SKÄRGÅRDSUTREDNING: UTVECKLANDET AV SIMSALÖ

SKÄRGÅRDSUTREDNING: UTVECKLANDET AV SIMSALÖ

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 1 (33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkterna för utvecklandet... 3 2.1 Plansituation... 4 2.2 Landskapsmässiga värden i Sibbo skärgård... 5 2.3 Naturvärden på Simsalö... 6 2.3.1 Lokalt värdefulla naturobjekt... 6 2.4 Kulturhistoriska värden på Simsalö... 7 2.4.1 Kulturhistoriskt värdefulla objekt... 8 2.5 Övriga exempelobjekt... 9 2.5.1 Fagerö, Pyttis... 9 2.5.2 Pellinge skärgård, Borgå... 10 3 Besiktning av skicket på byggnaderna... 11 3.1 Simsalö skolas huvudbyggnad... 11 3.1.1 Observationer... 12 3.1.2 Brådskande reparationsåtgärder... 13 3.1.3 Åtgärdsalternativ... 13 3.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad... 14 3.2.1 Åtgärdsalternativ... 14 3.3 Det obebodda bostadshuset... 14 3.3.1 Åtgärdsalternativ... 15 3.4 Sammandrag av alternativen till användning av området... 15 4 Utvecklandet av verksamheten på Simsalö... 16 4.1 Vision för Simsalö... 17 4.2 Alternativ beträffande verksamheten... 18 4.3 Ansvar beträffande verksamheten... 19 4.3.1 Förslag till ansvarsfördelning... 20 5 Möjligheter till finansiering... 21 5.1 Offentligt bidrag för utvecklingsprojekt... 21 5.2 Sysselsättningsbaserat investeringsbidrag... 23 5.3 Privat finansiering... 23 6 Åtgärdsprogram... 23 7 Preliminär kostnadskalkyl för byggnaderna... 25 7.1 Simsalö skolas huvudbyggnad... 25 7.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad... 26 7.3 Det obebodda bostadshuset... 26 8 Sammandrag av åtgärdsprogrammet... 26 9 Lönsamhetskalkyl... 27 10 Förslag till fortsatta åtgärder... 30 Lähteet Bilaga 1. Genomförda exempel. 1

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 2 (33) SIBBO KOMMUN SKÄRGÅRDSUTREDNING: UTVECKLANDET AV SIMSALÖ 1 Inledning förbereder sig för en snabb ökning i antalet invånare, vilket även innebär en ökning i efterfrågan på fritidstjänster i skärgården och på kusten. Sibbo skärgård har varit tätt bebyggd av fritidsbostäder, men kommunens rekreationsområden är ännu i relativt naturligt tillstånd. Det finns ett tryck på en förändring. Traditionella kulturevenemang och läger skulle kräva en bättre infrastruktur. Det finns behov av att anordna bl.a. olika läger, men bristen på inkvarteringsmöjligheter utgör ett hinder. Likaså saknas samlingslokaler och andra gemensamma lokaler i skärgården. Simsalö ö är ett hävdvunnet centrum i skärgården, där det redan på 1800- talet bodde flest skärgårdsbor. Bosättningen är koncentrerad till östra stranden av ön. Där finns bryggan för förbindelsebåten och därifrån startar vägen. Trafiken med förbindelsebåt till Simsalö ö inleddes år 1976, och sedan 1950-talet har det funnits passagerartrafik till ön. På Simsalö har man också arrangerat kammarmusik- och gitarrkonserter, vilka vunnit stor popularitet. I den gamla folkskolan har man hållit försäljningsutställningar och byggnaden har även använts för lägerskolor. Simsalö har ca 30 fast bosatta invånare och ca 300 sommarboende. Målet med utredningen var att kartlägga kostnaderna för att iståndsätta den gamla, skyddade folkskolan och att bygga fristående inkvarteringslokaler på Simsalö. För området har en handlingsplan sammanställts med tonvikt på kultur, kurser och läger. Servicekonceptet ska även gagna den lokala befolkningen. Utredningen har sammanställts i samarbete med befintliga aktörer. Under arbetets gång hölls ett arbetsseminarium 2.6.2010 på Simsalö, till vilket man hade kallat invånare, aktörer och intressegrupper på ön. Utredningsarbetet leddes av en arbetsgrupp bestående av följande instanser och deras företrädare: - Anne Laitinen - Rita Lönnroth - Margareta Rintala - Pekka Söyrilä - Christel Kyttälä - Barbro Lindström - Per-Stefan Nyholm Östra Nylands förbund - Gunilla Holmberg Sibbo skärgårdsdelegation. Utredningsarbetet pågick i maj-augusti 2010. Utredningen gjordes av FCG Finnish Consulting Group Oy och för arbetet ansvarade FM Asta Nupponen, M.Sc. Pauli Santala, arkitekt Tuula Tuononen och strukturplanerare Kari Lomperi. I arbetet medverkade därutöver Pekka Montonen från PM Dialog Ky. 2

