Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram"

Ulla-Britt Lundqvist
för 5 år sedan
Visningar:

2018-06-11 Dnr 2017/TK004 Granskningshandling Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram Programmets syfte och huvuddrag Programmet utgör en bilaga till

Syftet är att lyfta fram de kvaliteter som är viktiga att värna vid detaljprojektering av byggnader och hur dessa bör förvaltas vidare i processen.

Till skillnad från planbestämmelserna ger riktlinjerna enbart uttryck för en viljeinriktning för att skapa gestaltningsmässiga mervärden, de är alltså inte juridiskt bindande.

Att se områdets förutsättningar och kvaliteter, det vill säga möjligheter och begräsningar, och att utgå från dessa är mycket viktigt för att kunna bygga ett område som blir attraktivt med en egen

1 Dnr 2017/TK004 Granskningshandling Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram Programmets syfte och huvuddrag Programmet utgör en bilaga till planbeskrivningen och förtydligar detaljplanens intentioner. Syftet är att lyfta fram de kvaliteter som är viktiga att värna vid detaljprojektering av byggnader och hur dessa bör förvaltas vidare i processen. Programmet är ett stöd för kommande ägare och förvaltare av de bostadshus som kommer att byggas och utgör ett stöd för bygglovshandläggning. Till skillnad från planbestämmelserna ger riktlinjerna enbart uttryck för en viljeinriktning för att skapa gestaltningsmässiga mervärden, de är alltså inte juridiskt bindande. Områdets kvaliteter Addera nya stadsdelar till den befintliga staden är en stor utmaning. Att se områdets förutsättningar och kvaliteter, det vill säga möjligheter och begräsningar, och att utgå från dessa är mycket viktigt för att kunna bygga ett område som blir attraktivt med en egen karaktär. Att utgå från dessa innebär att bygga mervärden. Attraktivitet är nyckelordet. Och att skapa förutsättningar för attraktivitet i vid mening: socialt, ekonomiskt, ekologiskt och estetiskt. Områdets topografi I så hög utsträckning som möjligt ta vara på sluttningar och höjdpartier undvik så långt möjligt sprängning. Höjdskillnader tas upp i socklar på tillkommande byggnader, inte med släntningar i tomtgräns. I terräng som denna krävs att tillkommande byggnader anpassas till terrängen och inte tvärtom. En ambition med byggnadernas höjd och placering bör vara att i så hög utsträckning som möjligt ta till vara läget i sluttningen för att medge utblickar och utsikter.

Naturmiljön Topografin och den lantliga naturmiljön är tillsammans kvaliteter som, om de hanteras rätt, ger ett utvecklat bostadsområde dess attraktivitet och egna karaktär.

2 Naturmiljön Topografin och den lantliga naturmiljön är tillsammans kvaliteter som, om de hanteras rätt, ger ett utvecklat bostadsområde dess attraktivitet och egna karaktär. Ett viktigt inslag i naturmiljön är den rika förekomsten av gärdsgårdar som vittnar om att marken varit brukad och varit viktig för spannmålsförsörjningen och som betesmarker. Dessa murar vittnar också och inte minst om betingelserna för livet på platsen och om kampen för överlevnaden. Befintliga gärdsgårdar är viktiga landskapselement att bevara. Dessa kan även utgöra förebilder för nyuppförda gärdsgårdar för markering av gränser mellan offentliga, halvprivata och privata rum. Planområdet är lokaliserat i Vetlanda tätort. Tillkommande byggrätter Planområdet föreslås bebyggas med två typer av nya bostadshus: dels friliggande enbostadhus på större tomter med äganderätt i den östra och norra delen av planområdet (område A och B) och dels radhus/marklägenheter med hyres-, bostadseller äganderätt i den västra delen av området (område C). 2

3 3

4 Riktlinjer för ny bebyggelse Område A och B Riktlinjerna som anges motiveras av ambitionen att skapa ett sammanhang inom området genom några få bärande element. Strävan är framväxten av ett område som hänger ihop, utan att det upplevs monotont. Husens placering utefter gatan I detaljplanen föreslås på kvartersmarken ett område närmast gatan om 6 meter, så kallad förgårdmark. Gatan är det offentliga rummet. Förgårdsmarken är på grund av närheten till gatan ett halvprivat rum, till skillnad från tomterna bakom husen som är privata. För att få tydliga gränser mellan dessa föreslås att alla bostadshus ska placeras i den främre förgårdslinjen, det vill säga på samma avstånd från gatan. Tydlig gräns mellan gata och tomt Ett sätt att öka tydligheten mellan den offentliga gatan och den halvprivata förgårdsmarken är låga häckar, staket och låga naturstensmurar. Då undviker man att gatan och förgårdsmarken flyter ihop till ett oidentifierbart icke-rum. Sedumtak och solceller Taken i dessa delområden kan vara sadeltak eller pulpettak. Taken kan utföras med sedum. Husen bör kunna förses med solceller där så är möjligt med hänsyn till väderstreck. Integrerade lösningar, där solcellerna är integrerade i takmaterialet, bör eftersträvas. Riktningen på taknockarna Den huvudsakliga riktningen på taknockarna bör vara i gatans längdriktning. Detta ska dock betraktas utifrån tomtens läge för att på bästa sätt ta till vara möjligheterna att förse taken med solceller, där integrerade lösningar är att föredra. 4

5 Område C Den nya bebyggelsen i dessa två delområden kommer uppföras i form av grupphusbebyggelse. Utgångspunkten för denna bör vara förankringen i den småländska myllan. Nedan anges riktlinjer för hur den småländska traditionen bör förenas med det faktum att husen byggs idag och samtidigt präglas av moderna uttryck. Anpassning till topografin Topografin är styrande inom området. Sluttningen får som konsekvens att bebyggelsen i huvudsak uppförs i form av suterränghus, speciellt i den norra delen. Bebyggelsen bör varsamt passas in i terrängen. Höjdskillnader tas upp i socklar på tillkommande byggnader, inte med släntningar i tomtgräns. Detta regleras med en planbestämmelse. Fasader utformade med omsorg och tydlighet Förankringen i den småländska myllan innebär att trä är det naturliga fasadmaterialet. Omsorg och tydlighet kan uppnås genom fasader med tydliga vertikaler, vilket ger husen en förankring på platsen. Sedumtak och solceller Taken i dessa delområden kan vara sadeltak eller pulpettak. Taken kan utföras med sedum. Husen bör kunna förses med solceller där så är möjligt med hänsyn till väderstreck. Integrerade lösningar, där solcellerna är integrerade i takmaterialet, bör eftersträvas. Stödmurar i natursten Befintliga gärdsgårdar är viktiga landskapselement att bevara. Dessa kan även utgöra förebilder för nyuppförda gärdsgårdar för markering av gränser mellan offentliga, halvoffentliga och privata rum. Vid skärningar bör i stället för traditionella L-stöd i betong naturstensklädda murar användas. 5

Relevanta dokument

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga