Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland



Relevanta dokument
Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

PK (INR) och D-dimer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Hemostasen. Hemostasen

Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt?

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Reproduktions- Immunologi

P-piller och ärftlig trombosbenägenhet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

1.5 Hemostasen en översikt

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD.

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Bilden visar erytrocyter med HbH-inklusioner samt retikulocyter(blåare)

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

DNA- alfa- 1- antitrypsin, sekvens med Big Dye Direct

Klassifikation av anemi och koagulation

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Hemoglobinutredningar på Karolinska. Christin Sisowath Sjukhuskemist Karolinska Universitetslaboratoriet, Klinisk kemi

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Expertgruppen för Koagulation

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis

Human Molekylärgenetik. Del 1 Inledning till human genetik

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

PK-INR PT-INR D-dimer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

APTT konstiga resultat och lupus

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Farmakogenetik. Problem med läkemedel. Typ A biverkning. Problem med läkemedel. Typ B biverkning. Problem med läkemedel.

Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

Supplementary File 3

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Human Molekylärgenetik

Framtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Genetik II. Jessica Abbott

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

19/10/17. Hemolytiskt Uremiskt Syndrom. Atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom ahus. Diana Karpman Avdelning för pediatrik Lunds Universitet

Hemoglobinsjukdomar. Britta Landin & Sissel Saltvedt

Hemoglobinsjukdomar. Innehåll. R Zenlander & S Saltvedt

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

ANELÄK Massiv transfusion

Klinisk lägesrapport NOAK

Fakta om studier med Pradaxa

5.4 Utredning avseende trombofili

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen

Transkript:

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se

APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV Leiden) Omslagsbild 1997 RFLP av FV G1691A

Venös trombossjukdom Årlig incidens ca. 1-2/1000 individer Lab: Akut test: D-dimer + efterföljande trombosutredning

Blodkoagulationen: balans mellan fast och flytande TROMBOS BLÖDNING PROKOAGULATION ANTIKOAGULATION normaltillståndet

Blodpropp Virchows triad Rudolf Virchow (1821-1902) patologins fader "omnis cellula a cellula"

Virchows triad tre bidragande orsaker till trombosbildning HYPERKOAGULABILITET (förändrad sammansättning av blodet ) KÄRLVÄGGEN (skada på endotelet) HEMODYNAMIK (blodtryck och flöde)

Några gener i hemostasen Prokoagulanta faktorer Fibrinogen, FGA, FGB, FGG Protrombin (faktor II), F2 Faktor V, F5 Faktor VIII, F8 Faktor IX, F9 Faktor X, F10 Faktor XI, F11 Faktor XII, F12 Faktor XIII, F13A, F13B Antikoagulanta faktorer Protein C, PROC Protein S, PROS Antitrombin, SERPINC1 Andra faktorer Kininogen, KNG Prekallikrein, KLKB1 Karboxylas, GGCX von Willebrand faktor, VWF Farmakogenetik Vitamin-K-Epoxide-Reduktas,VKORC1 Cytokrom P450 2Y9, CYP2C9 Cyklooxygenas 1, COX1 + alla gener som styr trombocytaktivteter, endotelcellsproteiner

Gener i rutinmässig trombosutredning Prokoagulanta faktorer Fibrinogen, FGA, FGB, FGG Protrombin (faktor II), F2 Faktor V, F5 Faktor VIII, F8 Faktor IX, F9 Faktor X, F10 Faktor XI, F11 Faktor XII, F12 Faktor XIII, F13A, F13B Antikoagulanta faktorer Protein C, PROC Protein S, PROS Antitrombin, SERPINC1 Andra faktorer Kininogen, KNG Prekallikrein, KLKB1 Karboxylas, GGCX von Willebrand faktor, VWF Farmakogenetik Vitamin-K-Epoxide-Reduktas,VKORC1 Cytokrom P450 2Y9, CYP2C9 Cyklooxygenas 1, COX1 + alla gener som styr trombocytaktivteter, endotelcellsproteiner

