sid 1 (5) STADSBYGGNADSNÄMNDEN Verksamhet Stadsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom verksamheterna plan- och bygg, lantmäteri, trafikplanering, trafiksäkerhet och Karlstadsbuss. Den allra största delen av verksamheten handlar om planläggning av mark och vatten, ärendehantering i samband med byggande och fastighetsbildning, utveckling och förvaltning av kommunens kartverk, färdtjänst och riksfärdtjänst samt bedrivande av den kollektiva tätortstrafiken i Karlstad. Viktigare händelser 2012 Bygglov har beviljats för etapp 1 och 2 vid Tyggårdsviken. Detaljplaner för Bråtebäcken, Tolvmansgatan och Kartberget har vunnit laga kraft. Detaljplan för kvarteret Kanoten med flera har ställts ut för granskning. Programfasen i projektet Älvpromenaden i centrala Karlstad är avslutad. Satsningar på att utveckla övriga tätorters utformning har påbörjats. Appen Karlstadskarta har lanserats. Utveckling av karta till nya karlstad.se har skett. Färdigställt underlag för byte av höjdsystem till RH2000. Påbörjat arbetet med att byta ut kommunens kartsystem AutoKa-Vy då det upphör vid årsskiftet 2013/2014. Nytt avtal för stadstrafik har tecknats. Karlstadsbuss har infört ett nytt betalsystem. En förstudie kring en framtidsinriktad kollektivtrafik, Karlstadsstråket, har påbörjats. Båttrafik till Kristinehamn i samarbete med Hammarö och Kristinehamns kommuner har genomförts. Ekonomisk utveckling 2010-2012 Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2010 2011 2012 avvikelse Intäkter 76 058 75 450 83 498 +10 221 Kostnader 233 581 243 472 260 130-3 295 Nettokostnad 157 523 168 022 176 632 +6 926 Kommunbidrag/ram 152 299 168 230 183 558 Resultat -5 224 +208 +6 926 Nettoinvestering 2 605 1 890 4 578 +10 229 Stadsbyggnadsnämndens nettokostnad ökade med 8,6 mkr mellan 2011 och 2012, en ökning med 5 procent. Intäkterna ökade med 8,0 mkr (11 procent) och kostnaderna ökade med 16,7 mkr (7 procent). Intäkterna från planavgifter ökade med 1,4 mkr och från bygglovavgifter med 1,8 mkr. Stadstrafikens (inklusive båtbussarnas) intäkter ökade med 2,5 mkr. Däremot minskade intäkterna från lantmäteriavgifter med 0,4 mkr. Intäkterna (EU-bidrag med mera) från diverse projekt ökade med cirka 2,7 mkr.
sid 2 (5) Den redovisade kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 kan främst förklaras av att indexkostnaden i stadstrafikavtalet ökade med 3,5 mkr (17 procent), samt att ägarbidraget till Värmlandstrafik ökade med 7,4 mkr (17 procent). Vidare har Karlstadsbuss genomfört förstärkningar i stadstrafiken motsvarande cirka 2,0 mkr. Tillfälliga extrakostnader på drygt 0,9 mkr uppkom dessutom i samband med införandet av det nya biljettsystemet. Kostnaden för de bidragsfinansierade projekten ökade med cirka 1,8 mkr. Budgetavvikelse Under 2012 redovisar stadsbyggnadsnämnden ett resultat på totalt +6,9 mkr. Resultatet är fördelat per avdelning enligt nedan. Det förvaltningsgemensamma visar ett överskott på 0,2 mkr, främst beroende på ett par obudgeterade engångsersättningar. Plan och byggavdelningen som hade budgeterat ett underskott på 1,6 mkr, redovisar ett överskott på 2,5 mkr. Intäkterna från plan- och bygglovavgifter blev drygt 3,5 mkr högre än budgeterat. I samband med framtagande av budgeten var omvärldsanalyser och prognoser för kommande period dystra, varför försiktighet rådde i budgeteringen av intäkterna. Vidare fick den nya taxan, som infördes i samband med den nya PBL i maj 2011, fullt genomslag under 2012. Dessutom inkom ett par projekt som genererade höga intäkter. Ett par tillfälliga vakanser, bland annat i samband med rekryteringar, gjorde att personalkostnaden blev 1,1 mkr lägre än budgeterat. Å andra sidan resulterade en del av vakanserna i köp av konsulthjälp som genererade en kostnad på cirka 0,4 mkr. Avdelningen har dessutom köpt in hjälp med trafikplanen för 0,4 mkr. Ersättning från PARKAB avseende VD-uppdrag gav ett plus på 0,2 mkr. Lantmäteriavdelningens underskott på 1,6 mkr kan nästan uteslutande härledas till lägre intäkter än budgeterat, som en följd av en minskad efterfrågan på avdelningens tjänster. Totalt sett redovisar Karlstadsbuss