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 3 (33) 2 Utgångspunkterna för utvecklandet Längs Sibbo kust finns populära öar för sommarboende, av vilka de största är Löparö, Norrkullalandet, Simsalö och Fagerö. Till Simsalö kan man åka med taxibåt från fastlandet, bl.a. från Storören och Gumbostrand. Båtresan från Gumbostrand till Simsalö tar ca 10-15 minuter. Bild 1. Simsalö är en av de mest populära bebodda öarna i Sibbo skärgård. Till ön kan man åka taxibåt bl.a. från hamnarna vid Gumbostrand och Storören. Målet med arbetet för att utveckla Simsalö är att upprätthålla och förbättra livskraften för skärgårdsborna och skärgården. Detta förutsätter att substansen och förhållandena utvecklas med beaktande av ekonomisk lönsamhet. På Simsalö finns det möjligheter att nå synergifördelar med de företag och projekt som startats tidigare. När det gäller planläggningen utsätts kommunen för tryck på att utöka rekreations- och kulturutbudet i skärgården. Eventuella bidrag för kultur räcker inte ensamma till för att utveckla och upprätthålla verksamheten. Ön borde kunna ge service åt en målgrupp med flera slags användarkretsar, vilket i sin tur innebär ett behov av mångsidiga lokaler och förhållanden. Användarkretsen representeras åtminstone av skärgårdsborna (fast bosatta och fritidsboende), besökare (kommuninvånare, ) och övriga potentiella användare (betalande gäster, lägerskolor), turister, båtfarare och t.ex. kryssningspassagerare. Simsalo är dock inget mål för massturism. Vid utvecklandet Simsalö ligger fokus på de av kommunen ägda markområdena i den norra delen av ön. Under arbetets gång gjordes en utredning i stora drag av skicket på gamla folkskolan, dess gårdsbyggnad samt den obebodda bostadsbyggnaden norr om folkskolan. 3

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 4 (33) Förbindelsebryggan Folkskolan 2.1 Plansituation Bild 2. Folkskolan och bryggan för förbindelsebåten är belägna i den norra delen av Simsalö. I landskapsplanen för Östra Nyland har Simsalö i huvudsak anvisats som ett jordbruksdominerat område (MU) och ett område för rekreation (södra stranden). Delgeneralplanen för Sibbo skärgård och kust är ännu i förslagsskedet. I generalplanen har Simsalö betecknats som M-1-, AP-, RA-, MY- och M- områden. För Simsalö finns det även en strandplan. I stranddetaljplanen Simsalö I (1993) 1 är planområdet ca 12 ha. Stranddetaljplanen har följande beteckningar: - RA-områden (byggnadsyta max. 180/250 vy-m 2 ) - AO-område (byggnadsyta max. 300 vy-m 2 ) - AL-område kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (byggnadsyta max. 350 vy-m 2 ) - Y-områden, utflykts- och friluftsområde, småbåtshamn. 1 : Simsalö I, Strandplan 1:2000. 1993. 4

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 5 (33) Bild 3. Utdrag ur Simsalö I, Strandplan (1993). 2.2 Landskapsmässiga värden i Sibbo skärgård 2 Mångfalden i landskapsbilden av Sibbo skärgård grundar sig på splittringen i landskapet, den rikliga och täta förekomsten av terrängobjekt och den omväxlande topografin, de fläckvisa odlingarna, bosättningen i strandområdena samt de vackra och känsliga naturdragen. Bosättningen i regionen är förlagd till stränderna och längs vägarna och åarna, vilket har gett upphov till bandlika byar. Som en följd av byggandet av villor från och med 1880-talet och fritidsstugor på senare år är Sibbo skärgård ett av de mest tättbebyggda skärgårdsområdena i landet. Jämn, odlingsbar mark brukas och de få och små åkrarna utgör en varierande konstrast till landskapet och vyerna. Det handlar om en kulturbiotop vars bevarande förutsätter åtgärder (höbärgning, användning som betesmark osv.) Skogarna är i huvudsak karga och bergiga talldungar, vilket är typsikt för kustregionen vid Finska viken. Stränderna är relativt klippiga och det finns rikligt med berghällar och stenrösen. För det mesta växer det korta tallar på stränderna. På de frodigaste ställena får dessa sällskap av lövträd. I mitten av Sibbo skärgård bildar Simsalö, Söderkullalandet, Norrkullalandet och Röysö samt flertalet mindre holmar och skär en komprimerad ögrupp. Området är stenigt och landskapet mångfacetterat. Bosättning har uppkommit på stränderna och i närheten av dessa finns det små, karga åkerplättar som ger liv åt skärgårdslandskapet. 2 : Delgeneralplan för skärgården och kusten. Sammandrag av landskapsmässiga värden inför generalplaneringen. FCG Suunnittelukeskus Oy, 28.2.2008. 5

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 6 (33) 2.3 Naturvärden på Simsalö 3 2.3.1 Lokalt värdefulla naturobjekt Simsalo ingår i en zon som betecknas som inre skärgård i delgeneralplanen för Sibbo skärgård och kust. Skogsvegetationen karakteriseras av låga talldungar på berghällarnas högsta punkter och av lundliga och färska skogar och relativt torra skogar i sänkorna och på sluttningarna. Lundliknande moskogar och lundar förekommer ställvis. Skogarna är i princip ekonomiskogar. I innerskärgårdszonen är stränderna på många ställen tätt bebyggda och stränderna präglas av vassruggar. Strandvegetationen är sedvanlig och strandängarna är smala och vassbevuxna. I området finns det också flador och glosjöar. Dessa är grunda och stränderna är vassbevuxna. Vassruggarna kantas i allmänhet av en smal ängszon med älggräs och ställvis förekommer även lundvegetation. I området finns det rikligt med berghällar. I allmänhet är vegetationen på klipporna karg, men ställvis påträffas bergsängar med en riklig artförekomst, bl.a. kärleksörto (Sedum telephium), getrams (Polygonatum odoratum), styvmorsviol (Viola tricolor), gul fetknopp (Sedum acre) och gräslök (Allium schoenoprasum). Fiskbeståndet är mångsidigt. Det omfattar bl.a. strömming (Clupea harengus membras), abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), gös (Sander lucioperca), öring (Salmo trutta), lake (Lota lota), sik (Coregonus lavaretus), braxen (Abramis brama), skarpsill (Sprattus sprattus) och lax (Salmo salar). Fågelbeståndet i området är till största delen typiskt för skärgården. De vanligaste vattenfåglarna är heldykare såsom knipa (Bucephala clangula), vigg (Aythya fuligula), småskrake (Mergus serrator), storskrake (Mergus merganser), ejder (Somateria mollissima), skäggdopping (Podiceps cristatus) och knölsvan (Cygnus olor). Av måsfåglarna är fiskmås (Larus canus) gråtrut (Larus argentatus) samt silvertärna (Sterna paradisaea) och fisktärna (Sterna hirundo) de vanligaste. På skogsholmarna häckar bl.a. bofink (Fringilla coelebs), taltrast (Turdus philomelos), trädpiplärka (Anthus trivialis), järpe (Tetrastes bonasia), morkulla (Scolopax rusticola) och tjäder (Lyrurus tetrix). Tre objekt på Simsalö har definierats som lokalt värdefulla naturobjekt. 3 : Delgeneralplan för skärgården och kusten. Naturvärden, Sammandrag. FCG Planeko Oy, 3.3.2008. 6

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 7 (33) Bild 4. Tre objekt på Simsalö har definierats som lokalt värdefulla naturobjekt. 1. Simsalöuddens västra strand Strandängen och -skogen med sin speciella vegetation är de centrala elementen i det värdefulla naturobjektet på Simsalöuddens västra strand. 2. Simsalö, Gloet Gloet i den norra ändan av Simsalö är en ca 3,5 hektar stor, grund fladalik havsvik som är i förbindelse med havet via ett smalt, vassbevuxet sund i öster. Viken och stränderna är i huvudsak i naturligt tillstånd. Framför stränderna ligger ett relativt smalt vassbälte (Phragmites australis) och längre ut förekommer ställvis havssäv (Bolboschoenus maritimus). Flador som är mindre än 10 ha är skyddade enligt vattenlagen. Strandängen vid Gloet är en livsmiljö för den sällsynta arten blågrått kapuschongfly (Cucullia lactucae). 3. Simsalö, Korvvikens flada Korvviken i den mellersta delen av Simsalö är mycket grund och bottnen är lerig. Med undantag för en liten berghäll är Korvviken en fladalik havsvik med vassbevuxna stränder. I det öppna vattnet finns det knappt några submersa vattenväxter. Det smala sundet som leder till havet är nästan helt igenvuxet av täta vassruggar. 2.4 Kulturhistoriska värden på Simsalö 4 Simsalö ö är ett hävdvunnet centrum i skärgården, där det redan på 1800- talet bodde flest skärgårdsbor. På 1950-talet var antalet invånare 75 och idag handlar det om ett tiotals matlag. Bosättningen är koncentrerad till östra 4 : Sammandrag av de kulturhistoriska värdena i delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo. Rapport 2.3.2008. FCG Suunnittelukeskus Oy, Tmi Lauri Putkonen. 7

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 8 (33) 2.4.1 Kulturhistoriskt värdefulla objekt stranden av ön. Där finns bryggan för förbindelsebåten och därifrån startar vägen. Det tidigaste torpet anlades på den norra stranden, men detta finns inte längre kvar. En skola byggdes på 1890-talet och bönehuset inledde verksamheten något senare. Det har funnits flera butiker. Frivilliga brandkåren har sin byggnad på norra stranden. Förbindelsebryggan kom till tack vare byföreningen. Det har funnits båtbyggare i flera familjer och på ön drivs alltjämt två små varv. Sju objekt på Simsalö har definierats som kulturhistoriskt värdefulla objekt. Beteckningarna efter namnet betyder följande: del av område som ska skyddas som byggnadsyta (s) och byggnad som ska skyddas (sr). Bild 5. Sju objekt på Simsalö har definierats som kulturhistoriskt värdefulla objekt. 1. Bergkulla, Simsalö (sr) Hus som K. O. Bäckblom lät uppföra år 1895 enligt samma modell som Topelius hus Björkudden. Här tillbringade Eugen Schaumann sitt sista veckoslut. På samma sätt som Björkudden har Bergkulla en tvärgavel i båda ändarna av huset, och mellan dessa ligger ett tak i längdriktningen som sträcker sig ner till den första våningen. På fasaden mot havet finns en glasveranda och ovanför denna har en balkong byggts efter övergången till 1900-talet. I den ena gaveln finns en två våningar hög farstukvist. På gården finns även andra framträdande byggnader: en ny bostadsbyggnad (1910), ladugård, bastu, vedlider. Gårdsområdet kring den särpräglade huvudbyggnaden utgör en sammanhängande helhet. 2. Simsalö bönehus tomt (s) Sibbo Svenska Friförsamling RF:s bönehus på Simsalö. Huset uppfördes på samma plats och enligt samma modell som det tidigare bönehuset som 8

