Planbeskrivning E18 Norrtälje - Kapellskär

GRANSKNINGSHANDLING Planbeskrivning E18 Norrtälje - Kapellskär Norrtälje kommun, Stockholms län Planbeskrivning 2013-12-11 Uppdragsnummer: 107340

Dokumenttitel: Granskningshandling Skapat av: Per Thunmarker, Vectura Consulting AB Dokumentdatum: 2013-12-11 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2011/76863 Uppdragsnummer: 107340 Version: 0.5 Publiceringsdatum: 2013-12-11 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Karin Stadler, Trafikverket Uppdragsansvarig: Per Thunmarker, Vectura Consulting AB Tryck: Fotograf: Vectura Consulting AB Distributör: Trafikverket, Solna Strandväg 98, 172 90 SOLNA, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål... 10 2.1 Nuvarande förhållanden... 11 2.1.1. Allmänt... 11 2.1.2. Trafikförhållanden... 11 2.1.3. Olycksstatistik... 14 2.1.4. Bebyggelse och markanvändning... 15 2.1.5. Miljö- och kulturförhållanden... 15 2.2 Behov av förändringar... 16 2.3 Ändamål och projektmål... 17 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta... 17 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 18 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 18 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 19 2.7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 19 2.7.2. Miljökvalitetsnormer... 19 2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning... 20 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.... 21 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)... 21 3.2 Val av lokalisering... 21 3.3 Val av utformning... 22 3.3.1. Referensstandard... 22 3.3.2. Vägplanens omfattning... 22 3.3.3. Trafik... 23 3.3.4. Typsektioner... 25 3.3.5. Plan- och profilstandard... 27 3.3.6. Korsningar och anslutningar... 27 3.3.7. Geologi och geoteknik... 28 3.3.8. Hydrologi och avvattning... 28 3.3.9. Kollektivtrafik... 30 3.3.10. Hållplatser... 30 3.3.11. Broar och andra byggnadsverk... 32 3.3.12. Jord- och luftledningar... 33 3.3.13. Längsgående ledningar... 33 3.3.14. Korsande ledningar... 34 3

3.3.15. Belysning... 34 3.3.16. Driftvändplatser och katastroföverfarter... 35 3.3.17. Parkerings- och uppställningsytor... 35 3.3.18. Rastplatser, informationsplatser, kontrollplatser... 35 3.3.19. Räcken... 35 3.3.20. Skyltar och signaler... 36 3.3.21. Vägmarkering... 36 3.3.22. Korsning vid Vreta handel... 36 3.3.23. Korsning vid Brantbacken... 37 3.3.24. Spillersboda vägskäl... 37 3.3.25. Håtö vägskäl... 38 3.3.26. Korsning vid Nänninge... 38 3.3.27. Korsning vid Brevik... 39 3.3.28. Söderuddens vägskäl... 40 3.3.29. Tomta vägskäl... 41 3.3.30. Korsning vid Kullstugan... 42 3.3.31. Korsning vid Riddersholm... 42 3.3.32. Korsning vid Aspnäs... 43 3.3.33. Studerade alternativa förslag till gång- och cykelförbindelse... 44 4 Konsekvenser av förslaget... 45 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 46 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen... 46 4.1.2. Restid/komfort... 47 4.1.3. Framkomlighet... 47 4.1.4. Barriäreffekter... 47 4.1.5. Kapacitet... 48 4.1.6. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem... 48 4.1.7. Trafiksäkerhet... 48 4.1.8. Trafikantupplevelse och trafikservice... 48 4.2 Miljökonsekvenser... 48 4.2.1. Hälsa och säkerhet... 48 4.2.2. Natur- och kulturmiljö... 49 4.2.3. Hushållning med naturresurser... 50 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 50 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 50 4.5 Påverkan under byggnadstiden... 51 5 Genomförande och finansiering... 51 5.1 Formell hantering... 51 4

5.1.1. Fastställelseprövning... 51 5.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning... 52 5.1.3. Rättsverkningar och fastställelsebeslutet... 52 5.1.4. Vägområde för allmän väg... 52 5.1.5. Vägområde för allmän väg med vägrätt... 53 5.1.6. Vägområde inom detaljplan... 53 5.1.7. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 58 5.1.8. Område med tillfällig nyttjanderätt... 59 5.1.9. Område för enskild väg... 60 5.1.10. Samråd... 61 5.2 Genomförande... 61 5.2.1. Bygghandling... 61 5.2.2. Dispenser och tillstånd... 61 5.2.3. Trafikföring under byggtiden... 62 5.2.4. Kontroll och uppföljning... 62 5.2.5. Sakägare... 62 5.3 Finansiering... 63 5

1 Sammanfattning E18 mellan Norrtälje och Kapellskär ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en del av den Nordiska triangeln som binder samman Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. E18 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) och har särskild betydelse för transporterna mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. E18 är idag mötesfri från Karlstad till Norrtälje. Delen Norrtälje - Kapellskär är 22 km lång och en av få delsträckor som inte är mötesfri. Vägens belagda bredd är 13 meter. Den största delen av sträckan är en bred tvåfältsväg med 5.5 meter breda körfält och en meter breda vägrenar. Från trafikplats Görla till korsningen vid Vreta handel har vägen 2+1 körfält och är mötesseparerad med vägmarkeringar. Resterande sträcka är inte mötesseparerad. På vägen körs dispenstrafik för tunga, breda och långa transporter. Under sommartid förekommer en stor andel turisttrafik. Det finns inga särskilda gång- och cykelbanor längs sträckan. Trafiksäkerheten längs med sträckan är idag otillräcklig och vägen är olycksdrabbad. Den farligaste olyckstypen är mötesolyckor. Trafikverket planerar att bygga om befintlig väg till en mötesfri väg, 2+1-väg med mitträcke och skyltad hastighet 100 km/tim. Flera korsningar föreslås av trafiksäkerhetsskäl att byggas om och några föreslås få nedsatt hastighet. Flertalet korsningar kommer att tillåta höger- och vänstersväng i alla riktningar med undantag för en korsning vid Riddersholm. Förutsättningarna för gående, cyklister och bussresenärer blir bättre genom att en gång- och cykelväg bitvis föreslås längs E18 för att binda ihop systemet med befintliga vägar samt planskilda korsningar. Syftet med projektet är att: öka trafiksäkerheten utmed vägen för samtliga trafikanter, minska risken för mötesolyckor, anpassa vägens kapacitet till den ökande trafiken, bidra till den regionala utvecklingen samt förbättra möjligheterna för näringslivets transporter till och från Kapellskärs hamn. De gemensamma kriterierna för europavägar samt en nationell genomförd hastighetsöversyn motiverar att ge sträckan 100 km/h som skyltad hastighet. När vägen rustats upp och gjorts mötesfri med mitträcke möter den kraven som gäller för hastighetsgränsen 100 km/h. I några korsningar kommer hastigheten att vara nedsatt av trafiksäkerhetsskäl. I samband med ombyggnaden förändras även utformningen av ett antal korsningar av trafiksäkerhetsskäl. En sammanhängande gång- och cykelförbindelse ordnas längs hela sträckan från Norrtälje till Kapellskär. Sex nya planskilda korsningar för oskyddade trafikanter tillkommer. Busshållplatser längs med sträckan byggs om till fickhållplatser och tillgänglighetsanpassas. 7

