Projektmaterial MÄNNISKAN PÅ 1900-TALET Malungs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
- 1 -
Innehållsförteckning: Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 Diskussion och slutsatser... 3 Litteraturförteckning... 5 Förteckning över bilagor... 5 Bilaga 4... 5 Inledning och bakgrund Under vårterminen 2002 deltog Malungs Folkhögskola i ITiS-kompetensutveckling. Arbetslaget bestod av den pedagogiska personalen på allmänna kursen i Malung och Dala- Järna samt Läs- och skrivkursen, sammanlagt åtta personer. På skolan har vi en ganska god teknisk utrustning som vi inte använder fullt ut. Vi är även uppkopplade på Folkbildningsnätet, med bland annat First Class. De flesta på skolan använder detta program men det kan utnyttjas ännu mer. Projektet gav möjligheter att fortbilda oss samt genomföra ett skolutvecklingsarbete som vi kan använda i vår framtida verksamhet. En viktig del var att få arbeta i arbetslag, för att kunna stötta varandra och utbyta olika erfarenheter och kompetenser. En fördel var att projektet skulle pågå under den ordinarie undervisningen. Deltagande personal fick möjligheten att disponera hemdatorer. Syfte Att ge personal och kursdeltagare träning i distansstudier. Att ge kursdeltagarna träning i initiativförmåga och samarbete. Att ge personal och kursdeltagare träning i att använda ny teknik. Att ge personal och kursdeltagare träning i problembaserat lärande (PBL). Att ge personalen träning i att jobba i ett stort arbetslag. Att ge personal och kursdeltagare möjlighet att pröva alternativa redovisningsformer. Att ge personal och kursdeltagare träning i att arbeta ämnesövergripande. Att genom teoretiska studier och diskussioner erhålla fördjupad insikt inom ovanstående områden. Att vi tar med oss, de inom detta projekt förvärvade kunskaperna och färdigheterna, in i den ordinarie undervisningen. Genomförande Kick off skedde på Snöå bruk där ITiS-arbetslagen från Malungs folkhögskola, Kvarnåkers skola och Skålö skola träffades för gemensam start. Vår ITiS-handledare, Birgitta Ekebratt, var också med. Under en diskussion bestämdes att vi skulle arbeta ämnesövergripande och att kursdeltagarna skulle få vara med och bestämma rubrik för projektet. Kursdeltagarna bestod av Allmänna kursen i Malung och Dala-Järna samt Läs- och skrivkursen, totalt ca 25 st. Det bestämdes även att det inom projektet skulle ingå temastudier i två hela veckor utan vanliga lektioner. Gruppernas redovisningsform skulle göras på annorlunda sätt, istället för det traditionella sättet med en rapport och muntlig framställning. Vi skulle arbeta enligt PBL-metoden och använda ny teknik. - 2 -
För att informera och få de studerande nyfikna, skickades en inbjudan ut på First Class. Projektet hade en egen konferens, Tema 2002. På en klasstimme gjorde personal och kursdeltagare en brainstorming. Förslagen bearbetades av en grupp bestående av både personal och kursdeltagare, för att bestämma huvudrubrik. Det blev Människan under 1900-talet som huvudrubrik. Därefter valde kursdeltagarna en underrubrik att jobba med. Meningen var att de skulle jobba med något de tyckte var intressant och att varje grupp skulle bestå av minst två deltagare. Personalen arbetade fram ett schema över första temaveckan, där varje grupp fick en huvudhandledare att vända sig till. Gruppen kunde när så önskades vända sig till den personal som ägde en speciell kunskap. Första dagen på temaveckorna samlades vi alla för gemensam start. Därefter samlades varje grupp med sin huvudhandledare för att lägga upp arbetet enligt PBL. Vi fick även lyssna till en föreläsning om Sydafrika genom telebild. Föreläsaren befann sig i Uppsala. Arbetet löpte på under den första veckan. I slutet av veckan hade personalen ett avstämningsmöte där det blev en diskussion om huruvida vi hade lyckats den första veckan. Vi kom fram till att vi behövde fler möten för att dela erfarenheter under pågående arbete. Nytt schema för andra veckan gjordes och planeringen för redovisningen diskuterades. Två dagar avsattes för redovisning. De redovisningssätt som presenterades var bildspel, video och skärmutställning. Det var