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 9 (33) förstördes vid en brand år 1939. De nedbrunna konstruktionerna syns i husgrunden. Privatägt idag. 3. Matildebo (s) Gård som tillhör båtbyggarsläkte. Gammal bostadsbyggnad från år 1901. Boningsplatsen är angiven i konungens kartverk på 1770-talet. En helhet i flera våningar som representerar skärgårdsnäringar på en plats där det funnits bosättning länge. Det gamla bostadshuset är i två våningar och har sadeltak. Det byggdes år 1901 och utvidgades på 1930-talet. Nedre våningen har tre rum och kök, övre våningen tre rum. Fasaden är rödmålad och fodrad med lockläkter. Tvådelade fönster, förnyade. I gårdsområdet ingår ytterligare en nyare huvudbyggnad i tegel från år 1974 samt ekonomibyggnader. Mot Sumpudden finns det byggnader som är till båtbyggarnäringen. Simsalö FBK:s hus. 4. Övik (s) Åke Winbergs butik/f:ma Linnea Winberg. Butiken drevs både i Frans Winbergs mangelbod i tegel på stranden som i hans bostadshus i två våningar som byggdes år 1930. 5. Uddas (s) Här står en för början av 1900-talet typisk grupp av bostadshus i skärgården. Det större huset har två våningar och mansardtak. Ytterpanelens fogar har den typiska sågtandade dekorationen. Byggnaden hyrdes om somrarna till semesterfirare. Värdfamiljen bodde då själv i det mindre L-formiga huset med sadeltak. Gaveln fodrad med pärtor. Stället har varit en boningsplats sedan år 1873. 6. Solhem (s) Mansardvilla i två våningar, planerad av en byggmästare och uppförd år 1920. Bred stomme, korsgavel. Flera strandrum, varav ett är stort. 7. Skolstranden (sr) 2.5 Övriga exempelobjekt 2.5.1 Fagerö, Pyttis 5 Simsalö skola grundades år 1891. En egen byggnad fick den något senare. Skolan planerades troligtvis av Johan Myrsten, som var rektor för Söderkulla jordbruksskola. Simsalö skola lades ned 1984. Fagerö i Pyttis är en ö där folk tillbringar tid om somrarna. I småbåtshamnen finns bryggplatser för båtfarare. Skärgårdsmuséet visar med föremål och exempel hur människorna levat i den yttre skärgården. Ett konstgalleri, försäljningsbås där man säljer rökt fisk och handarbeten samt en butik, ett café och den legendariska restaurangen Kaunissaaren Maja bidrar till att tillgodose gästernas behov. Det är lätt att ta sig till Fagerö. Från Sapokka i Kotka trafikerar en förbindelsebåt dagligen till fiskebyn på Fagerö. Färden med M/S Vire tar 5 http://www.kaunissaari.fi/ 9

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 10 (33) 2.5.2 Pellinge skärgård, Borgå 6 ungefär en timme och färjan tar upp till hela 150 personer. Till Fagerö kan man även åka från Pyttis. Under sommarsäsongen har M/S Alfa turer från Pyttis kyrkby. Från Kotka avgår även förbindelsebåten M/S Tekla till Fagerö. Genom tiderna har borden på Fagerö dukats med havets håvor och den knappa utkomst som fisket gett. En liten men mångskiftande skärgårdsby finns kvar som minne av det före detta fiskarsamhället, som var på sitt starkaste på 1930 1950-talen. Båt- och redskapsskjulen på stranden är ett tydligt bevis på skärgårdsbornas obrutna förbindelse med det omgivande havet. Kaunissaaren kyläkunta ry är en aktiv hembygdsförening på ön. Medlemmar i föreningen är såväl folk som slagit sig ner på ön som gäster som förlorat sitt hjärta till den. Föreningen har till uppgift att värna om skärgårdskulturen och dess livskraft. Man anordnar olika lokala evenemang på Fagerö samt lägger fram en gemensam syn i frågor som gäller Fagerö eller skärgården i östra Finska viken. Ett sätt att samla in pengar är att driva butiken Kaunissaaren Puoti i anslutning till gästhamnen. Butiken har ett mångsidigt sortiment av bl.a. hantverk, konst och bruksföremål. Butiken är öppen varje dag och de exakta öppettiderna skyltas på väggen. Förutom hembygdsföreningen finns det även andra instanser som har hand om gemensamma frågor. Kaunissaaren riistamiehet är en jaktförening som drar upp linjerna för jakten på Fagerö. Fiskelaget ansvarar för tillståndsfrågorna och övervakningen i de gemensamma vattenområdena. Delägarlaget har hand om ärenden som gäller de gemensamma markområdena. Pellinge skärgård är belägen drygt 80 km österut från Helsingfors och ca 30 km söderut från centrum av Borgå. I Pellinge skärgård finns fem bebodda huvudöar: (Stor-)Pellinge, Lill-Pellinge, Ölandet, Tullandet och Sundö, till vilken det finns en landsvägsförbindelse. Vägverkets färja trafikerar över Sunisundet till Sundö med 15 minuters mellanrum. Vägförbindelsen blev klar år 1983 och omfattar tre broar. Broarna går från Sundö till Getörn, från Tullandet till Lill-Pellinge och f rån Lill-Pellinge till Stor-Pellinge. I Pellinge råder det en stark hembygdskärlek både bland de fast bosatta och de fritidsboende. Den gemensamma viljan att bevara och utveckla livskraften i Pellinge skärgård är stark. Konkreta åtgärder har vidtagits och flera är under planering. För Pellinge skärgård håller en delgeneralplan på att utarbetas. I Pellinge bor ca 270 personer varav 95 % är svenskspråkiga. Söderby boden är en butik som håller öppet året runt. Om somrarna flerfaldigas invånarantalet och då erbjuds också mer service. Benitas café, Sandholmsudden, är ett populärt ställe. I anslutning till caféet säljs även bränsle. I området hålls sommartorg på lördagarna och i juli även onsdagskvällar. Pellinge Caravan erbjuder husvagnsplatser på några hundra meters avstånd. Pellinge folkskola inledde verksamhet år 1892. Sedan 1990-talet har man kämpat för bevarandet av skolan. Borgå landskommun och senare Borgå stad har i flera omgångar planerat nedläggningen av skolan och har nu genomfört den. Skolans verksamhet upphörde våren 2010. I Pellinge drivs tillsvidare ett 6 http://www.pellinge.net/ 10

