Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012



Relevanta dokument
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Lokal arbetsplan 14/15

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av kvalitetsarbete

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Vår lokala likabehandlingsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan för Ängen,

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Senast ändrat

Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blåbärets Kvalitetsredovisning

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SÄTERS KOMMUN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012 Fliseryds förskola och pedagogiskaomsorg 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Följt tilldelad budgetram. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Vårt mål är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi har haft olika förutsättningar på de olika avdelningarna vilket har gjort att resultatet har varierat, vilket vi även kunde avläsa i brukarenkäten. Vi behöver förbättra resultatet på trivsel genom att lyssna av barn och föräldrar bättre. Införandet av att använda Lotusdiagram i vårt planerings- och utvecklingsarbete har fallit väl ut. Även arbetet med barnens portfoliopärmar har utvecklats under året. Personalen reflekterar kring dokumentationen av verksamheten och hur de ska kunna utmana varje barn i sitt lärande. Vi kan se att språket har utvecklats, nyfikenheten till naturvetenskapliga fenomen, förmågan att använda matematiska begrepp, motorisk utveckling och förmågan att visa hänsyn. På en avdelning har mycket tid lagt på konflikthantering i barngruppen med handledning av skolpsykolog. Vi kan sakta men säkert se resultat av vidtagna åtgärder. Vi kommer fortsätta att utveckla vårt arbete med hjälp av dokumentationsredskapen Lotusdiagram, portfoliopärmar och likabehandlingsplanen. Vi har även tankar på att ta hjälp i vårt utvecklingsarbete av förskolor som kommit lite längre i sitt arbete till exempel Drottningholms förskola i Stockholm som vi besökte i höstas. Sida 1 av 10

3. Brukarundersökningen Brukarenkät sammanställning förskola och pedagogisk omsorg FML Genomförd feb-mars 2012 Helt eller i huvudsak nöjda Nr Fråga Mål Fliseryd 0 Svarsfrekvens 81,8% (36 / 44) Mitt barn trivs bra i 1 förskolan/familjedaghemmet 95 94 Mitt barn känner trygghet i 2 förskolan/familjedaghemmet 95 97 Som förälder har jag tillräckligt med 3 inflytande över hur verksamheten 90 69 bedrivs Mitt barn får det stöd han/hon behöver 4 för sin utveckling 95 83 Jag får tillräcklig information om 5 verksamheten där mitt barn vistas 72 Förskolan/familjedaghemmet präglas 6 av arbetsro 75 7 Förskolan/familjedaghemmet arbetar för att stoppa alla former av kränkningar minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: 94%, en sänkning med 2%-enheter. 100 89 Jag får tydlig information om mitt barns 8 utveckling 90 70 Mitt barn utvecklar sin förmåga att 9 arbeta i demokratiska former 92 10 Mitt barn utvecklar respekt för miljön 83 Förskolan/familjedaghemmet arbetar 11 för att stoppa alla former av 89 diskriminering Personalen har höga förväntningar på 12 att mitt barn ska utvecklas i 72 förskolan/familjedaghemmet Både pojkar och flickor har lika stora 13 möjligheter att utvecklas i förskolan/familjedaghemmet 97 14 Jag upplever att verksamheten håller hög kvalitet 95 72 Sida 2 av 10

Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Det kan bero på att det var lite rörigt på avd. Vitsippan efter jul. Vi gjorde Vitsippan till två avdelningar samtidigt som vi hade verksamheten igång. Det slet på personalen och i efter hand kan vi se att verksamheten med barnen blev lidande och det är inte konstigt om de har påverkat barnens trivsel. Vara lyhörda om det kommer fram att barnet inte trivs och lyssna på vad barn och föräldrar anser att vi kan göra åt det. minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: 97%, en ökning med 1%-enhet. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Vi ville skapa en större trygghet både hos barn och föräldrar genom att göra mindre barngrupper, därför uppstod Blåsippan. Vi hade redan tidigare delat barnen på Vitsippan i mindre grupper under dagen men nu håller vi nere barnantalet även på Rödluvan och utnyttjar lokalerna i Vita skolan mer effektivt. Vi forsätter arbetet med att både barn och föräldrar ska känna sig trygga när det blir dags att flytta mellan de olika avdelningarna. Vi har skickat ut önskemål om att få in åsikter från föräldrarna hur de tycker att vi ska lägga upp och tänka inför överflyttningarna. minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: 69%, en minskning med 8%-enheter. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Vilket inflytande är det föräldrarna vill ha? Ett led i inflytande är att föräldrarna får se resultatet på brukarenkäten, vilka analyser vi har gjort och vilka åtgärder vi tänker vida ta. Det visar att vi tar deras svar på allvar. Gå igenom brukarenkäten och diskutera inflytande på föräldramötet på hösten. Vara lyhörda för föräldrarnas tankar och idéer. Uppmuntra föräldrarna att hälsa på i förskolan. Ha en förslagslåda i entrén. minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Sida 3 av 10