Figur 1. Översiktskarta Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning Målen för vägprojektet är att: Förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter och minska risken för mötesolyckor Förbättra förutsättningarna för boende längs E18 att till fots och cykel nå lokala målpunkter Förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik Möjliggöra näringslivets transporter Möjliggöra regional utveckling i Norrtälje kommun Möjliggöra för turistcykling inom området och vidare mot Åland Bullerskyddsåtgärder kommer att föreslås där beräkningar redovisar att åtgärder krävs. Åtgärderna kan vara fönster- och fasadåtgärder på bostäder och bullerdämpande plank vid uteplatser. Vägsträckan går genom ett småkuperat sprickdalslandskap med omväxlande bergspartier och låglänta dalgångar. I sträckans västra del korsas E18 planskilt av väg 276 vid trafikplats Frötuna och av väg 1149 vid trafikplats Görla. Väg 1149 korsar E18 planskilt två kilometer väster om Vreta handel. Vid korsningen med väg 1032 (Nänninge) mitt på sträckan föreslås en pendlarparkering. En kontrollplats för kontroll av trafik från Kapellskär till Norrtälje föreslås direkt öster om korsningen i Aspnäs. Sträckan har nio broar, två rörbroar får gående och cyklister samt en rörbro i vattendrag. Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. De viktigaste positiva konsekvenserna av vägförslaget är ökad trafiksäkerhet, ökad framkomlighet för gående och cyklister och förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik. 8

Den viktigaste negativa effekten av föreslagna vägåtgärder är att boende längs E18 kommer att bli mer utsatta för vägtrafikbuller. Boende på fastigheter där bullerskyddsåtgärder föreslås kommer att få en förbättrad situation avseende vägtrafikbuller. Ett fåtal boende norr om E18 vid Håtö vägskäl får något längre resväg och restid eftersom norra anslutningen mot E18 vid Håtö vägskäl föreslås stängas. I korsningen vid Riddersholm föreslås endast högersvängar bli möjliga vilket innebär något längre resväg och restid för trafikanter med mål söder om E18 vid Riddersholm Vägplanen kommer under vintern 2013-2014 att tillhandahållas allmänheten för granskning. Under granskningstiden kan synpunkter lämnas till Trafikverket. Inkomna syn-punkter sammanställs och kommenteras av Trafikverket i ett utlåtande. Synpunkter kan föranleda att vägplanen revideras. Därefter kommer vägplanen att fastställelseprövas. I förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 finns objektet upptaget med en totalkostnad av 203 mnkr. Åtgärden finansieras med medel från investeringsanslag och bärighetsanslag i nationell plan samt med medel från trängselskatt. Trafikverket har under våren 2013 kalkylerat totalkostnaderna för de föreslagna vägåtgärderna till 243 mnkr. Merkostnaden hanteras inom ramen för nationell plan. 9

2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål En förstudie upprättades september 2000. Under 2000 hölls samråd med länsstyrelsen, allmänhet, SL, Kapellskärs hamn och berörda ledningsägare. Allmänheten uppmanades i annonser i Norrtälje tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet att komma med synpunkter. Med denna förstudie som grund beslutade länsstyrelsen 2000-11-28 att de vägåtgärder som kan komma ifråga oavsett alternativ inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Något ställningstagande till fortsatt arbete gjordes inte av dåvarande Vägverket. En särskild behovsanalys av cykeltrafik gjordes av Trafikverket i mars 2010. Behovsanalysen visade att en nyanlagd cykelled längs E18 inte är motiverad. Däremot kan det, genom att nyttja det befintliga lokalvägsystemet och med utbyggnad av några kompletterande sträckor, skapas en parallellt liggande cykelförbindelse som skulle gagna lokala cykelresor och främja turistcykling. Den tidigare förstudien uppdaterades under 2010-2011 med förändringar som t.ex. trafikmängder, olyckor och färjetrafikens omfattning. Under åren 2010 och 2011 tillämpades skriftligt samråd för den uppdaterade förstudien. Inbjudan till samråd annonserades i Norrtälje tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Fastighetsägare inom förstudieområdet fick inbjudan via brev liksom myndigheter och organisationer. I samrådsmaterialet har ingått: Förstudie inklusive bilagor från 2000 Länsstyrelsens beslut 2000-11-28 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan Uppdatering av förstudie 2011 Behovsanalys för cykeltrafik 2010-03-08 Samrådsmaterialet har under samrådstiden 2010 2011 varit tillgängligt på: Trafikverket, Sundbybergsvägen 1 i Solna Trafikverket, Landsvägen 50A i Sundbyberg Norrtälje kommun, Estunavägen 14 i Norrtälje Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se/kapellskar Länsstyrelsen beslutade 2011-07-22 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens konstaterar att en utbyggnad av vägen till 2+1-väg innebär att frågor om bl.a. eventuellt nya trafikplatser, gång- och cykelvägar, omledningsvägar, busshållplatser, parkerings- och rastplatser behöver ses över. Vidare säger länsstyrelsen att fornlämningar i området kan komma att beröras och att projektet även berör sumpskogar (nyckelbiotop) samt att sträckan även omfattas av riksintresse för naturvård Riddersholm och Brevik Håtö. 10