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 11 (33) barncentrum bestående av ett gruppdaghem och grundskolans första och andra klass. Pellinge kurscentral är en viktig samarbetspartner för skolan och daghemmet. Skolan är byns viktigaste samlingsplats. Pellingeborna har haft en egen begravningsplats sedan år 1934. St. Olofs kapell byggdes på 1950-talet i närheten av kyrkogården och togs i bruk år 1959. Pellinge Bönehusförening sköter både kapellet och kyrkogården. Nära kapellet finns hembygdsmuseet Hörbergsgården, vilken upprätthålls av Pellinge Hembygdsförening. Trots den lilla folkmängden är flera föreningar verksamma i Pellinge. Pellinge Ungdomsförbund och Hembygdens väl i Lill- Pellinge är gamla föreningar bägge har haft verksamhet sedan början av 1900-talet. Marthaföreningar både i Stor-Pellinge och i Lill-Pellinge, frivilliga brandkåren, jaktföreningen och hembygdsföreningen är exempel på föreningar i Pellinge. Pellinge Yxhuttarna är en förening som en gång per år tävlar om finska mästerskapet i yxkastning. Fiske, jord- och skogsbruk samt byggande har genom historien gett utkomst åt pellingeborna. Att bygga båtar har varit en naturlig del av livet i skärgården. Yrket som fiskare har förändrats. Olika slags skärgårdsutflykter och fiskekryssningar har kommit in i bilden. I Pellinge finns det också en taxiföretagare, en såg och en handelsträdgård. 3 Besiktning av skicket på byggnaderna 3.1 Simsalö skolas huvudbyggnad En bedömning av byggnaderna i stora drag gjordes under ett besök 15.6.2010 på Simsalö skola (med undantag för bostaden i andra våningen), skolans gårdsbyggnad och det obebodda huset på granntomten. Förutom byggnaderna undersöktes skolans gårdsplan och bl.a. bryggan som tillhör kommunen. Besöket omfattade inte de för fritidsboende planlagda tomterna. Simsalö skola är en L-formig byggnad i två våningar. Fasaderna är brädfodrade (med locklister), taket är av plåt och sockeln har anlagts av naturlig sten. Den äldre delen har stomme av timmer och byggdes år 1891. I det före detta klassrummet i första våningen säljs hantverk. Gavelbostaden har varit tom i ca 10 år och där har man hållit loppmarknader. I de före detta inkvarteringslokalerna på andra våningen finns vävstolar. Timmerbyggnaden utvidgades på 1950-talet med en flygel som byggdes av slanor. Fasaderna har locklister och taket är av plåt. Även flygeln har två våningar, och därtill har den en betongkonstruerad källarvåning under hela våningen. Sockeln har en obehandlad betongyta. I den första våningen finns ett klassrum och i anslutning till detta ett kök som används vid olika evenemang. Därtill finns ett tomt biblioteksrum samt förstuga och lagerutrymmen. I den andra våningen finns en bostad. 11

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 12 (33) Bild 6. De äldsta delarna av Simsalö skola härrör från 1890-talet. 3.1.1 Observationer Lokalerna i byggnaden hålls halvvarma eller varma året runt beroende på användningen. Huset har eluppvärmning som installerades på 1970-talet. Ursprungligen värmdes byggnaden upp med ved och sedermera med en centralpanna (med kol som bränsle). Vattnet kommer från en brunn och värms med en varmvattenberedare. Vattenpumpen finns i källaren. I fastigheten finns inga duschrum, men bostäderna har toaletter. Kloakvattnet leds till avloppsbrunnar. Elinstallationerna har dragits längs ytorna och förefaller relativt nya. Eldstäderna i köket och i den utbyggda delen är i användbart skick. I köket finns en elektrisk fläkt som anslutits till rökgångarna. Byggnadens bruttoareal är 784 brm 2. Byggrätten är 500 vy-m 2. Fasaderna har vattenskador som en följd av vatten har runnit längs ytterväggarna där var takrännorna och stuprören varit trasiga eller saknats helt. Värst är situationen inne i hörnen. Därtill har hackspettar gjort hål uppe på väggarna. Antagandet är att byggnaden inte har täckdikats, åtminstone inte vad gäller den äldre flygeln. Marken förefaller slutta bort från byggnaden, varvid regnvattnet rinner mot gården. Vädringsöppningarna i sockeln är delvis tilltäppta. Yttertaket (av plåt) har förnyats i något skede och ser vid första anblicken ut att vara i skick, även om det har spår av rost. Taket har lagts ovanpå det gamla pärttaket. Skyddstaken är av korrugerad plåt och spretar på vissa ställen. Enligt dem som bor där har inga egentliga takläckage observerats. I båda delarna är fönstren med beslag och allt i original. Virket är i gott skick men åtminstone utsidan borde målas. Ytterdörrarna är till största delen originaldörrar i trä. Interiören i båda flyglarna har bevarats bra. Originaldelar såsom dörrar och fönster är i gott, för att inte säga utmärkt skick. 12

