Göteborgs universitet

Göteborgs universitet Institutionen för mat-hälsa-miljö Vinodlingens grunder, vitikultur, kemi och grundläggande oenologi H06-V07 Mendoza http://www.lacavadebolotin.com.ar/finca%20lurton.jpg Magnus Engqvist Anna-Karin Jonsson Mattias Petersson 1

Inledning frågeställningar och tillvägagångssätt I vinvärlden är det idag populärt att använda sig av begreppet terroir för att beskriva de förutsättningar som ges för vinodling i ett visst område. James E. Wilson medger svårigheterna med att fånga begreppets innehåll men menar att det inkluderar fysiska element i vingården såsom vinrankan, jorden, läget, dräneringen och mikroklimatet (Wilson 1998, sid 55-56). När man studerar det som skrivs i böcker, tidskrifter och på webbplatser (och även på vinflaskors etiketter) om terroir och Mendoza är det oftast inte jordmånen eller bergarten som står i fokus utan istället de klimatologiska förutsättningarnas vikt för vinets karaktär. Mendoza ligger i ett soldränkt, ökenliknande område med extrema väderförhållanden (Johnson 2005, sid 300). Två faktorer som ofta lyfts fram som överhuvudtaget möjliggör vinodling i Mendoza är dels den höga altituden och dels tillgången till vatten från de närliggande Anderna. En av de frågeställningar som detta arbete ska försöka ge svar på är hur de yttre förutsättningarna i Mendoza påverkar karaktären hos vinerna. Mendoza (liksom hela Argentina) har först under senare delen av det förra århundradet börjat producera viner på hög internationell nivå (Clarke 2004, sid 280). Områdets vinodlingspotential kombinerat med ett gynnsamt ekonomiskt klimat har lockat investerare från övriga världen vilket har påverkat moderniseringen av vinproduktionen. Men hur har utländska intressen påverkat kvaliteten och karaktären på vinet från Mendoza? Har stilen anpassats till en bred publik eller har det givits utrymme för personlighet i smakpaletten? Ovan nämnda frågor skall försöka besvaras dels utifrån angiven litteratur och dels utifrån dokumenterade vinprovningar 1. Vi har valt att undvika termer som ger upphov till tveksamheter och att använda begrepp som är odefinierade, svårdefinierade eller allmänt luddigt beskrivna i litteraturen 2. Vetenskapligt sett är kunskapen om vin fortfarande i sin linda och det har varit svårt att hitta relevant och trovärdig information om Mendoza. Med tanke på att Argentina är världen femte största vinproducent (www.systembolaget.se), finns förvånansvärt lite skrivet, både i bok- och artikelform. Mendoza en kort historik På 1500-talet erövrade spanjorerna Mexiko och fortsatte sedan vidare till Sydamerika (Dominé 2004, sid 840-845). Hit förde de med sig vinplantor som de rotade i jorden. I början av 1600-talet nådde vinodlingskonsten Argentina via Chile. Vinframställningen i Mendoza såg en ny era 1861 då Don Tiburcio Benegas, född i Chile, flyttade till området. Benegas förde med sig förbättrade framställningsmetoder och framförallt franska druvsorter vilket medförde att kvalitén på vinerna förbättrades avsevärt från slutet på 1800-talet. Vin blev en del av den argentinska vardagen då landet styrdes av general Juan Domingo Péron fram till mitten av 1950-talet. Under de efterföljande trettio åren gick vinnäringen tillbaka avsevärt. Visserligen konsumerades det stora mängder vin men kvalitén var relativt låg. I början på 1990-talet ändrades dock detta och man började satsa mer på att höja kvalitén på vinerna. Detta kan kopplas samman med de ekonomiska omvälvningar som skedde från 1992 då Argentinas ekonomiska politik liberaliserades och inriktades mer mot internationell handel genom borttagande av import- och exporthinder (Morris 2000, sid 145-153). Tidigare hade Mendozaprovinsens stora offentliga vineri köpt upp i stort sett alla druvor som små odlare hade tagit fram, oavsett kvalitet. Detta gjorde att skillnaden mellan kvalitetsdruvor och andra druvor var mycket liten. Samtidigt gynnade regionala lagar de vingårdar som byggde ut sina vinodlingar till obebyggda områden med bidrag, vilket inte heller motiverade till odling av kvalitetsdruvor. När vinpriserna kollapsade på slutet av 1980-talet gick det offentliga 1 Tyvärr är Systembolagets utbud oftast inriktat på storproducenter vilket kan ge en något skev bild av karaktären hos Mendozas viner. 2 Ett exempel på detta är begreppet Nya världen som myntades av vinskribenten Hugh Johnson (något som han senare har ångrat) (Johnson 2005, sid 6). 2

vineriet i konkurs och det provinsiella stödet till odlarna försvann, vilket öppnade upp för odling av kvalitetsdruvor. En rad utländska aktörer såg i detta skede sin chans att etablera sig i regionen. Argentinas vinregioner och vinlag Argentina delas in i regionerna (från norr till söder) Salta, Catamarca, La Rioja, San Juan, Mendoza samt Patagonia (www.winesofargentina.org) 3. Mendoza är den enda vinregionen i Argentina som har en appellationshierarki och delas in i den norra regionen (med departementos Las Heras, Lavalle, Guaymallén, San Martín, Rivadavia, Santa Rosa, La Paz, Luján de Cuyo och Maipú), den centrala regionen (med departementos Tupungato, Tunuyán och San Carlos), samt den södra regionen (med departementos San Rafael och General Alvear) (Fielden 2005, sid 166). Sedan 1992 har Argentina som enda sydamerikanska land ett DOC-system (Denominación de Origen Controllade). Av litteraturen framgår dock inte tydligt vilka krav som ställs på ett DOC-vin mer än att det gäller ursprung och begränsningar av druvsorter. Hittills ingår endast två departementos, San Rafael och Luján de Cujo, men få viner säljs under denna beteckning eftersom vinodlarna oftast vill kunna välja druvor från olika lägen för att göra ett så bra vin som möjligt. Karta över Argentina. http://www.lib.utexas.edu/maps/americas/argentina_pol96.jpg Druvor och förutsättningar för vinodling De första druvsorter som spanjorerna planterade på 1500- och 1600-talet var förmodligen Criolla Grande 4 och Cereza (Dominé 2004, sid 840-845). Under 1700-talet förde immigranter från Europa med sig ett stort antal druvsorter vilket har bidragit till den mångfald som vi ser i Argentina idag. Malbec är idag den viktigaste blå druvsorten, även om den stöter på alltmer konkurrens från sorter som Cabernet sauvignon, Merlot, Syrah, Sangiovese och Tempranillo. Malbecdruvan som invandrade 1852 från Bordeaux trivs utmärkt i Mendoza och har 3 Wines of Argentina är en organisation av vinodlare som arbetar för att sprida information om det argentinska vinet över världen. 4 Clarke (2001, sid 85) skiljer på Criolla Grande, med sitt blekrosa skal och Criolla Chica med sitt ljusare skal. Den sistnämnda är synonym med den chilenska druvan País och den kaliforniska druvan Mission. 3

Geologisk karta över Argentina. http://geology.about.com/library/bl/maps/blargentinamap.htm blivit något av Argentinas blå nationaldruva (Clarke 2001, sid 118). Malbec är även känt från franska Cahors, men urvalsprocessen har fört druvan åt olika håll i de båda länderna. Fullt mogen ger druvan kraftfulla, finessrika viner som kombinerar kraft med mjukhet och som går bra att ekfatslagra (Torstensson 2004, sid 134). Den mest odlade blå druvan är dock Bonarda som mest används till enklare viner av bordsvinskaraktär (Dominé 2004, sid 840-845). Bland de gröna druvorna har Torrontés