Utifrån förstudien beslutade Trafikverket 2011-09-13 att en arbetsplan ska upprättas med avsikt att i första hand, i enlighet med fastställd Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 2021, bygga om E18 mellan trafikplats Norrtälje och Kapellskär till en mötesfri väg med referenshastigheten 100 km/h. I planen ska avgöras vilken sektionsindelning och fördelning av omkörningssträckor som ska användas, lämpliga korsningstyper och busshållplatslägen samt möjligheten att nå dessa på ett tillgängligt och trafiksäkert sätt. I planen ska också en motiverad och relevant cykelförbindelse mellan Norrtälje och Kapellskär föreslås där viktiga målpunkter på Rådmansö fångas upp. Cykelförbindelsen ska nyttja det lokala vägnätet. Det ska framgå vilka delar som behöver hanteras inom ramen för planens fastställelse. I beslutet angavs också att planen kan komma att omfatta tillkomst av rastplats och kontrollplats utmed sträckan. Från den första januari 2013 gäller en ny lagstiftning för den fysiska planläggningen som bland annat innebär att arbetsplan ersätts av vägplan. Som en följd av nya lagstiftningen har Trafikverket beslutat att en vägplan ska upprättas. 2.1 Nuvarande förhållanden 2.1.1. Allmänt E18 ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en del av den nordiska triangeln som binder samman Köpenhamn Oslo Stockholm Helsingfors. E18 är idag mötesfri från Karlstad till Norrtälje. Delen Norrtälje - Kapellskär är 22 km lång och en av få delsträckor som inte är mötesfri. E18 är anvisad som primär led för transporter med farligt gods. Vägens belagda bredd är 13 meter. Den största delen av sträckan är en bred tvåfältsväg med 5.5 meter breda körfält och en meter breda vägrenar. Från trafikplats Görla till korsningen vid Vreta handel har vägen 2+1 körfält och är mötesseparerad med vägmarkeringar. Resterande sträcka är inte mötesseparerad. Sträckan går genom ett varierande landskap bestående av åkermark och skogsmark. I sträckans västra del korsas E18 planskilt av väg 276 vid trafikplats Frötuna och av väg 1149 vid trafikplats Görla. Väg 1149 korsar E18 planskilt även cirka två kilometer väster om Vreta handel. 2.1.2. Trafikförhållanden Länsvägarna 1023, 1029, 1031, 1032 och 1033 och elva enskilda vägar ansluter till E18 i 14 korsningar i plan inklusive tre korsningar i hamnområdet. I Figur 2.1.2 och Tabell 2.1.2 redovisas dagens trafikmängder. Mätningar har gjorts på E18 år 2011 och på anslutande statliga vägar år 2012. De senare från 2012 är preliminära uppgifter. Övriga anslutande vägar är enskilda vägar och deras trafikmängder har inte mätts. De har istället uppskattats med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverkstyg utifrån uppgifter om antal sophämtningsställen och redovisas i Tabell 2.1.2. 11

Figur 2.1.2. Uppmätta trafikmängder, fordon/årsdygn, på E18 (år 2011) och preliminära på anslutande statliga vägar (år 2012). Trafikmängden på E18 var enligt trafikräkningar år 2011 cirka 6 660 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) väster om korsningen vid Vreta handel. Av dessa var cirka 940 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 14 procent. Trafikmängden minskar vid varje korsning längs sträckan och delsträckan öster om Aspnäs trafikerades enligt trafikräkningar år 2011 av 1 640 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 680 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 41 procent. Tabell 2.1.2. Årsdygnstrafik inklusive tunga fordon från räkningar år 2011 och 2012, justerade värden för anslutande statliga vägar och uppskattningar för enskilda vägar (fordon/årsdygn. Rader som avser delsträckor på E18 är grönmarkerade. Delsträcka Mätår 2011 ÅDT (fordon/årsdygn) E18 i trafikplats Frötuna 4340 varav 850 tunga E18 i trafikplats Görla 4240 varav 800 tunga E18 väster om korsning 6660 varav 940 tunga med väg 1023 Enskild väg norr om Vreta handel Väg 1023 söder om E18 vid Vreta handel Enskild väg norr om korsning i Brantbacken Mätår 2012 ÅDT preliminära siffror (fordon/årsdygn) 1020 varav 65 tunga Trafikflöden hämtade från trafikalstringsverktyg (fordon/årsdygn) 1420 *) 110 *) 12

Delsträcka Mätår 2011 ÅDT (fordon/årsdygn) Mätår 2012 ÅDT preliminära siffror (fordon/årsdygn) Trafikflöden hämtade från trafikalstringsverktyg (fordon/årsdygn) Enskild väg norr om E18 440 *) vid Spillersboda vägskäl Väg 1029 mot 850 varav 75 tunga Spillersboda E18 öster om 4980 varav 830 tunga Spillersboda vägskäl Enskild väg norr om E18 100 **) vid Håtö vägskäl Enskild väg söder om 350 *) E18 vid Håtö vägskäl Väg 1032 mot Södersvik 1750 varav 110 tunga Enskild väg norr om E18 20 *) vid Brevik Enskild väg söder om 200 *) E18 vid Brevik Väg 1031 norr om E18 250 varav 25 tunga Enskild väg söder om 50 **) E18 vid korsning med väg 1031 E18 mellan 2780 varav 740 tunga korsningarna med väg 1031 och 1033 Väg 1033 norr om E18 450 varav 25 tunga Väg 1033 söder om E18 190 varav 20 tunga Enskild väg norr om E18 50 **) vid Kullstugan Enskild väg söder om 50 **) E18 vid Kullstugan E18 väster om korsning 2150 varav 740 tunga med väg 1032 i Aspnäs Enskild väg norr om E18 0 **) vid Riddersholm Enskild väg söder om 10 *) E18 vid Riddersholm Väg 1032 norr om E18 1020 varav 60 tunga E18 öster om korsning 1640 varav 680 tunga med väg 1032 i Aspnäs *) Enskilda vägars trafikflöden har beräknats med TrV:s Trafikalstringsverktyg utifrån statistik från Norrtälje kommun om sophämtningskunder. Värdena innefattar inte godstrafik, övrig nyttotrafik eller besöksresor till bostäder. En jämförelse av beräkningsresultat och 13

trafikräknade mängder på väg 1029 visar dock på en samstämmighet. Därför har värdena från verktyget inte justerats för detta. **) Underlag för flödesbestämning saknas, angivet flöde är skattat. Sträckan trafikeras idag av Stockholms lokaltrafik linje 630 mellan Norrtälje och Spillersboda och linje 631 från Norrtälje till Kapellskär. På sträckan finns idag elva busshållplatser. Linje 632 korsar e18 planskilt öster om Vreta handel. På delsträckan väster om Vreta handel är gång- och cykeltrafik förbjuden (motortrafikled). På sträckan öster om Vreta handel förekommer fotgängare och cyklister i begränsad omfattning. E18 är skyltad med 90 km/tim med undantag för korsningarna vid Vreta handel, Spillersboda vägskäl och Aspnäs som har 70 km/tim som högsta tillåtna hastighet. Strax öster om korsningen i Aspnäs och öster om gränsen för vägplanen, vid infarten till hamnområdet, begränsas den tillåtna hastigheten till 60 km/tim. 2.1.3. Olycksstatistik I nedanstående olycksstatistik för denna del av E18 har enligt polisens rapporter sammanlagt fem personer dödats, elva personer skadats svårt och 61 personer skadats lindrigt vid 45 personskadeolyckor som inträffat de senaste tio åren (uttag ur STRADA för perioden 2003-01-01 till 2012-12-31). En personskadeolycka definieras som en vägtrafikolycka som fått personskada till följd. Figur 2.1.3. Olyckor under tiden 2003-2012 Av olycksstatistiken framgår att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen på E18. Olyckstypen utgör 36 % av olyckorna längst med E18. Korsningsrelaterade olyckor (korsande- och avsvängandeolyckor) är den näst vanligaste olyckstypen 31 %. Men 14