överenskommet att kursdeltagarna skulle redovisa så långt som de hade kommit. Några har sedan finslipat sina arbeten efter de två temaveckorna. Dala Järna-gruppen var i Malung och redovisade en av dagarna. Andra redovisningsdagen satt de i Dala Järna och tog del av bildspelen medelst CD-skivor och ditskickade filer. Alla grupper hade jobbat väldigt bra och det var mycket intressant att ta del av redovisningarna. Efter de två dagarna gick de flesta direkt till var sin dator, för att svara på utvärderingsfrågor som var utlagda på First Class. Efter hand som svaren kom in, sammanställdes de av Backis. För att ta del av utvärderingen se bilaga 2 och 3. För att läsa vad som hände dag för dag, se bilaga 1. Några presentationer i form av bildspel finns inspelade på CD-skiva, se bilaga 5 (ej med i denna version). Diskussion och slutsatser Som uppföljning av temastudierna genomfördes en utvärdering bland kursdeltagarna och personalen, se bilaga 2 och 3 (ej med i denna version), där avsikten var att mäta om arbetet nått de mål som ställdes upp inför perioden: 1) träning i distansstudier, 2) träning i initiativförmåga, 3) träning i samarbete, 4) träning i att använda ny teknik, 5) träning i problembaserat lärande, 6) att få pröva alternativa redovisningsformer och 7) att arbeta ämnesövergripande. Enkäten till personalen avviker i någon fråga mot kursdeltagarnas enkät. Av kursdeltagarnas utvärdering framgår att man inte upplevt sig syssla med distansstudier i så stor utsträckning, att träning i initiativförmåga uppnåtts i stort sett, att upplevelsen av samarbete överväger, att den nya tekniken prövats av nära 2/3, att problembaserat lärande upplevts tillämpad av hälften medan lika många ej känt av detta, kanske ej förstått begreppet, att de flesta fått pröva alternativa redovisningsformer och att upplevelsen av - 3 -
ämnesövergripande arbete varierat från liten, varken liten eller hög till en majoritet som svarat hög och t o m mycket hög. Personalens utvärdering ligger genomgående mera i mittzonen med några svarsfrekvenser mot nedre alternativen, som i frågorna 1 och 4, distansstudieträning och arbete i stort lärarlag. Träningen av den nya tekniken har likaså fått svaren varken liten eller hög av sex personer, samt ingen eller liten av vardera en person. Det problembaserade lärandet får sex svar varken liten eller hög och tre liten. Alternativa redovisningsformer varierar från ingen (1), varken liten eller hög (3) till hög (5). Det ämnesövergripande arbetet spänner i svaren från liten (1) till varken liten eller hög (5) och hög (3) Vad ligger bakom dessa svar och siffror och övriga iakttagelser? För kursdeltagarna blev det naturligt nog väldigt lite möjlighet till distansstudier, dels beroende på den korta arbetsperioden, dels på valet av arbete som i sig inte uppmuntrade till vad man lägger in i begreppet distansstudier. För personalens del blir frågan något svårbesvarad, då den ju främst avser de studerande medan personalen i liten utsträckning själva tillämpade arbetssättet och inte heller självklart kunde uppmuntra till den arbetsformen. För några studerande som bedrev sitt arbete på hemorten fanns flest inslag av distansstudietillämpning, då de kunde kommunicera med sina handledare på nätet. Om arbetet fått en längre utsträckning i tid, hade denna speciella pedagogik säkert fått en mera naturlig tillämpning. För folkhögskolan återstår utmaningen att arbeta vidare för större beredskap inför distansstudiealternativet. De studerande tycks ha uppskattat att i kanske större utsträckning än normalt få stå för initiativet och likaså utveckla förmågan att samarbeta, två viktiga byggstenar i en vuxenstuderandes upplevelse av eget ansvar. Den nya tekniken har fått sin chans och detta präglade i många fall såväl arbetet som redovisningarna. Begreppet problembaserat lärande hade som teori för kort period för att kunna uppfattas av alla, kräver en längre träning, där också det ämnesövergripande studiet känns mera självklart. Personalens roll ligger givetvis längre utsträckt i tid: att fortsätta samarbetet över ämnesgränserna kommer att upplevas mera självklart, då t ex temastudier kan