Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/2012 Grundskolan Lena

1(16) Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/2012 Grundskolan Lena

2(16) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal... 2 Arbetsprocesser i grundskolan...... 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2011/2012... 2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område... 2.2.1 Normer och värden... 2.2.2 Kunskaper... 2.2.3 Elevernas ansvar och inflytande... 3 Utbildningsresultat i grundskolan... 4 Sammanfattande analys avseende enheten... 5 Prioriterade åtgärder för utveckling avseende enheten......

3(16) 1 Förutsättningar Nyckeltal Lena skola är en lite skola på landet. Den ligger mellan Alingsås och Vårgårda, närmare Alingsås än Vårgårda. Elevantalet ökar från år till år och har detta läsår legat på runt 135 elever. Flera klasser är relativt små men vi har kunnat behålla en klass i varje årskurs. Antal elever 135 elever Elever med annat modersmål än svenska 1 franska, 1 bosniska, 2 engelska. Rutiner för kvalitetsarbetet på enheten. Vi arbetar efter en cykel där förbättringsåtgärder från förra kvalitetsredovisningen ligger till grund för prioriterade mål som ställs upp för nästa läsår.en arbetsplan utformas med nya mål. Dessa utvärderas sedan av elever, föräldrar och personal. Resultaten analyseras och förbättringsåtgärder ställs upp. Nya mål formas. Personalstatistik personaltäthet, behörighet 7,7 lärare/100 elever. Vi har bara behöriga lärare. I några fall undervisar man dock i ämnen man inte är behörig i. Budget och resursfördelning 6 874 tkr. Byggd på Vårgårda kommuns resursfördelningsmodell. Fortbildningsinsatser under läsåret) Våra kompetensutvecklingsinsatser har varit riktade mot nya läroplanen och en ny skollag.dessutom har all lärarpersonal haft brandskyddsutbildning. LEAN-utbildning. 2 Arbetsprocesser i grundskolan. 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2011/2012 Mål framtagna i förra kvalitetsredovisningen Ta fram gemensamma formuleringar i skriftliga omdömen för att underlätta och ge ett professionellt och enhetligt utseende (tex. matriser). Från början hade vi föresatsen att använda matriserna i Schoolsoft för att underlätta för oss och för att göra det tydligare för elever och föräldrar. Alla har provat att fylla i Schoolsofts ämnesmatriser i minst ett ämne. I år 4-6 har vi fyllt i i nästan alla ämnen.

4(16) Resultat När vi satte oss med detta arbete insåg vi att det var både tidskrävande och svårbedömt. Många av matrisernas formuleringar var svårtolkade, liksom hur själva systemet fungerar. Många elever och föräldrar upplevde att språket var för svårt. För lite kunskap och erfarenhet i matrisernas formuleringar ledde till att det blev svårarbetat och tidskrävande istället för att underlätta. Ett annat problem som uppstår är vad som händer då elever flyttar till andra kommuner då ämnesmatriserna finns i Schoolsoft och det inte finns någon fungerande utskriftsfunktion för dem. Eventuellt nya åtgärder Undersöka möjligheten med att hur man överlämnar dokument som ligger i Schoolsoft när elever byter kommun. Framföra önskemål till Schoolsoft om att utveckla systemet med ämnesmatriser så att det går att skriva ut matriserna MED färg. Ska vi använda ämnesmatriser behöver vi ha matriser med ett enklare språk som alla förstår och som är lätta att utgå ifrån vid diskussioner med föräldrar. Språket i matriserna är hämtat direkt från läroplanen så det bör diskuteras om man verkligen skall ändra i matriserna. Det behövs en diskussion i kommunen så att vi får ett gemensamt tänk kring bedömning och hur vi ska tänka när vi fyller i matriser och bedömning i de olika årskurserna, samt ett gemensamt, tydligt språk i framtida matriser/omdömen. Dessutom anser vi att formuleringarna när det gäller om eleverna når kunskapskraven eller inte i Schoolsoft behöver formuleras om. Mål framtagna i förra kvalitetsredovisningen Använda PUG-utbildningens innehåll och förhållningssätt i vårt dagliga arbete och tänk. Något organiserat PUG har inte förekommit under året, t.ex. vid AE- eller arbetslagstid. Vid sista kurstillfället var uppdraget att arbeta med ett verkligt problem som är lösbart, och då valde F-3 att arbeta med matsalssituationen och 4-6 med ordningen i klassrum och kapprum. I matsalen har detta inneburit tre matlag istället för två för att försöka få ner ljudnivån. I år 4-6 har vi varit tydligare med ordningsvakternas uppgifter och med att påminna eleverna om att plocka upp och städa efter sig. Resultat En del känner att de har försökt tänka mer på sitt förhållningssätt och bemötande efter PUG. I matsalen upplever vi att det har blivit bättre struktur,