mötesolyckor, som utgör 13 % av personskadeolyckorna, är den olyckstyp som skördat flest liv. Fyra personskadeolyckor med vilt har polisrapporterats. Alla var med älgar inblandade. En olycka ledde till svår personskada och tre till lindriga personskador enligt polisen. Jämfört med vad som kan förväntas på denna typ av väg har det på sträckan, exklusive korsningar, inträffat lika många personskadeolyckor som statistiskt inträffar på denna typ av väg. Dödsolyckorna har varit mötes- och singelolyckor och har drabbat dubbelt så många personer mot förväntat. Av korsningarna är det två stycken som sticker ut med 40 % fler olyckor och 70 % fler skadade personer. Det är korsningen med väg 1029 vid Vreta handel och korsningen med väg 1033 vid Tomta vägskäl. Viltolyckor utan rapporterade personskador saknas i olycksdatabasen men information om dessa har inhämtats från personer som hjälper till med eftersök av skadat vilt. Viltolyckorna har inträffat i trafikplatserna Frötuna och Görla, väster om Vreta handel, Spillersboda vägskäl, Lundalsmaren, Byle, Nyby, Tomta vägskäl och korsningen vid Aspnäs. Viltolyckorna redovisas i bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. 2.1.4. Bebyggelse och markanvändning Norr om trafikplatserna i början på aktuell vägsträcka ligger Norrtälje med bostäder och arbetsplatser som medför såväl in- som utpendling. Mellan trafikplatserna Frötuna och Görla finns industri- och handelsområden och norr om dessa även bostadsområden. Öster om trafikplats Görla nyttjas områden i anslutning till vägen huvudsakligen för jord- och skogsbruk. Kring korsningen vid Vreta handel finns verksamhetsetableringar och bostadsbebyggelse. Bostadsbebyggelse inom 200 meters avstånd från E18 finns även i Brantbacken, Håtö vägskäl, Brevik, på sträckan från Breviksbron fram till Tomta vägskäl och vid Aspnäs. I sträckans östra ände finns hamnen i Kapellskär. Kraftledningar korsar E18 vid Ramsta väster om Vreta handel, öster om Vreta handel, vid Lugnet öster om Håtö vägskäl, vid korsningen i Brevik, öster om Breviksbron, vid Söderuddens vägskäl, väster om Kullstugan och vid korsningen i Aspnäs. I Norrtälje kommun pågår planarbete för Rådmansö. Antalet bostäder för permanent boende på Rådmansö beräknas öka med cirka 7000 fram till 2040. 2.1.5. Miljö- och kulturförhållanden Naturmiljön mellan Norrtälje och Kapellskär präglas av miljöer kopplade till det småbrutna sprickdalslandskap som är typiskt för Roslagen. Torra bergsknallar med berg i dagen varvas med dalgångar med våtare mark. Närmast Norrtälje passerar vägen öppen mark med betesmarker och trädridåer. Öster om Östhamra går vägen huvudsakligen genom ett slutet skogslandskap. Skogen domineras av barrträd och i de lägre partierna återfinns fuktgynnade växter. I vägens närområde finns ett antal värdefulla naturområden, bland annat två områden som är riksintresseförklarade (Riddersholm och Brevik-Håtö). De flesta naturvärden längs sträckan är kopplade till skogsmiljöer och utgörs av nyckelbiotoper, sumpskogar eller utpekade områden med höga naturvärden. Sträckan mellan Kapellskär fram till Spillersboda vägskäl utgör riksintresse för kust och skärgård. E18 omges av viltrika marker längs hela den aktuella sträckan. Här förekommer bland annat älg, hjort, vildsvin och rådjur. Längs västra delen av aktuell sträcka, vid Östhamra (km 100/000 cirka 102/000) finns kända fornlämningar i vägens närområde. Fornlämningarna är bland annat boplatser, stensättningar och gravrösen. I detta område föreslås dock inga åtgärder som kräver att ny mark tas i anspråk. Längre österut finns också fornlämningar i det 15

