1(13) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Hols Fritidshem
2(13) Sammanfattning Under året som gått har tyngdpunkten på vårt fritidshem legat på dessa områden: Normer och värden, jämställdhet, barns delaktighet och inflytande samt likabehandlingsplanen. Detta är ett fortlöpande arbete som genomsyrar hela vårt dagliga verksamhet. Vi har jobbat mycket med aktiviteter för att förstärka det social samspelet. Detta för att barn bättre skall kunna klara av konflikter och undvika dem och att lära sig visa hänsyn för varandra. Personalen har deltagit i ett regionalt projekt: Hållbar jämställdhet. I har jobbat aktivt med barngruppen för att pojkar och flickor skall få pröva på att göra saker som av tradition är vanligare att det andra könet gör. Vi har läst och diskuterat litteratur i ämnet. Vi har på olika sätt arbetat med öka barns delatighet och inflytande. Kreativiteten hos barnen växer när de får vara med och påverka verksamheten genom att önska aktiviteter och material. Vi upplever att de växer, trivs och blir lugna och trygga! I vår likabehandlingsplan har vi tagit fasta på de områden barnen känner sig otrygga. Vi har tillsammans med barnen ringat dessa och vad vi kan göra för att förbättra situationen. Kvalitetsredovisningen redogör för hur vi arbetat under året och hur vi kommer att utveckla verksamheten inför kommande läsår. Ansvarig för kvalitetsredovisning Christer Rembeck Rektor/förskolechef Lena Hol
3(13) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Nyckeltal...4 2 Arbetsprocesser i grundskolan...4 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2010/2011...4 2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område...7 2.2.1 Normer och värden...7 2.2.2 Jämställdhet mellan flickor och pojkar...8 2.2.3 Barns delaktighet och inflytande...9 2.2.4 Ett mångkulturellt fritidshem...9 2.2.5 Särskilt stöd...9 2.2.6 Samarbete mellan fritidshem och hem...10 2.2.7 Samarbete med andra verksamheter...10 3 Sammanfattande analys avseende enheten...11 4 Prioriterade åtgärder för utveckling avseende enheten...11 5 Projekt på vårt fritidshem...11
4(13) 1 Förutsättningar Nyckeltal Beskrivning av verksamheten Antal elever (pojkar/flickor) Antalet barn på Fritids har varierat mellan 59 och 51 barn. Vid antalet 51 barn 26 pojkar och 25 flickor. Elever med annat modersmål än svenska Rutiner för kvalitetsarbetet på enheten Vi arbetar efter en cykel där förbättringsåtgärder från förra kvalitetsredovisningen ligger till grund för prioriterade mål som ställs upp för nästa läsår.en arbetsplan utformas med nya mål. Dessa utvärderas sedan av elever, föräldrar och personal. Resultaten analyseras och förbättringsåtgärder ställs upp. Nya mål formas. Personalstatistik personaltäthet, behörighet 17-18 barn per personal.. 3 tjänster, 1 fritidspedagog, en lärare och en barnskötare. Budget och resursfördelning 1 371 tkr beräknad på vår resursfördelningsmodell. Fortbildningsinsatser under läsåret Hållbar jämställdhet. Föreläsning HBT-frågor. PIM. 2 Arbetsprocesser i grundskolan 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2010/2011 Mål framtagna i förra kvalitetsredovisningen Normer och värden Mål: Vara mer delaktiga i barnens sysselsättning Respektera och ta ansvar för varandra Utveckla det sociala samspelet så att barnet kan hantera konflikter och ta hänsyn till varandra Arbeta om Planen mot kränkande behandling. : Dagligen konfliktlösande och stödjande samtal. Speciell samtalsgrupp för en specifik grupp med inbördes konflikter. Föreläsning om mobbning med Lisbeth Pipping Vi har läst litteratur om mobbning i förebyggande syfte Diskussioner under samling om respekt, att alla är olika och hur man tar hänsyn till varandra under fritidstid och skoltid, vuxna som barn, utifrån likabehandlingsplanen. Vid behov har föräldrar erbjudits utvecklingssamtal för att diskutera kamratskap och det sociala samspelet i barngruppen.