5(16) vilket tillsammans med färre barn som äter samtidigt har lett till en i viss mån lugnare matsituation. Då man satsat resurser på en sådan omfattande utbildning bör uppföljning ske regelbundet, framförallt på arbetslagsnivå. PUG kom lite olyckligtvis samtidigt som implementeringen av en ny läroplan. Eventuellt nya åtgärder Under hösten planeras uppföljningstillfällen vid t.ex. APT. 2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område 2.2.1 Normer och värden Vi arbetar kontinuerligt med Stegvis- och Livsviktigt-materialen i klasserna. Vi har Friends har regelbundna möten och gör många uppföljningar. Vi har haft olika projekt under året, t.ex. Mjuka ord och vissa övningar på initiativ från Friends samt medvetet arbetat i olika syskongrupper t.ex. vid friidrottsdagar och utedagar. Vi har fadderverksamhet mellan yngre och äldre barn. Hur har vi lyckats? Elevenkäten visar att de flesta eleverna känner sig trygga, vilket också stämmer med föräldraenkäten. Dock uttrycker ett mindre antal oro, vilket måste tas på allvar. Det finns elevgrupper och elever som agerar olämpligt, vilket påverkar övriga elever. Detta påverkar också resultatet när det gäller frågan om eleverna visar respekt för lärarna. Att det finns elever som agerar olämpligt och använder ett kränkande språk tror vi bidrar till att det finns elever som känner sig otrygga, samt att flera upplever att elever inte visar respekt för lärarna. Ordet respekt kan uppfattas olika av och bland elever samt mellan elever och lärare. Nya åtgärder Vi måste ta ordentligt tag i språkbruket på skolan. Det är viktigt att vi som lärare skapar diskussioner som bidrar till en större öppenhet mot andra och förståelse för att man kränker vissa grupper av människor vid användandet av olika ord. I religionsundervisningen och vid EQ-diskussioner är det viktigt att vi lyfter dessa frågor.

6(16) 2.2.2 Kunskaper Mål från vår arbetsplan. Vi skall utvärdera och omfördela våra resurser oftare, för att kunna sätta in punktinsatser och intensivträna under kortare perioder. Ha bestämda avstämningspunkter på arbetslagsträff var fjortonde dag. Vi har använt specialpedagogresurs och annan resurs flexibelt, däremot har vi inte haft avstämning var fjortonde dag. Hur har vi lyckats? Det har varit en större flexibilitet, men då inom F-3 och 4-6. Däremot skulle vi ha önskat en större flexibilitet över hela F-6. Om t.ex. en specialpedagog är borta mycket skulle detta behov behöva fyllas upp av den andra specialpedagogen eller vikarier i större utsträckning. Vi behöver bli bättre på att se hela verksamheten så att inte en och samma klass blir utan resurs samtidigt. Samtidigt har vi varit bra på att se varandra och hjälpa till i mån av tid. Nya åtgärder Istället för avstämning i varje arbetslag bör avstämningen ske på AE för att bättre kunna få en helhetssyn över behovet. Mål från vår arbetsplan. Vi skall tidigt upptäcka barn i riskzonen- kolla av vilka som behöver extra stöd. Specifika insatser på individnivå. Tydligt vem som gör vad för att eleven skall nå målen. Vi gör screening, diagnoser och tester i matematik, svenska och engelska enligt plan. I åtgärdsprogram och IUP står tydligt vem som är ansvarig för vad. Det har fungerat bra med avstämningar och uppföljningar.