omgivande landskapet men dessa ligger längre från vägen och riskerar därför inte att beröras av vägåtgärderna. Riddersholm herrgård utgör centrum för ett område med kulturhistoriska värden. Herrgården är från 1770-talet men området bär spår av bebyggelse sedan medeltiden. I övrigt hänvisas till Kap 4 och miljökonsekvensbeskrivningen. 2.2 Behov av förändringar Trafikverket planerar att bygga om befintlig väg till en mötesfri väg, 2+1-väg med mitträcke och skyltad hastighet 100 km/tim. Flera korsningar föreslås av trafiksäkerhetsskäl att byggas om och några föreslås få nedsatt hastighet. Flertalet korsningar kommer att tillåta höger- och vänstersväng i alla riktningar med undantag för en korsning vid Riddersholm. Förutsättningarna för gående, cyklister och bussresenärer blir bättre genom att en gång- och cykelväg bitvis föreslås längs E18 för att binda ihop systemet med befintliga vägar samt planskilda korsningar. Vägplanen avser ombyggnad av befintlig väg till mötesfri landsväg från sektion 99/800 öster om trafikplats Norrtälje till sektion 121/100 i Aspnäs. Öster om Aspnäs kommer E18 att utformas som mötesseparerad (inget mitträcke) väg med ett körfält i varje riktning och med gång- och cykelbana på befintlig vägs norra del. Vägåtgärderna öster om Aspnäs görs utanför vägplanen eftersom E18 där behåller den belagda bredden och vägområdet blir oförändrat. Åtgärder föreslås för att förbättra trafiksäkerheten, förbättra förutsättningar att gå och cykla längs vägen, förbättra förutsättningar för att välja kollektivtrafik samt främja regional utveckling. Fyrvägskorsningarna vid Vreta handel, Brantbacken och Spillersboda vägskäl byggs om till förskjutna trevägskäl med vänstersvängfält i bägge riktningarna på E18 samt med planskilda passager för oskyddade trafikanter för att uppfylla krav på god trafiksäkerhet med de trafikmängder som förväntas bli år 2035. Vid Håtö vägskäl, som idag är en fyrvägskorsning, tas den norra anslutningen bort så att korsningen blir en trevägskorsning med vänstersvängskörfält samt även en planskild passage för oskyddade trafikanter. Trevägskorsningen vid Nänninge föreslås behålla vänstersvängfältet för trafikanter mot väg 1032 norrut samt kompletteras med en planskild passage för oskyddade trafikanter. Befintlig fyrvägskorsning i Brevik föreslås få vänstersvängfält i bägge riktningarna. Även fyrvägskorsningarna vid Söderuddens vägskäl, Tomta vägskäl och Kullstugan föreslås få vänstersvängfält i bägge riktningarna på E18. Vid Kullstugan föreslås även en planskild passage för oskyddade trafikanter. I fyrvägskorsningen vid Riddersholm föreslås mitträcke sättas på E18 genom korsningen så att enbart högersvängar blir tillåtna. Trevägskorsningen i Aspnäs föreslås behålla vänstersvängsfält för trafikanter mot väg 1032 norrut samt kompletteras med en planskild passage för oskyddade trafikanter. Föreslagna trafiksäkerhetsåtgärder innebär att vägen uppfyller de utformningskrav som gäller för att höja den högsta tillåtna hastigheten till 100 km/h. En kontrollplats för kontroll av fordon som körs från Kapellskär mot Norrtälje föreslås direkt öster om korsningen i Aspnäs. Sträckan har nio broar, två rörbroar för gående och cyklister samt en rörbro i vattendrag. Sex nya planskilda korsningar för gång- och cykeltrafikanter föreslås vid Vreta handel, Brantbacken, Håtö vägskäl, Nänninge, Kullstugan och Aspnäs. Vid korsningen i Brevik föreslås en passage i plan för gående och cyklister eftersom det har bedömts att mängden oskyddade trafikanter som korsar E18 är liten, gång- och cykelförbindelsen föreslås följa befintliga vägar på södra sidan om E18 och inga bussar i linjetrafik angör korsningen. Vid Söderuddens vägskäl föreslås en passage i plan för gående och cyklister 16

eftersom det har bedömts att mängden oskyddade trafikanter som korsar E18 är liten, gång- och cykelförbindelsen föreslås följa befintliga vägar på norra sidan om E18 och inga bussar i linjetrafik har hållplatslägen på E18. Vid Tomta vägskäl föreslås en passage i plan för gående och cyklister eftersom gång- och cykelförbindelsen inte byter sida och för att undvika intrång i boendemiljö, bevarandevärd sumpskog och nyckelbiotop. Vid korsningen i Riddersholm föreslås en passage i form av en kort öppning i mitträcket för att möjliggöra för gående och cyklister att korsa E18. Oskyddade trafikanters behov av att korsa E18 vid Riddersholm bedöms vara litet, gång- och cykelförbindelsen föreslås följa befintliga vägar på södra sidan om E18 och inga bussar i linjetrafik angör befintliga hållplatser som kommer att rivas. Gång- och cykelförbindelse föreslås på delsträckor längs E18 där gående och cyklister inte kan hänvisas till befintliga vägar. Befintliga busshållplatser kommer att byggas om till fickhållplatser för att uppfylla krav på god standard. Dessutom föreslås nya busshållplatser utformade som fickhållplatser. Fickhållplats innebär att bussen stannar på en ficka utanför vägrenen. Hållplatserna får plattformar som underlättar alla resenärers av- och påstigning. Gångbanor anläggs intill E18 så att gående kan ta sig till och från hållplatser utan att gå på vägbanan. Förbättringarna kommer leda till att kollektivtrafiken blir ett mer attraktivt alternativ än idag. Hållplatslägen redovisas på bifogade översiktskartor. Vägplanens omfattning framgår av plankartor 100T0201-100T0245. 2.3 Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att: - ge väghållaren tillstånd att bygga vägen - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt - reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. Följande mål gäller för vägprojektet: -Förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter och minska risken för mötesolyckor -Förbättra förutsättningarna för boende längs E18 att till fots och cykel nå lokala målpunkter -Förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik -Möjliggöra näringslivets transporter -Möjliggöra regional utveckling i Norrtälje kommun -Möjliggöra för turistcykling inom området och vidare mot Åland 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta E18 mellan Norrtälje och Kapellskär ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en del av den Nordiska triangeln som binder samman Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. E18 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) och har särskild betydelse för transporterna mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Större delen av E18 mellan Örebro och Stockholm är i dag motorväg. Delen Norrtälje - Kapellskär är 22 km lång och en av få delsträckor som inte är mötesfri. 17

2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken är inte aktuellt eftersom tillåtlighetsprövning inte krävs för ombyggnad av allmän väg. 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Längs västra delen av aktuell sträcka, vid Östhamra (km 100/000 cirka 102/000) finns kända fornlämningar i vägens närområde. Fornlämningarna är bland annat boplatser, stensättningar och gravrösen. I detta område föreslås inga åtgärder som kräver att ny mark tas i anspråk. Längre österut finns också fornlämningar i det omgivande landskapet men dessa ligger längre från vägen och riskerar därför inte att beröras av vägåtgärderna. Längs med sträckan finns två områden som omfattas av riksintresse för naturvård; Riddersholm och Brevik-Håtö. Stora delar av riksintresset Riddersholm är klassat som naturreservat och Natura 2000- område. Naturreservatet är beläget på sydöstra delen av Rådmansö intill Kapellskärs hamn. Syftet med reservatet är att bevara och vårda området för naturvården och det rörliga friluftslivet. Området hyser ett stort antal rödlistade arter. Vid Riddersholm kommer cirka 320 m ny cykelväg att byggas längs med E18 på södra sidan. De första 200 m av den nya gång- och cykelvägen kommer att innebära ett ca 10-15 m brett intrång i skogsmark intill E18. Mitt emot korsningen i Aspnäs måste gång- och cykelvägen vika av något söderut för att erhålla nödvändig sikt genom porten under E18. Markintrånget som krävs för att anlägga gång- och cykelporten och vägen fram till busshållplatsen sträcker sig som mest ca 35 m söder om från befintlig vägkant, vilket innebär ett fysiskt intrång på ca 25 m i naturreservatet/n2000-området/riksintresset. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna. Dessa identifierade naturtyper ligger drygt 500 m från vägen och enligt uppgift från artportalen har inga skyddade arter påträffats och dokumenterats inom influensområdet från föreslagen gång- och cykelport med tillhörande gång- och cykelväganslutning. De planerade vägåtgärderna bedöms således inte påverka syftet med Natura 2000-området. En tillståndsansökan för planerade åtgärder inom naturreservatet kommer att göras. Brevik-Håtö är ett område av stort geomorfologiskt värde, då ett hundratal moränryggar bildar ett ovanligt mönster av så kallade läsidesmoräner och De Geermoräner. Brevik- Håtö utgör den enda förekomsten i landet av dessa formationer. Gång- och cykelvägens placering vid Brevik-Håtö har anpassats för att helt undvika intrång i moränerna. Riksintresset påverkas inte. E18 passerar längs med aktuell sträcka genom ett riksintresseområde för kust och skärgård. Riksintresset innebär att turism och friluftsliv särskilt ska beaktas i området och att det råder begränsningar för fritidsbebyggelse. Exploateringsföretag och andra ingrepp får endast komma till stånd om de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt av planerade vägåtgärder. Förutsättningarna för turism och friluftsliv förbättras genom att en säkrare cykelförbindelse anläggs. Vid Riddersholm ligger ett område som är utpekat som lokalt kulturmiljöintresse. Området befolkades någon gång under medeltiden. Riddersholm herrgård från 1770- talet ligger strax söder om E18. I anslutning till herrgården finns lämningar efter den 18