5(13) Planen mot kränkande behandling Vi har arbetat med vår plan mot kränkande behandling, där vi tagit fasta på de områden barnen känner sig otrygga. Vi har diskuterat med barnen om vilka områden de känner sig utsatta. Exempelvis följer vi alltid med barnen till bussen. Vuxna ser till att vara närvarande när de är i skogen och platser där kränkningar kan förekomma. Vi har formulerat det som kommit fram i vår plan. Resultat Vi är mer delaktiga i barnens sysselsättning. Barnen märker att vi är intresserade av dem och deras aktiviteter. Eftersom att vi dagligen har samtal vid konflikter och har haft diskussioner utifrån likabehandlings planen upplever vi att vi har ett bra klimat i barngruppen. Vi upplever fortfarande att barnen har ett stort förtroende för oss eftersom vi fortfarande visar barnen att vi är intresserade av dem och deras aktiviteter. Under hösten 2010 gick vi på en föreläsning av Lisbeth Pipping om mobbning och utanförskap. Vi har även läst litteratur i ämnet. Detta har hjälpt oss i konflikthantering samt i samtal mellan barnen. Vi har även arbetat utifrån en nolltolerans mot kränkande behandling. Eventuellt nya åtgärder Fortsatt arbeta med att vara delaktiga i barnens sysselsättning Arbeta för ett bra socialt klimat där barnen respekterar och tar hänsyn till varandra. Arbeta om planen mot kränkande behandling enligt samma modell som förra året, se ovan. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Mål: Flickor och pojkar skall få känna att de kan göra samma saker och därmed bryta invanda könsmönster. : Vi har erbjudit alla barn att hjälpa till vid både frukost, mellanmål och bakning. Vi uppmuntrar och erbjuder alla barn att vara med och pyssla, måla, bygga med lego, spela fotboll, leka rollekar etc. Vi har arbetat med jämställdhet i idrottshallen efter ett underlag från en styrgrupp för jämställdhet ifrån alla fritidshem i kommunen. Vi har läst boken Modiga prinsessor och ömsinta killar av Britta Olofsson. Resultat: Vi har låtit barnen hjälpa till vid både frukost, mellanmål och bakning, vilket både tjejer och killar i alla åldrar har uppskattat. Barnen bryter både i leken och i övriga aktiviteter könsmönster. Vi har fortsatt att köpa in lego creator eftersom vi upplever att båda könen
6(13) leker med detta lego. Vi har även köpt in djurmasker för rollekar och deltagit i en hopprepstävling vilket har engagerat både pojkarna och flickorna på fritids. : Vi ser tendenser till att invanda könsmönster suddas ut mer bland fritidsbarnen vad gäller deras val av aktiviteter under fritidstid. Killar och tjejer leker gärna med varandra under fritidstid. Vi har även blivit mer medvetna om könsmönster och hur vi ska kunna arbeta för att bryta könsmönster utifrån boken Modiga prinsessor och ömsinta killar. Genom jämställdhetsprojektet fick vi insikt i att barnen uppskattade då vi styrde aktiviteterna i idrottshallen. Killarna ville gärna ha aktiviteter där bollar var involverade och tjejerna hade en tendens till att vara bollrädda. Tjejerna ville hellre ha aktiviteter med redskap och lekar. Eventuellt nya åtgärder: Vi fortsätter att uppmuntra och erbjuda alla barn att vara med och pyssla, måla, bygga med lego, spela fotboll, leka rollekar etc. Vi kommer att arbeta med ett skogsprojekt under kommande läsår. Till vår hjälp kommer vi att få en pedagogiklåda från Skogen i skolan. Under detta projekt kommer både pojkar och flickor att delta i att bygga vindskydd, röja i skogen etc. Vi vill undersöka om pojkar och flickor leker på samma sätt i bikupan (lekrum). Barns delaktighet och inflytande Mål Barnen skall känna ansvar och delaktighet i verksamheten utifrån sin ålder och mognad. Detta kan vi uppnå genom att alltid vara tre personal på fritids fram till klockan 16:00 varje dag. Barnen har under samlingar, utvecklingssamtal och utvärderingar fått ge förslag på innehållet i verksamheten. Vi har utgått från barnens önskemål när vi planerar aktiviteter i verksamheten. Dagligen får barnen välja minst en fri aktivitet. Vi strukturerar upp dagen med hjälp av ett aktivitetsschema på dörren intill fritids så att alla barnen ska veta vad som kommer att hända under dagen. Vid inköp av nytt material har barnen fått önska. Resultat Barnen visar stor uppskattning när de får möjlighet att påverka aktiviteterna i verksamheten eftersom de upplever att fritids ska vara deras fritid. Dagligen läser barnen vad som kommer att ske på fritids på aktivitetsschemat. När det nya materialet som barnen har fått önska har kommit, visar de stor glädje och uppskattning.
