaker sm skördas mellan 1 mars ch 1 juni, har lägre 13
frekvens av salmnella i jämförelse med efter 1 juni (20). Detta är p.g.a. att förhållandena är kalla ch inte gynnsamma för bakterier. Det är därför extra viktigt att skölja grönsaker vid sensmmar. Baserat på vår studie anser vi att salmnella i grönsaker verkar vara ett ganska nytt fenmen i Sverige sm en str del av allmänheten inte är medveten m än. Få visste att de var till kmmunen man anmäler en matförgiftning, medan det samtidigt var många sm hade en kstutbildning sm svarade det felaktiga alternativet Livsmedelsverket. Anledningen till att många utan kstutbildning inte vet till vilken myndighet man anmäler en matförgiftning, trr vi är att man sm svensk medbrgare inte får den infrmatinen. Vissa grupper inm kstutbildningen trr vi inte behandlar den här infrmatinen under sin utbildning ch då ger mindre antal kstutbildade sm vet att det är kmmunen man anmäler till. I enkäten svarade 47 persner att de inte vet m de skulle anmäla en matförgiftning Detta kan ng ber på att de inte vet att man bör anmäla en matförgiftning för att hjälpa kmmunen i sitt förebyggande arbete gällande säker livsmedelshantering.. På frågan m vilken myndighet man anmäler en matförgiftning svarade 21 av 80 vet ej, ttalt svarade 36 av 80 persner fel ch 20 persner avstd att svara på frågan. Eftersm att det var så många sm svarade vet ej på frågan m de skulle anmäla eller inte, så kanske detta berr på att deltagarna inte vet vart man anmäler en matförgiftning. I vår undersökning visade det sig att en majritet svarade att de hade blivit matförgiftade utanför hemmiljö, vilket kan jämföra med SLV:s studie m matförgiftningar 2003-2007 där de har fått fram att de flesta fall sker utm hemmet (3). Det sägs dck i SLV:s studie att det kan ber på att flk anmäler matförgiftningar i hemmiljö mer sällan. Dck visade det sig i två amerikanska studier att det bara var 22 % sm svarade att de trdde att de blivit matförgiftade på en plats utanför hemmet, Detta mtsäger SLV:s ch vår egen studie m att det är vanligare med en matförgiftning utanför hemmet (10, 17). Vår studie visade att deltagarna inte rade sig för att bli matförgiftade, samtidigt sm det visade sig i studien att det var 30 deltagare sm hade blivit matförgiftade. Efsa (EU:s myndighet för livssmedelsäkerhet) har gjrt en undersökning sm presenteras på Livsmedelsverkets hemsida vilket visar att svenskarna är de sm rar sig minst i Eurpa för matförgiftning (endast 23 %) (21). Om man tittar på frekvensen av matförgiftade i vår undersökning så kan man tycka att persner brde vara mer rade ch mer försiktiga. Trligtvis så kan matförgiftningar vara vanligare än vad deltagarna trr. Detta kan jämföras med en studie sm visar att knsumenterna var mycket rliga över externa faktrer sm de inte hade någn kntrll över medan de tyckte det var mindre risk med persnliga faktrer sm skulle vara länkat till deras eget beteende (22). Detta kan anses lite knstigt eftersm SLV:s spekulatiner pekar på att det är i hemmet man löper störst risk att bli matförgiftad. En studie från Wales hävdar att hemmet är en vanlig plats att bli matförgiftad på, ch att det är därför viktigt att flk tar ansvar för säker livsmedelshantering i hemmet (23). De hävdar att det blivit bättre med åren men flk frtfarande överskattar externa faktrer ch underskattar sitt eget ansvar i prcessen. Någt sm skulle behövas är ng att Livsmedelsverket ch kmmuner går ut med infrmatin på någt sätt. Detta skulle kunna ske genm brschyrer eller besök på lika platser då man ger infrmatin. Dessa brschyrer skulle kunna innehålla allmän infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar samt infrmatin m vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den. Besöken skulle kunna vara på sklr eller större verksamheter där man når en str publik. 14