Enhetens resultat: 83%, ökning med 1%-enhet. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Har föräldrarna kunskap om vilket syfte vi har med det vi gör på förskolan? Vi måste även se till att vi har den kompetens vi behöver. Ordentlig genomgång av barn/barngrupp i arbetslaget inför utvecklingssamtalen. Föräldrar och personal kommer på utvecklingssamtalet gemensamt fram till vilket stöd barnet behöver för sin utveckling. Detta ligger sedan till grund för hur verksamheten läggs upp i barngruppen. 100% av eleverna upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat: 89%, en minskning med 7%-enheter. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Vi har inte varit så bra på att informera föräldrarna hur vi arbetar när det har skett en incident. Vi har inte använt likabehandlingsplanen som det verktyg som det är tänkt. I höst kommer personal, barn och föräldrar att ta fram en likabehandlingsplan med förebyggande åtgärder som är direkt kopplade till den egna verksamheten utifrån kartläggning av trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen ska vara tillgänglig och känd för alla. minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: 70%, en minskning med 16%-enheter. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Kan det vara så att siffran blir så låg därför att våra utvecklingssamtal ligger i slutet på våren? Vi behöver utvärdera innehållet i utvecklingssamtalen. Är det den kunskapsutvecklingen som vi berättar om, som föräldrarna är intresserade av? Se över rutinerna kring utvecklingssamtalen. Antingen ska vi ha ett varje termin eller ett i januari. Beslut tas vid nästa APT. minst 95 % av föräldrarna till placerade barn i förskoleåldern anser att verksamheterna håller hög kvalitet Sida 4 av 10

Enhetens resultat: 72%, en minskning med 5%-enheter. Förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Utemiljön kommer att bli bättre efter satsningarna som ska göras i sommar. Omorganisationen på Vitsippan har inneburit att personalen har fått lägga tiden på att få ordning i lokalerna i stället för att kunna fokusera på verksamheten med barnen. Efter omorganisationen är inte heller personalen lika tillgänglig i tamburen på Vitsippan vid lämning och hämtning vilket har försämrat kontakten med föräldrarna. Kontakten/dialogen med föräldrarna är viktig vid hämtning och lämning och kommer därför att prioriteras.vi kommer att ha en dialog med föräldrarna på föräldramötet vad kvalitet i förskolan innebär för dem och förklara vad vi anser vara hög kvalitet. Vi har kontinuerlig diskussion kring pedagogiskt förhållningssätt och bemötande i personalgruppen. 4. Andra viktiga händelser För att säkerställa att verksamheten utgår från barnens behov, intressen och åsikter har vi gjort följande förändring: Inför utvecklingssamtalen har förskolechefen en sittning med arbetslaget där vi går igenom varje barns behov utifrån personalens upplevelse. Vid utvecklingssamtalet lyssnar vi av barn och föräldrar vilket behov och intresse de anser att deras barn har. Därefter gör vi en sammanställning som kommer att visa på vilka behov just denhär barngruppen har. Utifrån det lägger vi upp verksamheten för just den barngruppen. Det är även viktigt att personalen i den dagliga verksamheten lyssnar på barnen och tar tillvara deras tankar och åsikter. 5. Strategidagsmål Synligt pedagogiskt ledarskap: Genom att vara i verksamheten, observera och lyssna på personalen och föräldrarna fick jag som förskolechef en uppfattning om vilka styrkor och svagheter vi hade i förskolan när det gällde förhållningssätt gentemot barnen och hur vi arbetade gentemot läroplanen. Vi behövde tydliggöra hur vi arbetade mot ALLA mål och vi behövde hitta ett gemensamt förhållningssätt. Dessutom behövde vi få ner antalet barn i barngrupperna. Sida 5 av 10