medeltida bebyggelsen. Varken det lokala kulturmiljöintresset vid Riddersholm eller Riddersholms herrgård påverkas av föreslagna vägåtgärder. 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. 2.7.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens femte kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som miljö eller människor tål. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger de miljökvalitetsnormer som gäller för luftkvalitet och omfattar maximala tillåtna värden för skadliga ämnen och partiklar. I detta projekt passerar vägen genom ett öppet landskapsrum med spridd bebyggelse varför påverkan på luftkvalitet bedöms bli försumbar och ingen risk finns att gällande normer överskrids. Från 2010 gäller nya miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Dessa baseras på EU:s ramdirektiv för vatten, «vattendirektivet», och syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas av vattendirektivet. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk och kemisk status år 2015. En bärande princip är att inget vatten får försämras. Tillförsel av vägdagvatten till ytvattenförekomster längs med sträckan bedöms inte öka som följd av projektet. Däremot kommer föroreningsmängden till vägdagvattnet att öka i takt med trafikmängderna. I dagsläget klarar inte Limmaren och Norrtäljeviken kraven för god ekologisk status på grund av övergödningsproblematik. För de aktuella vattenförekomsterna är tillförseln av näringsämnen från E18 litet och försumbart jämfört med övriga källor. Projektet medför längs huvuddelen av sträckan endast marginella förändringar i föroreningsbelastning till vattenförekomsterna jämfört med nuläget. Vid Skogsviken (som leder till Norrtäljeviken) samt vid Breviksbron som avvattnas till Åkeröfjärden förbättrar dock projektet förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormen eftersom dagens direktavrinning till recipienterna åtgärdas och vägdagvattnet istället renas i vägdiken. Vid Skogsviken sätts räcken som katastrofskydd och kantstöd sätts längs beläggningskant för att leda vägdagvatten till vägdike. På Breviksbron kommer stänkskydd att hindra brons vägdagvatten 19

att stänka ner i Åkeröfjärden. Brons vägdagvatten leds istället via hängränna under bron till en dagvattenledning på brons västra sida. Dagvattenledningen mynnar i det vägdike som blir mellan E18 och föreslagen gång- och cykelväg. Inverkan på miljökvalitetsnormen är dock mycket liten eftersom andra källor dominerar. Vägplanens förslag bedöms inte motverka att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller kvaliteten på utpekade fisk- och musselvatten. Detta projekt berör inte något av dessa fiskvatten. I förordningen (2004:675) om omgivningsbuller regleras skyldigheten att kartera omgivningsbuller samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram med mål att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Trafikverket är skyldigt att göra detta för vägar med mer än tre miljoner fordon/år. Detta motsvarar drygt 8 000 fordon per dygn. Trafikmängderna längs med aktuell vägsträcka är i dagsläget inte så stora att vägen omfattas av kravet på åtgärdsprogram. Inom några år kommer dock trafiken på E18 längs med sträckan Norrtälje-Kapellskär ha ökat i sådan omfattning att åtgärdsprogram krävs. 2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Trafikverket har gjort en samhällsekonomisk beräkning, 2013-09-20. Resultatet sammanfattas i tabellen nedan. Nominell åtgärdskostnad, 2010 års prisnivå Samhällsekonomisk investeringskostnad, inkl skattefaktor Samhällsekonomisk vinst Nettonuvärde 243 MSEK 286MSEK 548 MSEK 263 MSEK Nettonuvärdeskvot (NNK) 0,9 Den nominella åtgärdskostnaden är vad projektet har uppskattat att åtgärden skall kosta att genomföra. Den samhällsekonomiska investeringskostnaden justerar denna kostnad med avseende på bland annat skattefaktor (enligt ASEK). Den samhällsekonomiska vinsten är i första hand kopplade till minskad restid och ökad trafiksäkerhet. Nettonuvärdet avser differensen mellan den samhällsekonomiska vinsten och den samhällsekonomiska investeringskostnaden. Nettonuvärdeskvoten bestäms som nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. Den samhällsekonomiska avkastningen blir i och med det 90 % på genomförd investering, vilket motsvarar att en satsad krona ger 1.9 kronor tillbaka. I enlighet med uppsatta bedömningskriterier är investeringen lönsam. Bullerskyddsåtgärder ska vidtas där det är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt. Åtgärder anses miljömässigt motiverade om gällande riktvärden överskrids. I de fall riktvärden utomhus inte kan uppfyllas ska riktvärden inomhus uppfyllas. Nära E18 finns spridd bebyggelse. Enstaka hus ligger mycket nära vägen 20