en särställning, men den utmanas alltmer av internationella sorter som Chardonnay, Semillon, Viognier m.fl. Argentinas vinmakare använder sig oftast av naturlig jäsning, med jäst som härstammar från druvorna, till sina kvalitetsviner (Combina m.fl. 2005, sid 237). När det gäller val av druvsort så måste stockarna klara de höga dagstemperaturer som Mendoza uppvisar (Dominé 2004, sid 840-845). Landskapet är väldigt torrt, närmast ökenlikt med solsken 320 dagar om året (Clarke 2004). Medeltemperaturen är dock inte extrem, 30 grader C på sommaren och 7 grader C på vintern (Clarke 2002, sid 244). Detta beror på att vinodlingarna är belägna på Andernas sluttningar 650-1100 m.ö.h. (jmf. Morris 2005 som anger altituder mellan 600-1250 m.ö.h.). Anderna fungerar som en effektiv barriär mot fuktighet från stilla havet, regionen får bara 200 mm regn om året i genomsnitt. Konstbevattning är ett måste om vinrankorna skall överleva (Dominé 2004, sid 840-845). Tidigare lät man hela vingården svämma över men idag har man alltmer övergått till droppbevattning av rankorna. Ett ständigt tillflöde av smältvatten från de intilliggande Anderna gör att vattenbrist aldrig är ett problem. Övergången till droppbevattning har väckt oron att vinlusen skall få ett större spelrum än den tidigare har haft. Vinlusen är förvisso närvarande i Argentina men orsakar inga egentliga skador. Anledningen till detta tros vara att den inte 4

trivs i den grusiga, sandiga jorden eller de vattenfyllda vinfälten. Ett ständigt orosmoment i Mendoza är de hagelstormar som ständigt drabbar området. Den höga höjden gör att hagelkornen kan växa sig stora som golfbollar och därmed ödelägga hela skördar. Vinproducenterna skyddar sig ofta genom att bekläda vinfältet med nät. Under mesozoicum (100-200 miljoner år sedan) bildades lager av sand och lera där vi idag hittar Anderna och Mendoza (http://home.scarlet.be). Dessa horisontella lager pressades samman och veckades när stillahavsplattan krockade med den sydamerikanska plattan för 65 miljoner år sedan. Resultatet av detta är bergskedjan Anderna som under årens lopp har eroderat och bildat den alluviala avsättning som utgör Mendoza. Den västra delen av Mendoza, närmre Andernas branter, lämpar sig utmärkt för produktion av finare viner. Här är jordarna i allmänhet ofruktbara och steniga med mycket lite mylla, vilket skapar stressartade förhållanden för stockarna (Clarke 2004, sid 281-283). Jorden härstammar från alluviala avsättningar och betecknas som ung med stort inslag av sand (Johnson 2005, sid 300). I öster är jorden tjockare, sluttningarna inte så branta och temperaturen hög (Morris 2005, sid 145-153). Vinproducenterna och deras viner En rad utländska aktörer har sedan början av 1990-talet tagit sig in i den Argentinska vinindustrin och tillfört kunskap, vilket har bidragit till kvalitetsförbättring (Morris 2000, sid 145-153). Ny teknik såsom användandet av ståltankar, kontroll av jäsningsprocessen genom temperaturreglering och kunskap om beskärning, bevattningssystem och druvuttag har radikalt förändrat vinerna i Mendoza. Utländska ägare har ofta försökt bevara de lokala strukturerna på vingårdarna och istället inriktat sig på att förbättra produkterna. Nedan följer några producenter med omdömen om deras viner: Altos las Hormigas Italienska uppköpare från Toscana och Marche handlade så sent som 1995 upp 216ha mark i Mendoza (www.altoslashormigas.com). Vinmakare är italienske Alberto Antonini. Målsättningen är att producera viner som visar på Malbecdruvans fulla dynamik. 