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 13 (33) 3.1.2 Brådskande reparationsåtgärder 3.1.3 Åtgärdsalternativ I den äldre flygeln är det gamla golvet av breda plankor i klassrummet täckt med ett tjockt lager målarfärg. De övre delarna av väggarna i säljlokalen har belagts med skivor och nedre delen med panel. I förstugan har väggarna träpanel, och timmerväggen har ställvis tagits fram bakom skivorna. På vinden har trägolvet en sliten målad yta och väggarna har belagts med skivor eller panel. Mellandörrarna i den gamla delen är målade spegeldörrar i massivträ. I den nyare delen är den lackade vägg- och takpanelen i mycket gott skick. Likaså är de lackade dörrarna i gott skick. Bakom vattenarmaturerna finns kakelplattor i original. De lackade golven är i relativt gott skick. Elementen är från 1970-talet och rören från centralpannan är synliga. Även de målade fiberplattorna i taket är i gott skick med undantag för ett par dåliga ställen. Lokalerna har originalarmaturer, bl.a. bollformiga lampor. Väggarna och golvet i köket är i sämst skick. Köksinredningen i såväl skolköket som i bostäderna är från 1950-talet. Toaletterna har inga kakelplattor. I källarvåningen är betongytorna i huvudsak utan beläggning. Källarutrymmet förefaller relativt torrt och luften är inte unken. I den före detta träslöjdsklassen finns en golvbrunn och en liten fläkt i ett hörn. Vissa av de synliga avloppsrören har rostfläckar och spår av läckage, varav de värsta finns i köket. Diskhoarna är ställvis täckta av rost. Enligt användarna är vattnet gott och klart ända fram till vattenpumpen, men när det kommer in i rörsystemet blir det rostigt. Takrännor och stuprör måste förnyas. Hål och andra skador på väggarna ska repareras. Luckorna framför vädringsöppningarna ska ersättas med galler för att säkerställa vädringen. Vatten- och avloppsrören (och vattenarmaturerna) ska förnyas då det finns tydliga tecken på deras dåliga skick. Underhållsåtgärder: Fasaderna och fönstren ska målas. Yttertaket och de lätta skyddstaken ska förnyas. Köket och bostadslokalerna ska iståndsättas. Innerytorna ska målas. Nästan alla byggnadsdelar är i original och ska vårdas även framöver. Som alternativa åtgärder för Simsalö skola och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Brådskande reparationer utförs varvid användningen är oförändrad (byggnaden är delvis oanvänd). 2. Brådskande reparationer och underhållsåtgärder utförs. Användningen av lokalerna är nästan oförändrad, men bostäderna skulle vara tidsenliga. 3. Bostäderna renoveras och vindsutrymmen tas i bruk för inkvartering. Hobby- och samlingslokalerna koncentreras till de före detta undervisningslokalerna i första våningen. En återställande, grundläggande renovering görs i lokalerna. 13

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 14 (33) 3.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad Gårdsbyggnaden vid Simsalö skola har antagligen byggts samtidigt med utvidgningen av skolan, delvis på pelargrund. Byggnaden har en stomme i trä och ovanpå denna brädfodring med locklister. Plåttaket är av nyare datum. Takrännorna är trasiga och stuprör saknas. I byggnadens ena gavel finns utedass (4 st., original), däremellan ett kallt lider, och i den andra gaveln en bastu och ett tvättrum. Bastun är det enda tvättutrymmet för de boende. Bastun har en bastuugn och i tvättrummet finns en murgryta. Vattnet leds ut i terrängen. Utedassen är i bruk vid evenemang. Byggnaden har el. Bastun är i dåligt skick, dassen är brukbara. Bild 7. Gårdsbyggnaden har bl.a. bastu och utedass. 3.2.1 Åtgärdsalternativ 3.3 Det obebodda bostadshuset Som alternativa åtgärder för Simsalö skolas gårdsbyggnad och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Bara brådskande reparationer utförs, främst reparationer av ytterbeklädnaden, varvid användningen är oförändrad. I det här alternativet borde tvättrummen i bostäderna iståndsättas. 2. Om man önskar att byggnaden ska ha torra lokaler för sommar- eller åretruntbruk, t.ex. för inkvartering, kan sådana inredas i de nuvarande lokalerna (nytt bottenbjälklag, tilläggsisolering i konstruktionerna). 3. Tidsenliga tvätt- och omklädningsrum kräver omfattande, grundläggande renovering eller nybygge. Vid renoveringen kunde tvättrummen koncentreras till den andra gaveln. I stället för vattentoaletter kunde toaletterna vara kemiska och/eller komposterande. Det obebodda huset är beläget norr om Simsalö skola. Byggnaden har antagligen uppförts på pelargrund på 1950-talet. Fasaden har tvärgående brädfodring. Plåttaket förnyades för ca 20 år sedan; takrännor och stuprör saknas. Fönster och liknande byggnadsdelar är i original. Huset har stått öde 14

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 15 (33) en lång tid. Vinden är ett kallt, oinrett utrymme där man ser sågspånsisoleringen i mellanbjälklaget. Rummen har eldstäder, rappningen kring brandmuren har spruckit. El saknas, men gamla ledningar som dragits längs ytorna och andra installationer finns kvar. På golven finns gamla plastmattor. Väggarna är till största delen tapetserade, ett fönster är trasigt. Dörrarna har yta av faner. Trappan utanför ingången är mossbeklädd. På vinden invid skorstenen finns spår av fuktskador. Bild 8. Det obebodda huset är beläget norr om Simsalö skola. 3.3.1 Åtgärdsalternativ Som alternativa åtgärder för bostadshuset och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Lokalerna kan inte användas utan renovering av ytorna. 2. För att kunna användas som torr inkvarteringslokal om somrarna krävs en grundlig ytrenovering. Detta under förutsättning att en noggrannare undersökning av skicket inte påvisar allvarliga skador. El borde dras till huset. Vinden kunde göras till inkvarteringslokal. I byggnaden finns varken vatten eller wc. 3. Det är möjligt att iordningställa byggnaden för åretruntbruk, eftersom konstruktionerna förefaller vara i skick. Vinterbruk skulle förutsätta dragning av vatten- och avloppsrör. 3.4 Sammandrag av alternativen till användning av området Att iståndsätta och utveckla huvudbyggnaden hör till de första åtgärderna. Byggandet av en ny gårdsbyggnad med tvättmöjligheter skulle förbättra inkvarteringsverksamheten, och i det här sammanhanget kunde man också bygga inkvarteringsrum. Det lönar sig att bevara byggplatsen för det obebodda huset i kommunens ägo, eftersom det ger möjlighet till mångsidig utvidgning av verksamheten i anslutning till gårdsplanen. 15