7(13) Kreativiteten hos barnen växer när de får vara med och påverka verksamheten genom att önska aktiviteter och material. Vi upplever att de växer, trivs och blir lugna och trygga! Ibland har vi inte kunnat tillgodose alla önskemål från barnen på grund av oförutsedda situationer. Trots att vi har varit tre personal under hela året har delar av personalen bytts ut, vilket har bidragit till att vi som personal och barn har känt en frustration. Vi känner att vi inte alltid har räckt till.
8(13) Eventuellt nya åtgärder Vi fortsätter att ha en personalstyrka på tre personer under eftermiddagarna. Vi fortsätter att ta in förslag på innehållet i verksamheten under samlingar, utvecklingssamtal och utvärderingar. 2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område Utgår från texten i Kvalitet i fritidshem 2.2.1 Normer och värden Under fritidstid jobbar vi med att utveckla det sociala samspelet mellan barnen och vi vill lära barnen att respektera och ta hänsyn till varandra samt att hantera konflikter. Detta gör vi genom att alltid ta tag i konflikter när de uppstår. Genom att ha konfliktlösande och stödjande samtal försöker vi få fram empatin hos barnen genom att vända på rollerna så att de involverade kan sätta sig in i den andres känsla och upplevelse. Vi har under samlingar diskuterat ordet respekt och hur man tar hänsyn till varandra, vuxna som barn under fritidstid. Under våren har vi haft en samtalsgrupp för en specifik grupp barn med inbördes konflikter. Föräldrarna till dessa barn har även erbjudits utvecklingssamtal för att diskutera kamratskap och det sociala samspelet i gruppen. 75 % av föräldrarna upplever att deras barn trivs mycket bra, 25 % upplever att deras barn trivs ganska bra. 75% av föräldrarna känner full tillit när de lämnar deras barn på fritids, 25 % av föräldrarna upplever att de känner ganska bra tillit när de lämnar deras barn. 40 % av föräldrarna upplever att fritidshemmet lyckas utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck, 55 % av föräldrarna upplever att vi lyckas ganska bra med att utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck, 5 % av föräldrarna upplever att vi inte lyckas så bra med att utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck. 87 % av barnen känner sig lugna och trygga och aldrig behöver vara rädda för någon och 13 % känner sig ganska lugna och trygga på fritids. 3 av 4 i personalen upplever att barnen lär sig ta hänsyn och samspela med varandra, 1 i personalen upplever att det stämmer ganska bra. Alla i personalen upplever att det stämmer ganska bra att vi utvecklar barnens förmåga att lyssna, berätta och uttrycka sig.
9(13) Föräldrarna, barnens och fritidspersonalens svar på enkäterna stämmer överens med den bild vi har av verksamheten. En förälder upplever dock att vi bör arbeta mer med att utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck. Under året har vi varit på en föreläsning om mobbning med Lisbeth Pipping och vi har även läst facklitteratur om mobbning och hur man kan förebygga mobbning i skolverksamhet. 2.2.2 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Under året har vi arbetat med jämställdhet genom att låta barnen hjälpa till vid frukost, mellanmål och bakning vilket har uppskattats av både pojkar och flickor i alla åldrar. Under fritidstid erbjuder vi och uppmuntrar alla barn att vara med och pyssla, bygga med lego, spela fotboll, hoppa hopprep mm. I idrottshallen har vi arbetat med jämställdhet utifrån ett underlag ifrån en styrgrupp för jämställdhet ifrån alla fritidshem i kommunen. Vi har även blivit mer medvetna om könsmönster och hur vi ska kunna arbeta för att bryta dem utifrån boken Modiga prinsessor och ömsinta killar. Vi upplever att vi lyckas bra med att bryta könsmönster på fritids genom att erbjuda aktiviteter som lockar båda könen. Genom att bland annat ha Lego Creator har vi fått fler flickor att bygga med lego, och genom att delta i en hopprepstävling fick vi pojkarna att hoppa hopprep. Vi har även en bikupa där barnen kan leka rollekar med bland annat utklädningskläder och djurmasker. Våra tv-spel och pyssel lockar både flickor och pojkar. Genom att köpa in material utifrån barnens önskemål som passar både flickor och pojkar som t.ex. lego-creator får vi båda könen att bygga, konstruera och leka med lego. Men även fritidspersonalens förhållningssätt gentemot aktivteter och material är könsneutrala. Vid inköp av t.ex. rosa lego väljer vi inte att kalla det för tjejlego, det vi vill signalera till barnen är att det är vanligt lego med annan färg. Vi upplever idag att bikupan är en könsneutral plats och detta skulle vara intressant att göra en undersökning eller observation för att se om detta stämmer.