2004 Altos Las Hormigas Reserva Malbec 119kr Tät, vinröd färg. Blommig, koncentrerad, stor, köttig, nyanserad doft med inslag av kryddnejlika, viol, ceder, Bliw blå flytande tvål, glögg, läder och örter. Mycket fyllig, frisk, lång, kraftig, stor, nyanserad, köttig smak med inslag av smörkola, rostad ek, kaffe, kryddnejlika, kardemumma, rödbetor, glögg, peppar, viol och tvål. Mycket koncentrerad och lång. Saknar lite elegans men i övrigt ett mycket generöst vin. Häftigt och busigt. 2004 Altos Las Hormigas Malbec 99kr Stor, köttig doft med rik fruktighet och inslag av choklad och vitpeppar. En härligt frisk och fruktig smak med lagom mogna tanniner och inslag av mogna, blå plommon, björnbär, vitpeppar, fat och gräs. Bodega Catena Zapata Italienskfödde Nicolás Catena kom till Mendoza redan 1898 där han planterade vingårdar med Malbec (www.catenawines.com). Familjen Catena blev en av de större producenterna i Argentina och genom arbete i Kalifornien fick man influenser av bl.a. Robert Mondavi. Catena producerar idag en mängd viner av olika slag och av olika druvor. 2005 Alamos Malbec 87kr Ett mycket fruktigt vin i fyllig, mjuk stil. Fin mörkblåbärig koncentration med bra integrerad rostad ekton. Lakrits- och vaniljinslag utan att bli syltigt. Utmärkt som sällskapsdryck eller till smakrik kycklingrätt med kantareller. 5

2005 Alamos Chardonnay 87kr Inte helt ren doft med viss nötighet och inslag av popcorn, vanilj och tropisk frukt. Frisk, fyllig, lite eldig, örtig, mycket fruktig smak med viss mineralitet och inslag av rostad ek och papaya. Ett gott vin med viss komplexitet och elegans i matkrävande stil. Något opersonligt. 2005 Argento Chardonnay 75kr Medelstor och frisk doft av tropiska frukter och vanilj. Stor och medelfyllig smak med inslag av grape, ananas, päron, vanilj och viss mineralitet. Friska syror och viss upplevd sötma tillsammans med delikat ekfatsbehandling ger ett mycket välbalanserat vin i sällsynt smakfull modern stil. Passar utmärkt till smakrik fisksoppa med havskräftor, apelsin och gröna oliver. Familia Zuccardi Familjen Zuccardi har funnits i Mendoza sedan slutet på 1800-talet (www.familiazuccardi.com). Man producerar idag många olika slags viner. Vinmakare är Rodolfo Montenegro. Zuccardi är förespråkare för det s.k. Parrals-systemet, vilket innebär att druvklasarna hänger under ett högt tak av löv (Clarke 2004, sid 282). Detta ger ett bra skydd mot den höga UV-strålningen som kan bränna sönder druvorna, och ger också druvan en chans att mogna fullt under lång tid. Zuccardi gör också försök med olika typ av bevattningssystem och ekologisk odling. 2002 Zuccardi Z 291kr Lite diskret doft med viss utveckling och inslag av kaffe, choklad och citrus. Fruktig, fyllig, sträv, något outvecklad, rökig, eldig, lite örtig smak med lätt syltighet och inslag av fat och mintchoklad. Mycket elegant och balanserad trots en oerhört fruktpackad koncentration. 2006 Vida Orgánica Torrontés 65kr Pepprig, örtig, pinot grisliknande smak med bra syra, tunn kropp, viss tvålighet och inslag av citrusfrukter. Hygglig längd men klen kropp. Bra som aperitif men efter luftning drar nyanserna obehagligt mycket åt rakvatten. Bodegas Trapiche Trapiche är egentligen ett varumärke producerat av företaget Peñaflor (Clarke 2002, sid 366). Från en mängd olika vingårdar har en komplett uppsättning viner producerats under 120 år (www.trapiche.com.ar). Målsättningen är att göra viner av de bästa druvorna från de bästa lägena. 2006 Trapiche Cabernet Sauvignon 67kr Syltigt och oelegant men med en generös svartvinbärsfruktighet. Ett enkelt vin som har fått en lagom dos ek med nyanser av vanilj och mogna plommon. I allra högsta grad ett grillvin att skölja ner kolgrillade köttstycken med men alldeles för syltigt för att sitta och smutta på. 2004 Trapiche Malbec Oak Cask 89kr Relativt stor, lite rökig doft med inslag av svarta vinbär. Ek och vanilj med lite klen frukt. Viss mintighet i smaken. 