planeras inför en termin med naturliga PBL-inriktningar, där de studerandes inriktning mot t ex distansstudier kan tillgodoses och uppmuntras och då den nya tekniken får en naturlig tillämpning i såväl studier som redovisningar. Trots det något yviga arbetet under temaperioden, som snarast fick inriktning mot mångfald än ett gemensamt genomfört studium, som säkert kunnat ge träningen andra dimensioner, måste resultatet som helhet ändå bedömas som lyckat och sporra till fortsatt skolutveckling i ITiS anda. ITiS för vuxenstuderande och vuxenpedagoger kommer att prägla arbetet framöver! Närmaste steg vidare för arbetslaget blir deltagandet i de två ITiS-studiedagar som planeras i höst i samband med övriga Dalafolkhögskolors ITiS-projekt. För genomförande, diskussion och slutsatser ang. de olika gruppernas arbete, se bilaga 4. - 4 -
Litteraturförteckning: - 2001, Delegationen för IT i skolan - Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS, Delegationen för IT i skolan - Datorn som kompensatoriskt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, Eva Svärdemo Åberg, Delegationen för IT i skolan - Stubinen ett sätt att undervisa vuxna, Irene Åkerlund, Delegationen för IT i skolan - I huvet på en ITiS-elev, Richard Berg, årskurs 9 Forellskolan, Tyresö, Delegationen för IT i skolan - Tankar om flexibel utbildning, Mikael Andersson, Delegationen för IT i skolan Bilagor: 1. ITiS Kalendarium (ej med i denna version) 2. Kursdeltagarnas utvärdering av temaveckorna, sammanställning (ej med i denna version) 3. Personalens utvärdering av temaveckorna, sammanställning (ej med i denna version) 4. Om grupperna 5. CD-skiva med exempel på presentationer (ej med i denna version) Bilaga 4: Om grupperna Tema Hantverk Vi träffades på måndag eftermiddag, för att diskutera gruppens planering. Målsättningen för dem var att dokumentera höstens aktiviteter. Gruppen hade många bilder tagna, men fick även bilder från Torpe i D_J och från Iva i Tjeckien (som deltog på distans under temat) När vi skulle problematisera arbetet tyckte alla att problemet var att lägga in (scanna in) bilderna i datorn och omarbeta dem så att de kunde användas till ett bildspel och att göra en utställning på föremål som de tillverkat. När de arbetade med bildspelet fick var och en i gruppen in bilder till sina mappar och vidare till Power Point och sen arbetade de med detta tills var och kunde köra ett bildspel. Min roll var mycket liten i gruppen, kursdeltagarna arbetade väldigt målmedvetet. Jag servade dem mest med fotomaterial och utställningsmaterial. Distansstudier arbetade gruppen med genom att kommunicera med Iva, som så gärna ville vara med på ett hörn. Det var kul att det fungerade. Redovisningen av arbetet flöt väl och blev lyckat och roligt. Bilderna kommer att sättas in i en pärm för att användas som reklambilder för Hantverkskursen i höst. Själv fick jag en kurs av Backis i att använda digitalkameran. Under påsklovet repeterade jag för mig själv och lyckades att både ta bilder, göra bildspel i kameran, tanka ur kameran och skicka bilder, så jag är mycket nöjd med mina nyförvärvade kunskaper. Eeva-Liisa Purosaari Åkergren Tema Folkhögskolans historia - 5 -
Arbetsgruppen bestod av tre stipendiater från Moldavien, Vitryssland och Slovenien. Alla tre med ganska goda språkkunskaper. Första dagen träffades vi på eftermiddagen för att se över planeringen. Vi diskuterade PBLmetoden och det viktiga, att ställa frågor och inte minst att begränsa sig. Många frågor kom upp och noterades, minst 20 st. Vi gick igenom dem och de fick i uppdrag att ta upp det, som de tyckte var mest intressant att få svar på. Dagen därpå var de klara över ungefär vad som skulle studeras. Vi gick igenom var tänkbart material fanns att söka samt något om redovisningsmodellen. De visade också upp ett arbetsschema för första veckan. Arbetet gick bra. De letade, läste, intervjuade och gjorde studiebesök. Hur redovisningen skulle ske var nu bestämt en skärmutställning med bilder och text. Datorn var ett viktigt arbetsinstrument. Jag fick ett schema för vecka 2 och allt fungerade tämligen så bra. Lite panik utbröt i slutet på veckan