6 Slutsats Livsmedelsverket ch kmmuner behöver gå ut med infrmatin på någt sätt sm når ffentligheten. Infrmatin sm verkar behövas är vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den, även infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar för en bra kunskapsgrund behövs. Testgruppen underskattade risken att bli smittad av salmnella genm grönsaker ch få persner inm testgruppen visste vart man ska anmäla en matförgiftning 7 Yrkesrelevans Detta arbete var väldigt relevant för våra framtida jbb sm livsmedelsinspektörer, eftersm en livsmedelsinspektörs uppgift är att mtverka att flk blir matförgiftade. Det kan även ge en bra grund till vårt framtida yrke, att veta vad allmänheten brister på för punkter gällande kunskap m lika livsmedel ch livsmedelsäkerhet. 8 Författares bidrag till arbetet Björn ch Thmas har tillsammans utfrmat enkäten ch genmfört data insamlingen. Björn ch Thmas har sedan bearbetat data ch författat uppsatsen. 9 Tack Tack till vår handledare Cecilia Olssn ch till alla sm har svarat på vår enkät. 15
Referenser 1. Livsmedelsverket [Internet] Matförgiftningar [Uppdaterad: 2013-05-31; citerad 2013-10- 24] Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/matfrgiftningar/ 2. Smittskydsinstutet [Internet] Sjukdmsinfrmatin m livsmedelsburna utbrtt inklusive matförgiftning [Uppdaterad: 2013-06-12; citerad 2013-10-24] Tillgänglig från: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdmar/livsmedelsburna-utbrtt/. 3. Lindblad M, Westöö A, Lindqvist R, Hjertqvist M, Anderssn Y. Matförgiftningar i Sverige - analys av rapprterade matförgiftningar 2003-2007. Livsmedelsverket. Rapprt 16. ISSN 1104-7089. Tillgänglig från: http://www.slv.se/uplad/dkument/rapprter/matfrgiftning_mathantering/2009_livsmedelsv erket_16_matfrgiftningar_2003-2007.pdf 2009. 4. Södertörns miljö ch hälsskyddsförbund [Internet] Tabell över bakterier ch txiner. Tillgänglig från: http://www.smhf.se/dcuments/livsmedel/matf%c3%b6rgiftning,%20rsaker,%20sympt m%20mm.pdf 5. Vårdguiden [Internet] Smmarmat ch rötmånad [Uppdaterad: 2013-05-29; citerad 2013-10-24] Tillgänglig från: http://www.vardguiden.se/tema/frsta-hjalpen/frgiftning1/rtmanad/ 6. Svenska dagbladet [Internet] Julbrd kan ge matförgiftning [Uppdaterad: 2007-10-12; citerad 2013-10-23] Tillgänglig från: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jul/julbrd-kan-gematfrgiftning_379804.svd 7. Dagens Nyheter [Internet] Matförgiftning vanligt efter julbrd Tillgänglig från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/matfrgiftning-vanligt-efter-julbrd/ 2002 8. Kvats R S, Edwards S J, Hajat S, Armstrng B G, Ebi K. L, Menne B, and the cllabrating grup. The effect f temperature n fd pisning: a time-series analysis f salmnellsis in ten Eurpean cuntries. 2004. Epidemil Infect 132. 443 53. 9. Malne B. Kleyman S. Sanni A. Sumrani N. and Distant D. Salmnella appendicitis in renal transplantatin. Artikel ID 402735. Tillgänglig från: http://dx.di.rg/10.1155/2013/402735 2013 10. Van Fleet D D, Van Fleet E W. Fd safety attitudes amng well-educated cnsumers. Internet Jurnal f fd safety 11, 2009, 88-97. 11. Smittskydsinstutet [Internet] Sjukdmsinfrmatin m matförgiftning [Uppdaterad: 2010-07-29; citerad 2013-10-23] Tillgänglig från: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdmar/matfrgiftning/ 16
12. Smittskydsinstutet [Internet] Smmarvärmen är högsäsng för bakterierna [citerad 2013-10-24] Tillgänglig från: http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2006/nr-3-2006/smmarvarmen-ar-hgsasng-fr-bakterierna/. 13. Natinal Health Service [Internet] Causes f fd pisning [Uppdaterad: 201303/27; citerad 2013-10-24] 27/03/2013 Tillgänglig från: http://www.nhs.uk/cnditins/fdpisning/pages/causes.aspx 14. Herluf T, Verner V, Rene M M. Grundläggande mikrbilgi med livsmedelsapplikatiner. Andra uppl. Studentlitteratur AB. 2007. 15. Livsmedelsverket. Vägledning till införande av HACCP. 16. Egan MB, Raats M M, Grubb S M, Eves A, Lumbers M L, Dean M S, et al. A review f fd safety and fd hygiene training studies in the cmmercial sectr. 2006. Fd cntrl. 18, 10. 1180 90. 17 Green L R, Selman C, Scallan E, Jnes T F, Marcus R. Beliefs abut M.E.O.e.H. as Surces f Gastrintestinal illness. 2005. J Fd Prt. 10. 