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 16 (33) Dessa åtgärder kunde finansieras genom försäljning av den ena eller båda nya byggplatserna för fritidshus. Detta med den reserveringen att man inte kan anlägga den efterlängtade badstranden i anslutning till de aktuella byggplatserna. 4 Utvecklandet av verksamheten på Simsalö Under arbetets gång hölls ett arbetsseminarium (2.6.2010) där man behandlade det funktionsmässiga utvecklandet av Simsalö ö. Verksamheten på ön grundar sig på skärgårdsbornas och miljöns årsrytm. Åretruntverksamhet ska planeras med utgångspunkt i årstiderna. Simsalöborna önskade verksamheter som är typiska för skärgårdssamhällen, dvs. sommartorg, marknader, försäljning av hantverk, midsommar- och sommarfester, kurser inom medborgarinstitutet, olika former av kultur (teater, musik) samt läger och ledd verksamhet. Framför allt lades önskemål fram om verksamheter som värnar om andan och miljön på Simsalö. Öborna önskade att privatlivet och integriteten ska bevaras för fast bosatta och sommarboende, även om nya aktiviteter startas. Exempel på ny åretruntverksamhet kunde vara ledd, avgiftsbelagd programoch fritidsverksamhet samt inkvartering. Fritidsverksamheten kan grunda sig på olika teman, jfr reträtter, sjörövarmarknad, äventyrsläger, fiske- och paddlingsutflykter, danskurser, ekoutflykter osv. Allt grundar sig på beställda gruppresor och aktiviteter, inte alltså massturism eller -evenemang. För att turism- och kulturverksamheten ska kunna utvecklas måste basservicen göras fungerande. Inkvarteringslokaler, kök och samlingsrum, bastu och sanitetsutrymmen, vattnet och avlopp samt en scen/festlokal och utstakade rutter måste arrangeras på något sätt. Småbåts-/byhamnen skulle tjäna all slags verksamhet på ön. Bristen på badstrand är ett problem när det gäller att utveckla turismen på Simsalö. Även den här frågan måste lösas. Enligt plankartan har kommunen flikar till stranden där det vore möjligt att anlägga ordentliga bryggor. Med utgångspunkt i beställda och ledda verksamheter utgörs de huvudsakliga målgrupperna av bl.a. lägerskolor (barn/ungdomar), grupper (hobbygrupper, pensionärer, specialgrupper), familjer, kulturfolket, sibbobor, skärgårdsbor, sommarboende och andra resenärer. En ny möjlighet utgör även ekoturister och icke-priskänsliga specialhobbyidkare. Även internationella gäster intresserar sig för skärgårdsobjekt. Öborna har mycket gedigen praktisk kunskap och även intresse av att delta i verksamheten. Simsalöborna är beredda att medverka i utvecklandet av Simsalö, bl.a. när det gäller att ge ut information, kläcka och arbeta på idéer, anordna talkon, bygga, arrangera evenemang och vårda omgivningen. Öföreningen är öbornas egen organisation. Det lönar sig också att skapa nätverk och idka samarbete med olika föreningar, hobbygrupper och företag. I den norra och nordvästra delen av ön kan det öppna sig möjligheter till ny planläggning. Till det av kommunen ägda markområdet hör också två byggnadsplatser/tomter. 16

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 17 (33) 4.1 Vision för Simsalö Utvecklandet av verksamheten på Simsalö kräver olika åtgärder: - Vägen från förbindelsebryggan och kommunens tomter har vuxit igen under årens lopp och träd- och slybeståndet behöver därför ställvis röjas. - Om man renoverar skolgården och öppnar vyn mot Gloet samt restaurerar ängen på stranden till en vårdbiotop, kommer trivseln i området att höjas och det ursprungliga skärgårdslandskapet att återställas. - Skyltade friluftsleder (stigar och platser där man kan vistas) skulle dirigera hur folk ska röra sig på ön. - Folkskolan, skolgården och landskapet vid Gloet är ett centralt element på Simsalö. Skolbyggnaden och gårdsplanen borde iståndsättas. - En byhamn skulle behövas för olika slags besökare. För närvarande finns det bara en förbindelsebrygga, och bybutiken är öde. - Transporter måste anordnas till fastlanden och skärgården, jfr den abonnerade trafiken eller under säsongerna enligt tidtabell. - Vatten och avlopp ska dras; rent vatten och avfallshanteringen ska säkerställas. - Säkerhetsfrågorna ska vara under kontroll, och uppmärksamhet ska fästas vid att man ska kunna röra sig hinderslöst. Simsalö ska med sitt utbud profilera sig och skilja sig från de övriga destinationerna i skärgården. Närheten till huvudstadsregionen är en resurs. Sibbo skärgård är okänd för många. Ön kan komplettera serviceutbudet i skärgården mellan Helsingfors och Borgå. Inom den närmaste framtiden är läget Simsalös och Sibbo skärgårds absoluta trumf. Kring den traditionella skärgårdskulturen kan man bygga upp en miljö för lägerskolor, evenemang och konferenser samt en struktur där övriga delområden såsom inkvartering, mat, växlande utställningar samt bredvidprogram kompletterar serviceutbudet. I skärgårdshistorien, byggnaderna och den maritima naturen kan man ta fasta på element som ger produkterna innehåll. Tid behöver reserveras för ett förstklassigt och genuint genomförande. Sibbo skärgård hör till Finlands äldsta sommarstugeområden och har vuxit fram intill bosättningsområdena för de mångsysslande skärgårdsborna. Skärgårdens historia och natur, och de evenemang och tjänster som kopplas till dessa, är av stort intresse både på det nationella och på det internationella planet. Visionen är att Simsalö ska vara ett profilerat kultur- och turistmål, dvs. ett levande skärgårdscentrum för dagens människa. Centrumet ska vara känt för skärgårdskultur, skärgårdskurser, utställningar, konserter, teater, skärgårdsmarknad, påsk-, advents-, midsommar- och veneziadfirande samt utgöra en lämplig plats att hålla konferenser, bröllop och andra fester. Permanenta utställningar om skärgården, gästande utställningar med ekologiska teman osv. är inte uteslutet. Att det är lätt att ta sig till Simsalö är mycket viktigt. Ön bör vara tillgänglig med skärgårdslinjerna, bl.a. JL Runeberg, Seasong Travels, taxibåt, skärgårdsbornas och sommarstugeägarnas förbindelsebåtar samt fritidsbåtar. 17