7(16) Hur har vi lyckats? Det har fungerat bra med avstämningar och uppföljningar, och vi har fått positivt gensvar från elever och föräldrar. I enkäten svarar en mycket högt antal elever att de får reda på vad de behöver göra för att bli bättre i olika ämnen och att de vid utvecklingssamtal får reda på hur det går för dem. De som behöver extra stöd får det, och de verktyg vi har för att upptäcka elever i riskzonen fungerar väl. Däremot upplever vi att det i vissa årskurser, framför allt i årskurs 3, kan bli lite för många tester. Vi behöver vara mer flexibla i vilka prov som är viktigast. Vi ska inte göra test för testens skull utan för att upptäcka vilka elever som ligger i riskzonen. Istället kan en del av den tiden användas till att arbeta med eleverna. Nya åtgärder Jobba vidare med att utveckla bättre metoder för både screening och hur man arbetar vidare för att åtgärda problemen. Tvärgrupper över klassgränserna för att träna specifika moment. Mål från vår arbetsplan. Vi skall intervjua varje elev i början av terminen. Hur lär jag mig bäst? Vad behöver jag hjälp med? Vi har intervjuat varje elev under höstterminen. Hur har vi lyckats? Vi har gjort detta under en termin, höstterminen, men inte under vårterminen. Detta var mycket uppskattat av eleverna, och vi själva fick ett bra tillfälle för egen tid med varje elev då vi kunde lyssna på dem och bekräfta dem samt tillsammans titta på deras IUP. Det är tids- och resurskrävande, men samtidigt finns det många vinster som överväger. Nya åtgärder Vi kommer att fortsätta att genomföra samtalen, dock vid ett tillfälle i början av höstterminen. Vi ska försöka hitta fler lösningar i organisationen för att frigöra resurser till detta.

8(16) Mål från vår arbetsplan. Vi skall använda LPP. Ha tydliga mål i början av ett arbetsområde. Bli bättre på att prata med eleverna om mål och innehåll, både inför nya arbetsområden och inför särskilda lektioner. Skicka hem LPP till föräldrar för ökad information och delaktighet. Vi har börjat använda LPP och alla har gjort minst en LPP, en del har använt det mer frekvent. Genom vara tydlig med målen, genom t.ex. LPP eller att skriva upp dem på tavlan har vi fört dialog med eleverna kring mål och innehåll. Årskurs 4-6 har skickat hem LPP. I de lägre åldrarna har vi skrivit korta mål i veckobreven. Hur har vi lyckats? Vi anser att vi har höjt elevernas medvetenhet om ämnenas mål och innehåll. Vi är dock inte nöjda, utan arbetet måste fortsätta. Frågan är om en ökad tydlighet av målen leder till ökad lust att lära? För en del elever kan det uppfattas som en ökat press när det pratas om alla kunskapskrav, samtidigt som det för andra har blivit mer motiverande. Nya åtgärder Fortsätta använda PP (Pedagogisk Planering) för att fortsätta göra eleverna uppmärksamma på målen och synliggöra dem. Inte bara förmedla vad som ska läras in utan också vad som är inlärt för att eleven ska få höra vad han eller hon kan och vad han eller hon har lärt sig efter ett arbetsområde. 2.2.3 Elevernas ansvar och inflytande Regelbundna klassråd och elevråd för demokratiskt inflytande. En del klasser använder sig av diskussioner kring innehåll och arbetssätt i högre grad än andra. Tydliggjort klassvärdarnas ansvar och uppgifter på mellanstadiet. År 6 har använt sig av Loggboken där eleverna bla får planering av veckan och tränas i att ta ansvar för sitt skolarbete. Elevernas egna uppslag har tagits till vara; bla DSD (Dans, Sång och Drama) och pingisturnering.