när redovisningen närmade sig. Men, det hela klarades ut och redovisningen genomfördes till belåtenhet. Egna reflektioner Jag känner mig ganska nöjd över mina nyförvärvade kunskaper om datorns mystiska värld, även om jag ibland har haft en alldeles för högt blodtryck när datorn och jag inte varit on speaking terms. Att vara del av ett arbetslag är en skön känsla. Alla kan ta och ge. Gun Byttner Tema Hembygdshistoria (Garveriet) Trion som arbetade med garveriet hade en klar målsättning att tränga in i verksamhetens historik, spegla utvecklingen och även ge en dagslägespresentation. För kartläggningen nyttjades litteratur, intervjuades en tidigare anställd och filmades arbetsmiljöerna. Gruppens arbete gick stegvis, där förberedelsen inför intervjun var en viktig startpunkt. Arbetet bromsades något p g a att man fick vänta på besked om när intervjun och videoinspelningen kunde äga rum. Gruppen kompletterades med en fjärde medlem, som stod för fotoarbetet. I efterarbetet inför redovisningen granskade man intervjun och bildmaterialet, som sedan presenterades i en videouppspelning och skärmutställning. Handledarrollen blev främst att ge visst stöd i arbetet samt att i viss mån ifrågasätta för att driva processen vidare. Gruppen var dock mycket självgående och ville inte eller hann inte arbeta så mycket med redigering av materialet. De var nöjda och med all rätt! Dock hade videoinspelningen vunnit på en bearbetning både ifråga om t ex tid, tempo och berättande, vilket skulle kunna bli nästa steg i processen, där tillgänglig teknik ger många spännande möjligheter. Gunnar Helgesson - 6 -
Tema Sydafrika Arbetsgruppen bestod av sex allmänkurselever i Dala Järna. Valet av ämnesområde kom i januari när vi i ämnet samhälle planerade för att arbeta med ett internationellt område. Vi började med att titta på historiskt intressanta företeelser som skett under de senaste femhundra åren och fastnade speciellt för Mahatma Gandhis insatser för ickevåldsprincipen. Gruppen bestämde att vi skulle se filmen "Där våldet slutar börjar kärleken", som skildrar Gandhis liv som nybliven advokat i det starkt segregerade Sydafrika. Då filmen ej fanns tillgänglig för visning när vi hade planerat, så tog gruppen hem två andra filmer om Sydafrika som speglade det moderna apartheidsamhället vid tiden före frigörelsen. Vi ett senare tillfälle såg vi filmen om Gandhi och det samlade intrycket från filmerna och vetskapen om en exploderande aidsepidemi gjorde ett mycket starkt intryck på gruppen. När det bestämts att skolan skulle använda två veckor till temastudier blev valet i gruppen att se hur förhållandena ser ut i det nutida Sydafrika. Begränsningen i uppgiften var att se på utvecklingen i landet efter 1994. Eleverna i gruppen tog fasta på olika frågeställningar och började med faktainsamling, främst från olika källor på Internet. Kontakter togs med Sydafrikagrupper i Sverige för att få någon föreläsare som via telebild kunde förmedla sina intryck om dagens situation i Sydafrika. Efter många förfrågningar lyckades vi få Kristina Helgesson, doktorandstuderande vid Uppsala Universitet, att vid två tillfällen ge sin bild av ett Sydafrika i förvandling till en modern demokratisk stat. Samarbetet mellan elever och lärare blev under temaveckorna något olikt det förhållande som gäller vid den normala studiegången, då alla lärarna som undervisar i gruppen fick ta sig an en gemensam problemställning och bidra med lärande utifrån sina olika kompetenser. Detta lagarbete utmynnade i ett databildspel och såväl elever som lärare har uttryck sig mycket positivt om det för oss något annorlunda pedagogiska förhållningssätt som de två temaveckorna gav uttryck för. Anders Isaksson Tema Samekulturen Vi (Tina och Anna Maria) träffade Birgitta Persson och Birgitta Bladfält första dagen i temaveckan. De hade redan klart för sig hur de skulle arbeta. De ville göra ett studiebesök i Idre sameby och eventuellt spela in jojk till redovisningen. Den sistnämnda skulle bli i form av ett bildspel. Önskemål fanns att även använda detta arbete till behörighet i samhällskunskap. Enligt PBL lades följande frågeställning fram: Hur ser samernas kultur och leverne ut under 1900-talet? Eftersom eleverna ville arbeta hemifrån Älvdalen, fick vi alla träna oss i direktsamtal på First Class vid ett par tillfällen. Det fungerade till belåtenhet. Där kunde vi följa deras arbetssätt och se deras schema. Tina kunde inte delta i ett av samtalen, men fick alltihop utskrivet. Ännu en intressant möjlighet med First Class! - 7 -