Faktorer i plasma Koagulationskaskaden Tolv klassiska koagulationsfaktorer Faktor I Fibrinogen Faktor II Protrombin Faktor III Vävnadsfaktorn (tissue factor) Faktor IV Kalcium Faktor V Proaccelerin, labila faktorn Faktor VII Prokonvertin, stabila faktorn Faktor VIII Antihemofilisk globulin (AHG) Faktor IX Christmas faktor Faktor X Stuart-Prower Faktor Faktor XI Plasma tromboplastin antecedent (PTA) Faktor XII Hageman faktor Faktor XIII Fibrin stabiliserande faktor

Koagulationskaskaden (in vitro koagulation i plasma) Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic pathway XII XIIa XI XIa TF VIIa TF VII IX IXa VIIIa F5 F2 X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

Naturlig antikoagulation Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic pathway XII XIIa XI XIa IX IXa VIIIa TF VIIa TF VII TFPI Protein C systemet Antitrombin X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

Venös trombossjukdom Multifaktoriell Omgivning/miljöfaktorer Ärtflighet oberoende riskfaktorer: Antitrombin (SERPINC1) Protein C (PROC) Protein S (PROS1) APC resistens/faktor V Leiden (F5) Protrombingenmutation (F2) Bristtillstånd avser heterozygoti

Antitrombin Risk och prevalens Protein C Protein S FVL (het) PT mut (het) FV HR2 Reitsma & Rosendaal JTH 2007

Trombosutredning varför inte alltid DNA-analys? Antitrombin, protein C och protein S Mätning i plasma (fenotyp) APC resistens och protrombingenmutation DNA-test (genotyp): * APC resistens; FV Leiden; FVR506Q; FVG1691A (B-DNA FV c.1691 G>A) Protrombingenmutation, PTmut; protrombin G20210A allel; m.fl. namn (B-DNA FII c.20210 G>A)

Antitrombindefekter Typ av brist Koncentration i plasma Aktivitet i plasma Antal kända mutationer Kommentar Typ I Reducerad Reducerad 92 Vanligaste formen ( klassisk brist ) ( 50%) ( 50%) Typ II RS ( reactive site ) Typ II HBS ( Heparin binding site ) Normal Reducerad 12 Defekt inaktivering av proteinas Normal Reducerad 12 Normal aktivitet i frånvaro av heparin! Mild trombosrisk i heterozygot form Typ II PE ( pleiotropic effect ) Normal (ev. reducerad) Reducerad 11 Mutationdatabas: www1.imperial.ac.uk/medicine/about/divisions/is/haemo/coag/antithrombin/default.html

Antitrombin (SERPINC1) = HBS = RS = PE

Strandberg K, Läkartidningen 2011; 108: 1552

Mutationer vid protein C brist Många olika mutationer beskrivna! PROC gen mrna Protein

Protein S: extra svårigheter med genetisk analys Två protein S gener, PROS1 and PROS2 (P) Stor gen (>100 kb), lokaliserad till centromeren, stor likhet mellan generna (exon 97%, intron 94,5%) Dåligt definierad promoter och genreglering I hälften av familjer med protein S brist hittas inga mutationer i PROS1! 172 (53%) mut+ 13 studier: 323 familjer 151 (47%) mut-

Alltså Flesta familjer med brist på antitrombin, protein C eller protein S har unika mutationer. Kostnadseffektivitet? Måste sekvensera hela gener inkl. introner, leta deletioner etc. Funna genvarianter kan vara svårbedömda Mutation? (sjukdomsframkallande eller ej?) Polymorfism?

Varför fungerar DNA-analys för APC resistens och protrombingenmutationen?