Genom att göra en omorganisation, leda värdegrundsdiskussioner utifrån gemensam läst litteratur, ha medarbetarsamtal och leda gemensamma diskussioner i arbetslaget och ta in handledning, la vi grunden för det arbetsklimat som ska råda på förskolan. Jag släppte även loss målarbetet utifrån Lpfö98 genom att införa ett nytt planerings-, uppföljnings- och utvärderingssystem genom Lotusdiagram. Barnen har fått en bättre miljö att vara i och föräldrarna verkar tryggare med verksamheten i förskolan. Nästa brukarenkät får avgöra om vi faktiskt har lyckats Handledning av övergripande specialpedagog: Förskolan avd Blåsippan (ht-12) Har på ett tillfredställande sätt stärkt både personalen och föräldrarna vad det gäller språklig- som socialutveckling hos vissa barn. Handledning av skolpsykolog: Förskolan Vitsippan (vt-12) Personalen tog till sig vissa delar men det gav inte riktigt önskat resultat, kommer att följas upp i oktober. Påbörjades igen i dec och pågår. Assistent i förskolan (vt-12) Gav mycket bra resultat, dokumenterades i en handlingsplan som var en stor tillgång vid övergången till förskoleklass och fritidshem. 6. Anmälda kränkningar 19 stycken kränkningar har rapporterats in under 2012. Utvärdering av likabehandlingsplanen förskolan juni 2012 Vi har inte haft en likabehandlingsplan under läsåret som har känts som vår egen aktuella plan, men det kommer vi att ändra på från och med ht-12. Varje avdelning kommer då göra en egen nulägesanalys och utifrån den sätta mål och ta fram förebyggande åtgärder. Redovisningar av kränkningar har inte heller rapporterats in till förskolechefen på ett tillfredställande sätt. Vi behöver se över rutinerna hur vi ska agera när en kränkning eller diskriminering har skett och hur den ska rapporteras vidare till förskolechefen. Tydliga rutiner kan även få föräldrarna att känna sig tryggare med att lämna sitt barn i förskolan. Vi måste även informera vikarierna så de vet vad som gäller. Sida 6 av 10

Personalen har fått handledning av skolpsykologen när det gäller förhållningssätt till utåtagerande barn. Till hösten kommer vi även att få handledning av specialpedagog för att få till en struktur på verksamheten som passar dessa barn och i förlängningen kan skapa ökad trivsel och trygghet för alla barn på förskolan. Mål för ht-12: Rödluvan Barnen ska få en tystare och lugnare miljö vid på- och avklädning och innan lunchen. Blåsippan Barnen ska förstå innebörden av ordet förlåt, förstå handling och verkan, samt ha kännedom om olika känslor hos andra som ledsen, glad, sårad etc. Att barnen förstår att genom att dela med sig kan man göra någon glad och att det är att vara en god kamrat. Vitsippan Lösa konflikter utan att slåss. Acceptera varandra fast vi är olika. Genom dessa åtgärder kommer vi att arbeta för att nå våra uppsatta mål: Rödluvan Vid påklädning börjar en personal att byta blöja på en liten grupp av barn, går sedan ut och börjar klä på de barnen. De går sedan ut på gården. Därefter tar nästa personal nästa grupp osv. När vi ska gå in till lunch slussar vi in barnen i grupper. Innan lunchen samlar vi barnen i sagorummet. Blåsippan Vi kommer att jobba med ordet förlåt genom böcker och drama och lära barnen att ordet förlåt kan förstärkas genom en kram. På så sätt visa att en handling kan säga mer än ord. Vi kommer att använda dramatisering i barngruppen för att stärka gruppens förståelse för de som blir uteslutna från leken och även här använda oss av ord som ledsen, sårad etc för att förstärka ord med handling. Vi kommer att använda oss av Kompisböckerna, dramatisering, samling och att vara närvarande pedagoger. Vitsippan Personalen ska vara nära tillsammans med barnen och även ligga steget före dvs inte agera när något har hänt utan kunna förutse så att det inte händer. Sida 7 av 10