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 18 (33) Vision för Simsalö Simsalö är ett skärgårdscentrum i Sibbo skärgård nära Helsingfors. Simsalö är en genuin miljö för skärgårdskultur, evenemang och lägerskolor, där allmänheten även har möjlighet att bekanta sig med öns natur, historia, kultur och säljutställning. Serviceproducenterna når framgång genom att tillhandahålla förstklassigt program, läger, utflykter och tidsenlig sersvice året om. Simsalö är även känd som en träffpunkt för internationella evenemang. 4.2 Alternativ beträffande verksamheten När det gäller utvecklandet av Simsalö kan man utgå från tre olika alternativ för verksamheten. 1. Verksamheten fortsätter enligt samma princip som idag. Folkskolan iståndsätts av, men verksamheten utvecklas inte med hänsyn till innehållet. Därmed står verksamheten varken på en ekonomiskt eller funktionsmässigt hållbar grund. 2. Verksamheten utvecklas med utgångspunkt i skärgårdslivet och marknaden enligt principen om en årsklocka. Folkskolan iståndsätts av och verksamheten utvecklas även med hänsyn till innehållet. För verksamheten ansvarar en organisation/företagare. Kommunen och den ansvariga organisationen/företagaren avtalar skriftligt om ansvaret för att reparera och snygga upp lokalerna och omgivningen. Ägaren fastställer randvillkoren, och den ansvariga organisationen besluter om de är acceptabla. Verksamhetens innehåll och målgrupperna har definierats för varje årstid. Årsplanen och tidtabellerna avtalas i förväg på senhösten, liksom vem som ska förverkliga planen och med vilka ekonomiska medel. Samarbetet och tidsplanen ska vara överenskommen med öborna, de ansvariga företagen/sammanslutningarna och kommunen. 3. ansvarar för reparationerna och kostnaderna, men kommunen får inkomsterna någon annanstans ifrån Kommunen ansvarar för hela fastigheten, äger och iståndsätter byggnaderna, infrastrukturen och omgivningen. Kommunen hyr ut fastigheten med ett långfristigt avtal till en utomstående part (förening/företag) som ansvarar för den verksamhet som drivs i fastigheten. Fastigheten eller delar av den kan också säljas till en utomstående. 18

Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö 19 (33) Om verksamhet skulle startas enligt så kallade principen med årsklocka, kan program anordnas för olika målgrupper under olika årstider: - På våren beställda evenemang för grupper av fritidsbesökare, betalande kunder. - På sommaren lägerskolor samt kulturevenemang och underhållning för kommuninvånare, öbor, sommarboende. En annan produktgrupp är servicepaket för ekoturister och internationella kryssningsresenärer på beställningsbasis. På sommaren skulle det också finnas sommartorg och caféer, basarer och utställningar. - På hösten från och med augusti skulle program och verksamhet anordnas på beställning för grupper av fritidsbesökare. Programmet för sådana grupper kunde planeras i samarbete med lokalföretagen, t.ex. Seasong Travels. - Vinterprogram skulle arrangeras efter öbornas eget behov. Verksamheten skulle bara ske på beställning, jfr jul, nyår, sportlovet. På vintern skulle man också utvärdera föregående säsong och planera nästa säsong. 4.3 Ansvar beträffande verksamheten I och med ägarskapet har kommunen en egen roll i utvecklandet av Simsalö. Det måste finnas ansvariga organisationer och personer för såväl fastigheten som verksamheten, jfr kommunen, skärgårdsborna, företagarna, sammanslutningarna. En slags styrelse och en verksamhetsledare ska ansvara för verksamheten. Insatsen av en eller flera personer med lokal anknytning är av största vikt. Den som driver verksamheten är alltid på plats för att engagera och aktivera. Ansvarsområdena, ägarskapet, ansvaret för underhåll och reparationer, eventuell uthyrning, samordnandet och genomförandet av verksamheten bör fastställas i avtal. Åtgärderna kan splittras upp i deluppgifter, dvs. man kan bilda ett tillräckligt antal projekt till vilka medlemmar väljs utifrån specialkompetenser och viljan att medverka. Frivilliga binds för en viss tid till en viss uppgift som beror på personernas kunskaper och specialintressen. Stiftelse En stiftelse kan grundas på två sätt, antingen med en stiftelseurkund eller ett testamente. Processen för att grunda en stiftelse består av två faser: först ska tillstånd för grundandet ansökas om hos Patent- och registerstyrelsen och därefter, om tillstånd beviljas, lämnas anmälan om grundande till stiftelseregistret. I förordnandet om grundandet ska stiftelsens ändamål och den egendom som tillfaller stiftelsen nämnas. Förutsättning för tillstånd att grunda en stiftelse är att stiftelsens ändamål är nyttigt. Tillstånd för grundande kan dock inte beviljas om stiftelsens ändamål är att bedriva affärsverksamhet eller om dess huvudsakliga syfte uppenbart är att ge stiftaren eller stiftelsens funktionärer direkt ekonomisk nytta. Tillstånd kan inte heller beviljas för grundandet av stiftelsen om den egendom som tillfaller stiftelsen är mindre än 25 000 euro eller står i ett sådant förhållande till stiftelsens ändamål att förutsättningar för att grunda stiftelsen inte finns. 19