9(16) Hur har vi lyckats? Vi har genom att vi blivit bättre på att tydligt visa eleverna målen fört mer diskussioner kring hur man lär sig bäst och vilka metoder som fungerar. Det är viktigt att visa att vi lyssnar på eleverna. Tar fasta på vad de tar upp på elevråd. Ett flertal aktiviteter har kommit här ifrån. Fortfarande svårt att få eleverna att ta ansvar för gemensamma lekredskap och personliga tillhörigheter. Nya åtgärder Fortsätta tydliggöra målen och lyfta diskussioner kring innehållet. Detta för att konkretisera mål och få eleverna att se sin del och sitt ansvar. Fortsätta påminna och träna ansvar vad det gäller egna och andras saker. 3 Utbildningsresultat i grundskolan Vi har tagit avstamp i IUP, åtgärdsprogram och samtalet med varje enskild elev kring hur de lär bäst. Speciella insatser och mindre grupper för att hjälpa alla elever att nå målen. Hur har vi lyckats? Relevanta resultat redovisas. Uppföljning utifrån en samlad bedömning av läs- och skrivutveckling i tidiga år Redovisning av nationella prov, vt 2012, år 3 Skola: Lena Antal elever: 19 Matematik Delprov Nått kravnivå totalt Flickor Pojkar A 19 9 10 B 19 9 10 C 19 9 10 D 19 9 10 E 16 9 7 F 18 9 9 G 17 9 8

10(16) Svenska Delprov Nått kravnivå totalt Flickor Pojkar A 19 9 10 B 18 9 9 C 17 9 8 D 15 9 6 E 19 9 10 F 16 9 7 G 17 9 8 H 15 9 6 Alla flickor når kravnivån på samtliga delprov i matematik och svenska. 4 pojkar uppnår inte kravnivån på 3 delprov i matematik på grund av bristande taluppfattning, förmåga att välja räknesätt och visa sin uträkning, öppen utsaga, bråk samt interagera vid gruppövningar. 5 pojkar uppnår inte kravnivån i svenska på 6 delprov på grund av läsflyt, läsförståelse, skriva olika slags texter med röd tråd, använda stor bokstav och punkt och stavning. Åtgärder Kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram samt IUP. Specialpedagog arbetar med eleverna med täta avstämningar med ansvarig klasslärare och föräldrar. Särskilt viktigt med noggrann överlämning inför år 4.

11(16) Lena skola, sammanställning omdömen åk 1-3 På väg att nå målen Riskerar att inte nå målen pojkar flickor pojkar flickor Bild 22 21 0 0 Andel av eleverna i klassen 51% 49% 0% 0% Engelska 12 12 0 0 Andel av eleverna i klassen 50% 50% 0% 0% Idrott och hälsa 25 29 3 1 Andel av eleverna i klassen 43% 50% 5% 2% Andel av elever med samma kön 89% 97% 11% 3% Matematik 26 29 2 1 Andel av eleverna i klassen 45% 50% 3% 2% Andel av elever med samma kön 93% 97% 7% 3% Modersmål 0 0 0 0 Andel av eleverna i klassen #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Andel av elever med samma kön #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Musik 28 30 0 0 Andel av eleverna i klassen 48% 52% 0% 0% NO 28 30 0 0 Andel av eleverna i klassen 48% 52% 0% 0% SO 27 30 1 0 Andel av eleverna i klassen 47% 52% 2% 0% Andel av elever med samma kön 96% 100% 4% 0% Slöjd 10 9 0 0 Andel av eleverna i klassen 53% 47% 0% 0% Svenska 23 30 5 0 Andel av eleverna i klassen 40% 52% 9% 0% Andel av elever med samma kön 82% 100% 18% 0% Svenska som andraspråk 0 0 0 0 Andel av eleverna i klassen #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Andel av elever med samma kön #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Teknik 28 30 0 0 Andel av eleverna i klassen 48% 52% 0% 0% De som riskerar att inte nå målen i idrott kan inte simma. Det vi ser är att det framför allt är i matematik och svenska som elever inte når målen medan i stort sett alla når målen i NO- och SO-ämnena. Vi behöver därför ställa oss frågan om bedömningen i dessa ämnen är riktig. Åtgärder De elever som ännu inte kan simma erbjuds extra simträning tillsammans med andra klasser.