2004 Trapiche Medalla Cabernet sauvignon 183kr Mörkt röd, tät färg. Mycket fruktig, rökig, lite blommig, något parfymerad doft med viss syltighet och inslag av viol, svarta vinbär, vanilj, fat och mintchoklad. Mycket frisk, sträv, ungdomligt vital, rökig smak med lätt syltighet, viss utveckling och inslag av fat och björnbär. Mycket balanserad och koncentrerad men något enkel. Trevlig, publik restsötma i eftersmaken. 2006 Trapiche Chardonnay 67kr Druvig, mineralisk doft med viss utveckling. Ungdomig, lätt spritsig, mycket frisk smak med inslag av mineral, citron, honung och diesel. 6

Chakana wines Denna producent har sina rötter i Lombardiet i norra Italien (www.chakanawines.com.ar). Så sent som på 1900-talets slut började man producerar viner i Mendoza. Man försöker producera viner från olika lägen och vingårdar som skall ge en ursprungskänsla. 2004 Chakana Estate Selection (60% Cabernet sauvignon, 20% Malbec, 20% Petit verdot) 155kr Tät, mörkröd färg. Stor, fruktig, integrerad, komplex, något köttig doft med mognadstoner, fatkaraktär och inslag av mörk choklad, moreller, vanilj, torkade plommon och mörka bär. Stor, fruktig, fyllig, sträv, frisk, torr, något eldig, salt smak med fatkaraktär och inslag av kakao, plommon, björnbär och muskot. Lång, generös, matvänlig, pampig, komplex, len och mjuk med mycket koncentrerad, djup frukt med viss mognad och fint integrerad ek. 2004 Chakana Reserve Malbec 93kr Tät, mörkröd färg. Fruktig, något knäckig doft med tung sötblommighet, fatkaraktär och inslag av saltlakrits, lingon, örter, viol, smörkola, körsbär, glöggkryddor och buljong. Stor, frisk, torr, mullig, pepprig smak med viss utveckling och inslag av russin, plommon, svarta vinbär, fat, vanilj, ekkrydda, smörkola, tobak, viol och tjärpastiller. Uppstramad och rustik med hyfsad längd och strävhet. Mat och vin Det traditionella argentinska köket består till stor del av oxkött i olika former (Wilson 2002, sid 48). Köttet, styckat i stora delar, tillagas ofta över rökiga kolgrillar med ett fåtal tillbehör såsom frukt, möjligen ris och pommes frites, samt majsbröd eller chips. Victoria Moore beskriver de röda vinerna från Mendoza som mörka, delikata, ekfatslagrade med fräscha toner av hallonsylt, ceder och med ett kraftigt djup av mörk frukt, som passar utmärkt till grillad stek med rosmarin- och timjanmarinad (2003, sid 56). Vi har provat tre röda viner till kolgrillad ryggbiff marinerad i timjan, rosmarin, soja och honung: 2006 Argento Malbec 79kr Vinet är ungdomligt, mycket fruktigt, nästan lite blommigt, med en tydlig syltig sötma i eftersmaken. Sötman möter honungstonen i marinaden på ett bra sätt och den djupa fruktigheten rundar av köttets lite beska kolsmak på ett fint sätt. Möjligtvis har vinet lite för mjuka tanniner för att möta köttbitens struktur. Vinets pigga syra blir lite stickigt på tungan. 2004 Gran Lurton Cabernet Sauvignon Gran Reserva 99kr Vinet har tydliga mognadstoner med välbevarad fruktighet och rejäla tanniner. Den avrundade syran gör att upplevelsen till köttet blir mjuk och harmonisk. Fruktigheten med mogna toner av örter, peppar och russin matchar marinadens kryddning perfekt. Kolsmaken i köttet lyfter fram ungdomliga vanilj- och bärtoner i vinet. Detta ser vi som ett bra exempel på hur ett ganska enkelt och tråkigt vin kan lyftas fram av rätt mat. 2005 Clos de los Siete (50% Malbec, 30% Merlot, 10% Cabernet sauvignon, 10% Syrah) 149kr Detta