(<50 m). Enligt beräkningsresultaten för nuläget utsätts 20 bostadshus för vägtrafikbuller över 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Vid fem fastigheter överskrids även riktvärdet för maximal ljudnivå på 70 dba utomhus vid fasad. Klagomål angående bullerstörningar på grund av ojämnheter i körbanan har inkommit till Trafikverket. Exempelvis finns uppgifter om att buller vid broskarvarna på Breviksbron stör boende inom ett hundratal meter från vägen. Dessa kommer att åtgärdas innan byggstart i detta projekt. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) En förstudie upprättades september 2000. Under 2000 hölls samråd med länsstyrelsen, allmänhet, SL, Kapellskärs hamn och berörda ledningsägare. Allmänheten uppmanades i annonser i Norrtälje tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet att komma med synpunkter. En särskild behovsanalys av cykeltrafik gjordes av Trafikverket i mars 2010. Behovsanalysen visade att en nyanlagd cykelled längs E18 inte är motiverad. Däremot kan det, genom att nyttja det befintliga lokalvägsystemet och med utbyggnad av några kompletterande sträckor, skapas en parallellt liggande cykelförbindelse som skulle gagna lokala cykelresor och främja turistcykling. Länsstyrelsen beslutade 2011-07-22 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens konstaterar att en utbyggnad av vägen till 2+1-väg innebär att frågor om bl.a. eventuellt nya trafikplatser, gång- och cykelvägar, omledningsvägar, busshållplatser, parkerings- och rastplatser behöver ses över. Enligt länsstyrelsen kan fornlämningar och sumpskogar (nyckelbiotop) i området komma att beröras av projektet. Länsstyrelsen konstaterar även att vägsträckan omfattas av riksintresse för naturvård Riddersholm och Brevik Håtö. 3.2 Val av lokalisering E18 föreslås byggas om till mötesfri väg i befintlig sträckning, med befintlig profil och inom befintlig vägbredd. För att uppfylla projektmålen behövs en förbättrad gång- och cykelförbindelse. Nybyggnation av separat gång- och cykelväg parallellt med E18 bedöms inte motiverad av bland annat kostnadsskäl. Därför föreslås att befintliga parallellvägar, så långt det är möjligt, nyttjas för gång- och cykeltrafik. På delsträckor föreslås nya gång- och cykelvägar längs E18 för att binda ihop befintliga vägar och göra det möjligt att gå och cykla hela sträckan. Med en kombination av befintliga vägar och nya gång- och cykelvägar skapas en sammanhängande gång- och cykelförbindelse på hela sträckan. Väg 1149 är en parallellväg från Norrtälje till väg 1023 söder om Vreta handel. Från väg 1023 söder om Vreta handel finns en enskild parallellväg till Brantbacken (Angskärsvägen) som idag även trafikeras med bussar i linjetrafik. Från Brantbacken till Spillersboda vägskäl finns en enskild parallellväg söder om E18. Från Spillersboda vägskäl finns en enskild parallellväg (gamla E3) som sträcker sig till väg 1032 en kilometer norr om E18. Från denna väg finns en enskild väg som leder till Håtö vägskäl. Från Norrtälje till Håtö vägskäl finns möjlighet att hänvisa gående och cyklister till ovan nämnda vägar som i varierande grad behöver rustas för att vara lämpliga för oskyddade trafikanter. 21

Mellan Håtö vägskäl och Breviksbron saknas parallellvägar och därför föreslås byggande av gång- och cykelväg på denna sträcka. Omedelbart öster om Breviksbron finns en enskild parallellväg som går under en bro vid km 114/400, genom Hundvreten och Nyby till väg 1031 norr om Söderuddens vägskäl. Från väg 1031 finns en enskild parallellväg genom Kåby till väg 1033 norr om Tomta vägskäl. Från väg 1033 norr om Tomta vägskäl finns en enskild parallellväg genom Granliden, Tomta och Lilltorp som slutar i korsningen med E18 i Kullstugan. Från Kullstugan finns en enskild parallellväg längs södra sidan om E18 som slutar cirka 300 meter före korsningen i Aspnäs. Från Aspnäs fram till Kapellskär föreslås att gång- och cykeltrafiken ska gå på den befintliga 13-metersvägen på en 3,5 m bred avskild gång- och cykelbana på den mötesseparerade sträckan (ej mitträcke) fram till hamnen i Kapellskär. Från vandrarhemmet i Riddersholm vid km 120/100 finns en enskild väg genom naturreservatet som leder till hamnen i Kapellskär. Gång- och cykelförbindelsen kommer att belysas vid portar under E18 men inte på sträckorna mellan portarna. Eftersom gång- och cykelförbindelsen i stor utsträckning följer befintliga vägar vid sidan av E18 blir den cirka fem km längre än E18. 3.3 Val av utformning 3.3.1. Referensstandard Trafikmängden på E18 väster om korsningen vid Vreta handel beräknas öka till 10 700 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) till dimensioneringsåret 2035. Öster om Aspnäs beräknas trafiken öka till 2 600 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) till år 2035. Efter ombyggnad kommer vägen att vara mötesfri med föreslagen högsta tillåtna hastighet 100 km/tim med undantag för korsningarna vid Vreta handel, Spillersboda vägskäl, Nänninge, Tomta vägskäl och Aspnäs som får nedsatt hastighet. 3.3.2. Vägplanens omfattning Vägplanen avser ombyggnad till mötesfri motortrafikled väster om Vreta handel samt mötesfri landsväg från Vreta handel till sektion 121/100 öster om trevägskorsningen i Aspnäs. Väster om Vreta handel sätts mitträcke i befintlig mittremsa och inget nytt vägområde tas i anspråk. Sträckan går genom ett varierande landskap bestående av åkermark och skogsmark. I delsträckans västra del korsas E18 planskilt av väg 276 vid trafikplats Frötuna och av väg 1149 vid trafikplats Görla. Väg 1149 korsar E18 planskilt cirka två kilometer väster om Vreta handel. Delsträckan har enskilda anslutningar vid Vreta handel mot norr, Brantbacken, Spillersboda vägskäl, Håtö vägskäl, Brevik, Söderuddens vägskäl mot söder, Kullstugan och Riddersholm. Den norra anslutningen vid Håtö vägskäl föreslås stängas för trafik då dess trafikanter kan hänvisas till utfart mot E18 i Spillersboda vägskäl via befintlig lokal parallellväg. Befintliga fyrvägskorsningar vid Vreta handel, Brantbacken och Spillersboda vägskäl föreslås byggas om till förskjutna trevägskäl med vänstersvängskörfält för att uppfylla krav på god trafiksäkerhet med de trafikmängder som förväntas bli år 2035. I övriga korsningar, med undantag för Riddersholm, föreslås vänstersvängskörfält. Vid fyrvägskorsningen i Riddersholm föreslås att mitträcket sträcker sig genom korsningen och att trafikanter endast får göra högersväng till och från E18. De trafikanter som avser att svänga vänster får köra till närmaste öppna korsning där vändmöjlighet kommer finnas. 22