12(16) När det gäller NO- och SO-omdömen behöver vi jobba vidare med bedömningen i dessa ämnena och att sätta sig in i den nya kursplanen ytterligare. I alla ämnen gäller det att förbättra arbetet med uppföljning och upplägg av det fortsatta arbetet med elever. Vara flexibla med resurser och specialpedagoger. I högre utsträckning försöka planera tillsammans med sin fritidsresurs för att få bättre resultat. Redovisning av nationella prov, vt 2012, år 6 Skola: Lena Antal elever: 17 Engelska Delprov Nått kravnivå totalt Flickor Pojkar A 15 11 4 B 16 12 4 C 15 11 4 Matematik Delprov Nått kravnivå totalt Flickor Pojkar A 16 13 3 B 15 11 4 C 17 13 4 D 16 12 4 Svenska Delprov Nått kravnivå totalt Flickor Pojkar A 14 12 2 B-C 17 13 4 C 16 12 4 D 13 10 3 I engelska är det två flickor som inte når kravnivån för den muntliga delen och en av de flickorna når inte kravnivån i någon provdel. I matematik är det en pojke som inte når kravnivån för det muntliga provet, och den här pojken har haft svårt för att kommunicera matematik och förklara hur han tänker. Två flickor klarar inte delprov B och en av dessa klarar inte heller delprov D. Denna elev har åtgärdsprogram i bl.a. matematik och har inte tillräckliga kunskaper om matematiska begrepp och har svårt att välja rätt metoder för att lösa matematiska problem. I svenska är det tre elever som inte når kunskapskravet för den muntliga delen när det gällde att göra en muntlig redogörelse. Däremot klarade de den del i provet där det gällde att delta i och upprätthålla ett samtal. I andra sammanhang har de dock visat att de har den här förmågan. Här handlade det mer om uppgiften på A-delen. Alla når läsförståelsedelarna B och C, men den flickan som inte når

13(16) kravnivån för muntliga provet ligger precis på gränsen. En flicka som har konstaterat svåra läs- och skrivsvårigheter klarar inte del D, berättande text. Del E var en argumenterande text, vilket eleverna inte har arbetat så mycket med. Åtgärder Det är viktigt att göra en kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram samt IUP samt att specialpedagog arbetar med eleverna med täta avstämningar med ansvarig klasslärare och föräldrar. Det vi ser är att det i dessa ämnen är viktigt att tidigt i skolan arbeta med en djupare läsförståelse, praktisk matematik och att utveckla ett förråd av ord och fraser i engelska. Lena skola, sammanställning omdömen åk 4-6 En av dem som riskerar att inte nå målen i idrott kan inte simma. Det vi ser är att det framför allt är i matematik och svenska som elever inte når målen medan i stort sett alla når målen i NO- och SO-ämnena. Vi behöver därför ställa oss frågan om bedömningen i dessa ämnen är riktig. Åtgärder De elever som ännu inte kan simma erbjuds extra simträning tillsammans med andra klasser. När det gäller NO- och SO-omdömen behöver vi jobba vidare med bedömningen i dessa ämnena och att sätta sig in i den nya kursplanen ytterligare. I alla ämnen gäller det att förbättra arbetet med uppföljning och upplägg av det fortsatta arbetet med dessa elever. Vara flexibel med resurser och specialpedagoger.

14(16) På väg att nå målen Bild 4 13 Riskerar att inte nå målen pojkar flickor pojkar flickor Engelska 4 11 2 Andel av eleverna i klassen 24% 65% 0% 12% Andel av elever med samma kön 100% 85% 0% 15% Hem-o konsumentkunskap Andel av eleverna i klassen #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Andel av elever med samma kön #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Idrott och hälsa 4 13 Matematik 4 12 1 Andel av eleverna i klassen 24% 71% 0% 6% Andel av elever med samma kön 100% 92% 0% 8% Modersmål Andel av eleverna i klassen #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Andel av elever med samma kön #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Musik 4 13 Biologi 4 13 Fysik 4 13 Kemi 4 13 Historia 4 12 1 Andel av eleverna i klassen 24% 71% 0% 6% Andel av elever med samma kön 100% 92% 0% 8% Samhällskunskap 4 13 Religionskunskap 4 12 1 Andel av eleverna i klassen 24% 71% 0% 6% Andel av elever med samma kön 100% 92% 0% 8% Slöjd 4 13 Svenska 4 11 2 Andel av eleverna i klassen 24% 65% 0% 12% Andel av elever med samma kön 100% 85% 0% 15% Svenska som andraspråk Andel av eleverna i klassen #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Andel av elever med samma kön #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! #DIV/0! Teknik 4 13