Kompisböckerna om Kanin ska hjälpa barnen att hitta bra sätt att lösa konflikter på. Vi ska dela upp barnen i mindre grupper under dagen. Åtgärder: Vi har haft handledning av skolpsykolog under både vår- och hösttermin. På den avdelning som de flesta kränkningar har förekommit arbetar vi på följande sätt: Vi har 3 regler som vi arbetar aktiv med just nu. Det är: Lyda fröken Inte säga fula ord Inte slåss Om något barn bryter mot någon regel arbetar vi på följande sätt: Vi uppmärksammar positivt beteende. Detta är den viktigaste åtgärden! Vi ignorerar negativt beteende. Vid allvarlig förseelse tex vid slag tar vi bort barnet från gruppen för att han/hon ska lugna ner sig, drar i nödbromsen. Vi använder en metod som bygger på social inlärningsteori som i korthet innebär att våra beteenden lärs in i samspel med andra människor. De formas genom att önskvärt beteende belönas (förstärks) och oönskat beteende ignoreras. Metoden kallas De otroliga åren och är utvecklad av professor Carolyn Webster Stratton från Seattle i USA. Det finns möjlighet att låna boken, De otroliga åren en handledning i problemlösning för föräldrar till barn mellan två och åtta år, av förskolan. Resultat: Vi har så smått börjat se en beteendeförändring hos vissa barn till det bättre, men det är fortfarande för tidigt att säga om metoden har gett resultat. Genomförd fortbildning Fokus detta läsår har lagts på experiment inom naturvetenskap/teknik för att personalen ska få fördjupade kunskaper, tips och idéer hur de kan arbeta med barnen inom detta område. Vi har även satsat på att sätta oss in i olika sätt att planera, dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten utifrån ALLA mål i Lpfö98/10. Vi har även haft fortbildning hur ipaden kan vara ett hjälpmedel i barns lärande. Vi har gjort studiebesök på andra förskolor i andra kommuner för att få andra infallsvinklar på hur miljön kan utformas för att bidra till barns utveckling och lärande. Vi har haft personal som varit på Förskoledagarna och Skolforum. Deras uppgift har sedan varit att ha med sig nya tankar och idéer och att informera och diskutera med sina kollegor. Vi har även varit på föreläsningar angående språkstörning och svåra samtal. Sida 8 av 10

7. Kommunfullmäktiges mål Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling. Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka i när det gäller kommunal service och medborgarinflytande. Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd- Kund-Index. Vi arbetar medvetet dagligen med att utveckla barnens självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och viljan att ta eget ansvar. Det är en naturlig del vid matsituationen, städning och i värdegrundsarbetet. Det blir även tydligt när vi gör experiment, gemensamma målningar, när vi byggde kojan och när vi skapade ett gemensamt vinterlandskap. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Analys I våras svarade personalen i arbetsmiljöenkäten på frågan Är din arbetsmiljö bra ur hälsosynpunkt?. Skalan går från 1-6 där 1=inte alls och 6= i hög grad. 1: 11,1% 2: 0% 3: 11,1% 4. 44,4% 5. 33,3% 6. 0% Kommentar: Hög ljudnivå och stress påverkar, mycket tunga lyft. Åtgärder Vi har köpt in tre ljuddämpande bord och de bord som vi har kvar har vi satt ljuddämpande matta under bordsskivan på. Vi kommer kontinuerligt att byta ut de bord vi har mot ljuddämpande för det gör en otrolig skillnad. Vi har aktivt arbetat med den psyko- sociala arbetsmiljön på förskolan eftersom det har funnits konflikter/spänningar i och mellan arbetslag. Sida 9 av 10

I höstas gjorde vi en satsning på friskvård genom att delta i en motionsoch stegtävling för företag. Målet var att motivera till vardagsmotion. I fem veckor gick vi i genomsnitt 10 000 steg per dag. Alla deltagare fick en stegräknare och var med och tävlade om fina priser. Vi märkte att både trivseln på arbetsplatsen och medvetenheten för motion ökade. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Följt tilldelad budgetram. Mönsterås kommun skall successivt bli en fossilbränslefri kommun till år 2030. Energianvändningen skall minskas från 2005 med 20 procent till 2014 och 35 procent till 2020. Vi försöker hela tiden att ha ett miljötänk till exempel att vi släcker lampor och inte kör torkskåpen i onödan, men vi kan bli bättre på sophantering. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Anna Skedebäck, Förskolechef Fliseryds förskola Sida 10 av 10