En kort tillbakablick: APC resistens/fv Leiden Upptäcktes av Björn Dahlbäck i Malmö 1993 Sökning på PubMed 141028 APC resistance = 2209 träffar Factor V Leiden = 4229 träffar

Första familjen med APC resistens Dahlbäck B et al., Proc Natl Acad Sci USA 1993; 90: 1004-1008

Protein C systemet HMWK PK XII XIIa XI XIa IX IXa VIIIa TF VIIa VIIIi TF VII + APC Protein S EPCR Protein C X Xa Va Vi Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin Trombomodulin

Clotting time (seconds) Förklaring av begreppet APC resistens 100 80 60 40 20 0 1 2 control APC resistance 3 4 5 Activated protein C (ug/ml) Dahlbäck B 1993

APC resistens/fv Leiden orsakas av en punktmutation i faktor V genen F5 gen Exon 10 Substitution G1691A orsakar Arg506 till Gln (kallad FV Leiden )

Varför orsakar APC resistens/fv Leiden trombos?

APC-resistens: mekanism (1) Faktor V A1 A2 B A3 Trombin aktivering C1 C2 Faktor Va 306 506 679 Ca 2+ APC inaktivering Faktor Vi Ca 2+

APC-resistens: mekanism (2) Faktor Va APC inaktivering av faktor Va 306 506 679 : : Ca 2+ Faktor V:R 506 gac agg cga gga ata... (normal)... D R R G I APC Faktor V:Q 506 gac agg caa gga ata... (muterad... D R Q G I APC

Protrombingen (F2) mutationen

Lokalisering av mutationen (G20210A) till 3 otranslaterad region! 1 kb Exon 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 F2 gen 13 14 3 UT G ATGGTTCCCAATAAAAGTGACTCTCAGC AGCCTC... A

Molekylär mekanism F2 G20210A? Mutation associerad med ökat protrombin oklart varför. Påverkar poly(a). Ökad mrna stabilitet? In vitro: Stabilare mrna, reducerad degradering In vivo: Ökad translationsförmåga Förändrad glykosylering, stabilare protein?

Hur ofta hittas en ärftlig riskfaktor vid venös trombos? Förekomst i svensk trombospopulation: Brist på antikoagulant protein Antitrombin 1-2% Protein C 2-5% Protein S 2-5% APCr (FV Leiden) 20-60% Protrombin G20210A 6-8%

Fördelning av FVL och PTmut i världen Europa och Nordamerika FVL 1-15 % PTmut 2-7 % Kina 0% Japan 0% Indianer i Nord- och Sydamerika 0% Australien FVL 5 % PTmut 2-4 % Afrika 0% Aboriginer 0% Båda mutationerna saknas hos ursprungsbefolkningar i Afrika, Amerika, Asien och Australien.

Mutationen har alltså uppstått hos en enda individ. (Alla med FV Leiden är släkt ) -samma sak har visats för protrombingenmutationen. Alla homozygota har samma haplotyp!

Uppskattning av mutationsåldern F2 genen F5 genen Studerat SNPs och µ satellitdata hos homozygota individer Antagit att en generation är 20 år, bearbetat med mjukvara DMLE+2.0 Zivelin et al. Blood 2006;107:4666-4668

Mutationerna i F2 och F5 generna har endast uppstått en gång i världshistorien! Mutationen som orsakar APC resistens uppstod hos en individ för ca. 21 000 år sedan. Protrombingen G20210A allelen uppstod också hos en individ för ca. 24 000 år sedan. I båda fallen uppstod mutationerna hos vita personer (kaukasier) i området kring östra medelhavet eller mellanöstern. (efter utvandringen från Afrika och rasuppdelningen)

Är DNA-analys alltid bäst? Transplantationer (benmärg, lever; genotyp fenotyp) Pseudohomozygoti (förekomst av nollallel) Klinisk signifikans? Försök in vitro visar på högre grad av trombogenicitet. Andra mutationer som påverkar resultatet Falskt positiva/negativa resultat? FV Graz (falskt positiv) Andra mutationer som ger en APC resistens fenotyp missas. Fem varianter beskrivna: FV HongKong; FV Cambridge; FV Liverpool; Glu666->Trp; Trp1920->Arg Kostnadseffektivitet?

Tack för uppmärksamheten!