ett positivt resultat på 5,8 mkr. Intäkterna från stadstrafiken blev cirka 2,6 mkr högre än budgeterat. Den högre intäkten beror delvis på att resandeökningen blev högre än budgeterat, men framförallt på att prognosen över intäkterna för 2011, som låg till grund för budget 2012, var för lågt satt. Kostnaden för indexuppräkning av stadstrafikavtalet uppgick till 23,5 mkr, vilket är 1,2 mkr högre än vad nämnden har blivit tilldelad i budgetram. Att entreprenören inte nådde samtliga uppsatta bonusnivåer gav däremot Karlstadsbuss ett överskott på 1,2 mkr. Genomförd zonförändring i länstrafiken innebar att 2-kommunskorten försvann, vilket fick till följd att subventionskostnaderna minskade med drygt 0,4 mkr för Karlstadsbuss. Till följd av att Karlstadsbuss har haft en del extrapersonal under året (biljettstuga, stöd vid upphandling, biljettkontroller m.m.), visar administrationen ett underskott på 0,5 mkr. Färdtjänst och riksfärdtjänst visar ett överskott på totalt 2,3 mkr, bland annat som en följd av lägre priser efter upphandling av taxiavtalen sommaren 2011. Kostnaden för ägarbidrag till Värmlandstrafik översteg tilldelad budgetram med 0,7 mkr. Under året har Karlstadsbuss erhållit EU-medel. Av dessa är 1,4 mkr än så länge oförbrukade, vilket resulterar i ett plus mot årsbudget.
sid 3 (5) Uppföljning av övergripande mål i strategisk plan De övergripande målen för stadsbyggnadsnämnden rör framförallt de externa perspektiven Tillväxt, Attraktiv stad och Den goda gröna staden. TILLVÄXT Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Befintliga detaljplaner har inventerats för att ge ett bra underlag för hur planberedskapen ser ut idag och hur den behöver kompletteras. Under året har detaljplaner omfattande cirka 190 bostäder och 240 000 m 2 verksamhetsmark vunnit laga kraft. Tillsammans med de sedan tidigare lagakraftvunna detaljplanerna innebär det att det finns en god planberedskap för bostäder av olika upprättelseformer. Samtidigt bedöms efterfrågan på hyresrätter i och utanför tätorten för närvarande vara större än tillgången. För industrioch annan verksamhetsmark motsvarar tillgången nu efterfrågan bättre än tidigare, vilket har betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer Genom att alltid ha kollektivtrafikutveckling samt gång- och cykelnätsutbyggnad som viktiga planeringsunderlag säkerställs fortsatta möjligheter till hållbara kommunikationer. Karlstadbuss har fortsatt att utveckla tätortstrafiken, bland annat genom att tre ledbussar tagits i drift. Under året har ett nytt biljettsystem introducerats och stadsbyggnadsnämnden har beslutat om entreprenör för det nya trafikavtalet som börjar gälla den 1 juli 2013. Vid denna tidpunkt ska bussarna börja drivas med biogas vilket leder till en bättre luftmiljö och minskad klimatpåverkan. ATTRAKTIV STAD Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad och Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Ett aktivt stadsmiljöarbete med väl utvecklad medborgardialog är ett led i att uppnå målet. Stadsbyggnadsnämnden har medverkat i projektet Älvpromenaden, som syftar till att skapa en trivsammare stadsmiljö bland annat längs Älvgatan och Museigatan, och i arbetet med upprustning av centrummiljöer i de mindre tätorterna. Genomförandet av dessa projekt kommer att leda till ökad trivsel, trygghet och tillgänglighet. En annan trivselhöjande faktor är båtbusstrafiken i Karlstad och Hammarö. Dessutom bedrevs under några sommarmånader båttrafik till Kristinehamn, i samarbete med Hammarö och Kristinehamns kommuner. EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka Ett led i att bidra till att uppnå målet är att aktivt arbeta med att bevaka att tillgänglighetsprinciperna beaktas i bygglovhandläggningen, samt att inventeringen av Enkelt avhjälpta hinder fortskrider. DEN GODA GRÖNA STADEN Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Målen under Den goda gröna staden beaktas fortlöpande i de olika planuppdrag som stadsbyggnadsnämnden arbetar med. Tillgång till grönområden, möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt, att begränsa trafikens negativa effekter och att ta tillvara