2184-9. 18. Att skriva PM, rapprter ch uppsatser. Institutinen för kstvetenskap, Umeå universitet. 2013. 19. Smittskydsinstutet [Internet] Grönsaker allt vanligare sm smittkälla vid matförgiftningar [Uppdaterad: 2008-12-22; citerad 2013-10-23] Tillgänglig från: http://www.smittskyddsinstitutet.se/temaar-2008-znser-chklimatfrandringar/aktuellt/grnsaker-allt-vanligare-sm-smittkalla-vid-matfrgiftningar/ 20. Natvig E E, Ingham S C, Ingham B H, Cper band L R, Teryl R. Rper Salmnella enterica Servar Typhimurium and Escherichia cli cntaminatin f rt and leaf vegetables grwn in sils with incrprated bvine manure. 2002 Appl Envirn Micrbil. Jun;68(6):2737-44 21. Eurpean fd safety authrity [Internet] Special Eurbarmeter 354 Fd-related risks. Tillgänglig från: http://www.efsa.eurpa.eu/en/factsheet/dcs/reprten.pdf 2010 22. Verbeke W, Frewer L J, Schlderer J, De Brabander H F. Why cnsumers behave as they d with respect t fd safety and risk infrmatin. 2007 Analytica Chimica Acta. Mar 14;586(1-2):2-7. 23. Redmnd E C, Griffith C J. Cnsumer perceptins f fd safety risk, cntrl and respnsibility. 2004. 43, 3. 309 13. 17
Bilaga
Bilaga 1 1/5 Enkät Säker hantering av mat ch matförgiftningar Vi är två studenter på kstvetarprgrammet på Umeå Universitet. Detta är vårat examensarbete, Vi gör en studie m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar. Denna studie är riktad till flk sm har fyllt 18 år, Nedanstående frågr riktar sig till händelser inm Sveriges gränser. Denna studie är annym ch alla frågr kmmer att behandlas knfidentiellt. Livsmedelssäkerhet är ett begrepp sm syftar på hur man hanterar mat säkert för att de inte ska bli farliga för människr att äta. Vid frågr ch funderingar skicka ett mail till: Björn Enhus bjen0002@student.umu.se Thmas Fängström Thfa0010@student.umu.se 1. Vilket datum är du född? Månad Dag 2013 2. Kön? Man Kvinna 3. Vad är din högsta genmförda utbildning? Grundskla Gymnasium Högskla eller Universitet Övrigt: 4. Har du en utbildning inm kst- eller livsmedelsmrådet? Ja Nej 5. Arbetar du inm kst- eller livsmedelsmrådet? Ja Nej 6. Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar Där 1 mtsvarar Inte alls viktigt ch 8 mtsvarar mycket viktigt Inte alls viktigt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket viktigt 8
Inte alls viktigt 1 2 3 4 5 6 7 Bilaga 1 2/5 Mycket viktigt 8 Tillagningstemperatur Persnlig hygien Separat förvaring av lika srters livsmedel Förvaringstemperatur Anpassad förpackning för livsmedel Rena kök Ren arbetsyta ch redskap Separat hantering av lika livsmedel Väl fungerande ventilatin Rena kläder
Bilaga 1 3/5 7. Nedan följer några påståenden kring livsmedelssäkerhet. Hur väl de stämmer in på dig? Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 6 7 Instämmer helt 8 Jag anser att jag har kunskap m säker hantering av mat Jag mäter fta temperaturen på vissa livsmedel när jag lagar mat Jag tvättar händerna innan jag lagar mat Jag är nggrann med att rengöra köksredskap ch arbetsytr efter att jag lagat mat Jag kastar ett livsmedel m bästföredatumet har gått ut Jag rar mig för att bli matförgiftad (Gäller både hemma ch ute på restaurang)
8. Hur viktigt tycker du det är att vara försiktigt med följande livsmedel? Bilaga 1 4/5 Inte alls viktigt 1 2 3 4 5 6 7 Väldigt viktigt 8 Mungbönsgrddar Babyspenat Kebab Julskinka Kyckling Alfalfagrddar Fläskkarré Rucclasallad Ägg/majnnäs 9. Hs vilken myndighet anmäler man en matförgiftning? Skriv namnet på myndigheten 10. Om du skulle bli matförgiftad skulle du då anmäla det? Ja Nej Vet ej 11. Känner du någn sm har blivit matförgiftad? Ja Nej Vet ej 12. Har du blivit matförgiftad någn gång de tre senaste åren? Om ja svara på resterande frågr, m nej hppa över resterande frågr i enkäten
Bilaga 1 5/5 Ja Nej 13. Om du svarade ja på frågan van, vart åt du maten sm trr du rsakade detta? Hemmiljö Hamburgerrestaurang Restaurang Pizzeria/kebabställe Lunchrestaurang Htell Övrigt: 14. Vet du m flera blev matförgiftade av samma livsmedel? Ja Nej Vet ej Tack för din medverkan!