15(16) 4 Sammanfattande analys avseende enheten Vi har under året lagt ner mycket jobb på att sätta oss in i nya läroplanen och en ny skollag. Vi har kommit en bra bit på väg, men behöver fortsätta arbetet bl.a. när det gäller bedömning och betyg som kommer i åk 6. Arbetet med att sätta in elever och föräldrar i målen för verksamheten har intensifierats. PP används som hjälpmedel, men upplevs som tidskrävande och alla lärare har inte anammat det. Arbetet med det detta behöver fortsätta och syftet är att få ett hjälpmedel som bedöms underlätta både planering och bedömning. Elever såväl som föräldrar är mycket nöjda med den information de får på utvecklingssamtal och vid andra tillfällen. Fokus på ökad måluppfyllelse har präglat årets arbetsplan och tänk, en del i detta har varit att använda specialpedagoger och annan resurs på effektivaste sättet. Det har också varit viktigt att ha ett flexibelt tänk både i användandet av resurser och hur man själv organiserar arbetet i klassrummet, för att nå bästa resultat. Även om vi kommit en bra bit på vägen behöver detta tänk och arbete utvecklas. Stor energi har lagts på att skriva skriftliga omdömen och i detta arbete använda sig av matriser. Dessa behöver ses över för att vara något som underlättar och inte innebär merarbete. I all dokumentation och allt skrivarbete är det viktigt att inte fastna och lägga för mycket tid på dessa arbetsuppgifter. En allt större arbetsbörda kräver prioriteringar. Undervisning och tid till för- och efterarbete är det viktigaste för att nå goda resultat. Förra årets PUG-utbildningen behöver kontinuerligt följas upp i arbetslagen. 5 Prioriterade åtgärder för utveckling avseende enheten Vad gäller PUG bör under hösten planeras uppföljningstillfällen vid t.ex. APT. Resonemang om vad PUGs innehåll betyder i vardagen skall vara levande på arbetslagsnivå. Vi måste ta ordentligt tag i språkbruket på skolan. Det är viktigt att vi som lärare skapar diskussioner som bidrar till en större öppenhet mot andra och förståelse för att man kränker vissa grupper av människor vid användandet av olika ord. I religionsundervisningen och vid EQ-diskussioner är det viktigt att vi lyfter dessa frågor. I stället för avstämning angående resurser i varje arbetslag bör avstämningen ske på AE för att bättre kunna få en helhetssyn över behovet. Utveckla bättre metoder för både screening och hur man arbetar vidare för att åtgärda problemen. Tvärgrupper över klassgränserna för att träna specifika moment.

16(16) Vi kommer att fortsätta att genomföra samtalen (elevintervjuer, dock vid ett tillfälle i början av höstterminen. Vi ska försöka hitta fler lösningar i organisationen för att frigöra resurser till detta. Använda PP (Pedagogisk Planering) för att göra eleverna uppmärksamma på målen och synliggöra dem. Inte bara förmedla vad som ska läras in utan också vad som är inlärt. Detta för att eleven ska få höra den kan och vad eleven har lärt sig efter ett arbetsområde. Det är viktigt att göra en kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och IUP samt att specialpedagog arbetar med eleverna och gör täta avstämningar med ansvarig klasslärare och föräldrar. I utvärderingen av nationella provens resultat ser vi behov av att tidigt arbeta mer med djupare läsförståelse, praktisk matematik och att utveckla ett förråd av ord och fraser i engelska. De elever som ännu inte kan simma erbjuds extra simträning tillsammans med andra klasser. Vi behöver få ett gemensamt tänk kring bedömning och hur vi ska tänka när vi fyller i matriser och bedömning i de olika årskurserna. Mallarna i schoolsoft är omformulerade och tagna i rektorsgruppen. Alla uppmanas att använda dem i skrivandet av skriftliga omdömen. Lena skola 20120919 Christer Rembeck rektor