vin är mycket knuten i en mycket stram, fyllig, sträv och frisk stil. Frukten är återhållsam och man finner endast svårfångade nyanser av fat, kakao och mineralitet. Köttbiten kvävs totalt av den höga syran och de sträva tanninerna. Alkoholhalten är mycket hög vilket ger en icke angenäm eldighet på tungan tillsammans med maten. Sedan 1990-talets början har internationella influenser påverkat det argentinska köket (Wilson 2002, sid 48). Det italienska och asiatiska köket har exempelvis infört en större variation av fisk och skaldjur i den argentinska matlagningen. Vi har lagat en traditionell paella med saffran, räkor och musslor till två vita viner: 7

2005 Paula Chardonnay 81kr Vinet är ungdomligt fruktigt med inslag av tropiska frukter och mycket diskret ekton. Fruktigheten möter saffranstonen på ett fint sätt och vinets fylliga rondör passar bra till matens krämiga textur. Eftersmakens kalkiga mineralton passar bra ihop med skaldjurens nyanser av umami. En mycket bra kombination där maten och vinet växer tillsammans. 2004 Terrazas de los Andes Reserva Chardonnay 139kr Detta vin har en tydlig rostad ekfatston och en fet smörig struktur. Den höga alkoholhalten stör matens något sköra smakpalett och vinets ekton blir alltför påtaglig tillsammans med skaldjuren. Vinet är alltför tungt och klumpigt för denna typ av mat och tar helt och hållet överhanden. Diskussion och slutsatser I Argentina har vi traditionellt gjort viner i gammal italiensk och spansk stil med påtaglig oxidation. Jag ändrade på det efter att ha inspirerats av producenter i Napa Valley och numera har den moderna vinframställningen spridits vidare över hela Argentina. (Catena i Melldén 2007, sid 32) Så säger Nicolás Catena i en intervju angående den nya argentinska vinstilen. Vi kan inte uttala oss om hur vinerna var före den ekonomiska omvälvning som i början av 1990-talet påskyndade kvalitetshöjningen av de argentinska vinerna, men dagens viner från Mendoza är långtifrån den oxiderade stil som man exempelvis hittar i klassisk spansk Rioja. Vi förstår att Catena har inspirerats av de kaliforniska vinerna vad gäller kraftfullheten, den höga extraktionen, restsötman, den höga alkoholhalten och den fruktpackade smakpalletten. Samtidigt tycker vi oss känna en viss särart i vinerna från Mendoza jämfört med liknande viner från andra länder. Vi hittar exempelvis inte den uttalade syltighet som vi finner i många viner från exempelvis Australien eller Kalifornien där den massiva värmen tvingar druvan till en snabb mognad utan möjlighet att utvecklas i långsam takt. En förklaring är givetvis Mendozas höjdmässiga läge, där kall luft förlänger druvans mognad. Altituden är något som framhävs av vinodlarna själva som väsentligt och många producenter skriver ut altituden på flasketikettens bak- eller framsida. En annan egenskap som följer med de klimatologiska förutsättningarna är Mendozavinernas fina syra. I varma klimat riskerar man ofta att syran brinner upp och därmed skapar ett platt och ointressant vin. Av de viner från Mendoza som vi har provat har detta inte varit något problem. Den höga syran har överlag varit pigg med den egenskapen att den håller kvar smaknyanserna länge i munnen. Även om Malbecdruvan klonmässigt har utvecklats i olika riktningar i Mendoza och Frankrike så är jämförelsen dessa emellan intressant. Smakmässigt finns mycket som förenar: den mörka mustiga frukten, de svarta lakritstonerna, den fylliga rika smaken och nyanserna av viol och tjära. Både i Mendoza och i Frankrike tål druvan att lagras på ganska kraftigt rostade ekfat. När man i Mendoza dricker en Malbec får man ett mycket