En kontrollplats för kontroll av fordon som körs från Kapellskär mot Norrtälje föreslås direkt öster om korsningen i Aspnäs. Sträckan har nio broar, två rörbroar för gående och cyklister samt en rörbro i vattendrag. Sex nya planskilda korsningar för gång- och cykeltrafikanter föreslås vid korsningarna vid Vreta handel och Brantbacken, Spillersboda vägskäl, Håtö vägskäl samt vid korsningarna vid Kullstugan och Aspnäs. Tre passager för gående i plan över E18 föreslås där antalet gående över E18 bedömts vara litet. Passagerna byggs där en bred trafikö kan göra det möjligt för gående att korsa E18 i två etapper genom att stanna på en två meter bred trafikö och invänta lämpligt tillfälle att korsa nästa körbana. Passagerna föreslås vid korsningen i Brevik, Söderuddens vägskäl och Tomta vägskäl. Vid Tomta vägskäl finns även en bevarandevärd sumpskog på vägens norra sida som motiverar en passage i plan eftersom en gång- och cykelport under E18 skulle avvattna sumpskogen. Gång- och cykelförbindelse föreslås på delsträckor längs E18 där gående och cyklister inte kan hänvisas till befintliga parallellvägar. Busshållplatser kommer att byggas om till fickhållplatser för att uppfylla krav på god standard. Fickhållplats innebär att bussen stannar på en ficka utanför vägrenen. Gångbanor byggs intill E18 så att gående inte behöver gå på körbanan för att komma till och från hållplatserna. Plattformar längs hållplatserna underlättar alla resenärers avoch påstigning. Förbättringarna kommer leda till att kollektivtrafiken blir ett mer attraktivt alternativ än idag. 3.3.3. Trafik Trafikverket har under 2011 gjort trafikräkningar på E18 och under 2012 på anslutande statliga vägar. Till år 2035 förväntas permanentboendet att öka i området samtidigt som en ökad exploatering antas ske. Trafikmängderna är därför uppräknade med 2 % per år. Det motsvarar från år 2011 till 2035 totalt 61 % och från år 2012 till 2035 totalt 58 %. Jämfört med Trafikverkets generella siffror för Stockholms län från september 2012 är det ett rimligt antagande att räkna upp trafikmängdens snittvärde med 2 % på sträckan. För europavägar skulle den västra delen räknas upp med 2,2 % per år fram till 2030 och den östra med 1,9 % per år om dessa siffror användes. Trafikmängden på E18 väster om korsningen vid Vreta handel beräknas öka till 10 700 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) till år 2035. Av dessa beräknas cirka 1500 vara tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 14 procent. Trafikmängden minskar vid varje korsning längs sträckan och delsträckan öster om Aspnäs beräknas öka till 2 600 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa beräknas cirka 1100 vara tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 41 procent. På vägen förekommer breda, långa och tunga dispenstransporter till och från hamnen i Kapellskär. Under 2011 kördes 36 tunga dispenstransporter som måste köras i vägmitt över Breviksbron. Under samma år kördes 70 dispenstransporter som var bredare än 4.5 meter. Trafikprognos för statliga vägar redovisas i Figur 3.3.3 nedan. 23

Figur 3.3.3 Prognostiserade trafikmängder på det statliga vägnätet för år 2035 inklusive redovisning av dagens trafikmängder (antal fordon/årsdygn). 24

Tabell 2 Prognos för samtliga vägar år 2035, årsdygnstrafik inklusive tunga fordon. Delsträcka ÅDT år 2035 (fordon/årsdygn) E18 i trafikplats Frötuna 7000 varav 1400 tunga E18 i trafikplats Görla 6800 varav 1300 tunga E18 väster om korsning vid Vreta handel 10 700 varav 1500 tunga Enskild väg norr om E18 vid Vreta handel 2200 Väg 1023 söder om E18 vid Vreta handel 1600 varav 100 tunga Enskild väg norr om korsning i Brantbacken 180 Enskild väg norr om E18 vid Spillersboda vägskäl 700 Väg 1029 mot Spillersboda söder om E18 1350 varav 115 tunga E18 öster om Spillersboda vägskäl 8000 varav 1350 tunga Enskild väg norr om E18 vid Håtö vägskäl 150 Enskild väg söder om E18 vid Håtö vägskäl 550 Väg 1032 mot Södersvik norr om E18 vid Nänninge 2750 varav 175 tunga Enskild väg norr om E18 vid Brevik 30 Enskild väg söder om E18 vid Brevik 300 Väg 1031 norr om E18 vid Söderuddens vägskäl 360 varav 35 tunga Enskild väg söder om E18 vid Söderuddens vägskäl 50 E18 mellan Söderuddens vägskäl och Tomta vägskäl 4500 varav 1200 tunga Väg 1033 norr om E18 vid Tomta vägskäl 700 varav 35 tunga Väg 1033 söder om E18 vid Tomta vägskäl 300 varav 30 tunga Enskild väg norr om E18 vid Kullstugan 50 Enskild väg söder om E18 vid Kullstugan 50 E18 väster om korsning med väg 1032 i Aspnäs 3500 varav 1200 tunga Enskild väg norr om E18 vid Riddersholm 0 Enskild väg söder om E18 vid Riddersholm 15 Väg 1032 norr om E18 vid Aspnäs 1600 varav 95 tunga E18 öster om korsning med väg 1032 i Aspnäs 2600 varav 1100 tunga Vägplanen innehåller förslag till byggande av nya busshållplatser utformade som fickhållplatser med plattformar som underlättar alla passagerares av- och påstigning. Hållplatserna ersätter befintliga hållplatser som inte är utformade enligt Trafikverkets styrande dokument. Några delsträckor gång- och cykelvägar föreslås för att skapa en sammanhängande gång- och cykelförbindelse mellan Norrtälje och Kapellskär. Dessa åtgärder skapar förutsättningar för de boende på Rådmansö att i större utsträckning resa kollektivt och att till fots och med cykel nå lokala mål. 3.3.4. Typsektioner Föreslagen typsektion får en belagd bredd på totalt 13 meter vilket ryms inom befintlig belagd vägbredd. Jämfört med den vanligen förekommande typsektionen för 2+1-vägar har i detta fall typsektionen objektanpassats med 0,15 m bredare enfältsdel och 0,15 m smalare tvåfältsdel för att klara 75 % av de breda dispenstransporterna till och från hamnen utan att motriktat körfält stängs av. Återstående 25 %, de bredaste dispenstransporterna, kommer att kräva extra transportledare som stänger av motriktat körfält eftersom den breda lasten kommer svepa över mitträcket. 25