sid 4 (5) kulturmiljövärden är viktiga inslag i ett stort antal av uppdragen. Under året har arbetet på en trafikplan fortsatt med avsikten att den ska kunna beslutas under 2013. STYRSYSTEM/KVALITETSARBETE Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas Stadsbyggnadsnämnden införde i slutet av året servicegarantier för planbesked, enklare bygglovärenden och husutstakning. Garantierna har varit i drift för kort tid för att det ska gå att utvärdera hur de tagits emot. ARBETSGIVARPERSPEKTIV God hälsa bland medarbetarna Andelen frisk personal har ökat jämfört med tidigare år och uppgick till 98 procent 2012. Under året har samtliga anställda på förvaltningen fått möjligheten att göra en hälsoprofil hos Previa. Ett syfte med hälsoprofilen är att så tidigt som möjligt upptäcka hälsoproblem som riskerar att bli allvarliga på sikt och få hjälp att motverka dessa. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka Under året genomfördes en förvaltningsdag där jämställdhets- och mångfaldsfrågor var huvudtema. Framtiden Under förutsättning att erforderliga beslut fattas om en gemensam stab för teknik och fastighetsförvaltningen, miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen kommer den nya organisationen att förberedas. Förhoppningen är att den gemensamma staben bidrar till att bland annat minska sårbarheten i verksamheten och öka kompetensen på några strategiska områden. Under 2012 inleddes arbetet på en översyn av kommunens samlade plan- och genomförandeprocess. Syftet med arbetet är att se till att processen är tidsmässigt effektiv samtidigt som det färdiga resultatet håller hög kvalité. Plan- och byggavdelningen har genomgått utbildning i Lean. Resultatet av utbildningen kommer att implementeras i verksamheten vilket kan komma att medföra särskild resursansträngning i införandeskedet. På sikt bör det medföra effektivare processer och ökad trivsel. Lantmäteriavdelningens viktigaste utmaning under 2013 är att minska kostnaderna och öka intäkterna för att få balans i budget. Av verksamhetsekonomiska skäl pågår åtgärder mot övertalighet. Aktiviteter kommer att genomföras för att öka användningen av GIS inom kommunens verksamheter. En ökad användning kan bidra till att andra nämnder når de övergripande målen, samtidigt som antalet uppdrag till avdelningen ökar. Ett arbete för att effektivisera förrättningsverksamheten pågår. Under 2013 står lantmäteriavdelningen inför att behöva ersätta kommunens interna kartstöd AutoKa-Vy. Avdelningen bedriver verksamheten som nyttjas av hela koncernen men saknar täckning för ökade driftskostnader i form av höjda avgifter för supportavtal, IT-kostnader samt kapitalkostnader. Under 2013 står Karlstadsbuss inför en stor utmaning då en ny entreprenör tar över bedrivandet av stadstrafiken. Detta innebär bland annat att verksamheten måste anpassas till de nya förutsättningarna och att bussarna i fortsättningen kommer att drivas på biobränsle.
sid 5 (5) Volymuppgifter och prestationsmått Redovisning Mått 2010 2011 2012 Antal resande i stadstrafiken 5 517 782 6 022 076 6 204 837 Antal vagntimmar i stadstrafiken 191 518 195 285 202 710 Antal färdtjänsttillstånd 3 678 3 541 3 545 Antal färdtjänstresor 123 436 115 392 115 368 Antal riksfärdtjänstresor 1 432 1 195 1 302 Nöjda kunder i stadstrafiken i Karlstad 78 % 81 % 78 % Nöjd allmänhet med stadstrafik i Karlstad 70 % 73 % 71 % Nöjda med färdtjänsten i kommunen i.u. i.u. 94 % Nybyggnadskartor 47 55 43 Fastighetsförteckningar 7 9 9 Övriga uppdrag 126 117 121 Fastighetsbildningsärenden (diarieförda) 122 99 101 Antal slutförda fastighetsbildningsärenden 124 102 101 Antagna/godkända program, policys och planer 12 12 11 Inkomna ärenden, förhandsbesked, bygglov, bygganmälan m.m. i.u. 1 055* 1 018* Nöjda kunder i bygglovprocessen i.u. i.u. i.u.** * Från och med den nya PBL, som infördes i maj 2011, räknas bygganmälan + bygglov som ett ärende. Siffran för 2011 är omräknad för att vara jämförbar med siffran för 2012. ** En kundundersökning togs fram och genomfördes under 2012, dock har svarsfrekvensen varit för låg för att resultatet ska kunna presenteras.