extraherat, eldigt, fruktpackat vin i en generös, lite sötaktig stil. Samma vin från sydvästra Frankrike levererar en mer återhållsam torr frukt med rejäla ektoner och en helt annan struktur, elegans och finess. Vi tycker att det är ett genomgående mönster att viner från Mendoza saknar lite av den elegans vi finner i Frankrike, och istället verkar vara producerade för att tilltala vindrickare som faller för det storslaget fruktiga, fylliga, extraherade vinet (och vi tillhör dem ibland). Kanske är det de yttre förutsättningarna som avgör det vi kallar elegans. Kanske är det vinmakaren. Men förmodligen är det en kombination av dessa. De vita vinerna gjorda på Chardonnay ställer sig stil- och smakmässigt någonstans mellan Frankrike, Tyskland å ena sidan och Australien, Chile, Kalifornien å andra sidan. Den stora 8

varma gula frukten påminner om de senare länderna medan den ofta förekommande mineraltonen mer för tankarna till de förra. Som vi har visat så utsätts vinrankorna i Mendoza för tuffa påfrestningar utifrån, vilket många tror tvingar vinrankorna djupare ner i de alluviala avlagringar som Mendoza består av, för att söka näring. Om det är detta som ger Mendozas vita viner sin karaktär eller om det är vinmakaren låter vi vara osagt. Prismässigt ligger Mendoza på en rimlig nivå om man ser till vad vinerna levererar. Vi upplever att regionens viner har en hög lägstanivå men ingen riktig spets, vilket blir tydligt då de lite dyrare vinerna inte är så mycket bättre än de billigare. I jämförelse med viner i samma prisläge från andra delar av världen utanför Frankrike, Italien och Spanien så erbjuder dock Mendoza många spännande stunder. Enligt Jane Black på Business week (2006, s 92-93) är det till Mendoza man ska åka om man vill få en känsla av för hur Napa Valleys viner var på 1970-talet innan Robert Mondavi blev ett känt namn och vinerna blev samlingsobjekt och började stiga hutlöst i pris. 9

Tryckta källor Black, J. (2006). The next Napa. Business Week; 5/1/2006 Issue 3982, p92-93. Clarke, O. (2001). Druvan bakom vinet. London: Websters. Clarke, O. (2002). Vin från hela världen. Vinlexikon från A till Ö. Stockholm: W&W. Clarke, O. (2004). Oz Clarkes nya vinatlas. Stockholm: W&W. Combina, M., m.fl. (2005). Dynamics of indigenous yeast populations during spontaneous fermentation of wines from Mendoza, Argentina. International Journal of Food Microbiology 99 (2005) 237-247. Dominé, A. (red.) (2004). Vin. Königswinter: Könemann. Fielden, C. (2005). Exploring the world of wines and spirits. London: Wine & Spirit Education trust. Johnson, H. & Robinson, J. (2005). The World Atlas of Wine 5th edition. London: Octopus Publishing. Melldén, A. (2006). Catena Zapataa tar malbec mot nya höjder. Livets goda, 2007, #25, sid 32-33. Moore, V. (2003). Rich and opulent, Argentinean wines are delicious with barbecued steak. New statesman; 19/05/2003, Columns, drink, p53. Morris, A. (2000). Globalisation and Regional Differentiation: the Mendoza Wine Region. Journal of Wine research, 2000, Vol. 11, No 2, sid 145-153. Torstensson, L. (2004). Vintillverkningens ABC. Bonniers. Wilson, B. (2002). Meat wars. Bee Wilson on how Argentina is getting all beefed up. New statesman; 14/01/2002, p48. Wilson, James E. (1998). Terroir, The Role of Geology, Climate, and Culture in the Making of French Wines. London: Octopus Publishing. Digitala källor: http://home.scarlet.be/~pin69794/argentina_4.html www.altoslashormigas.com www.catenawines.com www.chakanawines.com.ar www.familiazuccardi.com www.lib.utexas.edu/maps/americas/argentina_pol96.jpg www.systembolaget.se/ www.trapiche.com.ar www.winesofargentina.org 10