Höjdpunkten för gruppen blev besöket i Idre sameby. De tog många bilder med digitalkamera, vilka de sedan kunde använda i bildspelet. Vi hade hela tiden kontakt med varandra över nätet, där vi fick ta del av hur deras arbete utformades. Nästa moment blev att foga ihop allt material till ett bildspel. Detta satt de och arbetade med på skolan och vi fick en förhandsvisning, där vi kunde ge kommentarer. De hämtade även bilder från Internet och scannade in bilder från böcker. På det viset använde de sig av många olika tekniker. Eleverna lade ner ett stort arbete och satt i datasalen till sent på kvällarna. Slutresultatet blev ett mycket intressant och vackert bildspel med inspelad jojk och renbjällror i bakgrunden. Eleverna har sedan fortsatt att fila på sitt arbete även efter temaveckorna. Anna Maria Larsson och Tina Nordkvist Tema Hårdrock Gruppen bestod av fyra personer, alla manliga i åldern 20-50 år. Vid första träffen ställdes frågor att besvara. (Varför och hur uppkom hårdrocken? Hur utvecklades den? Vilka olika stilar uppkom? Påverkas hårdrockens utveckling av samhälleliga förändringar? Vilka är intresserade av hårdrock?) Beslutades att presentera i form av bildspel. Med papper och penna skissades hur bildspelet skulle se ut i stora drag. Arbetet fördelades mellan gruppmedlemmarna: Söka historiska fakta, söka bilder, söka musik. För att få fram historiska fakta tittade två av gruppmedlemmarna (och jag) på en film (i två delar, totalt ca 2 timmar) om hårdrockens historia. Filmen stoppades då någon ville det. Man diskutera och antecknade. Dessa anteckningar kom sedan att utgöra underlag för texten till bildspelet. Några lämplig bok om hårdrock kunde inte uppbringas. Bilder hittades på Internet och på CD-omslag. Gruppmedlemmarna hade själva egna CD-skivor med hårdrockmusik. Under denna insamlingsperiod jobbade gruppmedlemmarna var för sig eller två och två. När nu text, bilder och musik fanns tillgängliga skulle gruppen sammanfoga dessa tre komponenter till ett bildspel. Eftersom gruppen önskade det, så hade jag först en genomgång av hur man gör bildspel med hjälp av PowerPoint. Så var det dags att samla hela gruppen för att göra bildspelet. En del saker fanns att lösa: Man måste bl.a. ordna så allt material fanns tillgängligt på åtminstone en gruppmedlems inloggning. Text och bild gick relativt lätt att lägga in. Med ljudet var det svårare, PowerPoint klarar inte alla ljudfilstyper. Jag själv tog gott om tid i anspråk på både mina datorer hemma och på skolans datorer för att hitta en lösning. En annan orsak till krånglet för min del var att komma på hur olika ljud- och mediaprogram förhöll sig till varandra. Då nu gruppen arbetade mer tätt, rent fysiskt, visade det sig att detta var påfrestande för speciellt två av gruppmedlemmarna. Personkemin fungerade inte. Trätor var vanliga. Jag försökte tala dem tillrätta men det hjälpte inte länge. Emellertid så gick det att hitta konstellationer där dessa två inte behövde ha så mycket med varandra att göra och arbetet fortskred. En annan gruppmedlem arbetade hela tiden lugnt, sansat och ihärdigt vidare vilket gjorde att skutan efter en grundstötning kunde segla vidare. - 8 -