10(13) 2.2.3 Barns delaktighet och inflytande Relevanta svar på enkäter redovisas. Hur ser svaret ut över tid? Fråga 3 på elevenkäten. Gör gärna en överskådlig tabell. 2.2.4 Ett mångkulturellt fritidshem Vi har utifrån arbetsplanen inte arbetat med denna fråga i verksamheten. Under en nätverksträff för alla fritids i kommunen har RFSL informerat om olika former av samlevnadsförhållanden. Relevanta svar på enkäter redovisas. Finns ingen relevant fråga på enkäten. Den kunskap vi fick från RFSL var en bra information men var inget vi kunde använda oss direkt av i verksamheten. Men vårt förhållningssätt inför att få vårdnadshavare till barn på fritids med olika former av samlevnadsförhållanden har förbättrats. Inför kommande läsår vill vi jobba med att få in kultur från olika länder i form av musik, litteratur, konst, lekar, spel och mat. Vi vill låta barnen undersöka och forska om vad de har för bakgrund för att sedan prata om det i mindre grupper. 2.2.5 Särskilt stöd Vi har under året haft två assistenter som extra resurs för två barn med behov av särskilt stöd. För att få med alla med särskilt stöd och de barn som har svårt med det sociala samspelet styr vi ibland upp den fria leken och deltar i den. Vi försöker att på organisationsnivå jobba med att barn med särskilda behov skall fungera och få sina behov tillfredsställda. All personal upplever att det stämmer ganska bra att vi har möjlighet att planera verksamheten för barn med olika individuella behov.
11(13) Eftersom vi har haft extra resurs på fritids i form av två assistenter upplever vi att det stämmer ganska bra att vi har möjlighet att planera verksamheten för barn med individuella behov. Assistenterna har varit till mycket god hjälp i att strukturera upp berörda barns behov under fritidstid. Att bibehålla assistenter till våra barn med behov av särskilt stöd. 2.2.6 Samarbete mellan fritidshem och hem Föräldrarna till våra fritidsbarn får kontinuerlig information genom månadsbrev, utvecklingssamtal och utvärderingar. Varje dag när vårdnadshavare lämnar och hämtar sina barn tar vi oss tid att samtala och uppdatera vårdnadshavarna om hur barnets/barnens dag har varit. Vårt mål är att skapa ett förtroende och en trygghet som gör att vårdnadshavarna känner ett förtroende för oss. 84 % av föräldrarna anser att personalen informerar mig på ett bra sätt, 16 % av föräldrarna anser att personalen informerar mig på ett ganska bra sätt. 84 % av föräldrarna anser att personalen lyssnar på mig och bryr sig om vad jag säger, 16 % anser att personalen lyssnar ganska bra och bryr sig om vad jag säger. 79 % av föräldrarna anser att samarbetet mellan mig och det här fritidshemmet fungerar bra, 21 % av föräldrarna anser att samarbetet mellan det här fritidshemmet fungerar ganska bra. Både vårdnadshavare och fritidspersonal anser att samarbetet mellan fritids och hemmet fungerar bra. Vi lyssnar på vårdnadshavarna och deras önskningar i den mån det går. För att få ett bra klimat mellan hemmet och fritids uppmanar vi föräldrarna att tala om för oss om det finns något bekymmer. Fortsätta med månadsbrev, utvärderingar och utvecklingssamtal. Vi kommer att testa att låta föräldrarna lämna in lovtider via e-post. 2.2.7 Samarbete med andra verksamheter Vi har samarbetat med Bamse i t.ex. utevistelse, mellanmål och i en del andra aktivteter. Samarbetet sker främst på fredagar. I fritidsverksamheten arbetar vi utifrån att barngruppen ska vara åldersintegrerad. Vi jobbar för att de olika
12(13) åldrarna ska kunna leka tillsammans. De äldre har fått ansvar för de yngre barnen i olika aktiviteter som tipspromenad. Lärarna har börjat ge sina veckobrev till fritids under vårterminen. Fritids har även närvarat på AE de gånger rektor har närvarat. Fritids och skola samarbetar även i temaarbetet, främst i ämnen bild och NO. Vi är resurs i skolan och vi är rastvärdar. En personal på fritids anser att samarbetet mellan skola och fritids fungerar bra, två anser att det fungerar ganska bra och en anser att det inte stämmer bra. : På fredagar samarbetar fritids med Bamse. Fritidspersonalen tar hand om Bamsebarnen medans Bamsepersonalen planerar. Fritids är resurs och rastvärd varje skoldag. Detta gör att vi ser barnen stor del av deras skol- och fritidsvistelse. Som kan vara både positivt och negativt. : Vi kommer att fortsätta samarbeta med Bamse, resurs i skolan och som rastvärd för att få en helhetssyn på barnen. 3 Sammanfattande analys avseende enheten Vi har en trygg och trivsam åldersintegrerad barngrupp. Dock inte konfliktfritt. Vi jobbar ständigt förebyggande med konflikthantering i enskilda samtal och i grupp. Våra vårdnadshavare och andra vuxna runt våra barn har ett stort förtroende för oss och vice versa vilket underlättar i vår dagliga verksamhet. Personalgruppen har varit ett gott gäng. 4 Prioriterade åtgärder för utveckling avseende enheten Vid samlingar kommer vi att jobba i mindre åldersintegrerade grupper där barnen kommer att arbeta med att lyssna på andra, att själva berätta för andra och ge uttryck för sina uppfattningar. Arbeta för ett bra socialt klimat där barnen respekterar och tar hänsyn till varandra. Att på organisationsnivå lägga personalens schema så att vi varje dag är tre personal fram till klockan 16:00. Inför kommande läsår vill vi utveckla informations-lapparna inför loven. Vi vill att föräldrarna ska kunna fylla i lovlapparna på datorn för att sedan maila in barnens lovscheman till oss. Vi vill fortsätta att delta på skolans AE, även vid de tillfällen då rektor inte närvarar, för att få större inblick i skolans verksamhet och eventuellt kunna samplanera projekt. 5 Projekt på vårt fritidshem
13(13) Konstprojekt Under höstterminen arbetade vi med ett konstprojekt i samband med fritids höstfest. Vi utgick ifrån konstnären Vasilj Kadinsky och hans konstverk som är abstrakt konst. Vi började projektet med att barnen fick se en film med Kadinskys tavlor som inspiration, sedan hade vi en kort genomgång av vilka olika geometriska figurer som finns. Barnen fick sedan måla eller klippa ut geometriska figurer och sammansätta dessa till ett konstverk. Under konstprojektet arbetade vi även med Mandalas och älgar. Mandalas fick barnen måla under tystnad med lugn musik i bakgrunden för att komma ner i varv och öva koncentrationen. Älgar arbetade vi med för att fritids kallas för älgen. Först hade vi en power-point presentation, vi tittade på en film om älgen och berättade varför fritids kallas för älgen. Sedan fick barnen måla älgteckningar där vi såg att de hade blivit inspirerade av både filmen och power-point presentationen. De Kadinsky-inspirerade tavlorna, mandalasteckningarna och bilderna på älgarna ställdes sedan ut på höstfesten. Miljötema Under vårterminen arbetade vi med ett miljötema under hela Earth hour veckan i mars. Vi tycker att det är viktigt att barnen lär sig hur de själva kan ta ansvar för den miljö de lever i. Enligt skolverket ska även undervisningen belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, s. 9). Inspiration och idéer fick vi ifrån WWF:s hemsida. Vi startade upp veckan med att berätta om vad Earth hour är och varför det finns, sedan fick barnen fundera över vad de själva kan göra för att påverka miljön. Deras händer fick sedan symbolisera deras egna idéer av vad de kan göra för att påverka miljön (utklippta avritade händer i papper). Under tisdagen fick barnen gå en klimatvandring i form av en power-point presentation ifrån WWF. Här diskuterades olika energiformer och vilka transportsätt som är mest miljövänligt att använda för att transportera varor. Onsdagen ägnade vi åt att prata om biologisk mångfald. Vi gick sedan ner till skogen och bäcken nedanför skolan där barnen fick göra experiment i bäcken. Experimentet gick ut på att få ett vattenhjul att snurra i bäcken för att se hur energi bildas. Veckan avslutades med att vi på fredagen gick en tipspromenad där vi repeterade vad vi gått igenom under miljöveckan. Sedan grillade vi korv utomhus och åt dagens mellanmål där. Orsaken till att vi grillade maten ute och tillbringade större delen av dagen utomhus var för att vi ville visa på alternativa sätt att vara på fritids utan att slösa på jordens resurser.