Ibland uppstod problem p.g.a. något material fanns lagrat på någon icke närvarandes inloggning. Vad som då sades om den frånvarande har drag från vissa låttexter inom hårdrockens värld. Bildspelet, utan ljud, skickades till Dala Järna via First Class. Efter det att andra grupper gjort sina presentationer under torsdagen gjorde gruppen ett sista försök att få till ljudet och det fungerade någorlunda. Vid fredagens presentation var jag i Dala Järna så jag fick inte vara med på presentationen. Enligt hörsägen var det problem med ljudet då också. Så här efteråt vill jag säga att det var en lärorik period. Jag tog mig tillfället att lära mig några nya saker för att sedan kunna visa gruppen. Att gruppen stundtals inte kunde hålla sams vet jag ännu inte hur jag skulle gjort för att rätta till. Den enda lösning jag kan tänka mig är att om jag på något smidigt sätt fått någon av de två gruppmedlemmarna, som inte kom sams, att välja något annat tema. B John Erik Backis Eriksson Tema Foto (och lite Sydafrika) Gruppen. Gruppen som började arbeta med projektet foto var ganska splittrad från början. Gruppen bestod av tre personer vilka två ville arbeta med bildens historia. Den tredje personen ville arbeta med bilden som uttrycksmedel inom vintersport. Avgränsningar. Rubriken foto skulle handla om bildens historia och avgränsas till att handla om det tekniska resultatet och tekniken. Man har därvid ej tagit med den påverkan som bilderna har haft i politiska, historiska eller andra yttre miljöer. Rubriken bilden som uttrycksmedel i vintersporten kom att bli ett ämne som flöt ut och tappade avgränsningarna då deltagaren var mer intresserad av att praktisera det som skulle skildras. Planering. Gruppen som arbetade med rubriken foto utförde en övergripande översyn av tillgängligt material för att kunna sammanställa det intressanta som man hittade. Planeringen blev lite rullande beroende på vad de hittade i sin genomgång. Personen som arbetade med rubriken bilden som uttrycksmedel var i Sälen för att hitta material men hittade inte det material som var önskvärt. Verktyg. De som arbetade med rubriken foto använde sig av böcker och datorer i biblioteket för att hämta material. Material kopierades och sammanställdes för redovisningen. Den som arbetade med rubriken bilden som uttrycksmedel använde sig av kameror, digital och vanlig spegelreflex. För efterbearbetning användes dator och framkallningsutrustning i mörkrum. Kompetensutveckling. - 9 -
Kompetens för bearbetning av material inom data fanns inom gruppen och kunde utvecklas efter hand. Kompetensen för efterbearbetning av material i mörkrummet fanns inom skolan. Som en del i utvecklingen fick deltagarna själva söka upp de personer som hade önskvärd kompetens och planera tider. Vid de mötena deltog hela gruppen. Avstämningar. Två gånger per vecka samlades hela gruppen för att stämma av hur långt man hade kommit. Redovisning. Gruppen som hade rubriken foto redovisade sitt material som det var tänkt och hade en god planering. Rubriken bilden som uttrycksmedel kom att försvinna då inget material kunde presenteras. Det blev en redovisning av teknik av modern systemkamera som kompletterade rubriken foto. Sammanfattning av arbetet. Genom det gemensamma arbetet fick deltagarna lära sig att utveckla ett samarbete som byggde på en respekt av varandras kunskaper. Att utveckla kunskap om ny teknik behöver ej handla om datorer, gammal kunskap kan vara ny för en del personer och arbete med datorer gammal för dom. Det som uppskattades var att arbeta med egna initiativ, samtidigt som man såg hur beroende man blev av varandra. Lite projekt Sydafrika. I Dala-Järna började jag projektet redan lite löst den 5/3-02. Vi bestämde vad projektet skulle handla om och namn. Vi diskuterade tankegångar, avgränsningar och redovisningssätt. Veckan därpå så bestämdes vilka rubriker som skulle ingå i projektet och vilka som skrev till vilken rubrik. Vi diskuterade hur och var information finns att hämta och under vilka former redovisningen skulle ske. Egna reflektioner. Arbetet under itisveckorna var intressanta samtidigt som det blev lite splittrat. Fotogruppen var väldigt självgående, men jag skulle nog ha hållit lite stramare på uppgiften samtidigt måste deltagare få göra fel för att själva rätta till dom. Intressant att vara med och starta upp Sydafrika gruppen vilken gav en härlig respons tillbaka. Systemarbete fortsatte som vanligt under tiden och ökade arbetsmässigt ju närmare redovisningen man kom. Under själva redovisningen så blev det inslag av en lätt panik då flera arbeten ej hans testköras innan visning. Men på det hela taget så är det ett arbetssätt väl värt att utveckla och fortsätta med. Bo Sunne - 10 -